Klimat, hunger och global rättvisa – om hur det hänger ihop och vägar till förändring Innehåll förord: är vi beredda? 3 1. värst för fattiga länder Utvecklingsland och industriland – vad betyder det? En fråga om rättvisa Inte mer än två grader! Matbrist hotar Mänsklig utveckling bromsas Vattenstress Biologisk mångfald hotas Hälsan sämre i ett varmare klimat När havsnivån stiger IPCC är FN:s klimatpanel 7 7 8 9 9 9 11 11 12 12 13 2. människans utsläpp förstärker växthuseffekten Ingen lösning utan träd och mull Utsläppsnivåer Ingen rättvisa Fakta om växthusgaser 15 16 18 18 19 3. åtgärder måste sättas in nu Nu, inte senare Etik och politik Klimatanpassat bistånd Minskad sårbarhet Lindrar nöd Klimatsmart teknik Skydd av kolsänkor »Köpa sig fria« Snabba åtgärder Miljödiplomerat stiftskansli FN:s klimatkonvention 21 21 21 23 23 24 25 25 25 26 27 27 4. en hållbar, rättvis och försonad värld Svenska kyrkan vill Klimat och global rättvisa Hållbar livsstil Vi väljer framtid i dag Svenska kyrkans kallelse 29 29 29 30 30 30 5. svenska kyrkan arbetar lokalt och globalt Sida vid sida Svenska kyrkan arbetar i ett flertal internationella nätverk Påverkar politiken Minska i Sverige Hemma eller borta? Alla har ansvar Rätt till utveckling – Greenhouse Development Rights Dämpa effekterna Stöd till klimatanpassning Allt kommer ju från jorden 33 33 34 34 34 35 35 36 38 38 38 6. hur kan jag vara ­e n del av lösningen? Börja agera nu! Hitta drivkrafter Sänk energiförbrukningen! Sju klimatsmarta mattips Medvetna matval Handla resurssnålt Påverka makthavare! Agera själv Klimaträttvisa – skänk! Hur bra är det med etanol? 41 41 42 42 43 44 44 45 45 45 47 7. sammanfattning Åtta millenniemål Vill du veta mer? Svenska kyrkans hemsida Svenska kyrkan kontakt Några av Svenska kyrkans nationella och globala nätverk Klimatåtgärder Tips för fördjupning Litteratur, häften, foldrar 49 49 51 51 51 51 51 51 51 2 klimat, hunger och global rättvisa Är vi beredda? N etiopien. foto: magnus aronson/ikon är vi ser klimatförändringarna, finns det då fortfarande hopp om att säkra kommande generationers möjligheter att leva drägliga liv på vår ­planet? Själva naturen, basen för att vi kan leva, har börjat svikta. Att bara fortsätta är enligt de flesta kalkyler omöjligt i längden. Genom vår kreativitet och vår kunskap har vi utvecklat levnadssätt som utarmar ekosystemen och hotar människors överlevnad. »Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.« Luk 10:27 Det citatet använder vi oftast individualistiskt. Det ger dock grund också för ansvar och samexis­ tens i samhället och världen. Vi måste förändra sät­ tet att leva så att det blir hållbarare. Det är inte bara ett tekniskt vägval eller ett politiskt beslut, det är i mycket hög grad en fråga om hur vi ser på livet, vad som är viktigt i livet, var vi kommer ifrån, vart vi är på väg och om det finns skäl att hoppas. Det är kort sagt teologi. Om vi kristna avsäger oss vårt ansvar för skapelsen, ansvaret att vara goda förvaltare av det Gud ger oss – överger vi då inte också Gud? Om inte vi är beredda till uppoffringar – trivialiserar vi då inte Jesus offergärning? I tron på Skaparen grundar vi övertygelsen om att allting hör ihop och att ingen kan dra sig undan ansvar för det som Gud har skapat. Samhällets ske­ enden och jordens framtid är en grundläggande an­ gelägenhet för oss som kristna och som kyrka. Gud kommer till oss genom det skapade. Jordens resurser får bära det mysterium som ryms i vår relation till Gud. Dopets vatten renar och ger nytt liv. Måltiden av bröd och vin är gåvor av jordens frukt och män­ niskors arbete och rymmer Gud. »Tämja«, »behärska« och »bemästra« är härskar­ ord som har använts i förhållande till naturen eller »…om vi ska klara mödan måste vår ­längtan ha ett stort mål…« Genom hela skriften finns citat hämtade ur Jordens och själens överlevnad av Martin Lönnebo och Stefan Edman. De kan användas som underlag för reflektion och samtal. klimat, hunger och global rättvisa 3 4 klimat, hunger och global rättvisa minska sin konsumtion av naturresurskrävande ­varor? Är det att minska utsläpp av växthusgaser och att bistå dem som drabbas av ett ändrat kli­ mat? Är det att ge annat liv utrymme utan att det är »nyttigt« för människan? Den klimatförändring som nu drabbar skapelsen kräver förändring. Förändringarna gäller särskilt ny klimatsäker teknologi, politisk handlingskraft och förändring av livsmönster. Det som människor i kyrkan ska bidra med i denna process handlar just om tolkning av livet, meningsfrågor, livsmönster och livsmod. Gudstron inger hopp till oss som nu måste möta den globala klimatförändringen. Tron skall stärka oss så att våra åtgärder blir av och bi­ drar till att skapa en rättvisare värld. Vi måste ställa de svåra frågorna till oss själva – de som handlar om mitt individuella och vårt ­kollektiva ansvar. Ytterst handlar det om att älska Gud vilket också innebär att älska den värld som Gud skapat. Är vi beredda och vill vi anta den utma­ ningen? Uppsala i juni 2008 Anders Wejryd, ärkebiskop kvinna i byn dadymus, östra etiopien. foto: magnus aronson/ikon skapelsen. Är det så att kristendom – och kanske också de två andra abrahamitiska traditionerna, ­judendom och islam – bär på något som vantolkats och som legitimerar distansering till den omgivande tillvarons grundläggande villkor och begränsningar? Det kanske har behövts för att i vissa lägen föränd­ ra livsförhållanden, men inte när det möjligas grän­ ser överskrids! Att värna skapelsen och människan är vårt an­ svar, men samtidigt inget unikt kyrkligt eller kristet. Vi har att finna våra roller tillsammans med krafter som delar samma mål. Att skapa och anta en hand­ lingsplan för hållbar utveckling – i församlingen ­eller var man än befinner sig, att som enskild välja en hållbar livsstil, att skänka pengar till klimatarbete i utvecklingsländer, att ge stöd åt våra politiker att föra en solidarisk klimatpolitik – är att ta rollen på allvar. Det är att ta ansvar genom att ta ställning och gå till handling. Det är att ta ansvar genom att börja en process, där vi tillsammans reflekterar och vinner nya erfa­ renheter om vad det kan innebära att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv. Är det att engagera sig för den utsatta skapelsen? Är det att klimat, hunger och global rättvisa 5 6 Vatten, mat och hunger 6 klimat, hunger och global rättvisa 1. Värst för fattiga länder cyklonen nargis drog fram över myanmar (burma). foto: act international Maj 2008 – cyklonen Nargis drar in över Myanmar (Burma) med vindhastigheter på över 52 meter i sekunden. Förödel­ sen blir katastrofal, man talar om »en krigszon«. Enligt FN kämpar miljontals människor för livet. Antalet döda stiger dag för dag och uppskattas slutligen till över 100 000 av internationella hjälp­ organisationer. Man befarar att brist på mat och vatten kan utlösa våldsamma konflikter mellan överlevande. Efter en internationell kamp med militärjuntan släpps slutligen hjälparbetare in i landet. Akut sjukvård, vattenrening och för­ nödenheter är centrala insatser. Katastroferna som beror på klimatförändringar kommer antagligen att bli allt fler. Den globala uppvärmningen leder bland annat till mer torka, krafti­ gare stormar, intensivare nederbörd och stigande havsnivåer. Dessa ­extrema väder slår värst mot fattiga människor i utvecklingsländer och påverkar på ett helt avgörande sätt deras förutsättningar för att utveck­ las och ta sig ur fattigdomen. Våld, konflikter, avsaknad av grundläggande samhällsservice eller exkluderingen från politiska processer gör fattiga människor ännu mer utsatta. Enligt FN:s millenniemål ska fattigdom och hunger halveras fram till 2015, men klimatförändringarna är ett hot mot att dessa mål ska kunna uppfyllas. Det blir också alltmer uppenbart att förutsättningarna för all mänsklig utveckling kommer att påverkas under flera generationer framåt – långt bortom millenniemålens slutpunkt. (Se faktaruta om millenniemålen i sammanfattningen.) Till exempel kommer konkurrensen om vattnet och Utvecklingsland och industriland – vad betyder det? Det finns ingen tydlig definition av vad som kännetecknar ett utvecklingsland respektive industriland. Förenklat kan man säga att alla länder i Latinamerika, Afrika och Asien är utvecklingsländer, med undantag för vissa ­länder i forna Sovjetunionen, Israel och Japan. Generellt sett har utvecklingsländer mycket låga utsläpp av växthusgaser per person. Men bland utvecklingsländerna finns idag också många »medelinkomstländer« som har en stor och växande industri, höjd levnadsstandard för många människor och snabbt ökande utsläpp av växthusgaser. Medel­ inkomstländerna omfattar knappt hälften av världens befolkning och 86 länder, däribland Kina, Thailand, Malaysia, Sydafrika, hela Nordafrika och större delen av Latinamerika. Eftersom begreppen utvecklingsland och industri­ land fortfarande är de vanliga i den globala politiska debatten har vi valt att använda dem i denna skrift, detta trots att begreppen bygger på gene­raliseringar som inte på ett tillfredsställande sätt beskriver verkligheten. Ibland skriver vi hög-, medel- och låginkomstländer när vi särskilt vill betona att förutsättningarna i de så kallade utvecklingsländerna ser olika ut. (Se vidare: Världsbankens hemsida, www.worldbank.org) klimat, hunger och global rättvisa 7 (°C) <0 0–0,5 0,5–1 1–1,5 1,5–2 2–2,5 2,5–3 3–3,5 3,5–4 4–4,5 4,5–5 5–5,5 5,5–6 6–6,5 6,5–7 7–7,5 7,5–8 FN:s klimatpanel IPCC har beräknat framtida temperaturförändringar på jorden utifrån fyra olika scenarier. I dessa scenarier spelar socioekonomiska, demografiska och teknologiska förändringar stor roll för hur jordens klimat påverkas. Scenariot ovan är beräknat utifrån en framtida värld med mycket stark ekonomisk tillväxt, en befolkningsmängd som når sin kulmen i mitten av århundradet och snabb teknikutveckling med mångfald och balans beträffande energikällor. Det skulle ge en genomsnittlig temperaturökning på jorden med 2,8 grader år 2090–2099 (jämfört med perioden 1980–1999). Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 21/Figur SPM6/3.2 FN:s klimatpanel IPCC Syntesrapport 2007. andra naturresurser att hårdna. Det ökar risken för stora folkomflyttningar vilket i sin tur ökar risken för konflikter. en fråga om rättvisa I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men de står för drygt hälften av utsläp­ pen av växthusgaser varje år. Fattiga människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthus­ gaser, drabbas hårdast av växthuseffekten. De har dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig. Den första utvärderingen av klimatforskningen gjorde FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1990. Den bi­ 8 klimat, hunger och global rättvisa drog till att Klimatkonventionen bildades vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro 1992. IPCC har därefter utvärderat det vetenskapliga kunskapsläget 1997, 2001 och 2007. Dessa utvärde­ ringar redovisar tydligt på vilka områden det fort­ farande råder osäkerhet när det gäller förändringar av klimatet. Men uppfattningen att männi­skan bi­ drar till den förstärkta växthuseffekten har succes­ sivt stärkts i klimatpanelens slutsatser. Den senaste årsrapporten från FN:s utvecklings­ organ UNDP visar att effekterna av klimatföränd­ ringarna redan är här, men att de slår mycket olika. De senaste åren har 262 miljoner människor årligen drabbats av klimatkatastrofer, 98 procent av dem bor i utvecklingsländer. Där drabbas en person av 19 medan endast en av 1 500 drabbas i industrilän­ derna. inte mer än två grader! FN:s klimatpanel anser att människans utsläpp med stor sannolikhet leder till att jorden blir allt varmare inte bara under de kommande hundra åren, utan också därefter. Sedan mitten av 1800-talet har tem­ peraturen stigit med 0,7 grader. Fram till år 2100 kommer den att stiga med mellan 1 och 6 ­grader en­ ligt de senaste bedömningarna. Det troligaste är dock att uppvärmningen blir mellan 2 och 4,5 grader. En höjning av den globala medeltemperaturen på två till tre grader under hundra år kanske inte låter så mycket, men tänkvärt är att temperaturen under den senaste istiden bara var fyra grader lägre än i dag. Några få grader kallare eller varmare kan alltså medföra allvarliga störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat. För att undvika okontrollerbara konsekvenser får uppvärmningen enligt FN:s klimatpanel inte bli ­högre än 2 grader. Redan vid denna nivå kan dock flera hundra miljoner människor drabbas av vatten­ brist, människor kan tvingas på flykt när havs­ytans nivå höjs, arter och ekosystem hotas. Ju mer tem­ peraturen stiger, desto större är risken för plötsliga, storskaliga och oåterkalleliga effekter. Vi vet inte vad som händer när till exempel tundran i Sibirien tinar och avger metan, vilket är en mycket aggres­ siv växthusgas, eller när polarisen smälter snabbt. matbrist hotar När det blir varmare på jorden påverkas nederbörd och temperatur samt jordbrukets tillgång till vatten i utsatta områden. I större delen av världen blir od­ lingsvillkoren sämre. I torra områden blir det ännu Mänsklig utveckling bromsas Inom fem områden, som redan i dag är stora ­globala utmaningar, kan klimatförändringarna bromsa mänsklig utveckling, hävdar FN:s utveck­ lingsorgan, UNDP. Det gäller inom: • Jordbruksproduktion och livsmedel. Förutsättningarna för jordbruk i utsatta områden försämras när det sker förändringar i nederbörd, temperatur och vattentillgång. • Vattenstress och otrygg vattenförsörjning. Brist på vatten uppkommer när mönstren för ­nederbörd och flodavrinning förändras och när glaciärer smälter. • Naturkatastrofer och stigande havsnivåer. Allt fler människor drabbas av klimatrelaterade naturkatastrofer och stigande havsnivåer. Vid en global temperaturökning på 3–4 grader kan hundratals miljoner människor i låglänta l­änder (till exempel Bangladesh) riskera att tvingas flytta till­fälligt eller definitivt. • Ekosystem och biologisk mångfald. Dramatiska förändringar kommer att ske i eko­ system (som en åker, ett kärr, en skog eller ett hav). Med en uppvärmning på 2-3 grader riskerar 20–30 procent av alla landbaserade växt- och djurarter att utrotas. • Människors hälsa. Sjukdomar som malaria och denguefeber kan ­spridas till flera geografiska områden. Flera värme­ böljor och försämrad tillgång till rent vatten kan ytterligare förvärra hälsosituationen. klimat, hunger och global rättvisa 9 anders ölund/ikon I sydöstra Etiopien märks klimatförändringen. Enligt lokalbefolkningen i byn Dadymos har regnperioderna minskat med åren. Lokalbefolkningen är övertygad om att det beror på att skogen har huggits ned.Träden drar till sig regnen. Därför ändras klimatet. På ett blädderblock ritar de ned sin kristallklara analys av ­sambanden: 1. På kejsartiden var det långt mellan hyddorna. Men på 1980-talet föddes fler barn och nu är befolkningen stor. 2. Förr hade man mycket boskap, men krig, folkomflyttningar och torka har minskat antalet. 3. Förr odlade man och jorden var bördig. Men bördig­heten har gått ned, maten räcker inte att föda familjerna. 4.Förr täckte skogen den största ytan, nu är det mesta nedhugget, Kvinnorna måste hugga ned mer träd till ved och bära på ryggen till marknaden tre–fyra t­ immar bort, för att familjen ska få pengar att köpa mat. 5.Före 1975 regnade det åtta månader per år, i dag ­regnar det inte ens fyra. Under torkan våren 2008, brann en stor del av den kvar­­varande skogen upp. Svenska kyrkan stöder nu ett integrerat landsbygdsutvecklingsprojekt i Goroområdet. torrare och fuktiga områden kan få mer regn. Det kommer dessutom att regna på andra tider än nor­ malt. Regnen blir häftigare, vilket kan orsaka mer jorderosion och svårare översvämningar. Ekosys­ tem som en sjö, en åker, en skog har stor förmåga att till en viss gräns klara av extrema vädersituatio­ ner. Men till slut upphör förmågan till återhämtning och klimatförändringarna leder till bestående och allvarliga försämringar. 10 klimat, hunger och global rättvisa Afrikas jordbruk ligger sämst till. Skördarna är låga redan i utgångsläget och i dag importeras en stor del av den mat som förbrukas av stadsbefolk­ ningen. De 60–75 procent av Afrikas befolkning som är småbönder lyckas nätt och jämnt föda sina familjer. De är i hög grad beroende av de nyckfulla regnen, eftersom bevattning oftast saknas. Jord­ bruket kommer att drabbas svårt både av vatten­ brist, av ökad torka och av kraftiga och plötsliga förändringar i klimatet. I vissa områden i Afrika be­ faras skördarna minska dramatiskt om inget görs. Samtidigt kommer befolkningen i många länder att fördubblas inom 25–30 år. Det blir ont om mat. vattenstress Har varje person mindre än 1700 kubikmeter vatten att använda varje år, då talar man om vattenstress. Man räknar med att sexton procent av befolkningen i 25 afrikanska länder är drabbade av vattenstress år 2025. Fjorton av länderna har redan stora problem. I Sverige har en person tillgång till 20 000 kubik­ meter vatten per år, medan över hälften av männi­ skorna i länderna söder om Sahara saknar rent vatten utan hälsovådliga ämnen. Över hela världen saknar idag mer än en miljard människor tillgång till rent vatten. Smutsigt vatten är en av de viktigaste orsa­ kerna till dödlighet bland barn. Tillgång till vatten och tillgång på mat hänger samman. Ska man nå millenniemålet att andelen människor som lider hungersnöd ska ha halverats innan 2015, då måste man också nå målet att antalet personer som saknar rent dricksvatten ska ha halv­ erats. Två miljarder människor är helt eller delvis bero­ ende av glaciärernas smältvatten. Om glaciärerna smälter ner, riskerar flödet på sikt att sina i floder som Ganges i Indien och Yangtze i Kina. I Peru är ­situationen särskilt alarmerande. På bara 25 år har den stora Pastoruriglaciären förlorat 40 procent av sin ismassa. Lika illa är det med andra glaciärer i ­Anderna. Snö- och istäcket i Peru har minskat med en fjärdedel sedan detaljerade mätningar inleddes på 1970-talet. Och smältningstakten bara ökar. Världens befolkning ökar sin användning av vat­ ten, ekosystemen och markanvändningen förändras och floder slammar igen. Ändå handlar vattenkrisen inte i första hand om fysisk brist på vatten utan om fattigdom och ojämlika maktförhållanden. »Flyktingarna är redan här, de knackar på vår dörr. Nu är sanningens minut, nu prövas vår medmänsklighet: ’Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig’.« biologisk mångfald hotas Ett ekosystem är ett samhälle av samverkande ­organismer och den fysiska omgivning där de lever. Det kan vara våtmarker, öar, korallrev, skogar, gräs�­ slätter eller jordbruks- och betesmarker. Ekosyste­ men levererar mat, sötvatten, ved, fibrer, genetiska resurser, biokemiska ämnen med mera. De utför också »tjänster« som vattenrening, reglering av det lokala klimatet och pollinering. Allt detta är nödvän­ diga nyttigheter som ekosystemen skapar. Finns det en mängd olika växt- och djurarter, det vill säga biologisk mångfald, ökar ekosystemets återhämt­ ningsförmåga, så att det kan stå emot skada och självläka. Dramatiska förändringar kommer att ske i eko­ system i haven och på land. I ett varmare klimat minskar den biologiska mångfalden på land allt snabbare. Redan vid en temperaturhöjning på –3 ­grader finns en risk för att 20–30 procent av alla land­baserade växt- och djurarter utrotas. Risken ökar snabbt när temperaturen stiger ytterligare. Även växterna och djuren i havet drabbas hårt när det blir varmare. Redan i dag har forskare konstate­ rat att koraller dör på många håll. klimat, hunger och global rättvisa 11 t. jeffrey/actcaritas Den största biologiska mångfalden finns i de fattiga länderna i Afrika och Latinamerika. Det är också där den är mest hotad. hälsan sämre i ett varmare klimat Brist på rent vatten, översvämningar, höjda tempe­ raturer och ökad luftfuktighet gör att fler smitt­ samma, ofta vattenrelaterade, sjukdomar blir vanli­ gare och troligen sprids till nya områden. Att jordens befolkning ökar, att mer än hälften i dag bor i städer och att vattnets kvalitet har blivit sämre påverkar också hälsosituationen och förekomsten av smitt­ samma sjukdomar. Värmeböljor kommer att bli vanligare och leda till att framför allt gamla och svaga människor dör i förtid. Luft- och vatten­ föroreningar kan öka när temperaturen stiger och vattennivåerna sjunker i dammar och ­floder. Många vuxna bland annat i Afrika har insjuknat och i många fall dött i aids. Barnen har då fått ­överta ansvaret för hushållet. Det har ytterligare försäm­ rat hälsosituationen. när havsnivån stiger Om havsytan stiger med befarade 18–59 centi­ meter, eller kanske ännu mer, till nästa sekelskifte, ökar risken för översvämningar och erosion i kust­ nära områden. Då kan saltvatten tränga in i grund­ vattnet och förstöra dricksvattnet och möjligheten att odla. I dag ser vi redan ett mycket tydligt exem­ pel på detta i Stillahavsområdet, där människor tvingats på flykt från några av de mest låglänta öarna. Stigande havsnivåer är ett allmänt problem för stora befolkningar i kustområdena i Asien. Även slättlandsområden som inte ligger utmed kusterna och som är låglänta kan drabbas av svåra över­ svämningar. Hela Bangladesh kan hamna under vat­ ten, liksom delar av Vietnam. Kvinna i HassaHissa-lägret utanför Zalingei i Darfurprovinsen, Sudan. 12 klimat, hunger och global rättvisa ccm act international Oavsett på vilken nivå vi lyckas minska utsläppen, så ser vi redan i dag att vi måste anpassa oss för att klara av och motverka klimatförändringarna. Många människor kan tvingas bli »klimatflyk­ tingar«, det vill säga lämna sina hem och sin mark. Orsakerna kan vara torka och minskade skördar, att havsnivån stigit och att saltvatten trängt in i grund­ vattnet eller att häftiga regn sköljt bort den ­odlingsbara jorden. Fiskare och boskapsskötare i många fattiga områden kommer att upptäcka att deras försörjning blivit ohållbar. En del flyttar till närliggande byar medan andra söker arbete i ofta redan överbefolkade städer. En del tvingas fly till grannländer och hamnar i flyktingläger eller arbetar illegalt. De förlorar därmed sitt sociala och kultu­ rella sammanhang liksom grundläggande ekono­ miska och politiska rättigheter. Människor som ­väljer att stanna kvar kan drabbas av konflikter med andra om de allt knappare naturresurserna. Fattiga människor och länder har sämre möjlig­ het att anpassa sig till ett förändrat klimat. Hur ut­ satta och sårbara människorna är, är avhängigt av den geografiska plats de bor på, om de är fattiga och sjuka, om det finns brist på mat eller om de drabbas av våld och konflikter. Situationen förvär­ ras om de saknar grundläggande samhällsservice och arbetstillfällen och inte heller kan delta i poli­ tiska processer. Det kan därför vara missledande att beskriva hela regioner – som till exempel Afrika – som sårbart för klimatförändringar. I stället bör man ­fokusera på de specifika befolkningar som är sårbara och försöka förstå varför och på vilket sätt de är sårbara. Det finns exempel på att ekonomiska utveck­ lingsprojekt kan öka sårbarheten för klimatföränd­ ringar. Ett tydligt exempel är när mangroveskogar omvandlas till räkodlingar, vilket ger kortsiktiga ekonomiska vinster, men lämnar kustsamhällena mycket mer utsatta för stormar. Översvämning i Mopeida-Zambeciziaregionen, Moçambique 2008. Klimatflyktingar blir allt vanligare. IPCC är FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC är FN:s vetenskapliga expertgrupp i klimatfrågan. Dess uppgift är att utvärdera den omfattande klimatrelaterade forskning som pågår världen över. De diskussioner som förs i IPCC och de beslut som tas rör endast vetenskapliga frågor. Natur­ vårdsverket representerar Sverige i IPCC, men SMHI och Energimyndigheten deltar ofta i arbetet genom sin roll som expertmyndigheter. IPCC har hittills lämnat fyra utvärderingsrap­ porter (assessment reports), varav den senaste som kom 2007, fick stor uppmärksamhet. IPCC tar också fram specialrapporter inom olika områden och tekniska rapporter, bland annat för att beräkna utsläpp av växthusgaser. Rapporterna är avsedda som underlag för politiska beslut och för de internationella klimatförhandlingarna inom Klimatkonventionen UNFCCC, som också är ­beställare av specialrapporter. klimat, hunger och global rättvisa 13 14 klimat, hunger och global rättvisa 2. Människans utsläpp förstärker växthuseffekten acacia tortilis i tanzania. foto: anders ölund/ikon Växthuseffekten är en global rättvise­ fråga. I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men de står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser varje år och svarar för en överväldigande del av de utsläpp som har gjorts hittills och som fortsätter att påverka klimatet i flera decennier till. Fattiga människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthusgaser, drabbas hårdast av klimatförändring­ arna. De har dessutom sämst förutsätt­ ningar att anpassa sig till ett förändrat klimat. »Naturliga« växthusgaser som finns i jordens atmosfär som vattenånga och koldioxid, släpper igenom solljuset ner till jordytan, men fångar effek­ tivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jor­ den. Utan den naturliga växthuseffekten skulle det vara 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. Problemet är att halterna av växthusgaser nu blir allt högre. Det beror främst på att vi under det senaste århundradet har hämtat upp och förbränt stora mängder fossila bränslen (olja, stenkol och naturgas) som funnits lagrade i berggrunden. På kort tid har vi därmed tillfört kol till atmosfären som inte på miljontals år deltagit i det naturliga kretsloppet mellan atmosfär och växtlighet. Ju mer växthusgaser i atmo­ sfären, desto mindre värmestrålning släpps ut från jorden och desto var­ mare blir vårt klimat. Koldioxidutsläpp kan inte renas bort, men man håller på att utveckla koldioxidavskiljning för bland annat kolkraftverk, vilket innebär att man till exempel försöker lagra koldioxid i berggrunden för att inte släppa ut den i atmo­sfären. Även om vi stoppade alla utsläpp från och med idag så skulle koldioxiden finnas kvar i många tusen år och temperaturökningen fort­ sätta under hela detta århundrade. Men genom att minska utsläppen kan vi »Och naturen följer sina lagar, inte vad vi människor önskar. Man kan inte föra ideologiska diskussioner med cellen, den tål vad den tål, och inte mer. Om det inte finns tid till eftertanke blir tanken ytlig och följer tidsvinden, den blir som ­torra löv, vilka samfällt rasslar iväg i vindens riktning.« klimat, hunger och global rättvisa 15 Koldioxidutsläpp per capita Koldioxidutsläpp per person (ton CO2/capita och år) >20 15–20 10–15 7–10 5–7 3–5 2–3 1–2 <1 Omfattande avskogning 1980–2000 Koldioxidutsläppen räknat i ton per person är ojämnt fördelade över världen. Källa: Naturvårdsverkets hemsida/boken »En ännu varmare värld« Monitor 20 påverka hur stora konsekvenserna av klimatföränd­ ringarna blir och hur snabbt de kommer. ingen lösning utan träd och mull Växter tar upp och binder kol ur atmosfären genom fotosyntesen. När växterna förmultnar eller bränns frigörs kolet i form av koldioxid till luften, vilket är en del i kolets naturliga kretslopp. Kolsänkor är allt kol som är bundet i växtlighet och i organiskt material i marken. Kolsänkor binder koldioxiden och hindrar den från att avges i luften och minskar därigenom växthuseffekten. Träden i skogen är en kolsänka. Växter som lever nu kan inte binda mer än en liten del av dagens koldioxidöverskott i luften. Dessutom har 16 klimat, hunger och global rättvisa mängden vegetation minskat genom skogssköv­ lingen. Avverkas skog utan att ny skog återplanteras förlorar naturen möjligheten att på naturlig väg binda kol i växande träd. Avverkning av främst tropiska skogar bidrar i dag med cirka 20 procent av de glo­ bala klimatutsläppen. Det är därför inte möjligt att lösa klimatfrågan utan att avskogningen hejdas. De ökade utsläppen av växthusgaser och skogssköv­ lingen har tillsammans medfört att atmosfärens ­koldioxidhalt i dag är cirka 35 procent högre än den var före industrialiseringen, för cirka 200 år sedan. Även jordbruksmark och våtmarker binder mycket kol och är därför kolsänkor. Ju högre mull­ halt, desto mer kol finns bundet i jorden. När mat­ 6 % jim elfström/ikon Olika länders andel av världens befolkning respektive utsläpp av växthusgaser 53 % Andel av totalutsläppen under perioden 1990–2005 Alla höginkomstländer Alla medelinkomstländer Alla låginkomstländer 41 % 37 % 16 % Andel av världens befolkning 2005 Alla höginkomstländer Alla medelinkomstländer Alla låginkomstländer 47 % Källa: Greenhouse Developement Rights jorden bearbetas, plöjs och harvas minskar mull­ halten och därmed också kolhalten i jorden. Ett ekologiskt inriktat jordbruk, som bygger på krets­ lopp av organisk näring, med nedplöjning av växt­ rester, användning av kreatursgödsel, gröngödsling, etcetera bevarar och ökar jordens mullhalt. Det är bra för klimatet att koldioxid från atmosfären binds i matjordens mull. Jordbruksmark där det förr varit kärr och mossar har mycket hög mullhalt och är därför extra känsliga för brukning. Jordbearbetning av dessa marker bör minimeras för att inte kolet i marken ska avges som koldioxid till atmosfären. klimat, hunger och global rättvisa 17 anders ölund/ikon utsläppsnivåer Svenska kyrkans förhållningssätt är att länder med höga per capita-utsläpp måste ta det största an­ svaret för att minska sina utsläpp. År 2050 bör de globala utsläppen per person och år inte överstiga 1 ton. Därför ska Sverige minska de egna utsläppen med 40 procent till 2020 (jämfört med 1990) och bidra till lika stora minskningar, i ton räknat, i ut­ vecklingsländer. 2008 släppte varje svensk ut 6,9 ton växthusgaser, en minskning med 11,7 procent sedan 1990. ingen rättvisa Med hackan över axeln visar Mohamoud Fall Ould N’Bareck några knähöga plantor som trotsar sandstormen och värmen i byn El Was­ sa i Mauretanien på gränsen till Saharaöknen. I Sahelområdet i Västafrika minskade neder­ börden allra mest på hela jorden under 1900talet. Kanske naturliga klimatvariationer – kan­ ske global uppvärmning? För Mohamoud spelar orsaken ingen roll – det har radikalt påverkat hans livssituation. Kommer det vara möjligt för folk i jordens torr­områden att försörja sig och bo kvar? Tvingas man bli miljöflyktingar på afri­ kanska kontinenten eller hos oss i Europa? När Mohamoud får frågan varför regnet inte kommer som förr svarar han: – Det finns ingen rättvisa i världen! Ett ovidkommande svar kan vi tycka. Men frågan är om han inte har mer rätt än han anar. Om torkan beror på vår livsstil, vår användning av fossila bränslen, våra koldioxidutsläpp då har han rätt. Om vi inte snabbt slutar förorena at­ mosfären blir framtiden mycket dramatisk. Anders Ölund Mohamoud Fall Oul’Bareck i Mauretanien. 18 klimat, hunger och global rättvisa Olika växthusgasers andel av de globala utsläppen 2,8 % 17,3 % förmultning etc.) 14,3 % 7,9 % 1,1 % 56,7 % CO2 (avskogning, ­ CH4 (metan) N2O (lustgas) Fluor gaser CO2 från fossila bränslen CO2 (övrigt) De olika växthusgasernas andel av de totala utsläppen i världen orsakade av människan år 2004. Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 13/figur SPM3 b FN:s klimatpanel IPCC ­Syntesrapport 2007. Olika sektorers andel av de globala utsläppen 13,5 % 17,4 % 2,8 % 19,4 % 25,9 % 7,9 % 13,1 % Skogsbruk Avfall och avloppsvatten Energiförsörjning Transporter Bostäder och kommersiella byggnader Industri Jordbruk­ Olika sektorers andel av de sammanlagda utsläppen av växthus­ gaser i världen orsakade av människan år 2004. (Skogsbruks­ sektorn inkluderar avskogning.) Källa: Naturvårdsverket Rapport 5763 2007 sidan 13/figur SPM3 c FN:s klimatpanel IPCC ­Syntesrapport 2007. Fakta om växthusgaser Koldioxid är den viktigaste växthusgasen. I Sverige utgör koldioxid cirka 80 ­procent av utsläppen av växthusgaser. Utsläppen orsakas av förbränning av fossila bränslen och avskogning. Koldioxid är också en mycket långlivad gas, vilket innebär att det tar mycket lång tid innan minskade utsläpps­ nivåer märks i temperatursänkningar. Andra växthusgaser är metan som bildas när biologiskt material bryts ner bakteriellt till exempel när kor idisslar eller när växter bryts ner i våt­ marker. Metan är mycket aggressivare än koldioxid men har kortare livslängd. Dikväveoxid (lustgas) bildas av mikroorganismer i marken och utsläppen ökar vid spridning av handelsgödselkväve. Olika fluorföreningar (f-gaser) framställs industriellt, till exempel freoner och har en livslängd på flera tusen år. Men utsläppen är fortfarande begränsade. Ozon bildas bland annat av flyget. Utsläpp av växthusgaser redovisas i koldioxid­ ekvivalenter, därför att växthusgaserna har olika stark förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning. Denna förmåga kallas GWP (Global Warming Potential). Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter, medan till exempel ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekviva­ lenter. Metan är alltså en starkare växthusgas än koldioxid. klimat, hunger och global rättvisa 19 20 klimat, hunger och global rättvisa 3. Åtgärder måste sättas in nu – Det är en ödets ironi att fattiga ­människor, som genom sin enkla livs­ föring bidragit till en viss stabilitet i klimatet, är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det sade Nafisa D’Souza, chef för Laya Resour­ ce Center, Indien när hon besökte Sverige hösten 2007. Landsbygdsbefolkningen märker kli­ matförändringarna i sin vardag och de ser kopplingen mellan exempelvis förändrad nederbörd och skogsav­ verkning. – Industriländerna har en enorm ekologisk skuld och försöker köpa sig ur problemen, hävdar Nafisa D’Souza. Nu ligger fokus på att sänka koldi­ oxidutsläppen, men industriländerna måste också ta ansvar för utveck­ lingen i tredje världen. Fattigdom, ut­ veckling och kamp mot klimatkata­ strofen måste diskuteras på etisk grund. Kyrkorna måste ta ansvar för att diskutera livsstilsfrågorna och problemen med marknadsekonomin. – Etikfrågorna i klimatdebatten är fortfarande politisk polityr, tycker Nafisa D’Souza. Kyrkorna bör se till att spåra de egna »fotavtryck« som har negativ inverkan på klimatet och sprida det etiska perspektivet på klimat­förändringarna. Sonja Gunnarsson Klimatkrisen är redan här. I de rapporter som FN:s klimatpanel gav ut ­under våren 2007 visade forskarna med ännu större säkerhet att klimatföränd­ ringarna faktiskt pågår, att förändringarna går snabbare och kommer få ännu mer dramatiska effekter än man tidigare trott. Senast år 2015 måste de globala utsläppen börja minska. Ska detta bli möjligt måste vi börja nu! Om utsläppen minskar från år 2015 har vi en rimlig chans att begränsa den genomsnittliga temperaturhöjningen till två grader. Då kan vi enligt FN:s klimatpanel, IPCC, undvika okontrollerbara konsekvenser av den globala uppvärmningen. Fram till år 2050 krävs därefter att utsläppen minskar med mellan 50 och 85 procent. skr flicka bär vatten i aradib camp,tchad. foto: paul jeffrey/act international nu, inte senare etik och politik Nafisa D’Sousa, Laya Resource Center, Indien. Utmaningen är oerhörd, men inte omöjlig. Omställningen till ett samhälle utan olja, kol och naturgas kommer att kräva stora investeringar i infra­ struktur för klimatsnåla transporter och energisnål, förnybar teknik. Det klimat, hunger och global rättvisa 21 leif gustavsson/ikon Grönsaksodling i Trapeang, Kambodja. krävs en hållbar livsstil med klimatsmarta val, kraft­ fulla politiska beslut globalt och nationellt, teknisk utveckling och ett stort ekonomiskt stöd till fattiga länder. Ska detta bli möjligt krävs mod och vilja att på allvar agera och investera. I grunden måste samhäl­ lets grundläggande värderingar bearbetas. Vår syn på välfärd, utveckling, oss själva och varandra, vad vi menar med livskvalitet, makt och vanmakt – allt detta påverkar vår konsumtion, våra politiska ställ­ ningstaganden, vårt bemötande av varandra och så vidare. Oavsett vilken makt vi har i samhället, om vi så är politiker, företagare, producenter, konsumen­ 22 klimat, hunger och global rättvisa ter eller föräldrar, så påverkar våra värderingar våra val. Det behövs en etik för hållbar utveckling som hjälper oss att inom alla samhällets områden välja klimat­smart. Även om vi till exempel genom teknikförbätt­ ringar vinner energieffektivitet, så är faran att vinst­­erna äts upp av en expanderande konsumtion. Bilarna blir bränslesnålare, men allt fler människor kör bil och risken är stor att vi kör längre sträckor när milkostnaden minskar. Omställningen i livsstil berör inte bara människor i de rikaste länderna, utan i lika hög grad den växande medelklassen i länder som Indien, Kina och Brasilien. Politiker måste införa regler och skatter som gör det lätt och billigt för företag och individer att göra rätt och dyrt och svårt att göra fel. Hinder som gör det svårt för konsumenten att göra klimatsmarta val måste försvinna, exempelvis måste det vara ­enkelt och prisvärt att ta bussen eller tåget istället för bilen. Medborgare måste i sin tur ge politiker stöd att ta modiga beslut. klimatanpassat bistånd Allt bistånd måste göra nytta även i ett förändrat klimat. Därför är det nödvändigt att integrera kli­ matfrågor i alla biståndsinsatser. Det kan inte vara biståndets uppgift att finansiera åtgärder för att minska utsläppen i utvecklingsländer, men i den mån energiproduktion finansieras genom bistånd, måste satsningarna vara klimatvänliga. Behovet av att ta hänsyn till klimatet förstärker ett redan akut behov av hållbara system och metoder. I många fall kommer klimatfrågan att tvinga fram nya metoder för bevattning och jordbruk, samt användning av nya energikällor. Givetvis måste initiativet komma från utvecklingsländerna, men de rika länderna har ett ansvar. Med bland annat bistånd och en utveck­ lingsvänlig handelspolitik behöver investeringar ­göras klimatvänliga. Fattiga länder måste integreras i världsekonomin på ett rättfärdigt sätt och fattiga människor behöver ha möjlighet att agera klimat­ vänligt. Det kan handla om att undvika att odla olämpliga marker, hugga ner skog för bränsle eller elda upp gödsel. minskad sårbarhet Klimatanpassning är en fråga som rymmer mer än bistånd till klimatanpassade åtgärder. Klimatan­ passning måste syfta till att stärka ekosystemens och människors förmåga att hantera variationer i klimatet och till det krävs resurser långt utöver bi­ ståndet. Det är viktigt att arbetet sker på ett sätt »…vad göra? Jo, något är alltid möjligt. Det finns vanligt folk… många modiga människor i vår epok. Deras arbete kan bli grunden för en kommande tidsålder präglad av vördnad för livet, mer än för tingen.« som samtidigt bidrar till fattigdomsbekämpning, något som inte kommer att ske automatiskt. Lika viktigt som att hantera direkta klimatrisker genom att säkra fysisk infrastruktur och gå över till tork­ tåliga grödor är det att minska människors sårbarhet. En sårbarhet som kan ha såväl ekonomiska som ekologiska och sociala – och ytterst politiska – ­orsaker. Dessutom är det nödvändigt att stärka människors egen förmåga att anpassa sig till ett va­ rierande klimat. Människor som till exempel lever på att samla och sälja vilda bär, hämta och sälja ved och vatten eller producera träkol är beroende av de lokala ekosystemen. Dessa ekosystem, som alltså mer eller mindre direkt försörjer människor behöver stärkas. Människor som arbetar tillsammans blir ofta starkare. Därför måste människor kunna organisera sig. Det måste finnas ett civilt samhälle med en­ skilda organisationer likaväl som lokala represen­ tanter för staten och ett privat näringsliv. Det kan mycket väl innebära att existerande politiska och ekonomiska strukturer utmanas. Att människor lokalt förvaltar naturresurser har visat sig bidra till ett mer hållbart utnyttjande av ekosystemen i ekonomiskt fattiga samhällen. Det klimat, hunger och global rättvisa 23 leif gustavsson/ikon Svenska kyrkan stödjer byutvecklingsprojekt i Thpongdistriktet, Kambodja. kan handla om att skapa tydliga regler för mark­ ägande, underlätta förädling och försäljning av pro­ dukter från skogs- och jordbruk, bättre transporter, mindre byråkrati och satsningar på småskaliga ­vattenprojekt. Storskaliga vattenkraftsprojekt kan vara problematiska då de centraliserar makten över vattenresurserna och leder till att många människor förlorar sin mark och tvingas flytta. lindrar nöd Naturkatastrofer som orkaner, tyfoner, häftiga regn, flodvågor och översvämningar kommer att öka. Men effekterna kan mildras genom förut­seende 24 klimat, hunger och global rättvisa och ett ekologiskt tänkande. Stabila hus står bättre emot jordskred orsakade av häftiga regn. Männi­ skor bör inte bo alltför nära stränder. Mangrove­ träsk, som skyddar kuster från att översvämmas, bör inte huggas ner för att ge plats åt räkodlingar. Fler resurser behöver satsas på att förebygga ­naturkatastrofer. Stöd till trädplantering, markvård och jordbruk är viktiga förebyggande åtgärder. Kunskap om vattensamlande jordbearbetning lik­ som torktåligt utsäde bör utvecklas och spridas. Att bygga små dammar kan bli allt viktigare med tillta­ gande klimatvariationer. När katastrofer ändå ­inträffar, måste det internationella samfundet, det klimatsmart teknik Bra teknik kan bidra till att minska påverkan på ­klimatet. För att de globala målen om utsläpps­ minskningar ska nås, samtidigt som utvecklings­ länderna måste ha rätt till utveckling, krävs att ut­ vecklingsländernas ekonomier byggs med modern energisnål teknik och stora satsningar på förnybara energikällor. Stora vinster kan göras genom att utveckla vindoch solenergi. Att sprida användningen av bland ­annat energisnåla spisar minskar fattiga hushålls beroende av ved. Inte minst på landsbygden finns en stor potential att producera biogas av gödsel och jordbruksavfall. Länder som Kina och Brasilien är framstående inom utvecklingen av förnybar energi. Alla länder har inte lika stora möjligheter och det kommer att krävas mycket tekniköverföring i olika former från industriländerna för att minska utvecklingsländer­ nas klimatutsläpp och stödja ländernas klimat­ anpassning. I FN-förhandlingar tenderar diskussionen om tekniköverföring att handla om hur industriländerna ska finansiera tekniköverföring genom olika fonder. I praktiken sker emellertid den helt överväldigande delen av tekniköverföringen på kommersiella villkor – biståndet styr i dag inte mer än en procent av de globala kapitalflödena. skapar de olika kostnadsnivåerna både möjligheter och risker. Möjligheten är att klimatfrågan har tyd­ liggjort det ekonomiska värdet av att bevara skogar och bedriva en hållbar markanvändning. Risken är att om klimatpolitiken ensidigt inriktas på de åt­ gärder som är billigast så riskerar i-ländernas om­ ställning från fossila bränslen att försenas. »köpa sig fria« De länder som är anslutna till Kyotoprotokollet kan idag genomföra sina utsläppsminskningar på olika sätt. Ett sätt är att använda så kallade flexibla ­mekanismer, vilket innebär att en del av landets ut­ släppsminskningar genomförs i andra länder. Grundidén med flexibla mekanismer är att effekten på klimatet blir densamma var utsläppsreduktioner än görs i världen och att investeringar för utsläpps­ minskningar ska göras i länder och sektorer där det är billigast. Kyotoprotokollet anger dock att en be­ anders ölund/ikon vill säga alltifrån FN-organ till enskilda organisatio­ ner bistå de utsatta människorna. skydd av kolsänkor Det är betydligt billigare att minska koldioxidut­ släppen genom att bevara kolsänkor, än genom att producera förnybar energi som sol- och vindkraft eller utveckla energisnål teknik. (Angående kolsän­ kor se Kap. 2 »Ingen lösning utan träd och mull«.) Eftersom alla typer av åtgärder är nödvändiga I Mauretanien stödjer Svenska kyrkan genom Lutherska världsförbundet markvårdsprojekt. Man bygger vindskydd för att stoppa de rörliga sand­ dynerna så att gräs och träd kan planteras. klimat, hunger och global rättvisa 25 tydande del av de egna utsläppsminskningarna måste ske genom egna inhemska åtgärder. Den viktigaste flexibla mekanismen är CDMprojekt (Clean Development Mechanism). CDM innebär att industriländer får »utsläppskrediter« genom att betala åtgärder som minskar utsläppen i utvecklingsländer (som är anslutna till Kyotoproto­ kollet men inte har några utsläppsåtaganden i dag). Krediterna kan sedan tillgodoräknas i redovisningen av de egna utsläppsminskningarna. Vitsen med flexibla mekanismer är att de globala utsläppen av växthusgaser kan minska samtidigt som teknik överförs och investeringar i till exempel förnyelse­ bar energi görs i utvecklingsländer. Men det finns förstås risker med CDM-projekt. Det blir lätt att de rika länderna snarare satsar på billiga och enkla utsläppsminskningar i utvecklings­ länder än att de ställer om sina egna samhällen och Globala utmaningar som klimatfrågan behöver mötas genom internationellt samarbete. Här talar ärkebiskop Anders Wejryd vid FN:s klimatmöte i Polen 2008, som representant för Kyrkornas Världsråd. foto: magnus aronson/ikon 26 klimat, hunger och global rättvisa utgår från en helhetsbild av vilka förändringar som verkligen behövs. I praktiken har CDM kommit att bli en marknad för att köpa så billiga utsläppsminsk­ ningar som möjligt. En försvinnande liten andel pro­ jekt finns i de allra fattigaste länderna. snabba åtgärder Minskar man utsläppen av växthusgaser kan många effekter av klimatförändringarna lindras, undvikas eller fördröjas. Det är möjligt att göra stora minsk­ ningar till en begränsad kostnad. Att investera i klimatvänliga lösningar, till exem­ pel i förnybar energi, kan många gånger innebära en direkt ekonomisk vinst. Dessutom nås plusvärden som bättre hälsa och rättvisare världsordning. Ju längre man väntar med att minska utsläppen desto dyrare blir det. Även om vi lyckas hejda uppvärmningen vid två grader kommer det krävas stora resurser för att anpassa människans samhällen till ett förändrat ­klimat. Alla uppskattningar av vad utvecklingslän­ dernas anpassning till klimatförändringarna kan komma att kosta är mycket osäkra, men flera orga­ nisationer landar på ungefär 100 miljarder US dollar per år, förutsatt att uppvärmningen bromsas vid två grader. Dagens totala bistånd som uppgår till 100 miljarder dollar om året räcker alltså inte långt om det ska räcka både till nuvarande insatser och till klimatåtgärder. Inom ramen för FN:s klimatkonvention finns i dag flera olika fonder för att stödja utvecklingsländer­ nas anpassning. Adaptation Fund, som upprättades vid förhandlingsmötet på Bali i slutet av 2007, ­beräknas bli den största och mest stabila fonden. Till skillnad från de fonder som hanteras av Världs­ banken har utvecklingsländerna ett demokratiskt inflytande över Adaptation Fund. För att finansiera anpassning i utvecklingsländer som är särskilt sårbara ska man dessutom överväga »innovativa finansieringskällor« till exempel inter­ nationella flygavgifter och avgifter på handel med utsläppsrätter. De fonder som finns i dag är dock försvinnande små om man jämför med de uppskat­ tade behoven. miljödiplomerat stiftskansli lasse bengtsson – Årstiderna är inte längre lika distinkta. Många har behov av att samtala. Kyrkan ska förmedla hopp, men också insiktsfullt ansvar kring ska­ pelsen, säger Christina Bernérus, miljösamord­ nare i Göteborgs stift. Klimatförändringarna orsakas till stor del av den västerländska livs­ stilen och berör våra mest grundläggande be­ hov av värme, mat och vatten. Vi har bland annat producerat minimusikalen ­klimat.nu och utbildat i ecodriving (energisnålt körsätt). Vi stödjer församlingar som vill byta uppvärmningssystem. Stiftskansliet är miljö­ diplomerat och många församlingar arbetar med det. Christina Bernérus anser att det är en grund­ läggande uppgift att vårda Guds skapelse och vara närvarande i aktuella frågor. – Vi är Kristi kropp och delar av Guds skapel­ ses tempel. Sonja Gunnarsson Christina Bernerus, miljö­ samordnare Göteborgs stift. FN:s klimatkonvention United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC, utgör ramverket för den internationella klimatpolitiken. Dess slutmål är att förhindra en ”farlig” klimatförändring. Ram­ konventionen, som i dagligt tal ofta kallas Klimatkonventionen, inrättades vid FN:s stora konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och är idag undertecknad av mer än 200 länder. Hur de övergripande målen och riktlinjerna i klimatkonventionen ska uppnås anges i Kyotoprotokollet som upprättades 1997 och trädde i kraft 2005. Avsikten var att världens industriländer skulle minska utsläppen av växthusgaser med fem procentenheter fram tills första åtagandeperioden löper ut 2012 (räknat på 1990 års utsläppsnivåer). USA, som idag står för en fjärdedel av de globala utsläppen har dragit sig ur Kyotoprotokollet. För att nya åtaganden ska kunna träda i kraft innan den första perioden löper ut skulle en ny överenskommelse ha behövt träffas vid Köpenhamnskonferensen 2009. Olyckligtvis skedde inte detta, trots starka folkliga opinioner i många länder och intensiva förhand­ lingar på allra högsta nivå. Förhandlingarna kommer nu att fortsätta. Vid ett ministermöte på Bali i december 2007 kom alla med­ lemsländer överens om »The Bali Action Plan«, ett förhandlings­ mandat för arbetet fram till ett nytt klimatavtal. Balimandatet anger att förhandlingarna ska utgå från de rekommendationer om utsläppsminskningar som FN:s klimatpanel IPCC ger, vilket innebär att industriländernas utsläpp som helhet ska minska med 25–40 procent till 2020. Balimandatet anger också att utvecklingsländerna ska ta på sig åtgärder för utsläppsminskningar, inom ramen för deras strävan efter en hållbar utveckling, samt att de ska stödjas med teknologi, finansiering och kapacitetsuppbygg­ nad. För att ett nytt avtal ska komma till stånd behöver en rad olika frågor lösas. Förutom frågan om utsläppsminskningar om­ fattar förhandlingarna frågor om finansiering av utvecklingsländernas anpassning till ett förändrat klimat, tekniköverföring, skogsskydd m m. Det är en stor utmaning att få med både USA och de mest utvecklade utvecklingsländerna. Kina, vars utsläpp växer snabbt och idag är lika stora som USAs, är en nyckelaktör tillsammans med Indien. Indiens utsläpp är fortfarande mycket små per person, men de växer snabbt (se karta på sid 16). klimat, hunger och global rättvisa 27 28 klimat, hunger och global rättvisa 4. En hållbar, rättvis och försonad värld – Klimatet har blivit mer oförutsäg­ bart. Alla väder har blivit »mera«. Jag tror att det är en kombination av na­ turlig klimat­variation, koldioxidutsläpp och andra föroreningar. Vår församling miljödiplomerades 2001. Det tog tid och vi slet oss igenom det. Nu arbetar vi med Etik och energi (en samarbetsorganisation som verkar för att minska svenska kyrkobyggnaders energiförbrukning och miljöbelastning). Vi har utrett vilken uppvärmning som är bäst i våra elva kyrkor och ställer om från olja till pellets, bergvärme eller annat. Lena Skoting, kyrkoherde i Säffle pastorat berättar om församlingens miljö- och klimatarbete. Det de gör nu är en konsekvens av det som bör­ jade på 1970-talet. Då arbetade Kyr­ kans ungdom bland annat mot en­ gångsmaterial som pappmuggar. – Att vi gör det beror på skapelse­ teologi och vårt ansvar. Vi ska vårda och bruka – inte förbruka, poängterar Lena Skoting. Sonja Gunnarsson svenska kyrkan vill främja en djupgående förståelse för de utmaningar klimatförändring­ arna ställer på mänskligheten • tillsammans med kyrkor och andra partners runt om i världen stödja fattiga människor som drabbas av klimatförändringarna. • stimulera människor i Sverige att utveckla en hållbar livsstil • mobilisera människor för att stödja en kraftfull och solidarisk klimat­ politik på såväl svensk som internationell nivå. anders henningson från koukou angarana i tchad. foto: paul jeffrey/act international • klimat och global rättvisa Lena Skoting, ­k yrkoherde i Säffle. Alla människor är skapade till Guds avbild och har därför rätt till ett värdigt liv. Människan hör samman med hela skapelsen och har en särskild uppgift att vårda och värna den. Det här är de grundläggande övertygelserna bakom Svenska kyrkans engagemang i klimatfrågan. Svenska kyrkan står för en helhetssyn, som bejakar alla människors ömsesidiga beroende av och ansvar för jorden och för att skapa en värdig framtid för alla. Klimat­ klimat, hunger och global rättvisa 29 »Okunnighetens duk: Om du inte Det visar sig att svaret för de flesta är Svenska kyrkan kan skapa mötesplatser för sam­ tal, reflektion och handling om vårt vardagsliv, om de stora globala överlevnadsfrågorna och om de existentiella frågor som klimatförändringarna väcker. Det handlar om hur vi skall och kan leva, vad ett gott liv är, hur vi ser på framtiden. Upplevelser av makt och vanmakt, av hopp och uppgivenhet, om kärlek eller misstro till livet, om vem jag är i hela skapelsen. självklart. De vågar inte satsa på en vi väljer framtid i dag ­visste hur du skulle födas, rik eller ­fattig, man eller kvinna, vit eller svart, hur ville du då att världen skulle se ut? värld med stora olikheter, en nitvinst vore då en katastrof.« förändringarna visar tydligt hur viktigt det är att människor förstår att de ingår i skapelsen och att deras liv är beroende av jorden och dess ­resurser. Att de fattiga drabbas allra hårdast av den globala uppvärmningen strider mot deras rättig­heter och är djupt orättvist. Svenska kyrkan vill i sitt arbete med klimatfrågan betona att det aldrig är för sent att göra nytt. Sam­ tidigt som vi måste ha en realistisk syn på de svå­ righeter som kommer med klimatförändringarna vill Svenska kyrkan visa på hoppet om att en bättre värld för alla är möjlig. En hållbar värld där männis­ kan är försonad med resten av skapelsen. hållbar livsstil Människor behöver utveckla en mer varsam och hållbar livsstil, både för sin egen och för klimatets skull. När den enskilde inser hur hon med sin livsstil påverkar andra människor, till exempel när hon kon­ sumerar, känns det viktigt att göra förändringar som motsvarar den nya kunskapen, att göra som man säger. 30 klimat, hunger och global rättvisa Det som kan komma att bli avgörande i arbetet med att på allvar omsätta kunskap till handling är bear­ betning av samhällets grundläggande värderingar, beteenden och attityder. Det är av allra största vikt att granska hur människors beteenden och den ohållbara västerländska livsstilen påverkar världens framtid. Det gäller individer såväl som organisatio­ ner, näringsliv och politiska institutioner. Vilka val vi gör i dag har en avgörande inverkan på jordens framtid. Svenska kyrkans arbete med livsstilsfrågor bygger på övertygelsen att kyrkan och tron är en resurs inom detta område. svenska kyrkans kallelse Klimatförändringarna utmanar Svenska kyrkan på ett särskilt sätt på grund av de nära relationerna till och samarbetet med människor och kyrkor i fattiga områden. Det är områden som redan är påverkade av klimatförändringarnas negativa effekter och som kommer att få uppleva mer av detta. Kyrkan är kallad att motverka att utsatta och hungrande människor får ännu sämre förutsättningar för ett värdigt liv. I nationella, europeiska och globala nät­ verk har Svenska kyrkan goda möjligheter att till­ sammans med andra arbeta för att vända utveck­ lingen till att bli mer hållbar. Svenska kyrkan har också till uppgift att föra fram utsatta människors perspektiv. Det sker i på­ paul jeffrey/act-caritas En majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och är beroende av sitt jordbruk. Genom ACT stödjer Svenska kyrkan återvändande flyktingar i norra Uganda. Genom jordbruket får människor en chans att börja om på nytt. verkansarbetet, till exempel genom opinionsbild­ ning och kampanjer, genom att kyrkan deltar i det offentliga samtalet och står i dialog med besluts­ fattare. Ibland sker detta i samarbete med andra organisationer. Då drar man nytta av varandras kunskap och erfarenhet och når ut till många män­ niskor. Människor i Svenska kyrkan – enskilda medlem­ mar, församlingar och organisationer har ett gemen­ samt ansvar att arbeta med klimatfrågan. Med­ lemmar kan genom folkbildning få kunskaper och insikter om hur man ställer om till en hållbar livsstil med minskad klimatpåverkan. Den inomkyrkliga verksamheten bör på samma sätt »klimat­anpassas«. Det handlar bland annat om att säkerställa en etisk, rättvis och ekologiskt hållbar upphandling av varor och tjänster, om att minska energianvändningen och antalet resor, samt att uppmärk­samma klimatfrågan i gudstjänster. klimat, hunger och global rättvisa 31 32 klimat, hunger och global rättvisa 5. Svenska kyrkan arbetar lokalt och globalt En ny resepolicy i församlingen innebar tjänstecyklar till personalen och högre ersättning för medåkande vid bilresor. Tidigare har man arbetat med miljödip­ lomering, skrivit debattartiklar, tryckt på kommunen i energifrågor och debat­ terat med stiftet om skogscertifiering. Nu gäller engagemanget ett lokalt vindkraftverk i en ekonomisk förening som ska bildas. Det är Per Persson, kyrkoherde i Värnamo stift, som berättar om för­ samlingens miljöarbete. – Arbetet med miljöfrågorna hand­ lar om solidaritet med dem som inte kommer i närheten av vår standard eller vårt koldioxidutsläpp per capita, förklarar han. Sonja Gunnarsson åre, sverige. foto: jim elfström/ikon sida vid sida Det som utmärker Svenska kyrkans arbete med klimatfrågan är dess bredd. Vi är en del av ett av världens största nätverk, den kristna kyrkan. Tjänstecyklar till personalen och engagemang för vindkraftverk i en lokal församling i Sverige blir en pusselbit i ett globalt pussel av insatser för ett bättre klimat. Försöksodling av olika vetesorter i en etiopisk by för bättre avkastning vid ett torrare klimat blir en annan. Ett seminarium om klimat och vatten i Tanzania, en debattartikel i en svensk lokaltidning, en utbild­ ning för svenska lärare om värderingar och livsstil, liksom kyrkoledares samtal med FN-företrädare till stöd för snabba globala insatser, blir till andra viktiga insatser. Svenska kyrkan samarbetar i flera globala nätverk som Kyrkornas världsråd, Action by Churches Together (ACT), Lutherska världsförbundet och European Christian Environmental Network (ECEN). I dessa och andra nätverk arbetar Svenska kyrkan med klimatfrågan genom alltifrån långsik­ tiga utvecklingsprojekt tillsammans med partnerkyrkor i syd, till påverkans­arbete gentemot politiker och akuta insatser när katastrofer in­ träffar. Församlingar, stift och engagerade människor i Sverige är med och klimat, hunger och global rättvisa 33 Svenska kyrkan arbetar i ett flertal internationella nätverk bär detta ­arbete genom eget regionalt arbete med miljö- och rättvisefrågor, insamlingar och bön. kyrkornas världsråd är ett samarbetsorgan som består av 342 kyrkor i mer än 100 länder, från i stort sett alla kristna traditioner. Kyrkornas världsråd vill samordna kyrkornas arbete för fred, miljö, demokrati och rättvisa. påverkar politiken lutherska världsförbundet är ett nätverk av ­kyrkor inom den lutherska traditionen. Där ingår 136 medlemskyrkor i 76 länder med 61,7 mil­ joner medlemmar. Arbetet handlar om katastrof-, ­återuppbyggnads- och långsiktigt utvecklings­ samarbete inom kyrkornas ram. Förbundet har program och fältkontor i olika delar av världen. Svenska kyrkan är en av 145 organisationer som ingår i act-alliansen, ett samarbete för lång­ siktigt bistånd världen över. ACT vill effektivisera biståndsarbetet genom en gemensam samordning. Genom ACT arbetar Svenska kyrkan i 157 länder. Vi finns på plats innan det ­händer, när det händer – och efter. Över 14 000 personer arbetar i kyrkor­ nas utvecklings- och katastrofprojekt världen över. european christian environmental network, ECEN, är ett nätverk som främjar utbyte av idéer, information och erfarenheter mellan kristna kyrkor och grupper i Europa. Påverkansarbete gentemot EU sker genom aprodev, the Association of Protestant Develop­ ment Organisations in Europe. (Läs mer om Svenska kyrkans internationella och nationella nätverk på www.svenskakyrkan.se och www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling) 34 klimat, hunger och global rättvisa Vi kan påverka klimatet genom att göra klimat­ smarta val i vardagen och genom att skänka pengar till klimatrelaterade utvecklingsprojekt i utveck­ lingsländer. Men för att vi ska åstadkomma nöd­ vändiga förändringar i tid krävs politiska åtgärder. Tillsammans med andra kyrkor och organisationer i Sverige och världen arbetar Svenska kyrkan för att påverka regeringar, EU, Världsbanken, FN och andra att verka för kraftfulla klimatåtgärder. Genom bland annat samtal med politiker, semi­ narier och namninsamlingar påverkar Svenska kyr­ kan Sveriges politiker att driva en klimatpolitik, både nationellt och internationellt med global rätt­ visa i sikte. (Läs mer i Svenska kyrkans positionspapper om Klimat och utvecklingsfrågor – www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling). minska i sverige Klimatkrisen kan bara lösas om världens länder sam­ arbetar på ett bra sätt. Tyvärr kunde ett nytt globalt klimatavtal inte slutas i Köpenhamn i december 2009. En av anledningarna var att industriländerna inte var beredda att åta sig tillräckligt stora ut­ släppsminskningar. Dessutom tycks många ledare från dessa länder ännu tro att klimatförhandlingarna kan skiljas från frågan om rätten till utveckling och global rättvisa. Svenska kyrkan tycker att Sverige genom tidiga och kraftfulla politiska åtgärder bör ta sitt globala ansvar för en hållbar framtid för nuva­ rande och kommande generationer. Svenska kyrkan menar att Sverige ska gå i spet­ sen och minska de egna utsläppen med 40 procent till 2020 och 90 procent till 2050. Minskningarna blir i praktiken betydligt mindre än 40 procent bland annat därför att vi redan har minskat utsläppen med 9 procent sedan basåret 1990. På individnivå bör det slutgiltiga målet vara att den genomsnittli­ ge svenskens utsläpp sjunker från dagens cirka sju ton per år till cirka ett ton. Svenska kyrkan menar att en sådan kraftfull klimatpolitik går att kombi­ nera med en god ekonomisk utveckling och hög välfärd. Erfarenheten hittills visar att det har varit lättare att uppnå målen än man tidigare har trott. »Och om vi inte räddar själen kan vi inte rädda jorden.« hemma eller borta? Sverige har hittills avstått från att räkna in de ut­ släppsminskningar som vi finansierat utomlands i redovisningen av våra egna utsläpp, trots att detta är tillåtet enligt Kyotoprotokollet. Svenska kyrkan tycker att det ska fortsätta vara så, eftersom det skulle försena omställningen här hemma om vi köpte billiga utsläppsminskningar i fattigare länder. Däremot finns det en rad andra starka skäl för att bidra till en klimatsmart utveckling i utvecklingslän­ derna. Svenska kyrkan tycker att Sverige ska bidra till lika stora minskningar utomlands som i Sverige, i ton räknat. Det bör sättas upp ett särskilt mål för detta, som inte bör blandas ihop med målet för de svenska utsläppen. Svenska kyrkan betonar att de rika ländernas ­bidrag till utvecklingsländerna måste ges utanför biståndsbudgeten. Annars är risken stor att det blir mindre biståndspengar kvar till sjukvård, demokra­ tiarbete, jordbruksutveckling och andra angelägna utvecklingsmål. Samtidigt måste det bistånd som ges till energiproduktion bidra till en hållbar utveck­ ling. Detta är tyvärr inte självklart i dag – fortfar­ ande går exempelvis det mesta av Världsbankens energibistånd till utveckling av fossila bränslen! alla har ansvar Utmaningen i de globala klimatförhandlingarna är att komma överens om fördelningen av utsläpps­ minskningar mellan olika länder – mellan rika och fattiga, sådana som släpper ut lite per person och sådana som släpper ut mycket per person. För att de globala utsläppen ska kunna minska inom sju år och om målet om mer än halverade glo­ bala utsläpp till år 2050 ska kunna uppnås – som FN:s klimatpanel menar är nödvändigt – måste ut­ släppsminskningarna bli betydligt mer ambitiösa. Huvudansvaret måste läggas på de rika länderna, som står för mer än hälften av utsläppen. Men även utvecklingsländer i snabb tillväxt som Kina, Brasilien och Indien, där utsläppen idag ökar allra mest, be­ höver stabilisera sina utsläpp snabbt för att därefter minska dem. Detta går att kombinera med ekono­ misk utveckling och fattigdomsbekämpning i dessa länder, men det är bara möjligt om det samtidigt görs massiva investeringar i energieffektivisering, skogsskydd och produktion av förnybar energi. Kostnaderna för detta måste bäras solidariskt. Flera »medelinkomstländer« menar dock å sin sida att deras per capita-utsläpp fortfarande är mycket låga och att de därför måste ha rätt att fortsätta öka sina utsläpp. De pekar också på att de industrialise­ rade länderna behöver ta ansvar för sina historiska utsläpp. Enligt FN:s klimatkonvention ska ländernas åta­ ganden relateras till länders historiska ansvar, det vill säga hur mycket man släppt ut genom historien, men också länders faktiska förmåga att ekonomiskt bidra till samhällsomställningen. klimat, hunger och global rättvisa 35 rätt till utveckling – greenhouse development rights Greenhouse Development Rights (GDR) är en räkne­ modell som visar hur länder kan betala för konse­ kvenserna av växthuseffekten efter förmåga. Ut­ gångspunkten är att fattiga människor i första hand har rätt till utveckling. Därför bör inte människor som har mindre än 20 US dollar att leva på per dag bidra ekonomiskt till klimatomställningen. Ansvaret fördelas på alla andra människor, oavsett om de bor i rika eller fattiga länder. Med hjälp av uppgifter om ländernas ekonomier, utsläpp och inkomstfördel­ ning kan man med GDR räkna fram ett förslag till global fördelning av klimatarbetet. Denna visar att de rika länderna bör stå för cirka 75 procent av kostnaderna, medelinkomstländer som Kina och Brasilien för cirka 25 procent och låginkomstlän­ derna för mindre än en procent av kostnaderna. Svenska kyrkan tycker att modellen är ett bra sätt för att genomföra klimatkonventionens etiska princip om att klimatfrågan är allas ansvar, men att fördelningen av ansvar ska bero på länders förmåga att betala. Modellen har förutsättningar att bidra till att lösa de politiska knäckfrågorna om fördelnings­ ansvar i förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen i miljoner ton kol per år Ekonomisk kris efter kommunismens fall 2 500 Kraftiga höjningar av oljepriset 2 000 1 500 Andra världskriget; Tysklands sammanbrott Västeuropa (inkl. östra Tyskland) Östeuropa (inkl. hela f.d. Sovjetunionen) Utomeuropeiska industriländer (USA, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland) 1 000 Depression Utvecklingsländer Revolution i Ryssland, inbördeskrig 500 Tidig industrialisering i Västeuropa 0 1800 1820 1840 1860 Kinas »stora språng« 1880 1900 1920 1940 1960 Bilden visar hur industrialisering, ekonomiska kriser, krig etcetera påverkat utsläppen sedan år 1800. Källa: Naturvårdsverkets hemsida/boken »En ännu varmare värld« Monitor 18 36 klimat, hunger och global rättvisa 1980 2000 magnus aronson/ikon Köpenhamn i december 2009: Svenska biskopar demonstrerar för klimaträttvisa. (GDR har tagits fram av bland annat Stockholm Environment Institute i samarbete med Christian Aid, som är en brittisk samarbetspartner till Svenska kyrkan.) Sex konkreta krav på hur ett nytt klimatavtal bör se ut, baserat på GDR-modellen: • De rika länderna måste minska sina utsläpp snabbt. • Dessa utsläppsminskningar ska genomföras i det egna landet. • Rika länder måste därutöver åta sig att finansiera internationella minskningar, exempelvis genom flexibla mekanismer (se sidan 25). • Länder måste dela med sig av ny teknologi. • Fattiga länder måste få stöd för klimatanpass­ ning. • Även utvecklingsländer ska göra mätbara ut­ släppsminskningar. klimat, hunger och global rättvisa 37 stöd till klimatanpassning Svenska kyrkan menar att all klimatanpassning ska syfta till att minska människors sårbarhet och stär­ ka ekosystemens och människors förmåga att han­ tera klimatvariationer. Människors egna erfarenhe­ ter och strategier för att försörja sig och anpassa sig till klimatvariationer måste vara en viktig ut­ gångspunkt. Rättighetsperspektivet, där bland an­ nat individens rätt till mat, hälsa och vatten är cen­ tral, måste vara en annan utgångspunkt. I annat fall riskerar klimatanpassningen att förvärra ojämlikhe­ ter och fattigdom, i stället för att bidra till fattig­ domsbekämpningen. Många av de stora integrerade utvecklingspro­ jekt runtom i världen som Svenska kyrkan stödjer rör landsbygdsutveckling och hållbar naturresurs­ hållning, vilket kan dämpa de tilltagande effekterna av klimatförändringarna. Det handlar ofta om träd­ plantering, markvård och jordbruk till exempel i Dämpa effekterna Tillsammans med partnerkyrkor i syd arbetar Svenska kyrkan med: • Stöd till projekt som dämpar effekterna av klimatförändringarna och hjälper människor att anpassa sig till ett nytt klimat. • Stöd till dem som drabbas av klimatrelate­ rade naturkatastrofer. • Stöd till projekt som minskar koldioxidut­ släpp från skogs- och jordbruk. 38 klimat, hunger och global rättvisa Peru, Tanzania och Indien. Svenska kyrkan stödjer projekt med energibesparing och utveckling av för­ nybar energi som minskar bruket av fossila bräns­ len, till exempel solenergi i Bolivia och energisnåla spisar i bland annat Etiopien. Önskan är att i fram­ tiden också satsa mer på småskalig vattenkraft. Katastrofer slår till varje dag, någonstans i värl­ den. Liv slås sönder, de mest försvarslösa drabbas oftast hårdast. Effekterna av klimatförändringarna är redan här, men de slår mycket olika. Allra hårdast drabbas fattiga människor i utvecklingsländerna. stöd till katastrofhjälp Svenska kyrkan arbetar med humanitära insatser och katastrofbistånd genom Action by Churches Together, ACT, en allians med kyrkor och organisa­ tioner över hela världen. Långsiktiga relationer och lokal förankring ger en fördel både före, under och efter en katastrof. Svenska kyrkans främsta kom­ petensansvar i detta globala nätverk är det psyko­ sociala området som bland annat syftar till att få de drabbade människorna mer delaktiga i återupp­ byggnadsarbetet. Svenska kyrkans arbete med klimatrelaterade katastrofinsatser handlar i dag framför allt om dem som drabbas av översvämningar eller torka i södra Asien och Afrika. En växande del av det humanitära stödet går till klimatrelaterade katastrofer. Genom ACT bidrar Svenska kyrkan med kata­ strofhjälp som så snart som möjligt växlas över i långsiktigt katastrofförebyggande arbete i form av till exempel ökad tillgång till mat, vatten och under­ visning. Genom trädplantering och markvård mins­ kar jordförstöringen. En ekologi i balans står bättre emot både torka och översvämningar. I projektet Boshie-Ilgira handlar det om fattigdomsbekämp­ ning genom hållbart jordbruk, vattenförsörjning och jämställdhet. Det omfattar tolv bondeföreningar i ett tätbefolkat område med cirka 55 000 invånare. magnus aronson/ikon Woloro Habebo och hans son gräver om kompostblandningen tre gånger under en månad. allt kommer ju från jorden Vete, potatis, bönor, mango, avokado, äpple, grönsaker, vitlök, kryddor… Listan blir lång när Woloro Habebo stolt berättar om vad han odlar på sitt småskaliga ekologiska jordbruk. Det finns skäl för Woloros stolthet. 2008 fick han en utmärkelse från regering­ en för att ha utvecklat sitt jordbruk på ett bra sätt. För fyra år sedan kom Woloro Habebo med i kyrkans arbete tillsammans med småbönder i Boshe-Ilgira i Etiopien. Svaret på frågan om vad som är det viktigaste han lärt sig kommer snabbt: – Det är markvård. Allt kommer ju från jorden! Han visar hur han blandar gödsel med blad, halm, mylla och lite aska för att få kompost och förklarar att komposten förbättrar jorden och är billig till skillnad från den dyra konstgödseln. Effekterna är stora och lätta att mäta. – Innan jag började gödsla med kompost fick jag 300 kilo spannmål från en åker. Med kompost och utsä­ de av en bättre sort har skörden mer än fördubblats. Några terrasser på åkrarna är kom­ binerade med ett dike. Vattnet stan­ nar i diket och sipprar sakta ut till marken nedanför, ett sätt att bevara vattnet och särskilt viktigt i låglandet där det är torrare. Nedanför diket har Woloro Habebo en liten försöksodling med elva sorters vete för att ta reda på vilken eller vilka som ger mest. Han har fått utsädet från kyrkan och be­ talar tillbaka genom att lämna samma mängd till kyrkans fältarbetare som ger det vidare till andra intresserade bönder. Sonja Gunnarsson klimat, hunger och global rättvisa 39 40 klimat, hunger och global rättvisa 6. Hur kan jag vara ­ en del av lösningen? från flyktingläger utanför byn koukouangarana i tchad. foto: paul jeffrey/act international – Klimatet är världens största orätt­ visa. Kyrkan ska vara en profetisk röst och har vi på fötterna kan vi påverka. Därför skrev vi ett brev i form av ett medborgarförslag till kommunled­ ningen som beslutat att inrätta en miljökommission. – Det skulle vara världens chans om någon från folkrörelserna kom med i kommunens klimatkommission, konstaterar Per Larsson, pensionerad kyrko­herde och missionär. Han är ordförande i en global ekumenisk arbets­grupp i Västerås. Han har alltid jobbat ekumeniskt. När det gäller samhällsfrågor tycker han att kyr­ korna bör göra det. Per Larsson delar sitt engagemang med många, många andra som alla anser samma sak. Den globala uppvärmningen hotar världens framtid – för att skapa en rättvis och hållbar utveckling måste vi alla ta vårt ansvar. Oavsett hur stor makt vi besitter ekonomiskt, poli­ tiskt, demokratiskt, medialt och kun­ skapsmässigt måste vi agera. Tillsam­ mans kan vi förändra världen! Sonja Gunnarsson börja agera nu! Enligt FN:s klimatexperter måste de globala utsläppen börja minska senast om sju år. För att detta ska bli möjligt måste vi börja agera nu! Mycket kan vi alla ta ansvar för. Genom klimatsmarta val i vardagen kan vi minska våra egna utsläpp och samtidigt inspirera människor i vår omgivning att sänka sina. Våra val utmanar företag att utveckla och sälja klimatsmarta produk­ ter. Med våra val och vår demokratiska röst kan vi ge politiker stöd att föra en politik som tillfredsställer vår önskan om en hållbar framtid. Först när många agerar samtidigt på flera olika samhällsnivåer kan avgörande för­ ändringar genomdrivas och klimatförändringarna mildras. Per Larsson, Västerås. klimat, hunger och global rättvisa 41 Ekologiska fotavtryck i världen (hektar per person) 0–1 1–2,5 2,5–4 4–7 7–12 Saknar uppgifter Kartan visar ekologiskt fotavtryck mätt i arealenheter i världen 2003. Det är genomsnittsinvånarens förbrukning av naturresurser i varje enskilt land och den areal som krävs för att naturen ska kunna förnya dessa resurser. Utgångspunkten är att alla människor på jorden har en tilldelad mängd »plats« eller resurser till förfogande. Ju flera vi är, desto mindre »ekologisk kvot« per person. Källa: Globalis.se/FN-förbundet GLOBIO (Global Methodology for Mapping Human Impacts on the Biosphere) UN Environment Programme GLOBIO initiative (FN:s miljöprogram) hitta drivkrafter Att leva i ett konsumtionssamhälle präglat av snabb­ het påverkar vår vardag. En hållbar värld hänger nära samman med en hållbar vardag. Kanske är det så att frågor om vad som ger mening, livskvalitet och känsla av makt eller vanmakt hänger närmare samman med världens utveckling än vi kan ana. För att orka ta ansvar och bidra till en hållbar utveckling måste vi hitta kraft, mod, hopp och drivkrafter som håller i längden. sänk energiförbrukningen! I genomsnitt släpper vi ut cirka sju ton växthusga­ ser per person i Sverige. Räknar vi in utsläppen för 42 klimat, hunger och global rättvisa vår import kan utsläppen bli så höga som tolv ton per person och år. Enligt senaste årens forskning och de långsiktiga mål som Svenska kyrkan har ställt sig bakom, talar man för att ett ton per person och år är en hållbar utsläppsnivå. Detta utgår från grundtanken att alla människor har samma utsläpps­rättigheter. För att få mer specifika tips på hur just du kan minska din klimatpåverkan – räkna ut dina utsläpp i en klimatkalkylator. Sök på klimatkalkylator via www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling eller sök klimatkalkylator på internet! Till höger hittar du några generella tips på hur du kan sänka dina ut­ släpp av växthusgaser. Sju klimatsmarta mattips 1. släng inte mat – mat som slängs bort är miljömässigt mycket »dyr« eftersom utsläppen som skett vid produktion och transport av maten gjorts till ingen nytta. 2. återinför söndagssteken – att produ­ cera kött kräver mångdubbelt mer energi och resurser än att producera vegetabilisk föda. Att äta mindre kött och mer baljväxter (till exempel ärter, bönor, linser) är därför ett viktigt klimat­ smart val (se diagram sidan 44). Kanske dags att återinföra söndags­steken och äta vegeta­ riskt i veckorna? 3. cykla eller gå till affären – i livs­ medelskedjan sker en tredjedel av allt trans­ portarbete från b ­ utikerna till hemmen. Att frakta en liten mängd mat i en nästan tom bil är ett mycket ineffektivt transportsätt. Även om maten fraktats med båt över Atlanten kan utsläppen som bilen orsakar från matbutiken till hemmet utgöra förhållandevis större utsläpp per kilo mat. 4. undvik flygtransporterad mat – ­flygtransporterad mat ger alltid höga koldioxid­ utsläpp oavsett livsmedel och hur det pro­ ducerats. Flygtransporterad mat är relativt ovanlig i svenska matbutiker, men se upp med färsk frukt och grönsaker vid fel säsong, samt färsk fisk och kött från andra kontinenter. 5. ät säsongsanpassat – att välja säsongs­ anpassad mat är ett enkelt sätt att undvika mat som transporterats långt. Potatis, rot­ frukter, torkade ärter och bönor är bra vinter­ mat. Sena äppelsorter kan lagras en bit in på det nya året. 6. handla ekologiskt och krav-märkt – ekologisk odling ger mindre klimatpåverkan därför att den inte använder konstgödsel, vil­ ken kräver mycket energi vid framställningen. Ekologisk odling bidrar också till att höja mull­ halten i jorden, vilket innebär att kol binds i jorden istället för att släppas ut i atmosfären i form av koldioxid. Dessutom bevaras den biologiska mångfalden, vilket ökar naturens förmåga att klara klimatförändringarna. KRAV, det svenska märket för ekologiskt håller på att utveckla särskilda klimatregler tillsammans med Svenskt Sigill, som är kvalitetsmärket för svensk konventionell odling. 7. handla rättvisemärkt och kravmärkt från utvecklingsländer – genom att handla Rättvisemärkt och KRAV-märkta varor från utvecklingsländer bidrar du till män­ niskors försörjning, sam­tidigt som du stimulerar produktion som sker med omsorg om människor och miljö. (Tips: sök på klimatsmart mat på internet.) klimat, hunger och global rättvisa 43 Klimatpåverkan för några livsmedel gram CO2 ekvivalenter per kg livsmedel 14 000 12 000 10 000 handla resurssnålt 8 000 6 000 4 000 2 000 en m (s ve n sk a or )* öt ap te r* e rg s) lsine po sa t r a lla ( t ( spa tis sv n en ska sk )* (h am fr bu ilan d) rg e (m r)b rö ell an d to )m m j at ö er ky lk ek ck o l ing vä xt g hu ris to k rs s (d ött kfi lax a ( lé (4 odl nsk a) 0% ad * ga Kan rn ad ,6 a) 0 (h % tr us å hå l) lls )o s nö t tk öt t 0 (is be äp pl uppvärmt med fossila bränslen. Ännu bättre är att byta ut tomaterna mot svenska morötter. Ibland kan också miljömål stå emot varandra. Nötkött gene­rerar hundra gånger så mycket växthusgaser som motsvarande mängd bönor. Men betande kor bidrar till den biologiska mångfalden. Och ekologis­ ka bönor från Kenya måste flygtransporteras om de ska hålla sig färska. Använd ditt sunda förnuft! *) Endast primärproduktion Källa: SIK – institutet för Livsmedel och bioteknik AB Miljödatabas medvetna matval Produktion och transport av vår mat står för när­ mare en tredjedel av det globala läckaget av växt­ husgaser. Livsmedelsverket arbetar med att ta fram miljöanpassade kostråd, men ännu finns inga enkla sanningar om vilken mat som är klimatsmart. Ibland kan det vara bättre med tomater transporterade från Spanien än svenska tomater odlade i växthus 44 klimat, hunger och global rättvisa Varannan bilresa i Sverige är under fem kilometer, var sjätte under två kilometer. Om du kan – ta cy­ keln eller gå istället för att åka bil. Om du måste åka bil, välj en bränslesnål. Går den på biogas eller eta­ nol kan du minska utsläppen ytterligare. Samåk, så blir det lägre utsläpp per person. Åk kollektivt. Byt flyget mot tåg när det är möjligt! Turista hemma – upptäck närmiljön. Sänk inomhustemperaturen i bostaden. Välj grön el och klimatvänlig uppvärmning som bergvärme, pelletspanna, solpaneler, vindkraft eller liknande (om du kan påverka). Sänk tvättemperaturen från 60 till 40 grader. Fyll tvättmaskinen. Låt tvätten lufttorka. Alla vinner på sikt på klimatsmarta investeringar – inte bara levnadsmässigt genom en globalt håll­ bar miljö, utan också rent krasst ekonomiskt. På det privatekonomiska planet kan investeringar i klimat­ smarta lösningar på sikt sänka en del utgifter i energi­förbrukning. Tips: investera i energieffektiva apparater i köket och tvättstugan, snålspolande munstycken i badrum och kök samt isolering av bo­ stadens dörrar och fönster. Byt till lågenergilampor. Köp grenkontakter med strömbrytare till all medie­ utrustning (dator, TV, dvd-spelare – de kan svara för tio procent av elförbrukningen i ett hem) så att man under natten kan stänga av alla standby-funk­ tioner med endast ett knapptryck. Köp pendlar­kort på tåg eller buss. påverka makthavare! Vi som enskilda kan till viss del vara med och för­ ändra utvecklingen genom klimatsmarta val i var­ dagen, men för att de verkligt stora förändringarna ska ske måste kraftfulla politiska beslut tas. Genom att ta ställning och framföra dina åsikter kan du ge mod och stöd till politiker att våga ta beslut som ibland är svåra, men avgörande. Som del av en världsvid kyrka har Svenska kyrkan många relationer till kyrkor och organisationer i ­fattiga länder som drabbas hårt av klimatföränd­ ringarna. Ett sätt för Svenska kyrkan att bidra till lösningen är att ha en dialog med beslutsfattare i Sverige och på europeisk och global nivå. Du kan vara en del av lösningen genom att delta i Svenska kyrkans påverkansnätverk Agera. Där kan du på ett enkelt sätt delta i ett antal upprop per år riktat till politiker, företagsledare och andra. Anmäl dig på www.svenskakyrkan.se/agera agera själv Du kan också själv utmana politiska beslutsfattare och företagsledare genom att: • Rösta utifrån hänsyn till klimat- och utvecklings­ frågor. • Delta i opinionsundersökningar eller konsument­ undersökningar. Där kan du bidra med en bild av att många önskar varor och politiska beslut som tar hänsyn till miljö och global rättvisa. • Skriva en insändare i din lokala tidning riktad till regionala politiker, företagsledare, eller andra re­ gionala makthavare. • Be din lokala tidning, radio eller tv-kanal att ­skriva/sända mer om klimatfrågans rättvise­ perspektiv. • Mejla en politiker. • Mejla ett företag lokalt, regionalt, nationellt eller globalt. • Anordna en manifestation. • Bjuda in en politiker till en temakväll på jobbet, i skolan, församlingen, föreningen, etcetera och föra en dialog om lokala åtgärder som skulle främja en hållbar utveckling. Se insändarmallar och ytterligare inspiration på www.svenskakyrkan.se/agera www.svenskakyrkansunga.org www.skr.org klimaträttvisa – skänk! Svenska kyrkan ger stöd till dem som oförskyllt drabbas av klimatförändringarna, till projekt som dämpar effekterna av dessa förändringar, till ener­ gibesparande projekt och utveckling av förnybar energi. Du kan vara del av denna lösning genom att »Possibilismen, möjlighetstänkandet, handlar om att mycket medvetet välja synfält, pejla det som är löftes­ rikt i smått och stort. Och föra det vidare till sin omgivning, förstärka det. Injicera ett motgift till de där galna löpsedlarna du ser utanför din affär. Kalka i själen mot den mentala försurningen som stundom drabbar oss och förlamar vår viljekraft.« klimat, hunger och global rättvisa 45 leif gustavsson/ikon I byutvecklingsprojekten i Trapaing, Kambodja, som Svenska kyrkan stödjer har man bland annat byggt bevattningskanaler från vilket vatten tas till bevattning av grönsaksodlingar. skänka pengar till Svenska kyrkans internationella arbete. Gå in på: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Här kan du (din församling eller ditt företag) också gå med i Klimaträttvisa, ett koncept som kommer att utvecklas under hösten 2008. Där kan 46 klimat, hunger och global rättvisa du utmana dig själv eller andra till en helhetsåtgärd vad gäller klimatet – med hjälp av klimatkalkylator, tips på livsstilsförändringar, möjlighet att delta i Svenska kyrkans politiska påverkansnätverk Agera, samt genom att skänka pengar till utvecklingspro­ jekt via Svenska kyrkans internationella nätverk. Hur bra är det med etanol? Etanol och andra biodrivmedel har ifrågasatts starkt på senare tid. Produktionen av biobränslen har pekats ut som en viktig orsak till varför de globala livsmedelspriserna har stigit kraftigt det senaste året och därmed som en orsak till att fler människor hungrar. Det har ifrågasatts om den positiva klimatpåverkan verkligen är så stor. Dels går det åt fossil energi vid produktionen, dels kan ökad biobränsleproduktion leda till att skog av­ verkas eller våtmarker odlas upp, så att koldioxid­ utsläppen ökar. Slutligen har många, däribland Svenska kyrkans partnerorganisationer, pekat på att arbetsförhållandena på många sockerfält är mycket dåliga och på att den ökade exporten av biobränslen riskerar att förvärra markkonflikter och leda till att fattiga människor fördrivs från sin mark. Det är viktigt att skilja mellan olika biobränslen. Etanol från sockerrör i Brasilien (som ingår i E85) är för närvarande det miljömässigt bästa alterna­ tivet, medan arbetsförhållandena i många fall är dåliga. I Sverige produceras etanol från vete. Energi­ekonomin i detta är inte lika god som för sockerrören, men potentiellt är effektiviteten ändå hög om etanolen kombineras med värme- och elproduktion. Majsbaserad etanol, som i USA, ger knappt någon klimatvinst och palmolja från Ma­ laysia bidrar till så mycket avskogning att­ ­klimatvinsten försvinner. Det finns också andra grödor som kan användas, till exempel den tro­ piska busken jatrofa, som är torktålig och inte behöver konkurrera med matgrödor. Många afri­ kanska småbönder vill börja odla jatrofa som kom­ plement till matgrödor. Man bör också komma ihåg att även produktionen av bensin kan leda till allvarliga sociala och miljömässiga konsekvenser, särskilt när utvinningen sker i regnskogsområden. Biobränslen är inte den viktigaste orsaken till att de globala livsmedelspriserna stigit kraftigt på senare tid. Viktigare är att efterfrågan på kött och mjölk har ökat hos en allt större medelklass i Kina och Indien, att oljepriserna har stigit, att torka i Australien har lett till riktigt dåliga skördar och att skördarna i Afrika är fortsatt mycket dåliga. För den majoritet av världens fattiga som lever på landsbygden och är beroende av jordbruket för sin försörjning innebär för övrigt stigande matpriser ökade inkomster. Fattiga människor som tvingas köpa mat kan emellertid behöva akut hjälp för att förhindra att prisökningarna leder till ökad svält. I EU diskuteras nu ett förslag till regelverk som biobränslen måste uppfylla för att räknas som medel för att uppnå EU:s klimatmål. Regelverket innehåller krav på ekologisk hållbarhet och Svenska kyrkan menar tillsammans med en rad andra organisationer att det även bör formuleras krav på social hållbarhet. Kunskapen om olika bränslen ökar hela tiden och allt tyder på att etanol är en övergångslösning i väntan på de miljömässigt bättre el- och biogas­ bilarna. I Sverige bedrivs mycket forskning om den »andra generationens« etanol, som kommer att framställas av halm och andra rester från jordbruket, skogsavfall med mera. Till dess biogasen är tillgänglig i hela landet och elbilarna har slagit igenom är etanol det enda alterna­tivet till bensin för många människor. E85 är bättre än bensin och ett litet men viktigt steg på väg mot en hållbar framtid. klimat, hunger och global rättvisa 47 48 klimat, hunger och global rättvisa tadelech shegute samtalar med tadelech kebede om landsbygdsutveckling i etiopien. foto: magnus aronson/ikon 7. Sammanfattning Jordens klimat har växlat mellan extremer under årmiljonerna. Därför har livsformerna varierat. Det nya för vår tid är att människan i hög grad – och oerhört snabbt – påverkar dessa storskaliga skeenden och därmed för­ sämrar livsbetingelserna för sin egen art. Klimatförändringarna leder till minskad biologisk mångfald, brist på mat och vatten, fler sjuka och över­ svämmade kuster. Det är vi i de rika länderna som orsakar det mesta av växthuseffekten, men det är människor i fattiga länder som drabbas hår­ dast. Världens länder måste enas om krafttag mot växthuseffekten. Rika länder måste reducera mest och stödja fattiga länder i att anpassa sig till klimatförändringarna. Människor påverkar klimatet främst genom att använda stora mängder fossila bränslen (olja, stenkol och naturgas) som ombildas till koldioxid och andra växthusgaser. Problemet är att det kol som har bundits i miljoner år nu har frigjorts på ett halvt sekel. Ekosystemen (till exempel skogar) orkar inte ta hand om så mycket koldioxid och den försvinner ut i atmosfären. Där leder den stora koncentrationen av växthusgaser till att det blir var­ Åtta millenniemål År 2000, början på det nya millenniet, enades världens länder genom FN om åtta mål för att halvera fattigdomen till år 2015. De kallas milleniemål och lovar att 1. Halvera världens fattigdom och hunger. 2. Låta alla barn få gå i grundskola. 3. Öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning. 4.Minska barnadödligheten. 5. Minska mödradödligheten. 6. Stoppa spridningen av Hiv och andra sjukdomar. 7. Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling. 8. Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar. klimat, hunger och global rättvisa 49 magnus aronson mare. Enligt FN:s klimatpanel kan jorden tåla en yt­ terligare temperaturhöjning med två grader. Redan en så måttlig höjning kommer till exempel att ge stora vattenproblem för miljoner människor. För att undvika okontrollerbara konsekvenser av klimat­ förändringarna menar FN:s klimatpanel att höjning­ en av den globala temperaturen inte får överstiga två grader Även om vi agerar nu fortsätter värmen att stiga på grund av att de flesta växthusgaser upplöses långsamt. De globala utsläppen måste ha nått sitt maxi­ mum 2015 och därefter minska med 50–85 procent fram till 2050. För att lyckas med det måste vi alla leva klimatsmartare när vi väljer mat, uppvärmning, transporter och konsumtionsmönster. Energisnål teknik måste utvecklas och användas inom jordbruk och industri samt i bostäder. I de länder, där det redan i dag är varmt, måste nya värme- och torktå­ liga grödor utvecklas liksom nya metoder för att hushålla med det vatten som finns. Svenska kyrkan vill stödja en kraftfull och solidarisk klimatpolitik på svensk och internationell nivå, stödja drabbade människor i fattiga länder tillsammans med part­ nerkyrkor i syd samt stimulera människor i Sverige till att förändra sin livsstil. »…snart glider årorna ur händerna och ­flyter bort i mörkret. Människan är ju inte autonom och sitt eget projekt, ­havet bär oss alla, och vi har alla vår sträcka att ro. Men kaos är granne med Gud, vi får ­arbeta vidare som om den goda världen vore inom räckhåll.« 50 klimat, hunger och global rättvisa Vill du veta mer? svenska kyrkans hemsida tips för fördjupning • www.svenskakyrkan.se • www.svenskakyrkan.se/klimatrattvisa • Ditt stifts eller din församlings hemsida söker du via www.svenskakyrkan.se • svenska kyrkan kontakt • Ur reportage »Våra hjärnor roterade«, Hela ­Jorden nr 2/2008 • Den beresta maten – Kungliga Skogs- och ­lantbruksakademins tidskrift nummer 10, 2007. • En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. Rapport MVB 2007:02 • FN:s Klimatpanel, IPCC; Syntesrapport 2007 • Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan, Tor Broström, Marie Hård, Dan Melander m.fl., Verbum 2008 • Jorden vi ärvde – om klimat, konsumtion och livsval, Ordfront 2008 • Jordens och själens överlevnad, Martin Lönnebo & Stefan Edman, Cordia 2008 • Moder Jord i klimakteriet – kvinnor om över­ levnadens villkor, Arcus förlag 2008 • Skapelsetid – handbok för Svenska kyrkans ­arbete för en hållbar utveckling, Sensus studie­ förbund och Svenska kyrkan 2005 • UNDP Summary Human Development Report 2007/2008 • Vatten, mat och hunger, Svenska kyrkan 2006 • World development report 2008, Agriculture for development, Världsbanken 2008 • Svenska kyrkans informationsservice, [email protected], tel 018-16 96 00 några av svenska kyrkans nationella och globala nätverk • • • • • • • • www.christianaid.org.uk – Christian Aid www.actalliance.org - ACT Alliance, Action by Churches Together www.ecen.org – The European Christian ­Environmental Network www.lutheranworld.org – Lutherska Världs­ förbundet www.oikoumene.org – Kyrkornas Världsråd www.skr.org – Sveriges Kristna Råd www.swedwatch.org – Swedwatch www.svenskakyrkansunga.org – Svenska ­Kyrkans Unga www.naturvardsverket.se www.snf.se – Naturskyddsföreningen • www.sei.se – Stockholm Environment Institute • litteratur, häften, foldrar klimatåtgärder • • • • • • • • • • • www.svenskakyrkan.se/hallbarutveckling www.svenskakyrkan.se/agera www.svenskakyrkan.se/kampanj/engagerad www.bilar.konsumentverket.se www.energi.konsumentverket.se www.mat.konsumentverket.se www.energikalkylen.konsumentverket.se www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/ www.etikochenergi.se www.konsumentverket.se www.naturvardsverket.se klimat, hunger och global rättvisa 51 © Svenska kyrkan 2010. Andra reviderade upplagan. Omslagsfoto: Petros Abiyo odlar äpplen i Etiopien. Foto Magnus Aronson/IKON. Baksidesfoto fr. v: Magnus Aronson/IKON, Magnus Aronson/IKON, Leif Gustavsson/IKON, Paul Jeffrey/ACT International. Huvudskribenter: Sofia Oreland, Anders Ölund, Sonja Gunnarsson, Maria Larsson och Anette Lundkvist. Redaktörer: Anette Lundkvist, Sofia Oreland och Maria Sandell. Utvalda citat ur boken Jordens och själens överlevnad av Martin Lönnebo och Stefan Edman (Cordia 2008). Form och produktion: Intellecta Tryck: Ekotryckredners. sk10156 MILJÖMÄRKT Trycksak 341142 När klimatet förändras, riskerar skördarna i Afrika och Asien att minska dramatiskt, säger FN:s klimatpanel. Klimatet blir alltmer extremt. Sådden riskerar att torka bort eller sköljas bort i skyfall. Klimatfrågan utmanar Svenska kyrkan på ett särskilt sätt. Vi är en del av en världsvid kyrka och delar tro och ansvar med kyrkor runt om i hela värl­ den. För många människor gäller klimatförändringarna bokstavligen liv och död. Det handlar om människors dagliga bröd. Därför har vi ett ansvar att bidra till en hållbar och rättvis värld utan hunger. Ta del av en angelägen läsning • om orsakerna, konsekvenserna och åtgärderna • om vad vi behöver för att förvandla hot till hopp se-751 70 Uppsala telefon: 018-16 96 00 webbplats: www.svenskakyrkan.se e-post: [email protected] plusgiro: 90 01 22-3 bankgiro: 900-1223 sk10156 Reflektera, diskutera och reagera men framför allt agera! Skapelsen behöver vårt livsmod! Vi kan inte fortsätta som vi gör i världen och än finns det tid att vända utvecklingen…