Vad krävs för att nå tvågradersmålet och klimatmålen?
Transporterna kan inte fortsätta öka om tvågradersmålet ska klaras. Det innebär bland
annat färre flygresor, bättre stadsplanering och ökad eldrift, enligt forskaren Jonas
Åkerman, KTH, som målar upp fem olika framtidsscenarier.
Två grader varmare. Det beräknas vara den kritiska gränsen för att världen ska kunna hantera
den globala uppvärmningen. Blir det varmare än så, får vi tröskeleffekter vars konsekvenser
kan bli mycket svåra, enligt forskarna i FN:s klimatpanel IPCC.
Att klara tvågradersmålet är en enorm utmaning, eftersom de globala utsläppen som orsakar
temperaturhöjningen ständigt ökar. Och tröskeleffekterna kan redan vara här. Minskningen av
havsis i Arktis kan vara det första exemplet. Andra möjliga effekter är avsmältning av is på
Grönland och i Antarktis, omvandling av Amazonas till savann och metangas från tinad
permafrost, till exempel i Sibirien.
Satsa på spårbunden trafik och IKT
Behovet av förändringar är alltså brådskande. I den svenska studien ”Tvågradersmålet i
sikte?” beskrivs flera scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, med
utgångspunkt från olika utvecklingsvägar. Den har gjorts av Jonas Åkerman och hans
forskarkolleger på avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH på uppdrag av
Naturvårdsverket.
– Vi valde år 2050 eftersom det vi bygger upp idag står kvar då. Därför är det viktigt att veta
vart vi vill nå, när det tas beslut med långsiktiga konsekvenser, som infrastruktur för
transporter, bebyggelse och drivmedelsproduktion, säger Jonas Åkerman, när han redogör för
studien på klimatkonferensen i Jönköping.
Han ser två stora prioriteringar när det gäller infrastruktur: ökade satsningar på spårbunden
trafik för transporter samt informations- och kommunikationsteknologi.
Flygresor ökar
För att klara tvågradersmålet, får de globala utsläppen av växthusgaser inte vara mer än ett ton
per person år 2050.
– I Sverige behöver vi minska utsläppen med minst 87 procent per person tills dess, säger
Jonas Åkerman och refererar till att de låg på närmare nio ton per svensk 2005.
Var kommer utsläppen ifrån? De stora sektorerna är transporter och industri.
Personbilsresorna står för en lika stor andel som lastbilar och flyg tillsammans. Men det är de
senare som ökar alltmer. Flygresorna kan kopplas till låga priser och ökad turism.
– Flygets andel har fördubblats under de senaste 20 åren, framför allt flygresor till utrikes
resmål som står för 80-90 procent.
Fem framtidsscenarier
Men detta är en ökning som måste brytas, tillsammans med övrig resursintensiv konsumtion.
Det räcker inte att endast satsa på bättre teknik och mer förnybar energi, konstaterar Jonas
Åkerman. KTH-forskarna har tagit fram fem framtidsscenarier som bygger på olika
beteendemönster: materiell konsumtion i högt tempo, tjänstekonsumtion i högt tempo samt
utökad fritid och lägre konsumtion. De är kopplade till tillgången på bioenergi och innebär
olika ”systemskiften” beroende på matvanor och konsumtionsmönster (se fig.)
KÄLLA: Jonas Åkerman, KTH.
Kostvanor och jordbruk styr tillgång på bioenergi
Tillgången på bioenergi beror på faktorer som hur våra kostvanor utvecklas (köttproduktion är
mycket energikrävande) och hur jordbrukets produktion utvecklas. Frågan är också om det går
att skydda värdefull naturmark från uppodling och om det kommer att finnas tillräckligt
mycket mark och vatten framöver för att producera tillräckligt mycket bioenergi.
– Klimatnyttan av bioenergi kan även ifrågasättas ur ett livscykelperspektiv. I vissa fall ökar
koldioxid-utsläppen genom produktionen av bioenergi, till exempel när naturmark odlas upp.
Svensk export av el och biobränsle
Ur ett svenskt perspektiv spelar dock bioenergi stor roll år 2050, tror forskarna, utifrån vår
goda tillgång av vatten, vind och biomassa.
– Vi kommer även att kunna exportera en stor andel el och biobränsle, till exempel för att
ersätta kol i Danmark och Tyskland, säger Jonas Åkerman.
Biobränslet är mest effektivt att använda till kraftvärme och industrin. Det räcker endast för
en mindre del av transportsektorn.
Debatten om drivmedel svänger snabbt
Vilka drivmedel blir viktigast i framtiden? Jonas Åkerman konstaterar att debatten svänger
snabbt: först etanolen som skulle lösa alla problem, nu är det elbilar som är i ropet.
– Debatten är onyanserad i båda fallen. Visst är elbilarna ett intressant alternativ när och om
de kommer, men det kommer inte att ske så fort som många vill tro.
I första hand handlar ökad eldrift istället om ökad spårtrafik. På längre sikt är det plug-inhybrider och batteribilar som blir viktiga. Kring år 2050 kan cirka hälften av antalet
personbils-kilometer ske med eldrift. Samtidigt ökar alltså flygresor och långväga
lastbilstransporter snabbare än bilresandet, två transportformer som är mycket svåra att
elektrifiera.
Fördubblat resande 2050?
När det gäller själva resandet, pekar prognosen mot 2050 på en fördubbling jämfört med idag.
Går det verkligen att bryta ökningen? Fokus bör ligga på tillgängligheten till olika funktioner,
snarare än resandet i sig, konstaterar Jonas Åkerman.
– Vi ska inte resa mer, men vi kan resa lika mycket om vi ändrar transportslag, använder IT
mer, samt ändrar stadsplanering och stadsstrukturer.
Behöver inte ny vägkapacitet
I det lokala perspektivet kan en tät stadsstruktur, som ger korta avstånd, minska behovet av
transporter. Likaså en bättre spridning av mataffärer, skolor, etc, så att de ligger närmare
hemmen. Att kunderna tar egna bilar till ett stort köpcentrum är alltså inte bra. Det är
betydligt mer effektivt att handla via Internet och få varorna hemkörda. Med hjälp av IT går
det även att spara både tid och energi i arbetet, genom distansarbete och virtuella möten.
Bilresandet behöver minska rejält i städerna, men däremot knappast alls på landsbygden.
– Det innebär att vi endast har ett litet behov av ny vägkapacitet, säger Jonas Åkerman.
Förutom klimatet finns det fler fördelar med ett minskat resande, menar han. Fler
videokonferenser spar restid, vilket gör arbetstiden mer effektiv och bidrar till en bättre
företagsekonomi. Bilpooler och utökad kollektivtrafik ger bättre hushållsekonomi. Och att
välja cykeln framför bilen gynnar den enskildes hälsa.
Ifrågasätter dagens livsstil
Vår syn på transporter och tillgänglighet präglas av vår livsstil, som bygger på ett högt tempo.
– Men är verkligen dagens livsstil den bästa? Vi kanske skulle må bra av att lugna tempot,
funderar Jonas Åkerman.
Han skissar på hur det långväga resandet skulle kunna se ut i framtiden, utifrån ett scenario
där ökad fritid prioriteras framför ökad konsumtion. Då semestrar vi i Norden och Europa i
högre utsträckning än idag och åker mer tåg och buss. Jonas Åkerman hoppas på direktgående
nattåg till de europeiska storstäderna. De utrikes flygresorna finns kvar, men sker med
långsammare ”eko-flyg” (vars hastighet är cirka 650 km/h).
– Enligt det här scenariot har man mer ledig tid, så när man väl reser stannar man på resmålet
en längre tid.
Det är också troligt att turistresorna från Medelhavsområdet till Norden ökar under sommaren,
på grund av det varmare klimatet där.
– Det här kan vara något för turistindustrin att tänka på.
Renoveringar ger nya möjligheter
Bebyggelse är en sektor som redan har en positiv utveckling med minskade utsläpp. Här
hoppas forskarna på en fortsatt utbyggnad av värmepumpar i småhus. Det ses som ett bättre
alternativ än fjärrvärme eller biobränslepannor. När det gäller flerfamiljshus finns det stora
möjligheter att energieffektivisera nu när miljonprogrammets områden står inför stora
renoveringsbehov.
– Det är en chans som man inte får missa, säger Jonas Åkerman.
Text: Malin Skreding, frilansjournalist, MASK Kommunikation
