Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Kvalitetsredovisning 2009
Rävlandaskolans
senaredel
-1-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Inledning
Perspektiven i sammandrag
1. Verksamhetsperspektiv
s. 5
1.1. Prioriterade mål 2009
1.1.1. Trygghet
1.1.2. Samarbete
1.1.3. Kunskap
1.2. Förutsättningar för måluppfyllelse
1.2.1. Elever
1.2.2. Resultat nationella prov + betyg
1.2.3. Deltagande i nationella prov
1.2.4. Åtgärdsprogram
1.2.5. Personal
1.2.6. Hälsa och livsstil
1.2.7. Hållbar utveckling
2. Medborgarperspektiv
s. 22
2.1. Övergripande mål för verksamheten
2.2. Uppföljning av likabehandlingsplanen
3. Medarbetarperspektiv
s. 25
3.1. Prioriterade mål 2009
3.2. Medarbetarenkät
3.3. Enhetens kompetensutvecklingsplan
4. Ekonomiperspektiv
-2-
s. 28
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Inledning
Rävlandaskolans senaredel ligger vackert belägen i Storåns dalgång med landsbygdens alla
fördelar ända in på knutarna. Närmsta grannar är Rävlandaskolans tidigaredel, Björketorps
kyrka, hästarna och naturen. Skolan består av flera byggnader som tillsammans bildar ett
historiskt lapptäcke över skolväsendets utveckling i Sverige. Våren 2011 inleds byggnationen
av en ny senareskola i Rävlanda.
Egentligen har bygget av en ny Rävlandaskola redan ”startat”, för en skola är ju inte i första
hand en byggnad. En skola hålls inte samman av sina väggar utan av sina idéer, drömmar
och mål och de människor som finns där för att förverkliga dessa idéer, drömmar och mål.
Förverkligandet sker genom en rad möten. Möte med sina egna förmågor och behov, möte
med andra människors förmågor och behov, möte med ny kunskap, möte med …
Utgångspunkten för hur alla dessa möten ska ske på bästa sätt kanske skulle kunna kallas
för värdegrund och det är den grunden som varje skola egentligen är byggd på. Varje individ
som utgör en del av skolan vilar på den grunden då han eller hon strävar vidare mot sina mål
och bygger sin framtid. Byggandet av en skola pågår alltså ständigt då varje individ, varje
del, som försvinner eller tillkommer påverkar helheten.
Den nya fysiska skepnaden av Rävlandaskolan kommer troligtvis att innehålla ett centralt
glasparti för att sudda ut gränserna mellan ute och inne. Naturens växtkraft och växlingar ska
upplevas som ett med skolan. Jag blir inte besviken om både den fysiska skepnaden av
Rävlandaskolan och Rävlandaskolans värdegrund för tankarna åt samma håll och genererar
ett göteborgsfyndigt smeknamn såsom ”Växthuset”.
Med dessa ord hälsas du välkommen in i en text som på ett lite mer byråkratiskt språk
försöker beskriva och analysera var i det ständiga byggandet av vår skola vi befinner oss just
nu. Stig in!
Vi som välkomnar dig är (elever skulle jag verkligen vilja! Jag har verkligen problem med att
deras delaktighet är marginaliserad till en enkät och att jag inte hunnit genomdriva något
bättre på den egna enheten…), lärare (annan personal inte alls så mycket i dagsläget) och
rektor.
Vid pennan/datorn
Camilla Jacobsson Alenäs
Rektor på Rävlandaskolans senaredel
-3-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Perspektiven i sammandrag
Verksamhetsperspektivet
Hösten 2009 tog vi för första gången emot elever i årskurs 6 och vi blev en 6-9 skola som
alla andra senareskolor i kommunen. Inför hösten gjorde vi också om vår organisation. Vi
skapade fyra helt nya arbetslag som fick ansvar för varsin årskurs. I stället för att arbeta med
stora klasser och halvklasser har vi skapat klasser på max 20 elever och vi arbetar också till
viss del med flexibla gruppindelningar inom årskursen. Då både 6:or och 7:or började
samtidigt på Rävlandaskolans senaredel kan det vara värt att notera att hälften av alla
skolans elever var nya hösten 2009.
De prioriterade målen för 2009 har sin grund i ledorden Trygghet, Samarbete och Kunskap.
Trygghetsmålet är i hög grad uppfyllt och kommer att ersättas av annat mål. Samarbetsmålet
och Kunskapsmålet har till vis del flutit ihop mot senare delen av 2009 och kommer inför
hösten 2010 att bakas ihop till ett mål och fortsätta finnas kvar i ny skepnad då de två målen
bara till ganska hög grad är uppfyllda. Ett mer systematiskt arbete med analys av
kunskapsresultat och åtgärdsprogram kommer att ske under 2010.
Medborgarperspektivet
Kommunikationen mellan hem och skola är ett viktigt område för att ”Alla som arbetar i
skolan” på bästa sätt ska kunna ”samarbeta med elevens vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet” (Lpo 94). Skriftliga omdömen, formerna
för utvecklingssamtal och IUP:er har utvecklats. Rävlandaskolan har under 2009 arbetat med
så kallade ”aktiva föräldramöten” med goda respons från föräldrarna. I Brukarrådet har vi
arbetat med olika temafrågor. Enkäten till elever i årskurs 7 och deras föräldrar visar att
elever och föräldrar delar uppfattning om hur väl barnet trivs i skolan men att föräldrarnas
uppfattning om elevernas kunskapsinhämtning och elevinflytande ligger ganska mycket
under vad eleverna själva tycker om sin kunskapskvalitet och sitt elevinflytande. Slutsatsen
blir att skolan måste ta ett större ansvar för att ge föräldrarna verktyg att samtala med sina
om annat än trivsel då detta är en faktor som kan få eleverna att nå högre måluppfyllelse.
Medarbetarperspektivet
Även på medarbetarplan har kommunikation varit ett nyckelord. Kommunikation i arbetslag,
mellan arbetslag, mellan elevhälsoteam och pedagoger, på APT, i Enhetsråd samt mellan
skolledning och medarbetare. NMI på enheten har höjts med 8 poäng.
Ekonomiperspektivet
Enheten redovisar ett underskott på ca 250 000 kronor. Mindre årskullar och en för långsam
anpassning av personalstyrkan är den främsta förklaringen till det.
-4-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
-5-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1. Verksamhetsperspektiv
1.1. Prioriterade mål år 2009
Tidigt under hösten 2008 arbetade all pedagogisk personal på Rävlandaskolans senaredel
fram en lokal arbetsplan. I den lokala arbetsplanen prioriterades tre strävansmål som skulle
genomsyra den dagliga verksamheten. Vi beslutade också då att slutgiltig utvärdering av de
prioriterade målen skulle ske i samband med kvalitetsredovisningen våren 2010 och att vi
efter utvärdering och nulägesanalys skulle arbeta fram nya prioriterade mål för
verksamheten. De prioriterade målen för 2009 har varit:
Trygghet – Alla elever på Rävlandaskolan ska känna att all personal bryr sig om dem
och ser dem som individer
Samarbete – Alla elever på Rävlandaskolan ska vara delaktiga i utformningen av
undervisningen
Kunskap - Alla elever på Rävlandaskolan ska mötas på sin kunskapsnivå och
stimuleras i sin kunskapsutveckling
Den lokala arbetsplan som skapades på senaredelen under hösten 2008 utgick från de tre
ledorden Trygghet, Samarbete och Kunskap som senaredelens och tidigaredelens personal
gemensamt hade arbetat fram utifrån statliga styrdokument och Härryda kommuns
gemensamma vision för förskola, grundskola och särskola:
”I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
miljö där det egna lärandet blir synligt.”
Eleven
Rävlandaskolan senaredelens prioriterade mål
Rävlandaskolan hela skolans gemensamma ledord
Härryda kommuns gemensamma vision
för förskola, grundskola och särskola
Statliga styrdokumenten
Lpo94 och kursplaner i ämnen
De prioriterade målen för 2009 har alltså varit desamma som för hösten 2008 men efter
kvalitetsredovisning 2008/ underhandsutvärdering våren 2009 fick målarbetet förnyad fart.
-6-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1.1.1.
Trygghet
Alla elever på Rävlandaskolan ska
känna att all personal bryr sig om dem och ser dem som individer
Strategier för att nå målet i grundskolan
I kvalitetsredovisningen från 2008 skrev vi att organisatoriska strategier för vidareutveckling
av trygghetsarbetet var att se över öppettiderna för vårt uppehållsrum, anpassa schemat
ännu bättre efter busstiderna, datorisera frånvarorapporteringen samt att koppla in
skolhälsovården i ett mycket tidigt skede vid frånvaro.
Utöver de nya strategierna för vidareutveckling har mentorer, arbetslag och annan personal
fortsatt med att prioritera nära kontakt mellan mentor och elev, positivt bemötande av elev
som varit frånvarande, tidiga insatser vid frånvaro, gott samarbete mellan alla
personalkategorier samt god kontakt mellan hem och skola.
Inför hösten 2009 skapades också en ny organisation på skolan, delvis för att vi skulle ta
emot sexor för första gången men också därför att vi ville skapa ett tightare elevhälsoarbete
runt våra elever. Fyra helt nya arbetslag skapades och varje arbetslag fick ansvar för en hel
årskurs. I varje arbetslag ingår fem lärare och dessa delar på mentorskapet för eleverna i
-7-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
den årskursen. Mentor träffar sina ansvarselever varje vecka och de olika arbetslagen har
också en egen tid varje vecka då de träffas.
Resultat och måluppfyllelse
Inför hösten 2009 hade vi gått i mål med tre av våra fyra nya startegier för vidareutveckling.
Vårt uppehållsrum som tidigare stängt 13.00 varje eftermiddag eftersom tidigaredelen skulle
in i lokalerna kunde nu hållas öppet till 16.00 varje dag (utom fredag då det stängde 15.00).
Detta möjliggjordes genom att tidigaredelen kunde anordna fritidsklubb i andra lokaler på
skolområdet då årskurs 6 gick över till senaredelens organisation. Vid schemaläggningen
prioriterades att lektioner i möjligaste mån skulle starta 8.20 och inte 8.00 eftersom vissa
elever har få bussförbindelser att välja på och att detta har resulterat i att dessa elever har
måst komma till skolan ca 7.30 för att ha lektion 8.00. Då skolan inte varit bemannad av
pedagogisk personal så tidigt upplevde vi att det skulle kunna vara en otrygghetsfaktor. I
praktiken har det inte varit otryggt för dessa elever då skolan alltid stått öppen för dem och
då skolassistent, vaktmästare/fastighetsskötare och städpersonal alltid rör sig i skolan så
tidigt på mornarna men dessa elever har haft långa dagar och ibland också upplevt det som
jobbigt att vara annorlunda på grund av var man bor och hur man kan ta sig till skolan… När
det gäller att koppla in skolhälsovården mycket tidigt vid frånvaro har samarbetet mellan
skolsköterska och mentorer fått tydligare riktlinjer. Hela kommunen har numera en
handlingsplan där uttrycket ”10 dagar eller 10 tillfällen” ska fungera som absolut gräns för när
skolhälsovården ska varskos från mentor om elevs frånvaro (oavsett om den är giltig eller
inte). När det gäller ogiltig frånvaro kontaktar mentor hemmet redan vid första tillfället. Den
datoriserade frånvarorapporteringen blev verklighet i januari 2010. Den i sig är enbart ett
verktyg men vi tror att korrekthet, snabbhet och tydlighet är viktiga delar i ett
närvaro/frånvarosystem och det tror vi oss vinna med datoriseringen.
De nya arbetslagen och den årskursvisa placeringen av hemklassrummen har medfört att
elever i samma årskurs har en mer likartad skolgång och att eleverna har haft närmre till
både gamla och nya kompisar på rasterna och det tror vi har varit en trygghet för flera elever.
I och med att alla lärare fick egna mentorselever (och inte längre är två klassföreståndare på
en klass) så har arbetslagen också klivit in och tagit ett större kollektivt ansvar för eleverna i
sitt arbetslag – inte minst i form av kollegial handledning. Det är ett positivt resultat som är
något att bygga vidare på i nästa utvecklingsfas.
Strategier för vidareutveckling
Trygghetsmålet är i hög grad uppfyllt och att vi är redo att prioritera andra mål framöver. I
dagsläget har vi väl fungerande formella strukturer för elevhälsoarbetet / trygghetsarbetet
och vi har också en mer enhetlig värdegrund på skolan. Att upprätthålla dessa goda
strukturer och en sammanhållen värdegrund skapar trygghet och kontinuitet. Vikten av att
påminnas om dessa strukturer vid inledningen av varje nytt läsår kan inte nog betonas, inte
minst därför att personal försvinner och tillkommer. Värdegrundsarbetet är ständigt
pågående även om de prioriterade målen växlar.
-8-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1.1.2.
Samarbete
Alla elever på Rävlandaskolan ska
vara delaktiga i utformningen av undervisningen
Bild på ett målsamtal…
Strategier för att nå målet i grundskolan
Under 2008 kunde vi konstatera att eleverna är med och påverkar arbetssätt, stoff och
redovisningsformer. Det är en bra inkörsport för dem till att lära sig värdera och ta ställning till
vilka ”medel” som passar bäst för dem själva. Sann kontroll över sin egen inlärningssituation
får eleverna dock inte innan de förstår målen och kan välja tillvägagångssätt i förhållande till
dem också. I kvalitetsredovisningen för 2008 skrev vi att för att eleverna ska kunna ta mer
och mer ansvar för sitt lärande måste lärarna ta ansvar för att tydliggöra målen både
generellt och specifikt. Samarbetsmålet (möjliggöra större delaktighet/inflytande/ansvar för
eleverna över sin egen inlärning) har därför varit det av våra tre prioriterade mål som vi har
haft mest fokus på under 2009. Att eleverna ska ges möjlighet att ”ge sitt bästa i ansvarig
frihet” ingår i den svenska skolans grunduppdrag och är i högsta grad tillämpbart för deras
lärande.
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. (Lpo 94)
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
(Lpo 94)
I kvalitetsredovisningen från 2008 trodde vi att organisationsförändringen hösten 2009
troligtvis skulle föra med sig att arbetslagen blev till årskurslag. Detta skulle ske för att
underlätta alla former av samarbete. Samarbete både mellan lärare inom samma ämne,
lärare i olika ämnen, men framförallt mellan lärare och elever.
En strategi som tillkom inför hösten 2009 var att rektor skulle göra en tydligare koppling
mellan samarbetsmålet, medarbetarsamtal, individuell kompetensutveckling för lärare och
lektionsbesök.
Resultat och måluppfyllelse
Lärarna har fortsatt att arbeta med att eleverna kan välja stoff, arbetssätt och
redovisningsformer. Flera lärare skriver om att undervisningen utgår från ”elevernas
intressen och förkunskaper” (musik), ”elevernas egna intressen, möjligheter och behov”
(slöjd), etc. Att som lärare ta ansvar för att visa eleverna på många olika sätt att arbeta är
också ett sätt att hjälpa eleverna att hitta sina bästa sätt att lära. Därför är det viktigt att
också variera vad, när och hur mycket eleverna kan påverka det som sker på lektioner. Att
ibland ”tvingas” arbeta på ett sätt eller med något man kanske inte helst valt själv kan också
vara oerhört lärorikt. Alla arbetslag vittnar om att de arbetar över ämnesgränserna (och
klassgränserna). Vikten av att arbeta ämnesintegrerat beskrivs på följande sätt av ett av
arbetslagen:
Eleverna får då en känsla av större sammanhang och meningsfullhet.
Årskurslagen har underlättat samarbetet för lärarna över klassgränser, inom ämnen och
mellan ämnen. Ett dilemma med att lärarna funnit fler vägar till samarbete med varandra är
-9-
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
att det faktiskt kan bli svårare för eleverna att påverka undervisningen. Detta har lärare själva
vridit och vänt på för att hitta samarbetsformer mellan kollegor som ändå ger goda
möjligheter för elevinflytande.
Som rektor tycker jag att ett av höstens stora lyft är att flera lärare har testat att arbeta med
målsamtal i sin undervisning. Jag har haft förmånen att vara med på lektioner då lärare har
genomfört enskilda målsamtal och det har varit tydligt att detta är en god väg att gå för att
både lärare och elev ska få en bättre förståelse av vad elevens mål är, vilka mål som finns i
ämnet, var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållande till målen och vad som
måste prioriteras härnäst i elevens lärande för att han/hon ska nå sitt mål. Bäst har dessa
samtal fungerat då det har funnits en tydlig struktur för hur samtalet ska gå till, då både elev
och lärare har varit förberedda och då eleven har haft mest taltid.
Kanske har rektors uttalade fokus på samarbetsmålet under medarbetarsamtal (med
tillhörande individuell kompetensutvecklingsplan) och lektionsbesök varit en bidragande
orsak till att lärarna arbetat med till exempel målsamtal. Jag vill gärna tro det.
Vi uttryckte att en av de viktigaste strategierna för att eleverna ska kunna ta ansvar för och
ha makt över sitt eget lärande är att de förstår målen men också har tillgång till så många
medel som möjligt för sitt lärande. Vi har arbetat med att lärare och arbetslag på bästa sätt
ska kunna hjälpa eleverna med detta. Hur vet vi då om vi har lyckats? Det bästa är
naturligtvis att fråga eleverna men hur tillförlitligt är det att fråga samma elever varje år då de
i sin naturliga utveckling också blir mognare och tar mer ansvar i sig själva? Man kan ju
också välja att fråga varje elev en gång under hans/hennes skoltid då han/hon går hos oss
på senaredelen och då beskriver svaret ett nedslag i nuet som kan jämföras över tid. Det är
det senare som sker i kommunens enkät till alla sjundeklassare. När det gäller elevinflytande
får eleverna frågan ”Tror du att du kan vara med och påverka ditt skolarbete?”. Eleverna
svarar inte ja eller nej utan med en siffra på skalan 1-5 där 5 är bäst. Medeltalet för
Rävlandaskolans senaredel var 2007 - 3,8, 2008 - 4,0 och 2009 - 4,1. Vi är glada för att vi
sakta men säkert får högre resultat men vi vill nå ännu högre resultat för att det ska vara
tydligt för oss att vi har nått målet för detta prioriterade område. Vi tycker inte själva att vi har
nått vårt mål för elevinflytande så det arbetet fortgår även 2010. Resultatet från elevenkäten
bör också tolkas i ljuset av att sjundeklassarna bara varit på Rävlandaskolans senaredel i ca
två månader innan de svarar på enkäten… Hösten 2010 är första gången som vi har elever i
sjunde klass som också gjort sitt sjätte skolår hos oss.
Strategier för vidareutveckling
Lärarna kommer att fortsätta arbeta med att undervisa så varierat som möjligt och med att
synliggöra målen. Under 2010 behöver de goda erfarenheterna i fråga om målsamtal spridas
till alla arbetslag. Vi behöver kanske också hitta ett bra sätt (något som ger oss mer kött på
benen än kommunens enkät) att tillsammans med eleverna utvärdera hur vi som skola
lyckats möjliggöra större delaktighet/inflytande/ansvar för eleverna över deras egen inlärning.
Målet om samarbete/elevinflytande är i ganska hög grad uppfyllt men vi vill nå högre.
- 10 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1.1.3.
Kunskap
Alla elever på Rävlandaskolan ska
mötas på sin kunskapsnivå och stimuleras i sin kunskapsutveckling
Då samarbetsmålet under 2009 mer och mer kommit att handla om elevinflytande i
vardagens undervisningssituation har arbetet med samarbetsmålet och kunskapsmålet
hamnat väldigt nära varandra och i vissa lägen också flutit ihop.
Strategier för att nå målet i grundskolan
I förra årets kvalitetsredovisning skrev vi bland annat att ett fortsatt arbete med att förbättra
ämnesdokumentationen skulle ske och att målsamtal kunde vara ett sätt att synliggöra målen
för eleverna. Vi skrev också att NO-ämnena hade fler anpassade studiegångar än andra
ämnen och att orsakerna till detta borde analyseras.
Ett arbetslag skriver vidare om strategier: Vi lärare har ständigt kunskapsmålen högt
prioriterade och ser målen viktare än medlen. Vi är noga med att ha målen tydliga för
eleverna. Det är viktigt att sporra och ge stimulerande uppgifter och utmaningar även till
elever som har kapacitet att nå högre måluppfyllelse.
- 11 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Resultat och måluppfyllelse
Som vi redan framhållit kom samarbetsmål och kunskapsmål att flyta samman under året
som gick. Inte minst blev det tydligt då målsamtal användes som ett verktyg både för att
arbeta med kunskapsmålet och samarbetsmålet/elevinflytandet. Då målsamtal började
genomföras först hösten 2009 och då alla ännu inte arbetar med dem är det svårt att veta
vilken genomslagskraft de eventuellt fått på elevernas måluppfyllelse. Lärarna har testat lite
olika sätt att arbeta med ämnesdokumentation. Vissa har arbetat med matriser, andra skriver
logg och ytterligare några har inte gjort så stora utsvävningar. Vi befinner oss fortfarande i ett
experimentskede vad gäller ämnesdokumentation men målet är att samma dokumentation
ska fungera för lärare, elev och förälder. Att ha en gedigen ämnesdokumentation som är
kommunicerbar med både elev och föräldrar är en viktig pusselbit för ökad måluppfyllelse i
fråga om uppnåendemålen i alla fall.
Vi tycker att en indikation på att vi på skolan har lyckats stimulera elever som kan nå högre
måluppfyllelse är vi i dagarna skickar en elev (en av sex deltagare från hela Sverige) till
EUSO:s Europafinal för andra året i rad. Två år tidigare har elever från skolan lyckats ta sig
så långt som till Sverigefinal.
Kunskapsmålet är i ganska hög grad grad uppfyllt. Rävlandaskolan uppvisar över tid en god
överensstämmelse mellan nationella prov och slutbetyg i matematik, svenska och engelska
och 2009 utgör inget undantag. Om man bara ser till betyg så låg vi för 2009 strax över ett
genomsnittligt meritvärde för hela landet då vi på skolan hade 206,8 i meritvärde och 91,4%
av våra elever var behöriga till gymnasiet. Endast 82,8% hade dock betyg i alla ämnen då de
slutade årskurs 9 och det är definitivt ett av våra utvecklingsområden. En av våra stora
utmaningar är att våra elever har så vitt skilda förutsättningar och behov. Betygsmässigt
hade vi 2009 elever som bara hade något enstaka betyg och elever som hade MVG i allt och
det är inget som är typiskt för just 2009.
Strategier för vidareutveckling
En bättre analys av betyg måste göras på alla nivåer. Organisationen måste anpassas bättre
efter det diversifierade elevunderlag vi har. Vi behöver också se över så att åtgärder oftare
utformas på gruppnivå och verka för att minska antalet anpassade studiegångar. Vi behöver
också bearbeta elever och föräldrar ännu hårdare för att eleverna inte ska välja bort moderna
språk. Vi behöver nå i mål med hur ämnesdokumentation ska se ut och rektor önskar också
att alla lärare ska arbeta med målsamtal så att elevinflytandet kan öka ytterligare och att
eleverna kan ta ett reellt större ansvar för sin egen inlärningssituation.
- 12 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1.2. Förutsättningar för måluppfyllelse
1.2.1.
Elever
Elever 15 oktober
2007 2008 2009
Antal elever i grundskolan, år 6-9*
294 240 244
Antal elever berättigade till modersmål, år 6-9**
6
15
Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009
* 2007 och 2008, År 7-9
** 2007 och 2008, År 7-9
Från och med hösten 2009 tar Rävlandaskolans senaredel emot elever i årskurs 6. Detta har
möjliggjorts därför att årskullarna för tillfället är mindre och därför att en ny skola kommer att
stå klar då årskullarna vänder uppåt igen. Tidigare har det helt enkelt inte funnits utrymme på
skolan för elever i årskurs 6.
1.2.2.
Resultat nationella prov och betyg år 9
Andel (%) som nått målen
vid de nationella proven
i:**
Engelska
Matematik
Svenska
Totalt
Flickor
Pojkar
2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009
97,0 97,8 98,8
95,9
100
90,8 87,8 89,9
91,0
88,6
94,1 96,0 97,8
98,0
97,3
Betyg år 9, Genomsnittligt
meritvärde
205,2 196,8 206,8 219,9 190,1 207,3 192,7 202,6 206,0
Betyg år 9, Andel (%) av
elever behöriga till
gymnasiet
93,1 91,7 91,4 98,0 86,0 87,0 89,0 85,0 97,0
Andel (%) av elever i år 9
med betyg i alla ämnen
78,4 71,9 82,8 91,0 57,0 78,0 67,0 54,0 90,0
Källa: Enhetens uppgifter till SCB.
** % Av de elever som gjort samtliga delprov
Resultaten för de nationella proven för 2007, 2008 och 2009 visar en uppåtgående trend i
svenska med ca 2% per år (från 94,1% till 97,8% som nått målen), ett stabilt resultat i
engelska med knappt 1% ökande skillnad per år (från 97% till 98,8% som nått målen) och ett
betydligt lägre och mer fluktuerande resultat i matematik (90,8%, 87,8%, 89,9% som nått
målen). Om man ser över tid så kan man säga att resultatet i svenska nu är tillbaka på den
nivå där det har legat i många år. Efter dippen 2007 har lärarna i svenska lagt ännu större
vikt vid arbetet med läsning, läsförståelse, textanalys och produktion av olika texttyper, så
det ska bli spännande att se resultaten i svenska framöver. För engelskans del ligger vi nu
alltså stabilt och högt och det är extra glädjande då resultaten i engelska över tid har kunnat
skifta ganska kraftigt mellan två enskilda år. Stabiliteten i resultatet skulle kunna vara en
indikation på att engelsklärarnas utökade samarbete med varandra har gett utdelning. Att
resultaten i matematik har blivit sämre över tid är ett faktum som inte bara är ett lokalt utan
även ett nationellt problem. Härryda kommun får sedan några år statliga medel för att göra
en matematiksatsning. Hittills har våra matematikutvecklare framför allt arbetat med
tidigaredelen, som sig kanske bör, men framöver kommer det också finnas mer utrymme för
senareskolorna att ta del av våra matematikutvecklares kompetens. På Rävlandaskolan har
- 13 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
vi mycket duktiga och erfarna matematiklärare som hela tiden arbetar med att koppla
matematisk teori till vardaglig praktik - att beskriva och förstå vår värld med hjälp av
matematikens språk. Precis som med alla andra språk kräver matematik små doser av
repetition för att hållas levande. På Rävlandaskolan gör vi en koppling mellan elevernas
resultat i matematik och moderna språk. Vi vet att flera av våra elever inte har som vana att
studera en stund några dagar i veckan när de kommer till oss och vi tror att det framför allt
avspeglar sig i matematik och moderna språk. För tydlighetens skull kan vi vända på det. En
elev som klarar sitt moderna språk, klarar även sin matematik och övriga ämnen… Därför
lägger vi stor vikt vid att synliggöra den kopplingen för elev och vårdnadshavare. Ingen elev
tillåts till exempel att välja bort sitt moderna språk utan att vårdnadshavare samtalat med
mentor och studievägledare. Alla lärare arbetar också med studieteknik, generellt men också
ämnesspecifikt. För elever som behöver hjälp med att hitta ”en” bra studieteknik erbjuder vi
också handledning i små grupper. I nuläget arbetar vi också med att inför läsår 2010/2011
hitta en bra modell i vår organisation för hur vi ska kunna ge ”läxhjälp”/studiestöd på skolan
inom ramen för skoldagen. Vi vill att tiden för ”studiestöd” (eller vad vi nu kommer att kalla
tiden) ska ligga för alla elever och att den ska vara meningsfull för alla. Elever som siktar på
högre måluppfyllelse ska också kunna få kvalificerad handledning på studietiden.
Resultaten på de nationella proven och betygen i kärnämnena har normalt god
överensstämmelse på Rävlandaskolan. Överlag på Rävlandaskolan är uppfattningen att de
nationella proven är ett bra sätt att kvalitetssäkra verksamheten i grundskolan över riket och
att lärarna ges en tydlig indikator på hur väl de tillsammans med eleverna har tolkat målen. I
svenska hade vi dock för 2009 en ovanlig och oacceptabel avvikelse då ett flertal elever fick
högre betyg än vad som kan anses rimligt i förhållande till det sammantagna resultatet i
svenska. Den avvikande betygssättningen kunde härledas till en enskild vikarierande lärare
som inte längre arbetar på skolan. Närmast de nationella proven ligger betygssättningen i
matematik. Matematiklärarna på skolan menar att nationella provet i matematik på ett
föredömligt sätt speglar målen i matematik och att det därför är vikigt att vakta på att inte falla
för den betygsinflation som tycks ha uppstått lite varstans i landet vad gäller matematik.
Påpekas bör att matematiklärarna inte sätter likhetstecken mellan resultaten på nationella
provet i matematik och enskilda elevers betyg. Precis som övriga lärare ser de till det
sammantagna resultatet och till enskilda elevers prestationer både vid nationella prov och
andra tillfällen. En elev har ju många fler möjligheter än tillfällena för de nationella proven att
uppvisa måluppfyllelse.
1.2.3.
Deltagande nationella prov år 9
Antal elever år 9
Antal elever som deltog
vid nationella prov i:*
Engelska
Matematik
Svenska och svenska
som andraspråk
Totalt
Flickor
2007 2008 2009 2007 2008 2009
102
96
93
47
44
54
Pojkar
2007 2008 2009
55
52
39
98
98
88
84
85
79
46
45
38
36
49
44
52
53
50
48
36
35
99
91
87
47
43
50
53
48
37
Källa: Enhetens uppgifter till SCB.
*Elever som gjort samtliga delprov.
Generellt för alla tre ämnen de senaste tre åren är att inte i något ämne har alla elever gjort
alla delprov. Deltagandet är för lågt. Sämst ser det ut för matematik. Detta är något som
skolledning och lärare diskuterat ingående. Skillnaden mellan könen är också stor. Både för
2008 och 2009 är det tydligt att flickorna har sämre deltagande än pojkar (utom i svenska för
- 14 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
2008). Både under de här åren och inför 2010 är det så att det på Rävlandaskolans
senaredel framförallt är flickor som uppvisar ett normbrytande beteende och att dessa
beteenden får en negativ inverkan på dessa flickors studier trots stora stödinsatser från skola
och andra myndigheter.
För elever som av olika anledningar inte har uppnått målen har lärarna (och
elevhälsoteamet) utöver stödinsatser i undervisningssituationen sedan länge arbetat med
helheten runt elever och den enskilda eleven samt att ingjuta hopp i form av
motivationssamtal. Alla tre kärnämnen är framför allt färdighetsämnen och målen behöver
inte vara uppnådda förrän i juni. Efter att ha analyserat och sett mönster i 2008 och 2009 års
resultat har vi lagt vikt vid samma typ av motivationsarbete med föräldrarna inför
genomförandet av 2010 års nationella prov. Vi har också bestämt att mentor ska ringa hem
till vissa elevers föräldrar kvällen före ett nationellt prov och påminna om att det är nationellt
prov dagen efter. (Hittills har vi bara facit för de skriftliga proven i svenska men där var
närvaron 100%...)
1.2.4.
Åtgärdsprogram
Antal elever som har åtgärdsprogram, flickor
Antal elever som har åtgärdsprogram, pojkar
2007 2008 2009
31 29
28
25 24
24
Källa: Enhetens egna uppgifter
Andelen åtgärdsprogram visar inte det totala antalet åtgärdsprogram utan det antal individer
som har åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen spänner från insatser i ett enskilt ämne till
insatser både studiemässsigt och socialt på individ, grupp och organisationsnivå.
De åtgärder som sker på organisationsnivå kan delas in i två olika tidsaspekter. De flesta av
de organisatoriska åtgärderna på senaredelen sker inför det nya läsåret, efter
verksamhetens kvalitetsanalys och efter överlämning av information från tidigareskolorna, i
form av planering av organisation. Andra organisatoriska åtgärder kan ske under
verksamhetsåret i form av omfördelning av resurser på grund av behov i olika
undervisningsgrupper eller utifrån enskilda elevers behov. En preventiv planering på
organisations- och gruppnivå är på grund av tidsaspekten inte alltid lätt att motivera som en
åtgärd och den syns sällan i enskilda elevers åtgärdsprogram. Trots det fortsätter arbetet
med att hitta en så bra organisation som möjligt för de elever vi har. Rektor har uttryckt en
tydlig riktning från ”lappande och lagande” på individbasis till mötande av elevers särskilda
behov på grupp- och organisationsbasis. På organisationsnivå skapade vi inför hösten 2009
klasser med max 20 elever och vi har också parallellagt ytterligare ett ämne (svenska har
tillkommit till matematik och engelska) för att kunna arbeta med mer flexibla
gruppsammansättningar beroende på enskilda elevers behov och olika arbetsområdens
förutsättningar. På gruppnivå önskar vi ha mer tillgång till ”vår” specialpedagog. Vi vill
prioritera specialpedagogens arbete nära eleverna i undervisningsgrupper samt handledning
av undervisande lärare då vi tror att detta är en viktig förutsättning för god kvalitet i skolan.
Det ”riktiga” arbetet för en specialpedagog inleds först då eventuell utredning av enskild
elevs förmågor är gjord, eller snarare, redan innan eventuell utredning av enskild elev är
gjord. För att alla i skolvardagen ska kunna göra sitt bästa för varje enskild elev och för varje
grupp av elever behövs en mer sammansatt bild på gruppnivå… På individnivå arbetar vi
med specialanpassade lösningar för enskilda elever båda i klassrummet med övriga elever
och utanför klassrummet i mindre grupp och/eller enskilt. Flera elever har individanpassade
scheman och/eller anpassad studiegång. Värt att lyfta fram är att elever med anpassad
studiegång inte är elever med enbart pedagogisk problematik (dyslexi, läs- och
- 15 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
skrivsvårigheter, dyskakuli, etc) utan att dessa elever enbart eller också har svåra
familjeförhållanden, psykisk ohälsa, svår adhd, etc, eller kanske är berättigade till särskola
men inte är inskrivna där då föräldrarna önskat att så inte ska ske.
Förutom stöd i undervisningen stöttas elever socialt på individ- och gruppnivå. Ett flertal
elever har utöver kontakt med sin mentor planerade samtal med kurator, skolsköterska,
ungdomsarbetare, skolvärd eller annan vuxen på skolan som de själva önskat. Kurator,
ungdomsarbetare och skolvärd håller också i vissa gruppaktiviteter som t ex tjejgrupp,
killgrupp och motivationsgrupp. Dessutom finns skolvärd, ungdomsarbetare, skolsköterska,
kurator, mentor och andra vuxna på skolan tillgängliga för spontana samtal.
1.2.5. Personal
Varannan vecka träffas skolans elevhälsoteam och berörda mentorer för att rådgöra och
underbygga rektors beslut om insatser men också för att följa upp och utvärdera insatser.
Skolans elevhälsoteam består av kurator, ungdomsarbetare, skolsköterska, skolpsykolog,
specialpedagog och skolledning. Vid behov kan teamet adjungera in skolvärd och/eller
studievägledare. Det finns naturligtvis också tillgång till skolläkare genom kontakt med
skolsköterskan.
På skolan arbetar också tre personal i skolbespisningen, en vaktmästare, en
fastighetsskötare, tre lokalvårdare, en fritidsledare och en skolassistent.
Rektor arbetsleder all personal men är endast chef för skolvärd, studievägledare,
skolassistent och all pedagogisk personal.. Under våren 2009 var alla lärare utom två
behöriga och under hösten var alla lärare utom en behöriga. Siffrorna nedan avser senaredel
och tidigaredel ihop. På senaredelen är personalgruppen välutbildad och välblandad. Vi har
lärare som har arbetat på skolan i mer än 25 år och yngre lärare som varit här i några år. Vi
har något så ovanligt som 50% manliga lärare och vi stoltserar också med lärare från vitt
skilda delar av världen: Sydamerika, USA, Borås, Libanon, Polen (med rysk mamma),
Holland, Tyskland, småland, västkusten, Norrbotten och kronprinsessgemålets Ockelbo för
att nämna några delar av världen som är representerade i skolans lärarkår.
Lärare 15 oktober***
Lärartäthet, lärare per 100 elever
Lärare med pedagogisk
högskoleexamen i %
2007 2008 2009
8,1
8,9
74,1 70,4
-
Källa: Skolverket. 2009 års siffror ännu ej publicerade.
*** Personalstatistik för Rävlandaskolans tidigare- och senaredel redovisas tillsammans.
Kort på personalen!
- 16 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
1.2.6.
Hållbar utveckling
På bilden ser vi några
ungdomar från Öppen
skola som deltar i en
kvällskurs om
matlagning ur ett
hållbart perspektiv. På
bilden syns även vår
skolvärd Anette.
På bilden syns inte vår
hemkunskapslärare
Pernilla som hyrdes in
av fritidsförvaltningen
för att hålla denna kurs
på alla Öppna skolor i
kommunen
Rävlandaskolan har under flera år arbetat med Hållbar utveckling ur framför allt ett ekologiskt
perspektiv. Eleverna arbetar till exempel med klimatsmart mat, att mäta vattenförbrukning i
hemmet, återvinningsprojekt i slöjden, nedbrytningsprocesser av olika material, diktsamlingar
på länk, etc. Inför 2009 ville vi i personalgruppen ha ett större fokus på sociala och
ekonomiska frågor ur ett globalt perspektiv. Vi försökte sälja in ett nytt elevval som hette just
Hållbar utveckling och som skulle kunna täcka in alla dessa tre aspekter men det var alldeles
för få elever som var intresserade så det blev tyvärr inget. Möjligtvis berodde detta på att
eleverna kände sig osäkra på vad elevvalet skulle innehålla. En av tankarna från lärarhåll var
nämligen att elevernas egna intressen skulle var med och forma var fokus i elevvalet Hållbar
utveckling skulle ligga och detta upplevdes kanske som för abstrakt. Ett mer konkret område
som eleverna på skolan har visat stort intresse för att engagera sig i rör den mat vi äter på
skolan. Eleverna säger sig vara mycket nöjda med hur god maten på skolan är men
elevrådet har vid flera tillfällen uppvaktat Bambapersonal och kostchef för att påverka så att
kommunen ska köpa in större andel ekologiska och närproducerade råvaror. Elevrådet vill
också att det ska bli enklare att välja vegetarisk kost i skolan även om man inte är
heltidsvegetarian. Flera av de äldre eleverna har nämligen anammat idén om att man borde
äta mindre kött ur ett globalt klimatperspektiv och de har till och med arbetat fram ett förslag
för hur detta skulle kunna gå till rent praktiskt med hänsyn till måltidsservice matinköp
etcetera. Eleverna har blivit mycket vänligt bemötta av Bambapersonal, måltidsservice och
till och med kommunalråd men de har tyvärr inte lyckats få gehör för sina idéer. Eleverna vill
och försöker leva som de lärt men… För att upprätthålla ett demokratiskt samhälle behöver
också hela samhället arbeta för att ungdomar ska känna sig lyssnade på och ha möjlighet att
vara med och påverka. Det är hållbar utveckling!
- 17 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Så här ser vår
elevrådsordförande Karin
ut när hon sitter i bamba.
Karin är en av de elever
som försöker påverka
kommunen att köpa in
mer ekologiskt och
närpdoducerat och hon
skulle gärna också vilja
kunna välja att äta rent
vegetarisk mat fler gånger
i veckan utan att behöva
bli vegetarian på heltid.
Karin vill också ha mer
dramaundervisning på
Rävlandaskolan.
1.2.7.
Hälsa och livsstil
På Rävlandaskolan tycker vi att det är viktigt att alla elever ska få möjlighet att utveckla så
många sidor som möjligt hos sig själva. Ur ett genusperspektiv är vi lyckligt lottade då vi har
50% manliga och 50% kvinnliga lärare och spridningen bland lärarna inte är ”könstypisk”.
Det är viktigt för både pojkar och flickor att se att man kan göra vad som helst, oavsett kön.
Vi har både män och kvinnor som undervisar i teknik, matematik, NO-ämnen, moderna språk,
idrott, svenska, engelska och musik. Vi har bara en bildlärare och han är man och i slöjd har
vi enbart kvinnliga lärare (som båda har behörighet i båda slöjdarterna). I SO-ämnena har det
slumpat sig så att vi bara har manliga lärare och i hem- och konsumentkunskap är vår enda
lärare kvinna. Lärarens kön i sig är naturligtvis ingen garant för att arbetet ska ske med ett
medvetet genusperspektiv och därför är detta något som vi talar om och handlar utefter. Ett
samtal som vi har fört på skolan är huruvida vi ska könskvotera elevval eller inte men vi har
beslutat att inte göra det då det handlar om just elevens val. Däremot försöker vi tala med
eleverna för att medvetandegöra och stärka dem att våga välja det de helst vill i första hand.
Vi har till exempel uppmärksammat att flickor gärna väljer teknik, men aldrig i första hand…
och att pojkar gör på samma sätt då de väljer kör eller dans. Hösten 2009 skedde en liten
förändring i positiv riktning för nämnda elevval. Då vår kompetenta danslärare är kvinna har
vi också valt att vid några tillfällen bjuda in en före detta manlig elev som själv är med i en
dansgrupp. Det har varit förebildligt för pojkarna och gett alla danselever mer inspiration.
Elevvalet matlust väljs alltid av fler pojkar än flickor. Vårt nya elevval läslust har också valts
av en merpart pojkar.
Kort på elever (elevval eller om olikheter…)
Vi arbetar aktivt med toleransen för olikheter. På skolan finns till exempel ingen enhetlighet
bland eleverna i fråga om klädstil och ”rätt sätt” att vara. Eleverna på skolan är mycket
heterogena på de flesta sätt. Negativt för skolan är dock att vi har för få elever med
invandrarbakgrund för att vara ett bra snitt av det svenska samhället. Antalet elever med
invandrarbakgrund har ökat något inför och under läsåret. Fram till sommaren 2009 hade vi
förmånen att ha en kommungemensam grupp för ungdomar med neuropsykiatriska
- 18 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
funktionshinder på skolan, Galaxen. Eleverna i den undervisningsgruppen deltog i ”den
vanliga undervisningen” utefter egna önskemål och förmågor och detta var lärorikt och bra för
alla på skolan. Från och med hösten 2009 finns Galaxen på en annan skola i kommunen.
Galaxen har
grillfest
Då rätt kost och motion är viktiga faktorer för att man ska må bra och för att man ska orka
med sin skolvardag är detta något vi arbetar med på många sätt. I undervisningen i Idrott och
hälsa, Hem- och konsumentkunskap och biologi ingår detta arbete i målen. Vi har också valt
att på Öppen skola vara mycket restriktiva med försäljning av bakverk och vi säljer aldrig
godis eller läsk där.
Invigning av
nyrenoverade
lokaler på
Öppen skola
augusti 2009.
Partymingel
med grönsaksstavar, nachos
och youghurtdip.
Ett problem är att eleverna går upp till Tempo och köper läsk, godis och chips under dagtid
och att detta naturligtvis påverkar deras blodsocker, intag av näringsriktig mat och förmåga att
tillgodogöra sig en hel skoldag. Detta är något som vi har uppmärksammat både på Brukarråd
och föräldramöten. Vid skolstarten på Rävlandaskolans senaredel (för årskurs 7 och numera
för årskurs 6) har vi nu haft tre mycket uppskattade aktiva föräldramöten på temat Kost och
hälsa. (Mer om det i Medborgarperspektivet.) Måltidsservice och bambapersonalen
tillhandahåller näringsriktig och god! mat varje dag och salladsborden är imponerande. Alla
föräldrar som önskar komma och proväta skolmaten är välkomna att göra det när som helst.
- 19 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
En helt vanlig
skollunch
Att vara ute så mycket som möjligt är också en viktig del av dagen. På rasterna sker detta på
ett ganska naturligt sätt då eleverna på grund av skolans fysiska utformning (inget dåligt som
inte har något gott med sig) nästan alltid är tvungna att gå ut för att förflytta sig mellan
lektionssalar, till bamba, idrottshall eller till uppehållsrum. Lärarna tänker också på att
utnyttja vår närmiljö så mycket som möjligt i undervisningen. Därför har vi tillsammans med
tidigaredelen ansökt om och fått en skolskog. Den är tänkt att kunna användas som ett
uteklassrum och pedagogiskt verktyg för alla årskurser. Brukarrådet har lovat att försöka
engagera föräldrar för att hjälpa oss att bygga ett vindskydd och sittplatser.
Kortet på år 9 då de har uteidrott!
- 20 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
- 21 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
2.
Medborgarperspektiv
2.1. Övergripande mål för enheten
”Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevens vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet” (Lpo 94)
Strategier för att nå målet i grundskolan
På Rävlandaskolan arbetar vi kontinuerligt med att förbättra samarbetet mellan skola och
vårdnadshavare. Något som här är väsentligt är att informationsflödet från skola till
vårdnadshavare och vice versa fungerar bra. På skolan har vi sedan hösten 2008
informationsbladet ”Rävnytt” som kommer ut varje vecka och som publiceras på skolans
hemsida. De föräldrar som så önskar kan också prenumerera alldeles gratis på Rävnytt och
få den direkt till sin mejl. I Rävnytt informeras om vad som hänt den gångna veckan och vad
den kommande och nästkommande veckan ska innehålla. Många av pedagogerna mailar
regelbundet ut information om läxor till elevernas vårdnadshavare. Både personal och
föräldrar känner sig angelägna om att få en skolportal för att ytterligare förbättra
kommunikationen mellan hem och skola. Detta är någonting som det arbetas för på central
nivå i kommunen och förhoppningsvis kommer det att bli verklighet hösten 2010.
Utvecklingssamtal genomförs varje termin och från och med våren 2009 förändrades
formerna för utvecklingssamtalet. Både lärare och elev förbereder sig skriftligt inför samtalet
och eleven ska själv, med hjälp av mentor om så behövs, hålla i sitt samtal. IUP skrivs i
slutet av samtalet. Vårt nya sätt att arbeta är en del i arbetet med att formalisera elevens
möjligheter att påverka sin egen inlärningssituation och ges reella möjligheter till att gör det.
Under våren 2009 (och med lite tjuvstart hösten 2008) var Rävlandaskolans senaredel med
som pilotskola för att testa och utveckla koncept och material för ”aktiva föräldramöten”.
Hösten 2009 genomfördes föräldramötena för årskurs 6, 7 och 8 som aktiva föräldramöten. I
årskurs 6 och 7 blev vårdnadshavarna inbjudna till en ”skollunch” förlagd till kvällstid.
Kommunens kostsamordnare föreläste om sambandet mellan kost, hälsa och studier och
svarade på många frågor från intresserade föräldrar. Mentorerna deltog också och åt och
samtalade med sina respektive mentorselevers föräldrar (som de träffade för första gången i
maj). Inför hösten 2010, och fortsättningsvis också, då vi inte tar emot dubbla årskullar
samtidigt, har vi inte riktigt bestämt vad vi ska välja för tema för vårt aktiva föräldramöte i
årskurs 7. Att vi ska fortsätta med konceptet råder det dock inga tvivel om. I årskurs 6
fortsätter vi med temat kost och hälsa. I årskurs 8 hade vi ett aktivt föräldramöte om alkohol
och narkotika och där deltog även våra elever på kvällstid. Första delen av kvällen arbetade
elever och föräldrar på lite olika sätt på olika håll. Andra delen av kvällen satt elever och
föräldrar (men inte från samma familj) i grupper och samtalade om frågor som byggde på del
ett av kvällen. Detta var ett mycket uppskattat ”föräldramöte” som gav upphov till många
samtal på hemmaplan med de egna barnen.
Brukarrådet, som är ett möte mellan elevrådsrepresentanter, skolledning och
föräldrarepresentanter, träffas två gånger/termin. Vid dessa träffar har alla parter möjlighet
att ta upp aktuella frågor. Under 2009 har rektorerna på tidigaredelen och senaredelen också
aktivt verkat för att Brukarrådet ska vara en arbetsgrupp där vi arbetar på djupet med någon
aktuell fråga. Under våren var det skolskog och alla barns lika värde som var på tapeten och
under hösten har arbetet av naturliga skäl handlat om den nya skolan som ska byggas.
- 22 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
Resultat och måluppfyllelse
Kvalitetsenkät / Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse
Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna.
En enkätundersökning genomförs vartannat år i alla verksamheter. Det är eleverna i årskurs
2, 4 och 7 och deras föräldrar som får svara på enkäten. Av de frågor som ställs har sektorn
för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren utgår från en
femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra. De tre frågor som redovisas är:
Hur trivs du(elev)/ditt barn i skolan?
Hur bedömer du de kunskaper/nyttan av det du(elev)/ditt barn lär dig, i skolan?
Tror du att du(elev)/ditt barn kan vara med och påverka sitt skolarbete?
Trivsel
Kunskaper
Elevinflytande
elev
4,1
4,1
3,8
2007
föräldrar
4,1
3,8
3,2
elev
3,9
3,8
4,0
2008
föräldrar
3,7
3,4
3,2
elev
4,2
4,0
4,1
2009
föräldrar
4,0
3,5
3,0
Källa: De tre senast genomförda kvalitetsenkäterna i Härryda kommun
Det faktum att det är eleverna i årskurs 2, 4 och 7 samt deras föräldrar som besvarar
enkäten innebär att samma elev bara besvarar enkäten en gång på en senareskola. För
Rävlandaskolans del innebär ovanstående faktum också att fram till hösten 2010 har ingen
elev som besvarar enkäten gått på skolan i mer än två månader. Detta är någonting som bör
tas i beaktande då man analyserar resultatet och jämför det med andra senareskolors
resultat. Om vi tror att vårt arbete på ett nämnvärt sätt påverkat eleverna och deras föräldrar
efter ca två månader skulle vi kunna säga att eleverna upplever att elevinflytandet har ökat
(från 3,8 till 4,1). Detta är i så fall ett positivt resultat för skolan då vi som ett av våra
prioriterade mål arbetat för att öka elevernas inflytande över sin egen inlärningssituation.
Föräldrarna däremot tror att eleverna i lägre utsträckning kan vara med och påverka sitt
arbete (från 3,2 till 3,0). Skillnaden mellan föräldrarnas uppfattning i frågan och elevernas
uppfattning i frågan var stor redan 2007 (0,6), växte 2008 (0,8) och landade 2009 på helt
ofattbara 1,1. Skillnaden i föräldrars och elevers uppfattning om elevers inflytande har alltså
nästan fördubblats på två år. Det är skrämmande. Till saken hör också att lärarna besvarar
samma enkät och att de och eleverna ligger nära varandra i uppfattning på frågorna om
kunskaper och elevinflytande medan föräldrarna enbart ligger nära sitt barns uppfattning på
frågan om trivsel. Så ser det också ut över tid. Månne är det så att föräldrarna kanske har
lättare att fråga om och relatera till hur barnen trivs i skolan än till hur det står till med
kunskapsutvecklingen och elevinflytandet. Slutsatsen av det är att vi på skolan måste arbeta
mer aktivt för att inviga föräldrarna i det arbete elever och lärare utför på skolan för att
föräldrarna ska få verktyg att samtala med sina barn om annat än trivsel och stötta dem i att
nå måluppfyllelse eller högre måluppfyllelse.
Strategier för vidareutveckling
Föräldrarna måste få större kunskap om det arbete deras barn bedriver i skolan. En viktig del
för att uppnå detta är det utvecklingsarbete vi redan håller på med i fråga om
utvecklingssamtal och allt som hör där till. Nästa viktiga del att arbeta med för vår del är att
hålla föräldramöten som är mer inriktade på kunskapsdelen. Kanske är det den typen av
aktiva föräldramöten som vi ska hålla i årskurs 7? Vi tror att detta kan vara välkommet då
- 23 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
föräldrarna hittills varit mycket positiva till de aktiva föräldramöten vi hållit om sambandet
mellan kost, hälsa och studier respektive alkohol och narkotika.
Vi hoppas också att kommunens skolportal ska bli verklighet hösten 2010 då föräldrar och
personal är rörande eniga om att detta vore en bra kommunikationsform.
2.2. Uppföljning av likabehandlingsplan
En ny likabehandlingsplan arbetades under 2009 fram gemensamt av trygghetsteamen på
tidigaredelen och senaredelen. Den nya likabehandlingsplan har varit på remiss till elever,
personal och brukarråd. Alla föräldrar har där givits möjligheten att kunna diskutera och ge
sina synpunkter på planen. En uppföljning av likabehandlingsplanen ska ske varje år och
uppföljningen ska ledas av trygghetsteamet.
Trygghetsteamet träffas varje vecka för att stämma av nuläget. Trygghetsteamet består av
en lärare från varje arbetslag, ungdomsarbetaren, kurator och skolvärden.
Ungdomsarbetaren fungerar som länk mellan Elevhälsoteam och Trygghetsteam och
skolvärden fungerar som länk mellan Trygghetsteam och skolans Kamratstödjare.
Representanter för senaredelens respektive tidigaredelens Trygghetsteam har utvecklat ett
samarbete kring likabehandlingsplanen och för att förbättra övergången över stadierna. Detta
görs framförallt därför att vi har ett F-9 perspektiv, men också eftersom vi delar flera
utrymmen där våra elever kommer i kontakt med varandra. Minnesanteckningar görs i
Trygghetsteamet kring de ärenden som tas upp. Om någon allvarligare situation uppstår
skrivs en incidentrapport.
- 24 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
3. Medarbetarperspektiv
3.1. Prioriterade mål år 2009
”Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv
människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på
arbetsplatsen.”
Strategier för att nå målet
I 2008 års kvalitetsredovisning skrev vi att våra strategier för vidareutveckling var att fortsätta
förbättra kommunikationen på skolan bland annat genom att aktivt arbeta för ökad
tydligheten i fråga om återkoppling från elevhälsoteamet till mentor och berörda lärare. Vi
skrev också att vi skulle införa ett arbetslagsråd som skulle träffas varannan vecka och att vi
skulle ha gemensamt morgonfika med information en gång i veckan. Utöver det skulle vi
naturligtvis fortsätta med våra strukturdagordningar till APT och Enhetsråd och med att
skapa en känsla av delaktighet, ansvar och trygghet för att delta i det gemensamma arbetet
på arbetsplatsen efter bästa förmåga.
Inför hösten 2009 kunde vi i och med den nya organisationen skapa ett samordningsled
mellan elevhälsoteam och mentor/arbetslag/berörda lärare. Två lärare med mycket
specialundervisning undantogs mentoransvar för elever och fick istället till uppgift att
samordna information till och från, och insatser i, två arbetslag vardera. Det var vår strategi
för att förbättra kommunikationen mellan (och arbete tillsammans med) elevhälsoteam och
mentor/arbetslag/berörda lärare.
Direkt efter nyår 2009 införde vi arbetslagsråd och i arbetslagsrådet sitter en representant
från varje arbetslag och rektor. Rådet har en samordnande funktion mellan arbetslag och
mellan arbetslag och skolledning och alla arbetslag skickar med svar och frågor till rådet och
får med frågor och svar tillbaka från rådet samt informerar om pågående arbete i det egna
arbetslaget. I arbetslagsrådet turas alla om att hålla i samtalen (enligt rektors uttryckliga
önskan) och det har kanske bidragit till de livliga, men samtidigt välstrukturerade, samtalen.
Hösten 2009 byttes deltagarna i rådet ut då arbetslagen också blev nya men det har inte
påverkat rådets funktion. I och med hösten 2009 införde vi också gemensamt morgonfika på
måndagar klockan 9.30. Då informerar rektor och alla som har något på hjärtat om det vi inte
kan skriva om i Rävnytt.
Vi har fortsatt med våra strukturdagordningar till APT och Enhetsråd. Dessutom har vi fortsatt
med att variera formerna för APT för att alla ska finna utrymme för att komma till tals.
I april 2009 hade vi en heldag tillsammans i Mölnlycke då vi arbetade med hur vår nya
organisation skulle se ut till hösten och i augusti 2009 hade all pedagogisk personal en
gemensam arbetsdag förlagd till en plats utanför skolan. Det var då de nya arbetslagen
började sin resa som nya arbetslag med att bland annat diskutera former och förhållningssätt
för sitt gemensamma arbete. Att arbeta tillsammans på annan plats utanför skolan ger energi
och större gemenskap. Personalgruppen ordnar också trevligheter för alla intresserade
utanför arbetstid en gång i månaden. Det bidrar också till att skapa ett gott arbetsklimat.
Resultat och måluppfyllelse
Samordningen mellan elevhälsoteam och mentorer/arbetslag/berörda lärare har inte riktigt
blivit 100%-ig. Om det beror på själva strategin eller om det beror på att elevhälsoteamet
haltat lite under hösten på grund av influensavaccineringar och andra hinder är svårt att med
- 25 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
säkerhet säga. Kommunikationen har förbättrats men vi har gjort några små justeringar
under innevarande läsår för att nå bättre resultat.
Arbetslagsrådet har fungerat mycket väl. De fackliga företrädarna i Enhetsrådet hade vissa
farhågor om att rektor skulle kringgå Enhetsrådet och fatta beslut i fel forum men så har inte
skett. Arbetslagsrådet har i stället blivit ett bra komplement till APT och Enhetsråd. Ytterligare
något som bidrar till att öka kommunikationsflödet på skolan är det gemensamma
morgonfikat vid 9.30 på måndagar.
Kommunikation och arbete på fler plan har medfört att APT och Enhetsråd kan fokusera på
de frågor som hör hemma på just APT och Enhetsråd. Vi arbetar fortfarande med
strukturdagordningar och med att personalen kan skriva upp frågor inför APT på ett embryo
till dagordning för APT som sitter uppe i personalrummet några veckor före APT, eller genom
mejl till rektor. men det har varit färre uppskrivna frågor under hösten 2009. Detta skulle
kunna tolkas som något negativt men kanske kan man också se det som att frågorna når
fram till dagordningen via andra vägar som till exempel arbetslagsråd. (Intressant att ta upp
med personalen och höra vad de själva tror. En fråga som jag inte ställt inför detta
skrivande.) Medlemmarna i Enhetsrådet behöver fortfarande bli bättre på att anmäla frågor i
förväg till Enhetsråd.
Förbättrade kommunikationsvägar, nya arbetslag och gemensamma ansträngningar för att
ha en trevlig och tillåtande arbetsplats har bidragit till ett öppnare klimat där det är lättare att
framföra sin åsikt. Om man inte vill eller vågar göra det personligen finns det nu fler
sätt/forum att göra sig hörd på/i. Det finns en större vi-känsla på hela skolan och det beror
kanske bland annat på att arbetslagen är nya och att arbetslagsråd införts. De vattentäta
skotten mellan arbetslagen finns inte längre kvar. Att trivas med sina kollegor och på sin
arbetsplats är inget självändamål utan en bra grund för att utföra sin arbetsuppgifter med så
hög kvalitet som möjligt.
Strategier för vidareutveckling
Det prioriterade målet på enheten är i ganska hög grad uppfyllt/i hög grad uppfyllt beroende
på vilken av strategierna man mest belyser. De nya strategierna behöver mer tid för att riktigt
sätta sig så att man sedan kan arbeta med att förfina dem.
Samordningsfunktionen mellan elevhälsoteam och mentor/arbetslag/berörda lärare kommer
att finnas kvar men kanske i en lite annan skepnad till hösten 2010.
Då arbetslagsrådet tillfört en viktig kommunikationsväg på skolan kommer vi att fortsätta på
den inslagna vägen. Troligtvis kommer halva arbetslagsrådet (två personer) att bytas ut
hösten 2010 för att delaktigheten blanda alla medarbetare ska bli så stor som möjligt men två
kommer troligtvis att sitta kvar då kontinuiteten också är viktig för att bibehålla god kvalitet.
Rektor har kämpat med sig själv för att inte ”kapa” rådet och göra det till en renodlad
utvecklingsgrupp. Arbetslagsrådet fungerar precis så som både personal och rektor på
skolan hoppades och därför kommer rektor föreslå en annan väg för arbetet med att få mer
driv och delaktighet i utvecklingsfrågorna på enheten. När det gäller det gemensamma
informationsfikat på måndagar så har en facklig företrädare framfört önskemål om att detta
ska fortgå och helst utökas till två tillfällen per vecka om så är möjligt. Rektor funderar på om
två informationsfika per vecka verkligen skulle ge högre måluppfyllelse.
Rektor måste hitta sätt att ekonomiskt prioritera att kunna arbeta med personalgruppen
utanför den egna enheten. Detta har visat sig vara ytterst produktivt och värdefullt i det
utvecklingsarbete som nu pågår på enheten.
- 26 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
.
3.2. Medarbetarenkät
En medarbetarenkät genomförs vartannat år i Härryda Kommun. Enkäten ska dels ge en
översiktlig bild av hur anställda i Härryda kommun trivs på jobbet och dels ska varje
arbetsplats genom enkäten få ett underlag för att diskutera vilka förbättringar som behöver
genomföras. Under avsnittet ”helhetsbedömning” i enkäten ställs tre frågor. Utifrån dessa
svar sammanställs sedan ett värde, ett så kallat ”nöjd medarbetar index”. De tre frågorna
som indexet baseras på är: Hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation, hur väl
uppfyller kommunen som arbetsgivare dina förväntningar och hur nära tycker du att du är en
ideal arbetssituation? Maxvärdet är 100.
NMI
För enheten
För grundskolans
senaredel
2007
35
48
2009
43
49
Källa: Medarbetarenkät Härryda kommun.
NMI på enheten har stigit med 8 poäng sedan 2007. För senareskolorna som helhet har NMI
stigit med 1 poäng under samma period. Rävlandaskolans NMI ligger dock fortfarande
under senareskolornas sammantagna NMI. 2007 låg skolan 13 poäng under
senareskolornas sammantagna NMI och 2009 ligger den siffran på 6 poäng. Att NMI har
stigit med hela 8 poäng på Rävlandaskolans senaredel är naturligtvis bra men som rektor
tycker jag att resultatet fortfarande är för lågt. Enhetsråd och rektor har tillsammans gjort en
handlingsplan utifrån resultatet i medarbetarenkäten. Det område som sticker ut allra mest
negativt i enkäten är ”Jag har en rimlig arbetsbelastning” och rektor och Enhetsråd
resonerade som så att om vi fokuserade på att arbeta med den frågan, och lyckades, så
skulle det troligtvis även påverka fler områden/frågor. Därför fokuserar vår handlingsplan på
denna enda fråga. I vår handlingsplan har vi enats om att följande fyra strategier:
-organisationen måste anpassas än bättre efter pedagogiska behov
-pricinper för schemaläggning ska ses över
-fackombud och rektor ska gemensamt arbeta för att begränsningsperioder ska bli en realitet
på skolan
-värna om ämnesbehörighet (inom ramen för LAS, så klart)
Arbetet som ska genomföras utifrån handlingsplanen är stort och måste bedrivas på alla
nivåer och i alla forum (Enhetsråd, APT, arbetslag, ämneslag, enskilda medarbetare, etc).
Rektor ansvarar för planering och innehåll i samverkan med Enhetsrådet.
3.3. Enhetens kompetensutvecklingsplan
Våren 2009 låg fokus i all kompetensutveckling på att förbereda oss på att ta emot elever i
en helt ny årskurs. Alla lärare auskulterade på en annan senareskola i kommunen och gick
på föreläsningar och kortare kurser anpassade efter deras individuella behov. Hösten 2009
fortsatte vi på samma bana. Gemensam kompetensutveckling för alla på enheten har
handlat om kursplanekompetens, skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och IUP.
Våren 2010 kommer alla lärare på enheten att gå PIM. Utöver det har individuell
kompetensutveckling planerats utifrån medarbetarsamtalets fokus på elevers reella
inflytande över sin egen inlärningssituation.
- 27 -
Kvalitetsredovisning 2009 – Rävlandaskolans senaredel
4. Ekonomiperspektiv
Grundskolan
Budget
Budgetavvikelse
2007
19 574 000
-134 000
2008
19 067 000
-384 000
2009
18 315 000
-257 000
Tre år i rad har Rävlandaskolans senaredel redovisat ett underskott. Elevtalen har sjunkit på
grund av mindre årskullar och organsiationen har inte riktigt legat i fas med de personella
anpassningar som har behövts göras. Mest tidskrävande har det varit att få till stånd de
personella förändringar som har behövts göras för annan personal än pedagoger. En bit in
på hösten 2009 var vi framme vid målet i alla fall utom ett. Under 2009 har vi också behövt
ha extraordinära insatser runt en elevsituation och det har naturligtvis varit en belastning för
vår enhets budget men resultatet har varit gott och därmed har besparingen för samhället
varit stor.
Strategier för vidareutveckling
Hösten 2010 kommer elevantalet att sjunka ytterligare och en fortsatt anpassning till vår
kostym måste ske.
- 28 -
