Clownen Manne på besök vid Lillestadskolans ”kamratdag”
Lillestadskolan
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10
Staffan Johnson
0470-41847
[email protected]
rektor
1
Sammanfattning
På Lillestadskolan har vi under läsåret arbetat med våra styrdokument när det gäller kunskap
och bedömning.
Vi håller på att ta fram nya dokument i IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram.
Diskussionerna handlar om tydlighet för elever och vårdnadshavare, att göra dokument som
förtydligar målen samtidigt som de talar om att eleven når målen eller inte.
Vi arbetar också med att skapa nya arbetslag. Fem arbetslag ska finnas på enheten, två i
särskolan och 3 i grundskolan. I arbetslagen ska alla personalkategorier ingå. Vi ska också
skapa samverkansmöjligheter för arbetslagen. Varje arbetslag ska ledas av en lagledare. De
fem lagledarna ska under läsåret 2010-2011 påbörja en lagledarutbildning.
Vi har också under läsåret arbetat med förändringar i elevvården. Vi har skapat ett
elevvårdsteam bestående av skolsköterska, skolpsykolog, speciallärare och rektor.
Varje arbetslag ska ha elevvård som en stående punkt på sin dagordning.
Vi har flera projekt igång med IT och annan teknik. Bla ett projekt tillsammans med RUC på
universitet som handlar om användande av mobiltelefoner i undervisningen.
Vårt mål är att vi ska kunna utöka vår datorpark på skolan så att fler kan arbeta interaktivt och
efter moderna undervisningsmetoder.
2
Innehållsförteckning
1. Presentation av enheten
4
2. Lokal arbetsplan
5
3. Måluppfyllelse
5
3.1. Mål i läroplanen - 2.1 Normer och värden
5
3.2. Mål i läroplanen - 2.2 Kunskaper
6
3.3. Mål i läroplanen - 2.3 Elevers inflytande
7
3.4. Fritidshemmet - Utveckling, lärande och trygghet 7
3.5. Kunskapsresultat årskurs 3
8
3.6. Kunskapsresultat årskurs 5
8
4. Utvärdering
4.1. Likabehandlingsplanen
5. Slutord
10
10
10
3
1. Presentation av enheten
Lillestadskolan är en skola med många verksamheter. Grundskolan är en F-6 skola med ca
250 elever. Vi har också en grundsärskola med 27 barn en språkklass med 10 barn och en
internationell klass med 15 barn.
Vi ligger ganska centralt i norra delen av Växjö tätort. Upptagningsområdet består både av
flerbostadshus och villor.
Lillestad särskola och grundskola har fram tom nu varit uppdelade i två olika enheter med
varsin rektor. Från och med augusti 2010 är båda verksamheterna en enhet med en rektor.
Kvalitetsredovisningen är uppdelad i två delar, en för särskolan och en för grundskolan.
På Lillestadskolan finns en engagerad föräldraförening som träffas regelbundet en gång i
månaden. Ca 90 familjer är betalande medlemmar i föreningen. Föreningens huvudsyfte är att
hålla sig informerad om skolans verksamhet, ha synpunkter, hålla i Lillestadskolans dag då
alla intäkter går till något välgörande ändamål eller till skolans verksamhet.
Skolan har en mycket strategisk placering när det gäller närhet till natur för uteverksamhet.
Inomhus är vi ganska trångbodda eftersom vi har stora grupper.
Personalen är välutbildad, från förskoleklass till åk 6.
Vår vision är att skapa en lärandemiljö som ger så goda kunskaper som möjligt. Vi vill också
vara en skola där IT-strategin är högt utvecklad. Vårt mål är att alla elever i åk 4-6 ska ha
varsin dator före läsåret 2012-2013 är slut.
En annan vision är att integrera eleverna i särskolan och grundskolan med varandra i högre
grad än vad som sker idag.
Vi har ingen uttalad profil ännu men mycket talar för att vi vill ha en uteprofil. Tack vare vår
fina utemiljö, intresse för uteverksamhet och förskolan Äventyret, som har uteprofil och vars
barn ofta hamnar på Lillestadskolan, har vi denna möjlighet.
Vårt stora utvecklingsarbete just nu är att få våra 5 arbetslag, som leds av varsin
arbetslagledare, att fungera på ett bra sätt.
Vår webbadress är
www.vaxjo.se/lillestadskolan
4
2. Lokal arbetsplan
Redogörelse för lokal arbetsplan görs vid årsskiftet 2010-2011.
3. Måluppfyllelse
Under läsåret 2009-2010 påbörjades ett nytt arbete med elevvård. Vi har startat ett
elevvårdsteam som består av skolsköterska, skolpsykolog, speciallärare/pedagog och rektor.
Varje arbetslag har uppdraget att ta upp elevvårdsärenden på sina dagordningar och försöka
lösa situationen för elever i behov av särskilt stöd genom att diskutera olika lösningar, både
innehåll i undervisning, metod, arbetsmiljö och personella lösningar.
För barn med annat modersmål än svenska finns svenska som andraspråk vissa lektioner i
veckan. Vi erbjuder också studiehandledning i arabiska och somaliska för de elever som är
nybörjare i svenska.
Arbetet med jämställdhet pågår hela tiden. Målet är att vi ger flickor och pojkar lika
förutsättningar i skolan.
Arbetet med hälsa och livsstil ligger mycket på skolsköterskan. Hennes uppdrag är att arbeta
förebyggande, att vara ute i klasserna och samtala med och informera elever om betydelsen av
motion och en hälsosam kost. Med hälsa och livsstil arbetar även lärarna i idrott. De har ett
helhetstänkande när de planerar idrotts/friluftsdagar. Det blir ofta dagar för alla sinnen.
3.1 MÅL I LÄROPLANEN - 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Finns ej med i föregående kvalitetsredovisning.
Resultat
Vi har kommit fram till att vi behöver mer gemensamma diskussioner oss vuxna emellan för
att få en gemensam uppfattning om normer och värden.
Vi behöver utveckla ”vi-känslan” på skolan och uppfattningen att barnens
värdegrundsutbildning, på skolan, är allas ansvar.
Analys
Vi tycker att vi har en bra elev/människosyn som ligger till grund för värdegrundsarbetet.
På Lillestadskolan har vi ett vuxenlag, STAM-teamet, som arbetar aktivt mot mobbning och
främlingsfientlighet. De återkommer varje år med en trivselenkät som besvaras av alla elever
på skolan.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden
grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att bistå andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar
en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön
i ett vidare perspektiv.
5
Lillestadskolan har uppnått de nationella målen i läroplanen.
Åtgärder för utveckling/förbättring
Även om vi tycker att vi nått målen i de flesta fall behövs förbättringar för att resultatet ska
bibehållas.
Vi måste ständigt kämpa mot rädslor för det okända, som tar sig uttryck i t ex främlingsfientlighet och kränkande behandling.
Vi vuxna är en mycket viktig förebild i detta fall. Om vi vuxna visar alla våra medmänniskor
respekt och ser varje människa som en jämlik får vi ett tryggt och öppet klimat.
3.2 MÅL I LÄROPLANEN - 2.2 KUNSKAPER
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Vid förra kvalitetsredovisningen var läsning och språkutveckling ett av de prioriterade målen.
Målet var att alla elever i åk 6 skulle läsa ett antal böcker för att arbeta med språkutvecklingen
och för att öka förståelsen för andra kulturer. Alla eleverna nådde de uppsatta målen.
Resultat
Vi tycker det är mycket viktigt att eleverna ges möjlighet att ta del av och förstå målen som
finns för undervisningen och att de blir delaktiga i sitt eget lärande.
Det är därför också viktigt att eleverna lär sig bedöma sig själva.
Analys
Vi är mitt uppe i diskussioner om hur vi ska bli tydligare i kunskapsinformationen till elever
och föräldrar. Vi håller på med utarbeta bättre former för arbete med IUP, skriftliga
omdömen, pedagogisk planering och åtgärdsprogram.
Skolan skall sträva efter att varje elev
• utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
• utvecklar sitt eget sätt att lära,
• utvecklar tillit till sin egen förmåga,
• känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt
i samspel med andra,
• lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och
tillsammans med andra,
• befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på
såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,
• tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden,
för att bilda sig och få beredskap för livet,
• utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen
av att vårda sitt språk,
• lär sig att kommunicera på främmande språk,
10 | Lpo 94
• lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina
kunskaper som redskap för att
– formulera och pröva antaganden och lösa problem,
– reflektera över erfarenheter och
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,
• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa
väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning
Vi når de flesta mål i läroplanen. Vi är noga med att låta eleven utveckla sin nyfikenhet och
lust att lära.
6
Åtgärder för utveckling/förbättring
Vi behöver bli bättre på att förtydliga målen att sträva mot och målen att uppnå för elever och
föräldrar. Vi ska också ge eleverna möjlighet att lära sig att bedöma sig själva.
Detta gör vi genom att utarbeta tydligare dokument och arbetssätt när det gäller pedagogisk
planering, IUP och skriftliga omdömen.
.
3.3 MÅL I LÄROPLANEN - 2.3 ELEVERS INFLYTANDE
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Finns ej med i föregående kvalitetsredovisning.
Resultat
Eleverna har inflytande i våra olika råd; klassråd, elevråd, miljöråd, biblioteksråd och
kamratstödjare. Samsyn i personalgruppen är mycket viktig. Ett förslag är att ge elevrådet en
budget för att stärka deras känsla av inflytande.
Analys
En viktig uppgift för skolan är att göra eleverna medvetna om när de har inflytande. Denna
medvetenhet hänger ihop med hur vi vuxna respekterar och lyssnar på eleverna.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning
och det inre arbetet i skolan och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga
att arbeta i demokratiska former.
Vi når målen i läroplanen men vi måste ständigt arbeta för bibehålla resultaten.
Åtgärder för utveckling/förbättring
Vi behöver arbeta med ökad samsyn på elevers inflytande. Vi behöver också bli bättre på
bemötande och på att respektera varandra. Elever upplever att de har inflytande om de visas
respekt och blir lyssnade på.
Kunskap i demokrati får man om verksamheten genomsyras av demokratiskt synsätt.
.
3.4 FRITIDSHEMMET - UTVECKLING, LÄRANDE OCH TRYGGHET
Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Finns ej med i föregående kvalitetsredovisning.
Resultat
Vi vill ha möten där alla personalkategorier kan delta. Fritidspersonalen ska delta i skolarbetet
i större utsträckning. Detta gör att övergången från skola till fritids blir bra.
Vi vill öka möjligheten att erbjuda eleverna fler aktiviteter än vad vi gör idag.
Analys
Just nu saknas forum för möten mellan olika förskoleklasspersonal, fritidspersonal och lärare.
7
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas
för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja
elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan
också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt
med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet
skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för
respektive verksamhet.
Riktlinjer
Läraren skall
• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och
i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt
• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd
Vi når inte målet att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Vi har
inga gemensamma möten.
I och med att vi saknar möten så uppnår vi inte heller övriga mål.
Åtgärder för utveckling/förbättring
Vi måste skapa mötesplatser för förskollärare, fritidspersonal och lärare. På mötena ska vi
samarbeta kring och öka kunskapen om elever i särskilda behov.
3.5 KUNSKAPSRESULTAT ÅRSKURS 3
Resultat
Publiceras ej då en del elever är lättidentifierade.
Analys
I ämnet svenska har i stort sett alla elever uppnått målen. Det är läsning av faktatexter som
några behöver träna extra på och likaså skrivuppgifter. Fördelningen mellan könen är ganska
jämn.
I ämnet matematik är det flera elever som inte når målen i områdena area/volym och tid.
Fördelningen mellan könen är ganska jämn. Annars ser resultatet bra ut.
Åtgärder för utveckling/förbättring
Svenska. Läsning är grunden till all kunskap. Det är därför viktigt att alla kan läsa, både
skönlitterära texter och faktatexter.
Enheten ska fortsätta arbetet med lästräning och skrivträning för att bibehålla och förbättra
läsfärdigheten.
Ansvariga är alla undervisande lärare.
Matematik. Mer träning i områdena area/volym och tid behövs.
Ansvariga är lärare i matematik.
3.6 KUNSKAPSRESULTAT ÅRSKURS 5
Resultat
Publiceras ej då en del elever är lättidentifierade.
8
Analys
Engelska. Här faller flera elever igenom. Det är främst i området lyssna/förstå (skriva) som
många missar. Det är flest flickor som ej når målen.
Matematik. Många elever når ej målet i området räknemetoder. Även här är det fler flickor än
pojkar som missar. De flesta gör fel på läsuppgifter och kort division. I läsuppgifterna står det
inte skrivet vilket räknesätt som ska användas och flera olika sätt kan vara rätt. Det kan vara
så att eleverna är ovana vid matematiska diskussioner som tränar det matematiska tänkandet.
Svenska. Här klarar de flesta alla målen men det är några fler som missar läsuppgifter jämfört
med skrivuppgifterna.
Åtgärder för utveckling/förbättring
Klassen är stor, 32 elever, och arbetar i helklass flera timmar per vecka. Det har inte heller
funnits tillgång till så mycket specialundervisning som varit önskvärt. Detta kan ha inverkan
på inlärning och individuell hjälp.
Engelska. De flesta klarar att samtala på engelska och det är en viktig del. Det man behöver
träna är att lyssna och förstå. Det gör man bäst genom att lyssna på olika engelska texter.
Lillestadskolan ska under läsåret 2010-2011 få kontakt med en skola i England. Man lär sig
mycket språk genom naturliga kontakter via mail och även besök. Vi hoppas mycket på detta.
Matematik. Många missar i området räknemetoder. Mer tid bör ägnas åt matematiska
diskussioner som ökar det matematiska tänkandet. Man har tränat extra på kort division efter
att de nationella proven gjordes.
Svenska. Bra resultat. Det vi behöver lägga extratid på är lästräning, alla olika sorters texter.
Det är som tidigare nämnts grundläggande för all inlärning.
9
Utvärdering
3.7 LIKABEHANDLINGSPLANEN
Trivselenkät. Varje höst görs en trivselenkät med alla elever.
Läsårets enkät visade att det stora flertalet trivs på skolan. Hela 97% trivs mycket bra eller
ganska bra. En elev trivs inte alls och det är naturligtvis en för mycket. Det är troligtvis
samma elev som känner sig rädd och ledsen i skolan.
STAM-teamet följer upp enkäten och försöker reda ut vilka elever som är utsatta och/eller
ensamma.
STAM-teamet (STAM står för ”stoppa all mobbning”)
Under året har man
presenterat sin verksamhet för alla på skolan och för vårdnadshavarna
genomfört en trivselundersökning
arbetat med och klarat upp 5 olika fall av kränkningar och konflikter
Under året har elevrådet genomfört en trygghetsvandring för att undersöka om det finns
otrygga platser på skolan, både inomhus och utomhus. Det framkom inga speciellt otrygga
platser, mer att en del platser var lite obehagliga eftersom där förekom ”kaxiga” sexor.
Planen reviderades i juni 2010.
4 Slutord
Lillestadskolan är på god väg att nå de nationella målen för utbildningen. Det viktigaste
arbetet vi har framför oss är förbättra samverkan mellan stadier och förskoleklass/skola och
att förtydliga målen för elever och föräldrar genom skriftliga omdömen som är knutna till den
pedagogiska planeringen.
10
