Kvalitetsredovisning
Förskolan Lilla Jag
Läsåret 2014-2015
Inledning och sammanfattning
Förskolan Lilla Jag är en Reggio Emilia-inspirerad förskola med plats för 26 barn. Förskolan öppnades i
augusti 2011. Förskolan Lilla Jags arbete präglas av synen på barn som kompetenta, där alla barns
olikheter och åsikter tas tillvara för att utveckla verksamheten. Med ett klimat som är öppet, tryggt och
varmt lär sig barn och pedagoger tillsammans genom ett medforskande arbetssätt.
Barngruppen har under vårterminen bestått av två grupper; 13 st 1-3åringar och 13 st 4-5åringar. Vi har
arbetat tre personal i varje grupp.
Personal:
På förskolan arbetar tre förskollärare (två på 100% och en på 70%) och en barnskötare på ca 80%. En av
förskollärarna arbetar även som förskolechef 20%. Det finns även en personal på 100% som sköter
matlagning och lokalvård. Ett barn har en personlig assistent som arbetar ca 50%.
Vi har även haft en resurs mellan 9-14 måndag-torsdag med de små barnen och från februari haft en
resurs på 50-75% med de stora barnen. En av förskollärarna sa upp sig i mars och sedan dess har vi haft
en vikarie på den tjänsten.
Arbetet i verksamheten
Mål och riktlinjer (Lpfö98/10 2)
Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i
förskolan.
Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärans ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen
i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska
följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
På vår förskola vill vi vara lyhörda pedagoger som arbetar med att släppa den traditionella lärarrollen och
använda oss av tankarna i Reggio Emilias pedagogik. Vi ska förhålla oss som medforskare och använda oss
av ett utforskande arbetssätt. Vi intresserar oss för det barnen är aktiva i och skaffar oss kunskap om det
för att kunna utmana barnen så att lärandet fortgår. Vår ambition är att vi ska följa barnen i deras tankar
och utveckling och ge dem möjligheten att påverka och få syn på sitt eget lärande. Vi vill ta vara på
barnens fantasi och utformar verksamheten efter barnen genom att lyssna och dokumentera.
Vår vision handlar om att ge varje individ förutsättningar för att utvecklas på bästa sätt. Vi väljer att
fokusera på barnens styrkor och uppmuntrar dem att prova själva för att stärka deras självkänsla och
hjälpa dem utvecklas till trygga individer.
För oss är hälsa viktigt och vi arbetar därför regelbundet med massage, rörelse och avslappning. Vi har
hemlagad mat och mycket utevistelse för att främja barnens hälsa. Vi vill ha ett helhetsperspektiv vad
gäller kosten och odlar därför grönsaker tillsammans med barnen.
Ur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling:
”På vår förskola ska vi ha ett varmt och öppet klimat där vi visar respekt och tillit till varandra och där våra
olikheter berikar verksamheten. En trygg, positiv och glädjefylld vardag där man blir lyssnad på och
respekterad för den man är. Barnen ska bli trygga individer med bra självkänsla. De ska utveckla empati och
förstå att de i samspel med andra kan påverka sin situation.”
Normer och värden (Lpfö98/10 2.1)
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
dem.
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2014-2015
Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situation samt vilja att hjälpa andra.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
I samlingar tränar vi på att lyssna på varandra, inte avbryta och vänta på sin tur. De stora barnen har haft fasta platser.
Vi vuxna masserar de små barnen med massagebollar till lugn musik regelbundet. De stora barnen får massage av
personal och masserar även varandra två och två.
De stora barnen har övat på samarbete i olika byggprojekt där de får i uppdrag att bygga specifika saker tillsammans.
De små barnen tränar samarbete genom ringdans och lekar.
De stora barnen har fått genomgångar i alla rum, där vi pratat om vad man får göra och hur man får vara där. Vi ser att
det har hjälpt. Ute bygger barnen ofta kojor tillsammans där de övar på turtagning och samarbete. För att lära sig
konsekvenser av sina val får de stora barnen själva välja mellan olika aktiviteter och vara kvar vid dem en längre
stund. Vi tydliggör konflikter genom att rita och berätta för barnen och be dem ge förslag på lösningar. Barnen får
gemensamt ansvar för förskolans saker genom att hjälpas åt vid t.ex. städning. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa
varandra att städa även de saker de inte själva tagit fram. Vi har i år skrivit flera handlingsplaner för bemötande av
arga barn och konflikthantering.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Fasta platser vid samlingen har fungerat bra och bidragit till lugnare samlingar.
Massage och samarbetsövningar har bidragit till att de har lättare för att hjälpa varandra och
samarbeta.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Samarbetsförmåga och hänsyn till varandra, både stora och små.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Ha mer gruppstärkande övningar och blanda åldrar för att öka förståelsen för varandra. Dela upp
gruppen utifrån intresse istället för ålder.
Kompetensutveckling?
Handledning och litteratur kring samarbete och konflikthantering.
Utveckling och lärande (Lpfö98/10 2.2)
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets
utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja
leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet
samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och
färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande,
nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från
barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för
att skapa mångfald i lärandet.
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2014-2015
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Utvecklar intresse för förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle
påverkar varandra.
Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom sitt kunnande om växter, djur samt
enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
I samlingen har barnen fått turas om att ropa upp barnen och titta vad det är för dag.
Vi bekräftar varje barn med namn när de kommer till förskolan. Vi ger barnen tid och möjlighet att göra saker själva
och uppmuntrar barnen att försöka och även hjälpa varandra. Vi stöttar barnen genom att ställa frågor och ge förslag
istället för att ”göra saker” åt dem. Vi arbetar med att barnen ska börja lösa konflikter själva i den mån det går genom
att använda sitt språk. Vi vuxna hjälper barnen genom att samtala med barnen om vad som hänt och hur det känns
och ger förslag till olika lösningar. Ipadsen används för att ta fram bilder att rita av utifrån barnens önskemål men
också för att söka fakta. Vi har erbjudit olika styrda aktiviteter utomhus, t.ex. plantering, skörda grönsaker, rensa
ogräs, leka lekar och bygga hinderbanor och kojor. Ute har barnen även tittat på djur i förstoringsglas och vi har
pratat om att det är viktigt att vara rädda om djuren. Vi har haft olika experiment med is, vatten och snö tillsammans
med barnen. Vi har tillsammans med barnen haft skräpplockardagar och gjort barnen medvetna om kretslopp och
sopsortering.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Att turas om att ropa upp barn och liknande på samlingen har fungerat bra och bidragit till att
barnen vågar stå i centrum mer än innan.
Uteverksamhet där barnen varit med och ordnat på gården har fungerat bra. Många barn tycker
om praktiskt arbete och vill gärna hjälpa till. Vi upplever att de känner större delaktighet och mer
ansvar för förskolan när de är med och hjälper till.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Mer strukturerad uteverksamhet året om. Använda ipaden mer för att söka fakta.
Arbetsformen – mer projektinriktat.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi arbetar i små grupper och erbjuder fler aktiviteter ute året om.
Vi ska arbeta med projekt utifrån barnens intressen.
Kompetensutveckling?
Lära oss mer om utomhuspedagogik genom att läsa och diskutera litteratur.
Lära oss mer om program på Ipad för småkryp och natur.
Barns inflytande (Lpfö98/10 2.3)
I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter
att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och
intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och
planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2014-2015
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har regelbundet arbetat med aktivitetsval där barnen får öva på att välja aktivitet och stå för sina val. Genom att
lyssna på barnen och diskutera med varandra försöker vi utgå från barnens intressen när vi planerar. Utifrån barnens
intressen har vi under läsåret arbetat med ett bokstavsprojekt. Barnen får vara med och påverka genom att vi ställer
frågor och samtalar med barnen om deras tankar och önskemål.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Att välja aktivitet har fungerat bra, det har varit lugnt och vi upplever att barnen känner sig nöjda
och fokuserade. De har också lärt sig att välja utifrån sina egna intressen istället för efter
kompisarnas.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi ska erbjuda olika och nya aktiviteter både inne och ute. Barnen ska även få komma med förslag
på val av aktiviteter.
Vi ska dokumentera mer tillsammans med barnen för att fånga deras intressen.
Vi ska prova att ha strukturerade aktiviteter på förmiddagen och fria val på eftermiddagen.
Kompetensutveckling?
Diskutera kring begrepp som medforskande på planering.
Förskola och hem (Lpfö98/10 2.4)
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet
genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.
Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten
i förskolan.
Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas
möjligheter till inflytande
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2014-2015
Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har ett föräldraråd på förskolan med några representanter. Vi lägger in bilder på vad vi gjort i
fotoramen i hallen och på hemsidan. Vi skickar ut månadsbrev varje månad med information från
föregående månad och vad som händer framöver. Vi har regelbundet föräldrafika för att få bättre kontakt
mellan oss och föräldrar och föräldrar emellan. På föräldramötet under hösten pratade vi med föräldrarna
om våra förväntningar på varandra, personal och föräldrar genom att skriva förväntansdokument. För att
få reda på föräldrarnas åsikter om vår verksamhet har vi även lämnat ut en enkät. Under våren hade vi
tillsammans med föräldrar och barn en gårdsfest där vi tillsammans hjälptes åt att ordna utemiljön. För
oss är den dagliga kontakten viktig och vi ser alltid till att någon är i hallen när föräldrar hämtar och
lämnar.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Föräldrafika och gårdsfest är uppskattade.
Informationsmötet innan inskolningen av nya barn har fungerat bra. Föräldrarna har varit nöjda.
Månadsbrevet är uppskattat.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Det har inte blivit något möte med föräldrarådet pga att föräldrarna inte önskat något.
Information om vilka som jobbar och vilka vikarier vi har.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Bilder på personalen som jobbar ska sättas upp i hallen.
Mer information om verksamheten synlig i hallen.
All personal ska kunna skriva upp vad som hänt under dagen.
Vi ska informera bättre på föräldramötet var informationen sitter och var de ska läsa och vilken
grupp barnen tillhör.
Kompetensutveckling?
Handledning vid behov (svåra samtal t.ex.)
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö98/10 2.5)
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete medförskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet
skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets
övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för
att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall
särskilduppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2014-2015
Vi vill att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa
verksamheter.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har i år varit på tre besök till förskoleklassen.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Besöken i Åbyggeby har fungerat bra och vi har blivit väl mottagna. Barnen har fått faddrar.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Besöken till Gäveränge har inte fungerat bra.
Kommunikation mellan förskola och förskoleklass. Få reda på datum för besök och
överlämningssamtal tidigare eller om möjligt bestämma datum tillsammans.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi lämnar våra åsikter till berörd personal/rektor.
Kompetensutveckling?
Uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98/10 2.6)
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och
lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap
om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika
målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang
tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som
intressant, rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation,
innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling
och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i
enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för
barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens
resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt
barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.
Ur arbetsplan för läsåret 2014-2015
Förskollärare ska ansvara för:
Att utvärderingsmetoder och resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska
kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjlighet till utveckling och
lärande.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har haft utvecklingsdagar 1ggn/månad där vi diskuterat litteratur, planerat och reviderat de olika planer förskolan
har. Vi har planering en gång i veckan med hela arbetslaget. Vi har använt dokumentationsmallar vid planering och
lotusdiagram vid enstaka tillfällen. Eftersom vi haft en rörig grupp har mycket tid gått åt till att diskutera och
reflektera över konflikthantering. Vi har skrivit nya handlingsplaner för bemötande av arga barn och för
konflikthantering. Barnen har fått egna pärmar där vi sätter in bilder från verksamheten.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Utvecklingsdagarna och planeringen har fungerat bra och varit givande.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Dokumentationen behöver vidareutvecklas.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi ska diskutera dokumentationen på varje planering. Vi ska göra fler observationer på barnen. Vi ska
använda oss av våra frågeställningar vid diskussioner. Vi ska sätta in bilder i barnens pärmar regelbundet.
Vi ska sätta upp stora papper där all personal kan skriva upp vad som görs och sägs inom olika projekt.
Använda diktafonerna mer.
Kompetensutveckling?
Lära oss mer om Reggio Emilia-pedagogik och pedagogisk dokumentation.
Begreppsförklaringar för kvalitetsredovisning
Analys: fördjupande genomlysning för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka
underlag och mål och söka framgångsfaktorer respektive orsaker till varför man inte
nått målen
Bedömning: värderande utlåtande över något, grundat på sakliga överväganden och
tydliga bedömningskriterier.
Kvalitet: i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål och svarar mot
nationella krav och riktlinjer eller andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med
de nationella, samt strävar efter att förbättras.
Kvalitetsarbete: sammanfattande benämning på insatser där kvaliteten och
möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras,
genomförs och utvärderas i en kontinuerlig process.
Kvalitetsredovisning: ett dokument som upprättas för en viss verksamhet enligt
förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.
Måluppfyllelse: i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål som ställts upp
för verksamheten
Resultat: något (konkret eller abstrakt) som uppkommer genom att en viss handling
eller en viss insats fullbordas, ofta om något som kan värderas eller mätas men även ett
förändrat sätt att arbeta, t.ex. bättre sätt att samarbeta med hemmen, etc.
