Kvalitetsredovisning
Förskolan Lilla Jag
Läsåret 2013-2014
Inledning och sammanfattning
Förskolan Lilla Jag är en Reggio Emilia-inspirerad förskola med plats för 26 barn. Förskolan öppnades i
augusti 2011. Förskolan Lilla Jags arbete präglas av synen på barn som kompetenta, där alla barns
olikheter och åsikter tas tillvara för att utveckla verksamheten. Med ett klimat som är öppet, tryggt och
varmt lär sig barn och pedagoger tillsammans genom ett medforskande arbetssätt.
Barngruppen har under vårterminen bestått av två grupper; 12 st 1-3åringar och 15 st 4-5åringar. Vi har
arbetat två personal i varje grupp och roterat under året. Vi har haft en överinskrivning sedan november.
Personal:
På förskolan arbetar tre förskollärare (två på 100% och en på 70%) och en barnskötare på ca 63%. En av
förskollärarna arbetar även som förskolechef 20%. Det finns även en personal på 100% som sköter
matlagning och lokalvård. Ett barn har en personlig assistent som arbetar ca 50%.
Arbetet i verksamheten
Mål och riktlinjer (Lpfö98/10 2)
Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i
förskolan.
Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärans ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen
i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska
följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
På vår förskola vill vi vara lyhörda pedagoger som arbetar med att släppa den traditionella lärarrollen och
använda oss av tankarna i Reggio Emilias pedagogik. Vi ska förhålla oss som medforskare och använda oss
av ett utforskande arbetssätt. Vi intresserar oss för det barnen är aktiva i och skaffar oss kunskap om det
för att kunna utmana barnen så att lärandet fortgår. Vår ambition är att vi ska följa barnen i deras tankar
och utveckling och ge dem möjligheten att påverka och få syn på sitt eget lärande. Vi vill ta vara på
barnens fantasi och utformar verksamheten efter barnen genom att lyssna och dokumentera.
Vår vision handlar om att ge varje individ förutsättningar för att utvecklas på bästa sätt. Vi väljer att
fokusera på barnens styrkor och uppmuntrar dem att prova själva för att stärka deras självkänsla och
hjälpa dem utvecklas till trygga individer.
För oss är hälsa viktigt och vi arbetar därför regelbundet med massage, rörelse och avslappning. Vi har
hemlagad mat och mycket utevistelse för att främja barnens hälsa. Vi vill ha ett helhetsperspektiv vad
gäller kosten och odlar därför grönsaker tillsammans med barnen.
Ur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling:
”På vår förskola ska vi ha ett varmt och öppet klimat där vi visar respekt och tillit till varandra och där våra
olikheter berikar verksamheten. En trygg, positiv och glädjefylld vardag där man blir lyssnad på och
respekterad för den man är. Barnen ska bli trygga individer med bra självkänsla. De ska utveckla empati och
förstå att de i samspel med andra kan påverka sin situation.”
Normer och värden (Lpfö98/10 2.1)
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
dem.
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2013-2014
Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situation samt vilja att hjälpa andra.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har under året delat in barnen i mindre grupper för att vi ska ha möjlighet att se alla barn och för att
barnen ska få tid och möjlighet att komma till tals. Vi har även gjort det för att barnen ska upptäcka att de
kan lära av varandra och använda varandra som resurser. Vi har regelbundna samlingar för att träna på
att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Barnen får ett positivt och personligt bemötande varje dag de
kommer till förskolan. Vi ser till att alla barn och föräldrar blir sedda och känner sig välkomna då det alltid
finns en personal i hallen som tar emot dem. I lek uppmuntrar och stödjer vi barnen i att visa respekt för
varandra och förstå att det är viktigt att acceptera andra barns vilja. Vi lyssnar på barnen och bemöter
deras önskemål när det är möjligt. Vi arbetar för att barnen ska ha valmöjligheter och lära sig
konsekvenserna av dem. Barnen får gemensamt ansvar för förskolans saker genom att hjälpas åt vid t.ex.
städning. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra att städa även de saker de inte själva tagit fram.
Vi har regelbunden massage och avslappning för att lära barnen att koppla av i vardagen. Barnen får även
massera varandra för att lära sig att ta kontakt på ett lugnare sätt och vara rädda om varandra.
Vi uppmuntrar barnen att prata lugnt med varandra och inte skrika, retas eller skoja elakt. Vid konflikter
uppmuntrar vi barnen att använda sitt språk och prata med varandra.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Att alla barn ska hjälpas åt vid städningen har fungerat bra. Barnen börjar städa direkt när vi
ringer i klockan. De flesta hjälps åt med alla saker även om de inte haft dem. Barnen pratar mer
med varandra i lek och aktiviteter, de tar hjälp av varandra och upplevs mer som en hel grupp. Vi
ser att de lär och tar hjälp av varandra mer nu än förr. Barnen löser konflikter mer själva och med
hjälp av varandra. Vi har uppmuntrat barnen att prata med varandra och förklara hur de känner
och vi ser att det gör skillnad. Även barn som inte är inblandade i konflikterna hjälper till att lösa
dem. Vi ser att empatin mellan barnen har ökat. De bryr sig om någon är ledsen och frågar varför.
De gör även saker för att göra andra glada i större utsträckning nu.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Massagen kan utvecklas, det har bara blivit sporadiskt.
Vi har inte haft så många planerade gruppstärkande- och samarbetsövningar.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi behöver frigöra mer tid för massage och strukturera upp det bättre. All personal kan ha
massage med barnen även när det inte är planerat i förväg.
Vi ska lägga ner mer tid på planerade samarbetsövningar för att stärka gruppen ännu mer.
Kompetensutveckling?
All personal behöver lära sig mer om barnmassage, det kan göras under en APT.
Utveckling och lärande (Lpfö98/10 2.2)
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets
utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja
leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet
samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och
färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande,
nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från
barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för
att skapa mångfald i lärandet.
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2013-2014
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och
skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal,
ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Matematik har använts i vardagen, t.ex. när vi pratar om familjemedlemmar, räknar barnen i samlingen
och spontant vid maten då det pratas om hur många som sitter vid varje bord, vem som sitter bredvid och
mittemot vem osv. Vi har även använt en almanacka med barnen för att gå igenom datum, dagar, månader
och namnsdagar. Vi arbetar med att barnen ska lösa konflikter själva i den mån det går genom att använda
sitt språk. Vi uppmuntrar barnen att själva säga ifrån istället för att komma till personalen. Vi erbjuder
barnen olika material och aktiviteter utifrån deras intressen. Vi låter barnen göra saker själva, t.ex. vid påoch avklädning, arbetsuppgifter och matsituationen, och ger positiv feedback. Vi låter barnen berätta vad
de vill göra, vad de tycker om, välja sånger, sagor eller berätta vad de har gjort. Vi lyssnar och bekräftar
varje barns val. De större barnen har haft egna samlingar där de berättat om intressen och olika saker
hemifrån. De har även valt lekar och vilka de vill sitta med vid maten den dagen. De mindre barnen har i
samlingen övat på att stå i centrum genom att hänga upp sina egna foton på en tavla. De större barnen har
turats om att sätta upp allas foton och räkna hur många som är där. Vi dokumenterar tillsammans med
barnen i samlingen då barnen får berätta inför gruppen vad de gjort. Vi ger barnen möjligheter att
uttrycka sig på många olika sätt genom konstruktion och teknik med olika typer av konstruktionsmaterial.
Vi har arbetat en del med experiment, t.ex. vatten och luft. Vi har ipadsen tillgängliga och använder dem
inne och ute i naturen till att bland annat söka fakta.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Att ha egna samlingar har fungerat bra och varit uppskattat av de äldre barnen. Alla har vågat
prata inför de andra och vi upplever att de känner sig sedda. Det har fungerat bra att använda
foton i samlingen för de yngre barnen då de flesta barn aktivt deltar och berättar om
fotografierna. Vi upplever att barnen kan och vill göra mer saker själva, de har större tålamod och
starkare självkänsla. . Barnen löser konflikter mer själva och med hjälp av varandra. Vi har
uppmuntrat barnen att prata med varandra och förklara hur de känner och vi ser att det gör
skillnad. Även barn som inte är inblandade i konflikterna hjälper till att lösa dem.
Konstruktionsarbetet har fungerat bra, vi har gjort materialet överskådligt och tillgängligt och det
har lett till att barnen väljer att bygga och konstruera oftare. De vuxenstyrda experiment vi gjort
har varit uppskattade bland barnen. Många barn visar större intresse för vattenlekar nu, både
inne och ute. Våra iPads har fungerat bra som informationskällor ute i naturen.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Vi kan använda våra iPads oftare och även låta barnen använda dem till annat än att spela.
Experimenten kan utvecklas så att barnen experimenterar själva både ute och inne.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi ska lägga in fler pedagogiska appar för fakta om djur och natur på våra iPads.
Vi ska erbjuda mer material som inspirerar till experiment både inne och ute.
Kompetensutveckling?
Lära oss mer om utomhuspedagogik och experiment för att kunna inspirera barnen.
Barns inflytande (Lpfö98/10 2.3)
I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter
att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och
intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och
planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2013-2014
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
De äldre barnen har efter samlingarna fått komma med önskemål på vad de skulle vilja göra. Vi har tagit
tillvara på barnens olika intressen och tagit fram material för de olika intressena. Vi har en flexibel
planering av verksamheten för att kunna utgå ifrån barnens idéer och intressen. Vi arbetar för att få
barnen att göra aktiva val och fundera över vad de är intresserade av. Vi har dokumenterat tillsammans
med barnen för att kunna vidareutveckla deras intressen.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Vi märker att barnen är mer intresserade, nyfikna och motiverade när verksamheten utgår från
barnens intressen.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Dokumentation tillsammans med barnen för att ge dem större inflytande över verksamheten.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Regelbunden dokumentation tillsammans med barnen. Enskilda pärmar med dokumentation för
att de ska kunna se sin egen utveckling och utifrån det berätta om sina intressen.
Kompetensutveckling?
Förskola och hem (Lpfö98/10 2.4)
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet
genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.
Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten
i förskolan.
Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas
möjligheter till inflytande
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2013-2014
Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har ett föräldraråd på förskolan med några representanter. Vi lägger in bilder på vad vi gjort i
fotoramen i hallen och på hemsidan. Vi har regelbundet föräldrafika för att få bättre kontakt mellan oss
och föräldrar och föräldrar emellan. På föräldramötet under hösten pratade vi med föräldrarna om våra
förväntningar på varandra, personal och föräldrar genom att skriva förväntansdokument. För att få reda
på föräldrarnas åsikter om vår verksamhet har vi även lämnat ut en enkät. Under våren hade vi
tillsammans med föräldrar och barn en gårdsfest där vi tillsammans hjälptes åt att ordna utemiljön. För
oss är den dagliga kontakten viktig och vi ser alltid till att någon är i hallen när föräldrar hämtar och
lämnar. Vi har en aktivitetspärm där man kan fylla i vad barnen gjort under dagen.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Föräldrafikat och gårdsfesten har varit uppskattat och kontakten mellan oss och föräldrar och mellan
föräldrar och föräldrar ökar öppenheten och samarbetet. Föräldramötet var bra, där tydliggjordes
personalens förväntningar på föräldrarna och föräldrarnas förväntningar på förskolan.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Information till föräldrar om vår verksamhet behöver förbättras utifrån enkätsvar.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi ska ha mer dokumentation synlig ute i hallen och byta foton i fotoramen oftare. Vi behöver bli
bättre på att fylla i aktivitetspärmen så alla kan berätta om alla barn.
Kompetensutveckling?
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö98/10 2.5)
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete medförskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet
skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets
övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för
att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall
särskilduppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Prioriterade mål ur läroplanen för läsåret 2013-2014
Vi vill att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa
verksamheter.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har gjort två besök i berörda förskoleklasser inför kommande läsår.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Besöken har varit uppskattade.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Kommunikation mellan förskola och förskoleklass. Få reda på datum för besök och
överlämningssamtal tidigare eller om möjligt bestämma datum tillsammans.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi lämnar våra åsikter till berörd personal.
Kompetensutveckling?
Uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98/10 2.6)
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och
lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap
om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika
målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang
tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som
intressant, rolig och meningsfull.
Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation,
innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling
och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i
enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för
barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens
resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt
barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.
Ur arbetsplan för läsåret 2013-2014
Förskollärare ska ansvara för:
Att utvärderingsmetoder och resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska
kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjlighet till utveckling och
lärande.
Beskriv här kortfattat hur ni arbetat med detta under läsåret.
Vi har använt lotusdiagram och dokumentationsmallar och dokumentationerna har diskuterats på
måndagsmöten och planeringsdagar. Vi har haft utvecklingsdagar 1 gång/månad där vi diskuterat
dokumentation, planerat och reviderat de olika planer förskolan har. Alla förskollärare har även två
timmars planeringstid i veckan. En gång i månaden har vi APT. Vi har läst och diskuterat flera böcker. Alla
förskollärare har under året varit på olika föreläsningar och utbildningar, bland annat en utbildning på
bryggan i Sandviken. Vi har varit på studiebesök till en Reggio Emilia-inspirerad förskola och även haft
handledning med personal därifrån. Vi har möblerat om för att försöka få en så inspirerande miljö som
möjligt. T.ex. har ateljén städats och materialet har blivit mer synligt och tillgängligt för barnen.
Vad har fungerat bra? Hur vet ni det?
Ommöbleringen har fungerat bra och varit givande. Barnen har varit mer kreativa och
självständiga efter att materialet blivit mer synligt och tillgängligt.
Studiebesök och litteratur har varit givande, det har gett oss många nya idéer.
Vad kan vidareutvecklas? Varför?
Personalens planeringstid för dokumentation behöver omorganiseras pga ökad arbetsbelastning i
barngruppen. Det behöver även göras för att dokumentationen ska kunna analyseras och
vidareutvecklas.
Hur gör vi nästa år? Åtgärder?
Vi ska försöka lägga om planeringstider till eftermiddagar och ha strukturerade diskussioner om
vår dokumentation.
Kompetensutveckling?
Studieresa till Reggio Emilia.
Begreppsförklaringar för kvalitetsredovisning
Analys: fördjupande genomlysning för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka
underlag och mål och söka framgångsfaktorer respektive orsaker till varför man inte
nått målen
Bedömning: värderande utlåtande över något, grundat på sakliga överväganden och
tydliga bedömningskriterier.
Kvalitet: i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål och svarar mot
nationella krav och riktlinjer eller andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med
de nationella, samt strävar efter att förbättras.
Kvalitetsarbete: sammanfattande benämning på insatser där kvaliteten och
möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras,
genomförs och utvärderas i en kontinuerlig process.
Kvalitetsredovisning: ett dokument som upprättas för en viss verksamhet enligt
förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.
Måluppfyllelse: i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål som ställts upp
för verksamheten
Resultat: något (konkret eller abstrakt) som uppkommer genom att en viss handling
eller en viss insats fullbordas, ofta om något som kan värderas eller mätas men även ett
förändrat sätt att arbeta, t.ex. bättre sätt att samarbeta med hemmen, etc.
