Vision och strategier
för Ängelholms kommuns
suicidpreventiva arbete
2011-2014
Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm
Telefon 0431- 870 00
Internet www.engelholm.se
Strategier för suicidprevention
Detta dokument beskriver
strategier för Ängelholms kommuns suicidpreventiva arbete
under 2011-2014
1
Strategier för suicidprevention
”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen
upplevs vara suicid och behöva ta sitt liv.”
Vision för Ängelholms kommuns arbete med suicid
2
Strategier för suicidprevention
Innehållsförteckning
1
Inledning ............................................................................................................................................... 4
1.1
Förstudie - Ängelholms problembild........................................................................................ 4
1.2
Folkhälsopropositionen .............................................................................................................. 5
2
Vision, strategier och verksamhetsplan ............................................................................................ 5
3
Nyckelfunktioner ................................................................................................................................. 6
3.1
Suicidpreventionsgrupp .............................................................................................................. 6
3.2
Styrgrupp för suicidpreventiva frågor ......................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.3
Folkhälso- och trygghetsråd ....................................................................................................... 6
3.4
Aktörer som berörts i arbetet .................................................................................................... 6
4
Vision ..................................................................................................................................................... 7
5
Strategier ................................................................................................................................................ 8
Strategi 1 Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper .................................. 9
Strategi 2 Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid ................ 9
Strategi 3 Minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid ...................................................... 9
Strategi 4 Suicidprevention som hantering av psykologiska misstag .................................................. 10
Strategi 5 Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser............................................................ 10
Strategi 6 Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid ...................... 10
Strategi 7 Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande
av personer med suicidproblematik ......................................................................................................... 11
Strategi 9 Stöd till frivilligorganisationer ................................................................................................. 11
Strategi 10 Främja en bättre beredskap vid inträffande av suicid........................................................ 12
3
Strategier för suicidprevention
1
Inledning
Varje dag dör i genomsnitt cirka fyra personer i suicid i Sverige. Enligt den officiella statistiken
registrerades under perioden 1970–2003 i genomsnitt 1 471 suicid per år (variationsvidd: 1 108–1
790 fall) i Sverige. Om även osäkra fall inkluderas registrerades i genomsnitt 1 945 personer per
år (variationsvidd:1 380–2 053). År 2003 påvisades det lägsta antalet fall sedan periodens början,
dvs. 1 108 säkra suicidfall och 272 fall där det var osäkert om handlingen var avsiktlig. Det
innebär totalt 1 380 suicidfall men osäkerheten är stor eftersom vissa typer av dödsfall, t ex
singelolyckor i trafiken, kan vara svåra att bedöma.
1.1
Förstudie - Ängelholms problembild
Under våren 2010 gjordes det en förstudie med syfte att kartlägga Ängelholms självmordstal.
Ängelholm har under perioden 1995-2009 haft 109 fall av suicid, varav 71 var män och 38
kvinnor.
I Ängelholms kommun liksom i riket ökar självmordsincidensen med stigande ålder, men till
skillnad från den nationella statistiken är det inte någon avsevärd skillnad för män mellan
kategorierna 15-24 år och 25-44 år. För kvinnor däremot syns en tydlig skillnad.
Generellt kan det utläsas att ett incidentfyllt år ofta följs av ytterligare ett. Likaså gäller ”lugna” år,
som även dessa ofta följs av ytterligare ett. Det går ej att utläsa något samband mellan de år som
är värsta drabbade i Ängelholm relativt övriga Sverige, däremot är det ett antal
år som utmärker sig avsevärt avseende högt antal
självmord.
Ålderskategorier
Under perioden 1995-2009 är ålderskategorierna 25-44 år
samt 45-64 år de mest drabbade av fullbordade suicid.
Genomsnittsåldern för personer som begått suicid under
perioden 1995-2009 i Ängelholm, är 47,9 år [15-92] för män
och 52,4 [23-92] år för kvinnor.
I Ängelholms kommun liksom i riket ökar
självmordsincidensen med stigande ålder vilket innebär att
ålderskategorin 45-64 år i särklass den mest utstickande.
Ålderskategorierna 25-44 år samt 65+ är likvärdiga och den
yngre kategorin 15-24 år är den minst drabbade.
Könskvot
Ängelholms könskvot för perioden 1995-2009 är 1,87. För 2007 var den 2.
Metoder
I Ängelholm är de vanligaste metoderna hängning (24,6%) och medicin (29,5%). Järnvägen har
nyttjats som plats för handlingen i drygt 13 % av fallen.
4
Strategier för suicidprevention
Antal fullbordade suicd
Genomsnitt / 100 000 invånare
Perioden 1995-2007
40
35
30
25
Riket
20
Ängelholm
15
10
5
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
1.2
Folkhälsopropositionen
Riksdagen framförde i ett tillkännagivande från den 27 april 2005 om det självmordspreventiva
arbetet (bet. 2004/05:SoU11, rskr. 2004/05:218) att ett nationellt program för
självmordsprevention bör tas fram. Regeringen bedömde, med anledning av att den tidigare
minskningen av antalet suicid kan ha stannat upp, det som mycket angeläget att utarbeta ett
sådant program. Med ”suicidprevention” avses i detta sammanhang alla relevanta aktiviteter som
kan minska sjuklighet, dödlighet och andra konsekvenser associerade med suicidalt beteende.
Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen i uppdrag att arbeta fram förslag på
strategier och åtgärder till ett nationellt program för suicidprevention. Dessa strategier antogs
2008. Strategierna i sin helhet återfinns på SFI:s hemsida.
2
Vision, strategier och verksamhetsplan
Inriktningen för kommunens självmordspreventiva arbete förtydligas genom formulerande av en
vision, tio strategier och en verksamhetsplan.
Detta dokument utgör ett förtydligande av visionen samt de tio strategier Ängelholms kommun i
samverkan med berörda organisationer önskar att arbeta med. Strategierna är utformade utifrån
det nationella förslag som framarbetats av Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen med viss
modifiering för att passa lokala behov. Strategierna anger en inriktning på arbetet. De konkreta
åtgärder som kopplas till de olika strategierna återfinns i verksamhetsplanen som årligen
upprättas.
Den första verksamhetsplanen antas för perioden 2011-2012 och utgörs av aktiviteter som syftar
till olika inventeringar och kartläggningar inom ett antal olika områden. Dessa inventeringar ska
utgöra grund för kommande arbete och strategiska målsättningar.
5
Strategier för suicidprevention
3
Nyckelfunktioner
3.1
Suicidpreventionsgrupp
Ansvaret för uppföljning av strategierna, samt att årligen revidera och redovisa resultat från
verksamhetsplanen, åligger en grupp som i och med antagandet av detta dokument uppdras att
göra detta. Gruppen består av representanter från berörda verksamheter och
uppdragsbeskrivning för gruppen återfinns i bilaga xx.
3.2
Styrgrupp - Folkhälso- och trygghetsråd
I folkhälso- och trygghetsrådet ges medlemmarna möjlighet till att delge varandra kunskaper och
erfarenheter om respektive verksamhet och det stärker i sin tur samverkan mellan kommun och
Region. Folkhälso- och trygghetsrådet har ett viktigt ansvar att inspirera, entusiasmera och stötta
medarbetarna i folkhälsoarbetet inklusive det drog- och brottsförebyggande arbetet. Under första
delen av sammanträdena diskuteras förslagsvis folkhälso- och drogförebyggande frågor och
under andra delen diskuteras brottförebyggande frågor utifrån situationell brottsprevention.
3.3
Aktörer som berörts i arbetet
Elevhälsan
Barn- och ungdomspsykiatrin
Vuxenpsykiatrin
Handikappomsorgen
Kuratorverksamheten på sjukhuset
Primärvården
Äldreomsorgen
Alkohol- och drogförebyggande verksamhet
Folkhälsosamordning
Ungdomssamordning
Familjestöd
Kultur och fritid
Räddningstjänsten
Ambulansen
Polisen
Kvinnojouren
SPES
Krisjour för män
Föreningen Pappa-Barn
6
Strategier för suicidprevention
4
Vision
”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara
suicid och behöva ta sitt liv.”
Visionen är hämtad från regeringens proposition där motiveringen för en nollversion är att de
bakomliggande skälen till att en människa tar sitt liv oftast är att personen lider av en psykisk
störning och att personen är obehandlad eller underbehandlad vid tidpunkten för dödsfallet. Om
det tillstöter belastande yttre händelser eller förändringar i livssituationen kan suicidförsök eller
suicid bli ett faktum.
Suicid går att förebygga och samhällets förebyggande insatser för att motverka psykisk ohälsa och
samhällets olika system för att hantera risker för suicid måste ständigt förbättras. Ingen människa
ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Det
suicidpreventiva arbetet har länge utgått från ett individperspektiv med fokus på behandling av
psykiska sjukdomar. Folkhälsopolitiken kompletterar detta synsätt. Den svenska
befolkningsinriktade suicidpreventionen utgår från ett systemperspektiv. Den folkhälsopolitiska
målstrukturen innebär att alla faktorer i människors sociala och fysiska miljö som är viktiga för
hälsan inkluderas i det suicidpreventiva arbetet.
7
Strategier för suicidprevention
5
Strategier
Suicidprevention är ett ämne som kännetecknas av stor komplexitet och det är svårt att angripa.
De strategier som nedan nämns är hämtade från regeringens proposition som behandlar nio olika
strategier. Dessa är kompletterade med en tionde strategi för beredskapen av hantering av suicid.
№1 Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper
Det här gör vi i Ängelholm: Identifierar mindre gynnade grupper och riktar insatser
mot dessa
№2 Minskad alkohol- och drogkonsumtion i befolkningen och i
riskgrupper för suicid
Det här gör vi i Ängelholm: Verkar för att minska alkohol- och drogkonsumtionen
genom det alkohol- och drogpolitiska programmet.
№3 Begränsad tillgång till suicidmedel
Det här gör vi i Ängelholm: I den mån det är möjligt verkar för en minskad
lättillgänglighet till metoder för suicid
№4 Suicidprevention som hantering av psykologiska misstag
Det här gör vi i Ängelholm: Kompetensutvecklar och följer läget i Ängelholm för att
kunna sätta in insatser när det behövs
№5 Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser.
Det här gör vi i Ängelholm: Uppdaterar oss om forskningsresultat och försöker hitta
sätt att applicerade framgångsrika metoder i Ängelholm.
№6 Spridning av kunskap om suicid till allmänheten och nyckelpersoner i
samhället.
Det här gör vi i Ängelholm: Sprider information om den hjälp som finns att få
№7 Kompetenshöjning för personal och andra nyckelpersoner i vård och
omhändertagande personer med suicidproblematik.
Det här gör vi i Ängelholm: Återkommande utbildningsinsatser för berörd personal
samt anordnar ett årligt suicidseminarium.
№8 Händelseanalys av Lex Maria-anmälningar och övriga suicidfall
Det här gör vi i Ängelholm: Samverkar och sprider den kunskap och erfarenhet
analyserna resulterar i
№9 Stöd till frivilligorganisationer.
Det här gör vi i Ängelholm: Stöttar organisationerna på olika sätt
8
Strategier för suicidprevention
Strategi 1
Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper
Bakgrund
Mindre gynnade grupper har statistiskt sett en högre risk för suicid. Låga inkomster och låg
utbildning är faktorer som innebär ökad suicidrisk. Människors livschanser och levnadsvillkor har
således en stor betydelse för suicidförekomsten. De sämst ställda gruppernas möjligheter är större
i ett samhälle med små sociala skillnader. Därför är det ur suicidsynpunkt angeläget att verka för
ett samhälle med små sociala skillnader och utformningen av den generella politiken kan bidra till
skapandet av ett sådant samhälle.
Strategi 2
Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för
suicid
Bakgrund
Det finns vetenskapligt stöd för sambandet mellan totalkonsumtionen av alkohol i befolkningen
och alkoholskadornas omfattning. Hög alkoholkonsumtion medför också en markant ökad risk
för suicid, speciellt hos yngre människor. Missbruk av alkohol och droger ökar signifikant risken
för suicid hos personer med förstämningssyndrom eller schizofreni. Det finns biologiska,
psykologiska och sociala förklaringar till sambandet mellan suicid och bruk av alkohol. Alkohol
och vissa droger minskar hämningarna mot suicidala impulser och i bakrus förekommer ofta
kortvariga men djupa och ibland livsfarliga depressioner. Missbruket av alkohol kan leda till social
missanpassning, skilsmässor, kriminalitet och förlust av körkort vilket i sin tur kan leda till
suicidala kriser.
Strategi 3
Minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid
Bakgrund
Denna strategi fokuserar på att minska möjligheterna att använda de metoder som är vanligast för
att begå suicid. Endast en liten andel av suicidfallen sker i bevakade miljöer som sjukhus,
fängelser och häkten. Den stora andelen sker ute i samhället. De vanligaste suicidmedlen vid
förgiftning är sömnmedel och smärtstillande medel och vid hängning är det vanligast med, rep,
bälten, skärp och sladdar. Fästpunkter som duschställningar, takkrokar, dörrhandtag och träd
används ofta. Strategier för att minska suicid genom hängning bör inriktas på miljöer där det är
möjligt att ha kontroll över dessa faktorer.
9
Strategier för suicidprevention
Strategi 4
Suicidprevention som hantering av psykologiska misstag
Bakgrund
En suicidhandling kan ses som ett psykologiskt misstag eftersom de flesta som överlever ett
suicidförsök några år senare vill fortsätta att leva. Forskning om mänskliga misstag pekar på två
typer av åtgärder – åtgärder inriktade på personen och åtgärder inriktade mot personens miljö.
Båda aspekterna innefattas i ovanstående förslag. Insatser inriktade på personen inkluderar
utvecklingen av förmåga att lösa problem samt hantera negativa känslor, inklusive suicidtankar,
utan att bli överväldigad av dem. Åtgärder inriktade mot miljön gäller en mängd olika aspekter.
En del rör fysiska aspekter som läkemedelsförpackningar och räcken på utsatta broar. Andra
aspekter gäller andra människors sätt att bemöta personer som är deprimerade och har
suicidtankar. Det finns ett flertal olika aktörer som kan påverka den fysiska och psykosociala
miljö människor lever i. För unga människor är många viktiga aktörer knutna till kommunen,
exempelvis till skola, fritidsverksamhet och trafikförvaltning.
Strategi 5
Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
Bakgrund
90 procent av alla som suiciderar lider av en psykisk störning. Av de personer med
depressionsdiagnos som suiciderar är mer än 80 procent obehandlade vid tidpunkten för
dödsfallet. Personer med depression är ofta obehandlade eller underbehandlade även efter ett
suicidförsök. Suicid är exempelvis den tredje ledande dödsorsaken bland ungdomar och i 90
procent av alla suicid bland deprimerade ungdomar är depressionen obehandlad. Att behandla
den underliggande psykiska störningen är alltså en central komponent i suicidpreventionen.
Strategi 6
Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid
Bakgrund
Det finns omfattande forskning kring metoder som kan minska antalet suicid. Det är angeläget
att beslutsfattare och professionella har tillgång till aktuell kunskap. Statens folkhälsoinstitut och
Socialstyrelsen har båda till uppgift att sammanställa forskningsresultat och göra den tillgänglig.
Kunskapen sprids via rapporter, Internet, konferenser och enskilda kontakter.
NASP har sedan 1994 en nationell expertfunktion inom suicidprevention och arbetar med
utveckling av suicidpreventiva metoder, utbildning och information.
10
Strategier för suicidprevention
Strategi 7
Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och
omhändertagande av personer med suicidproblematik
Bakgrund
Depression och andra psykiska sjukdomar blir ofta oupptäckta och obehandlade inom
primärvården trots att primärvården är den instans som i hög utsträckning svarar för denna
förskrivning. Flertalet av de personer som tagit sitt liv har dock haft kontakt med primärvården
eller annan hälso- och sjukvård inom en månad före sin död, vilket innebär att flera av dessa
suicidfall skulle ha kunnat förebyggas. Det finns vetenskapligt stöd för att vidareutbildning av
läkare ökar antalet diagnostiserade och behandlade deprimerade patienter vilket indirekt leder till
en minskning av suicid, även om sociala stödprogram också tycks vara nödvändiga.
Den näst vanligaste diagnosen vid suicid är alkoholberoende. Suicid inom denna grupp kan till
stor del förklaras av en samtidig depression och därför är det viktigt med en psykiatrisk
bedömning av personer med alkoholberoende.
Socialtjänsten är även den instans som har mest kontakt andra högriskgrupper som t ex äldre
med somatiska sjukdomar där en depression ofta kan dölja sig bakom de somatiska problemen
och därför blir oupptäckt. Patienter inom hälso- och sjukvården kan samtidigt vara klienter inom
socialtjänsten med insatser som ekonomiskt bistånd, hemtjänst, färdtjänst, sysselsättning,
familjerådgivning, särskilt boende etc. Detta gäller i hög grad personer med psykisk störning,
personer med samsjuklighet, men också för barn, ungdomar och vuxna som har utsatts för
kränkningar (t.ex. fysiska och sexuella övergrepp), asylsökande m.fl.
Flera andra yrkesgrupper kommer genom sitt arbete i direktkontakt med suicidnära personer.
Sådana yrkesgrupper är till exempel präster, äktenskapsrådgivare, apotekspersonal,
äldrevårdspersonal, personaladministratörer samt personal på olika institutioner som skolor,
fängelser och inom militären.
Strategi 8
Händelseanalys av Lex Maria-anmälningar och övriga suicidfall
Bakgrund
Verksamheter som handhar suicidfall skall enligt Lex Maria anmäla alla suicid som inträffat under
pågående vård eller inom fyra veckor efter en vårdkontakt. En sådan anmälningsskyldighet får
som konsekvens att alla suicid som inträffat i vården eller i anslutning till densamma skall följas
av en genomgripande dokumenterad intern utredning med identifiering av områden som kan
förbättras. Att anmäla alla suicid säkerställer att en systematisk internutredning alltid äger rum vid
dessa händelser, samtidigt som man eliminerar eventuella tveksamheter om vilka inträffade suicid
som ska anmälas. Händelserna registreras i en separat databas för att kunna analyseras
systematiskt och på nationell nivå. Slutsatserna planeras sedan att återföras till vårdgivarna och
kan därmed användas i ett fortsatt suicidpreventivt arbete.
11
Strategier för suicidprevention
Strategi 9
Stöd till frivilligorganisationer
Bakgrund
Frivilligorganisationer kan på ett friare sätt än offentliga organ lyfta fram perspektiv på en fråga
och föreslå lösningar. På detta sätt kan de påskynda en utveckling i önskvärd riktning. Sedan 1987
har Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) varit verksamt inom det
suicidpreventiva arbetet. SPES syftar till att ge stöd och hjälp till anhöriga, arbeta för att förhindra
suicid, öka kunskapen om suicidproblematiken i samhället och motverka tabubeläggning och
fördomar om suicidalitet.
Strategi 10
Säkerställa en beredskap vid inträffande av suicid
Bakgrund
Hantering av inträffande av suicid inom den egna verksamheten skiljer sig åt mellan olika
verksamheter. En god beredskap är en förutsättning för att minska lidandet för anhöriga och den
personal som är berörd. Beredskap innefattar att kunna hantera:
o Suicidbenägna personer
o Personer som begått suicidförsök
o Suicid bland elever eller andra brukare
o Suicid bland personalen
12
