Flodnejonöga I den här bäcken lever flodnejonöga, Lampetra fluviatilis. Liksom havsöring och lax så har flodnejonöga en anadrom livscykel. Det innebär att de som vuxna lever i havet, men simmar upp i vattendrag för att fortplanta sig. Leken äger rum på våren när vattentemperaturen ligger kring 10 grader. Nejonögats mun har formen av en skiva och fungerar som en sugkopp. Med hjälp av den flyttar hanen stenar och bygger en lekgrop i bäckens botten. När gropen är färdig ansluter honan. Omslingrad av den uppvaktande hanen släpper hon ifrån sig upp till 40 000 ägg. Samtidigt avger hannen mjölke, och de befruktade romkornen faller ner mellan gruset i botten av gropen. Ibland kan flera par samsas och bygga en stor gemensam lekgrop. Alla romkorn befruktas inte utan många spolas bort av strömmen eller äts upp, tillexempel av hungriga öringar. Efter ett par veckor i bottengruset kläcks små nejonögelarver ur äggen. Dessa ligger kvar i ytterligare några veckor innan de simmar upp i vattnet och fångas av strömmen. Många larver spolas ut i havet eller blir uppätna, men en del av dem har turen att fastna i något bakvatten nedströms lekplatsen. Här gräver de sig ner i sandbottnen för att tillbringa de närmsta tre till fem åren. Larverna saknar ögon och är så olika föräldrarna att man tidigare trodde att de utgjorde en egen art! Vuxna nejonögon lever av smådjur och som parasit på fiskar. Fastsugna på sitt offer gnager de igenom huden och löser upp fiskens vävnad med speciella ämnen. Efter ett par år i havet är nejonögonen könsmogna och söker sig åter upp i något vattendrag för att föra sina gener vidare och sluta livscykeln. Alla vuxna nejonögon dör direkt efter leken. Vuxet flodnejonöga, ca 30 cm Hot och forskning Föroreningar och mänsklig påverkan av de strömmande vattenmiljöerna har lett till att flodnejonögat minskat kraftigt inom hela sitt utbredningsområde. Naturvårdsverket och fiskeriverket leder arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för de svenska arter som hotas av utrotning, däribland flodnejonöga. Målet är att andelen hotade arter skall ha minskat med 30% fram till 2015. Den här bäcken ingår i en undersökning där vi försöker öka kunskapen om gotländska flodnejonögon. Arbetet utförs som ett 20 p Examensarbete vid Högskolan på Gotland. Länsstyrelsen och www.fiskelandgotland.se deltar i arbetet. Vid frågor, kontakta gärna Nils Ljunggren på telefon 0739-256402. Nejonögelarver är blinda och kallas ibland för Linål. Ca 4 cm Först när larverna blivit vuxna och skall lämna bottensanden utvecklas ögonen och den diskformade munnen, en anpassning för livet som rovfisk och parasit.