om forskning kring datorstött lärande - KK

17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 1
KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE
LÄRKRAFT
OM FORSKNING
KRING DATORSTÖTT LÄRANDE
1<
17
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 2
>>
Lärkraft vill väcka din nyfikenhet
för den forskning som bedrivs inom
området IT och lärande.
Vi vet fortfarande ganska lite om de verkliga resultaten av att elever har tillgång till datorer. Fältet är brett, och det är omöjligt att säga något generellt
om hur datorer påverkar individers och gruppers lärande – mycket sker på så
många olika områden och i så många olika miljöer.
Lärkraft lyfter fram forskarrön kring exempelvis hur datorn kan användas för
lärande i grupp, möjligheten att med datorn anpassa material efter lärstil,
samspelet mellan informationssökning och lärande, samt Internets och datorspelens roll för lärandet. Boken vänder sig främst till pedagoger och andra verksamma inom skolans värld, till exempel politiker, lärarutbildare och forskare.
Innehållet kan förhoppningsvis öka medvetenheten om vad man kan förvänta
sig av datorstött lärande i skolan, ge idéer för skolans undervisning och visa
på nya sätt att använda tekniken. Kort och gott bidra till vad som skulle
kunna sammanfattas med ett enda ord – lärkraft.
Författare är Maria Larsson, doktorand på avdelningen för kognitionsforskning vid Lunds universitet. Hon har förutom en grundutbildning i pedagogik
och språkvetenskap flera års erfarenhet från datorbranschen, bland annat
som rådgivare och utbildare då hon i huvudsak arbetat med skolans datoranvändning.
sid
5
F ö r o r d PETER GÄRDENFORS
sid
7
I n l e d n i n g MARIA LARSSON
sid 11
Datorstöd i skolan
sid 17
Datorstött samarbete
sid 23
Internet som resurs i lärandet
sid 30
F o r s k a r e LO U I S E L I M B E R G
En vindlande väg mot undervisning och forskning
sid 35
Lärstilar och datorns stödjande roll
sid 42
F o r s k a r e AG N E TA G U L Z
Ett yrke med utlopp för en inneboende kreativitet
sid 47
Interaktivitet och former av berättande
sid 53
Lärande med simuleringar
sid 59
Datorspel och lärande
sid 62
F o r s k a r e MIKAEL ALEXANDERSSON
Elever manipulerar lätt datorprogrammen
– missar det pedagogiska innehållet
sid 67
Artificiell intelligens och datorstött lärande
sid 71
Metakognition – att lära om sitt eget lärande
sid 74
F o r s k a r e M A R T I N ST I G M A R
Lärare – inte teknik – har positiv effekt på elevers lärande
sid 79
Referenser
>2
3<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 4
>
FÖRORD
Datorn ses av många som ett nytt kraftfullt verktyg för lärande.
D e n s n a b b a u t v e c k l i n g e n a v I T u n d e r d e s e n a s t e d e c e n n i e r n a h a r, i
form av mer kraft och större användarvänlighet till lägre pris, lett
till att det nu finns datorer i varje svensk skola.
I vissa läger tycks det ha funnits en naiv förhoppning att bara vi får tillräckligt
med IT så kommer skolans problem att vara lösta. Även om det inte sades
uttryckligen, verkade många som är bekymrade över skolans kostnader hoppas
att skolböcker inte längre skulle behövas (och kanske kunde man klara sig med
mycket färre lärare och lektioner). De ekonomiska vinningarna hägrade. Sverige
var tidigt ute med IT i skolan, men ser vi tillbaka på den breda satsningen så slår
verkligheten tillbaka. Pedagogen behövs kanske mer än någonsin.
IT-verktygen blir hela tiden kraftigare. Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Som det nu är innebär IT-satsningar på
många håll att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger
eleverna tillgång till en dator och sedan frågar vad man ska göra med den. Det
hela är som att sätta en motor på en hästdroska och hoppas på att man ska få
en ny sorts transportmedel. Många lärare är överrumplade och förstår sällan på
vad sätt datorerna kan tillföra något nytt i undervisningen. Man är nöjd om eleverna kan använda ordbehandling, skicka e-post och surfa på webben.
Den stora frågan är på vilka andra sätt IT kan
utnyttjas i skolan.
Hur tekniken ska användas är i hög grad beroende på hur man ser på målet med lärandet. Enligt ett
synsätt – kritiskt kallad korvstoppningsmetoden – går god undervisning ut på att läraren överför en viss
kunskapsmängd så effektivt som möjligt till eleverna. Ett annat, det konstruktivistiska, ser i stället lärandet som att eleven själv skapar sin kunskap. Lärarens roll är att fungera som vägledare i processen, men
det är elevens egen aktivitet som driver kunskapsprocessen. Ett tredje synsätt, det sociokulturella,
beskriver lärandet som att man lär sig delta i olika sociala praktiker och rutiner. Man lär genom att göra
saker tillsammans.
Det säger sig självt att det synsätt man har på lärandet blir avgörande för vilka verktyg man ska välja i
undervisningen. Maria Larsson utgår inte från någon speciell kunskapsteori i sin redogörelse utan
diskuterar användningen av IT ur en mängd olika synvinklar. Detta hjälper läsaren att sedan på ett mer
djupgående sätt själv ta ställning till de pedagogiska styrkorna och svagheterna med den nya tekniken.
Som en av fördelarna med IT i lärandet betonas att eleven får effektiv tillgång till information.
Detta argument är kopplat till synen på lärande som kunskapsöverföring. Kritiker från andra läger påpekar att det inte är information som är målet för lärande, utan kunskap. Den information som finns i
datorer och andra lådor blir inte kunskap av sig själv – eleven måste arbeta aktivt med materialet.
Kunskap är information som har tolkats, värderats och satts in i ett sammanhang. Hur elevers lärande
påverkas av tillgången till webben och andra informationskanaler har vi ingen omfattande kunskap om
i dag. Några tänkvärda resultat inom detta forskningsområde presenteras i denna skrift, som ägnar ett
stort avsnitt åt just denna fråga.
5<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 6
>
En övertro på IT kan leda till att den tolkande förmågan undervärderas.
Hur ska den enskilde eleven som sitter framför sin dator kunna lära sig skilja på information och desinformation? Hur ska informationen kunna förädlas till något som liknar kunskap? För detta krävs omfattande handledning och träning i källkritik. Det krävs också att informationen sätts in i ett sammanhang
så att den blir begriplig och användbar. Datorerna kan inte åstadkomma något av detta. Här spelar
pedagogen en stor roll, vilket också visas i forskningsrapporter.
Ett grundläggande problem med den pedagogiska forskningen är att den är nästan enbart deskriptiv.
Man beskriver de sociala strukturerna i skolklasser, hur datorer används i skolor och hur statens läroplaner förändrats under åren. Nästan aldrig får man se någon forskare som vågar sticka ut hakan och
säga att så här bör undervisning bedrivas eller så här skulle en bra skola kunna se ut. Av någon anledning tas sådana budskap emot med skepsis – de betraktas inte som riktigt vetenskapliga bland de
pedagogiska forskarna. Men om forskarna inte kan ge några underbyggda råd blir skolans verksamheter även i fortsättningen ett slagfält för utomstående aktörer.
Va d s o m b e h ö v s ä r n y a f r i s k a i d é e r s o m i n t e ä r l å s t a t i l l d e n n u varande skolans uppbyggnad.
Från allmänna teorier om kunskapsinhämtning bör forskarna resonera kring hur utbildning bör utformas
i det samhälle vi lever i. IT och annan modern teknik kan ge upphov till helt nya undervisningsformer
som inte var möjliga när den nuvarande skolan utformades. Men IT-verktyg i undervisningen kan inte
bedömas i isolering utan de måste kopplas till en mer generell förståelse av lärandeprocessen.
Maria Larssons skrift är ett steg i denna riktning. Hon strukturerar och presenterar mycket av den forskning som är mest relevant för att vi ska kunna förbättra användandet av IT i olika former av lärandeprocesser. Genom att hon tar upp ett stort antal faktorer får man en mångfacetterad bild av forskningsläget. Den kan förhoppningsvis stimulera till vidare kunskapssökande hos lärarna och till en ökad beredvillighet bland makthavare på olika nivåer att satsa mer resurser på forskning om hur IT bäst kan stödja lärande.
>6
Det stora problemet med en mer offensiv forskningsprofil är dock att vi fortfarande vet alldeles för litet
om vad som händer i huvudet på människor när vi lär oss något eller när vi plötsligt förstår. Forskare
som Piaget, Vygotsky och Bruner har formulerat teorier om hur barns (och i viss mån vuxnas) kunskap
utvecklas. Men dessa teorier måste uppdateras i relation till modern hjärnforskning och till individuella
skillnader i inlärningsstilar. Här om någonstans behövs ny forskning. Ett annat område som är eftersatt
är forskning kring vilka faktorer som motiverar elever att lära sig. Ett av de mer svårartade problemen
med dagens skola är ju att den tar kål på många elevers motivation.
INLEDNING
Denna skrift är ett resultat av uppdraget att presentera forskning om frågor kring datorstött lärande.
Här lyfts forskarrön fram kring exempelvis hur datorn kan användas
för lärande i grupp, möjligheten att med datorn anpassa material efter
l ä r s t i l , s a m s p e l e t m e l l a n i n f o rm a t i o n s s ö k n i n g o c h l ä r a n d e , s a m t
Internets och datorspelens roll för lärandet. Innehållet är riktat till
pedagoger och andra verksamma inom skolans värld.
Hösten 2001 tillsattes en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet för att utarbeta en ny nationell
strategi med syfte att ytterligare utveckla, bredda och fördjupa kunnande om IT (informationsteknik) i
skolan. Syftet med gruppens arbete är också att stödja den påbörjade processen att använda IT som
ett verktyg för att bättre uppnå läroplanens mål. ITiS (Delegationen för IT i skolan) och andra stora ITsatsningar avslutas under år 2002 och det är dags att fundera över nästa steg. Som en del av detta
arbete ville denna arbetsgrupp ge ut en fristående skrift om forskningen om lärande och IT. Stiftelsen
för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen), vars VD ingår i arbetsgruppen, har stått för
finansieringen.
Inom ramen för nationella skolsatsningar har en kompetens under många år byggts upp om att föra ut
och fördjupa IT-kunnandet inom lärarkåren samt att skapa webbaserade tjänster och produkter för
användning i undervisningen. De genomförda satsningarna har medfört att fokus nu alltmer kommit att
riktas mot den pedagogiska utvecklingen i skolan och kompetensutvecklingen av lärare och skolledare.
Tanken är att innehållet ska väcka din nyfikenhet för den forskning som bedrivs inom området IT och
lärande. Min förhoppning är att den ska ha relevans för forskare och för praktiskt verksamma personer
med intresse för undervisning och lärande i situationer där datorstöd används eller skulle kunna användas. Texterna är i första hand ett resonemang kring IT och lärande. Vi vet fortfarande ganska lite om de
verkliga resultaten av att elever har tillgång till datorer. Fältet är brett, och det är omöjligt att säga något
generellt om hur datorer påverkar individers och gruppers lärande – mycket sker på så många olika
områden och i så många olika miljöer.
Jag hoppas att du som tar dig tid att läsa ökar din medvetenhet om vad man kan förvänta sig av
datorstött lärande, att du finner idéer för din egen verksamhet och kanske hittar nya sätt att använda
tekniken på.
SY F T E
Den snabba tekniska utvecklingen har inte följts av en motsvarande metodutveckling av pedagogiken.
Maria Larssons skrift pekar ut några huvudlinjer för ett sådant arbete. Det finns också mycket kunskap
om vad som fungerar och inte fungerar bland erfarna lärare i skolan. Den bästa vägen att snabba på
pedagogisk metodutveckling är förmodligen att skapa fler möten mellan skolans pedagoger och forskarna. Detta kan leda till ett fruktbart samspel mellan teknikens möjligheter, undervisningens verklighet
och forskningens teorier om kunskapsutveckling.
PETER GÄRDENFORS <
P ro f e s s o r i ko g n i t i o n s f o r s k n i n g v i d L u n d s u n i v e r s i t e t
Syftet med denna översikt är att lyfta fram
forskning om informationsteknikens påverkan på elevers lärande. Frågorna som legat
till grund för urvalet av artiklar och annan litteratur är generella teorier om lärande, på
vilka sätt datorn är meningsfull att använda
med stöd av dessa teorier samt effekterna
av datorstött lärande.
7<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 8
REFERENSER
De texter som refereras till i denna skrift gäller framför allt böcker och vetenskapliga artiklar från den
senare delen av 1990-talet och de första åren på 2000-talet. Texter som endast rapporterat att man
använt datorer i undervisningen tillsammans med beskrivningar om hur det har gått till, så kallade
deskriptiva studier, har utelämnats till förmån för studier som tar upp undersökningar där man på något
sätt försökt att värdera teknikanvändningen, inte enbart rapportera och beskriva den.
I de olika kapitlen finns hänvisningar till fördjupad läsning i form av referenser. Huvudförfattarens namn
samt det årtal då texten publicerats finner du där. För mer detaljerad information finns en referenslista
längst bak med titel på skriften samt vilket förlag som givit ut den. En del texter kan finnas tillgängliga
kostnadsfritt på webben medan en del måste beställas i bokhandeln eller hos den institution där forskaren är verksam.
AVG R Ä N S N I N G A R
Ett flertal forskningsdiscipliner intresserar sig för lärande. Det finns forskare som arbetar med lärandemekanismer i neurokemiska signaler, samtidigt som det finns de som forskar kring hur individer delar
och överför kunskap i komplexa organisationer med hjälp av modern teknik. Det finns olika inriktningar
inom psykologi, kognitionsvetenskap, pedagogik, neurovetenskap, datalogi, robotik och maskininlärning, knowledge management och rehabiliteringsforskning för att nämna de mest kända. Fokus i denna
skrift ligger på områdena pedagogik och kognitionsforskning, med betoning på barns och ungdomars
lärande i skolmiljö. Beskrivning och värdering av effekter av att använda datorer i skolan kan ses ur
många olika perspektiv:
> Om, och i så fall hur, informationstekniken påverkar lärprocessen och elevers lärande
> Hur lärarrollen påverkas
> Hur elevrollen påverkas
> Hur skolans arbetsorganisation påverkas
> Hur tekniken kan anpassas att möta olika behov
> Jämställdhet och likvärdighet; hur flickor respektive pojkar använder och intresserar sig
>8
för den nya tekniken
Jag har valt att fokusera på den första punkten ovan. Pedagogiken är i blickfånget och datorn ses här
som ett hjälpmedel för att stödja läroprocessen. Med utgångspunkt i de valda problemområdena har
jag sökt efter forskare som på något sätt belyst dessa i sitt arbete. Några av dem kommer att presenteras mer ingående och personligt för att visa exempel på olika forskares bakgrund, vad det är som driver dem och hur de ser på datorns roll i skolan.
Hur rollerna har förändrats för både elever och lärare till följd av tillgång till datorer tas upp översiktligt.
Teknikfrågor, som handlar om vilka möjligheter den tekniska plattformen ger, lämnas åt sidan, liksom
effekter som rör organisatoriska och administrativa förändringar (till exempel distansundervisning). Det
innebär för den skull inte att det är oviktiga frågor.
Datorstödd utbildning, främst på distans, löser många praktiska och administrativa problem, och initiativen till satsningar på denna form av utbildning beror säkerligen många gånger på detta. ”Oberoende
av tid och rum” nämner många, såväl lärare som elever, som en
stor fördel med datorstödd utbildning. Detta oberoende innebär
att elever skulle kunna påbörja studier på valfri ort, ta del av undervisning vid olika tidpunkter och bedriva studier i olika takt. Men det
ställer stora krav på eleven som själv måste planera och ta initiativ
på ett annat sätt än i klassrummet. Distansundervisning har kommit
att utgöra ett större eller mindre inslag i den reguljära undervisningen på många skolor, och det finns speciella utmaningar och
frågor kring detta.
Traditionella, lärarledda utbildningar i klassrum kostar mycket pengar och kräver stor samordning. Om eleverna sitter på andra platser
än i skolan och gör sitt skolarbete och om detta arbete inte behöver
utföras på en bestämd tid, slipper man lägga scheman och boka
lokaler. Den traditionella undervisningen bygger på en lärare och
många elever, men drömmen vore för många att ha en lärare till varje
elev. Lönekostnader gör detta omöjligt i de flesta fall, men när datorn
kom var ett av argumenten att det skulle bli som om varje elev fick en privat lärare. Det har dock visat
sig att det är svårt att ersätta de personliga diskussionerna med en maskin, hur smart programmerad
den än är.
Inskolningen av datorer i skolan karaktäriseras av mycket experimenterande och ett mycket litet inslag
av undervisning i sedvanlig mening, menar Roger Säljö 2002. Huvudparten av de forsknings- och
utvecklingsprojekt som rapporteras och som pågår om IT och lärande kan snarare betraktas som
utvecklingsprojekt än som forskningsprojekt. Detta visas i en kartläggning som Skolverket lät forskarna
Jörgen Samuelsson och Ulla Riis göra 1996, och mitt intryck är att det fortfarande är så.
SKRIFTEN
Under arbetet har jag till min hjälp haft vetenskapsjournalisten Eva Nyström som under drygt 30 års tid
följt och dokumenterat den svenska datorutvecklingen och förändringsarbetet i skolans värld, dels som
IT-journalist och författare, dels som TV-producent och programledare för TV-programmen Nattvirus
och Enter och dels som videoproducent åt bland annat ITiS. I denna skrift har Eva i första hand arbetat med forskarintervjuerna och formen för skriften, men hon har också varit en inspirerande samtalspartner vad gäller innehåll och språk.
Jag gör inte på något sätt anspråk på att detta innehåll är heltäckande. Det pågår mycket forskning på
området IT och lärande runt om i världen och det är omöjligt att redovisa allt eller ens en bråkdel. Under
årens lopp har Eva och jag haft förmånen att träffa och diskutera skolfrågor med många engagerade
lärare. En del frågor har handlat om vad forskning har att säga kring sådant som rör elevers lärande och
hur användningen av datorer kan bidra i denna process. Det är ett urval av dessa lärarfrågor som ligger
till grund för innehållet i denna skrift.
Lund, augusti 2002
MARIA LARSSON <
Doktorand vid Lunds universitet, [email protected]
9<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 10
>DATORSTÖD
I SKOLAN
KK-stiftelsens satsning på att införa IT (informationsteknik) i skolan
påbörjades 1995 och många lärare ställde sig frågande inför de nyinskaffade
datorerna. KK-stiftelsens skolsatsning hade föregåtts av en massiv valkampanj året innan då ett parti förordade en dator till varje elev. Några kommuner
o c h s k o l o r s a t s a d e h å r t o c h g a v v a r j e e l e v e n b ä r b a r d a t o r. D e t i d i g a r e
svåråtkomliga datasalarna öppnades och datorerna spreds i klassrum och
k o r r i d o r e r.
Men vad innebär detta för elevers lärande – främjas det av satsningarna? Vad används
datorerna främst till och kan enskilda elevers behov tillgodoses bättre? Dessutom är
frågan om hur lärarrollen förändras när datorn kommer in i klassrummen aktuellare än
någonsin.
>10
Under åren 1995–1999 pågick KK-
med IT. Den intresserade hänvisas till
gade gymnasieelever anser 69 procent
stiftelsens skolsatsning som har resul-
referenslistan längst bak.
att IT i undervisningen underlättar inlärningen. Samma fråga ställdes till 4 800
terat i flera studier om IT i skolan och hur
datorer kan tänkas påverka lärandepro-
P O S I T I V SY N PÅ DATO R E R I
lärare i hela landet. 65 procent av dessa
cesser. För den som vill läsa mer om
S KO L A N
svarade att de anser att IT underlättar inlär-
detta finns bland annat studier gjorda av
Olika forskningsrapporter visar att såväl
ningen i skolan. Åtta av tio lärare är i
Ulla Riis 1997, Jens Pedersen 1998,
elever som lärare anser att lärandet främ-
samma undersökning positiva till att
Skolverkets rapport från 1999, Ulla Riis
jas av datorstöd. Bland andra Gunilla
använda IT i undervisningen.
och kolleger 2000, Jörgen Nissen
Jedeskog 1993, Rolf Edström och kol-
2000 samt Gunilla Jedeskog 2001.
leger 1997 samt Ulla Riis och kolleger
Av skolbesök och intervjuer har dock tidi-
Skolverkets utvecklingsprojekt ”Verktyg
1997 visar detta.
gare framgått ”att lärare sällan eller
som förändrar”, skriven av Jonas
aldrig har objektivt mätbara belägg för
Almqvist och kolleger 1999, ger genom
I en intervjuundersökning som genom-
uppfattningen att elevers inlärning främ-
att ha följt och dokumenterat 48 skolor
fördes år 2001 av Gallup på uppdrag av
jas av dator-/IT-användning”, skriver Rolf
också en översikt hur skolor arbetar
KK-stiftelsen framgår att av 1 200 tillfrå-
Edström och kolleger, 1997 (sidan 88,
11<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 12
>
ULLA RIIS
Professor i pedagogik vid Uppsala universitet.
(http://www.uu.se/Adresser/Directory/deps/
HS9.html)
min kursivering). En brist är dessutom att
programvaror används ytterst sporadiskt.
också 1996 av Berit Rognhaug som
Att kunna spara sin text ses också som
vid en kvalitativ värdering av skrivnivån
det inte framgår vad man lägger i
Datorerna används framför allt som skriv-
framhåller ordbehandlarens betydelse för
en av fördelarna med att arbeta med text
och vid ett kvalitativt läsprov. Samtidigt
begreppet inlärning, vilket gör det svårt
maskiner tillsammans med programmen
elever med läs- och skrivsvårigheter. Hon
på datorn, eftersom man vid ett senare
säger de att det är oklart i vilken grad
att mäta eller jämföra. Å andra sidan har
Word och Works. De pedagogiska pro-
påpekar dock att de resultat som man ser
tillfälle kan plocka fram och vidare-
detta kan sägas vara ett resultat av
dessa lärare en professionellt grundad
gramvaror som används är i huvudsak
”är beroende av användarnas förutsätt-
utveckla den. Barnens vilja att redigera
datorstödet. Den stora ekonomiska sats-
åsikt om vad de anser vara ett bättre
program som innehåller färdighetsträning
ningar, deras tidigare erfarenheter, det
en text har blivit större, vilket anses främ-
ningen i alla led i utbildningssystemet
lärande, och den bör inte avfärdas på
i ämnena matematik och svenska. Många
sammanhang där inlärning och undervis-
ja skrivprocessen. Detta dokumenteras
kring läs- och skrivinlärning kan också ha
grund av att den är svår att definiera.
använder också webben i sin under-
ning försiggår och de möjligheter som lig-
av bland andra Gunilla Jedeskog 1998
varit anledningen till det positiva resulta-
visning och då framför allt för informa-
ger i själva ordbehandlingsprogrammet”
och Jörgen Lindh 1993.
tet. Singh har en mer kritisk syn på pro-
DATO R N S A N VÄ N D N I N G S -
tionssökning via någon av de många
(sidan 64). Vikten av en engagerad lärare
O M R Å D E N S N ÄVA
söktjänsterna som finns tillgängliga.”
framhålls också starkt.
Även om skolan haft tillgång till datorer
Men det finns också exempel på annan
i ett antal år nu, har man i många fall
användning, och några kommer att pre-
jektet i en rapport från samma år.
Bland projekten som intresserat sig för
barns läs- och skrivinlärning dominerar
I N D I V I D UA L I S E R I N G
Projektet LärIT (Lärande via Informations-
det IBM-stödda ”Writing to Read”, där
Individualisering kan innebära många
senteras längre fram i denna skrift.
Teknik), som redovisas i en bok av Mikael
flera miljoner barn i första och andra klass
saker. Vad gäller datorstött lärande har
Alexandersson och kolleger 2001, pekar
i USAs olika stater använde ett datorstött
det i de flesta fall talats om som en möj-
ett verktyg för att sätta samman och
STÖ D I S K R I V P R O C E S S E N
på en rad fördelar med att elever ges möj-
system för att lära sig läsa och skriva.
lighet att möta den enskilde elevens
presentera denna. Magnus Johansson
Tidigt framstod elever med behov av sär-
lighet att tillsammans skapa texter.
och kolleger genomförde en enkätunder-
skilt stöd som en vinnande grupp när
Eleverna tycker exempelvis att det är mer
Traditionellt har man i skolan börjat med
på andra sätt. Gunilla Jedeskog har vid
sökning i Norrköping och Linköpings
datorer började användas i skolan.
lustfyllt att skapa en text tillsammans. De
läsning, ofta i egen läsebok. Den tradi-
sina skolbesök år 2001 gjort iaktta-
kommun år 2000 där man ville ta reda på
Skrivprocessen har varit föremål för
blir uppmärksammade på att det finns
tionella handskrivningen där barnen
gelsen att arbetsuppgifter och arbets-
grundskollärares användning av dator-
många studier och man menar att flera
många olika sätt att berätta en saga och
kopierar enskilda bokstäver efter en
sätt inte anpassas till den enskilde ele-
program. De säger i sina slutsatser på
grupper elever har fått stor hjälp. En
att två personer kommer på mer än en.
normstandard var starten för ett eget
vens behov och förmåga, det som
sidan 99, baserat på 547 lärares svar, att
sådan grupp är svagpresterande elever,
Andra fördelar man uppmärksammat är
ämne, skilt från läsningen. Det tog lång
individualisering skulle kunna innebära. I
”…om resultatet är representativt för
vilka gjort stora framsteg i sin läs- och
att det ger fler idéer att tänka högt, att
tid för barnen att kunna använda denna
stället handlar individualiseringen till
landets grundskollärare kan vi konstatera
skrivutveckling. Det har dokumenterats
man är bra på olika saker, att man lättare
kunskap för att skriva egna meningar. I
största del om enskilt arbete, vilket leder
att användandet av datorer i under-
av bland andra Gunilla Jedeskog 1993
upptäcker ett fel när den andre skriver
”Writing to Read” började man med skri-
till att dialog med lärare och andra elever
visningen är ringa och att pedagogiska
och Jens Pedersen 1998. Detta beskrivs
samt att man alltid kan lära av varandra.
vandet och lät läsandet komma som ett
försummas. Lärande ses, menar hon,
andra steg. Eleverna använde ordbe-
som en individuell aktivitet där det egna
handlingsprogram för att producera
ansvaret betonas starkt.
stannat vid att använda dem som ett
sökverktyg för att finna information och
behov, men det kan också gestalta sig
JENS PEDERSEN
Universitetsadjunkt i pedagogik vid Linköpings
universitet.
(http://www.ibv.liu.se/personal/index.html)
>
G U N I L L A J E D E S KO G
Universitetslektor i pedagogik vid Linköpings
universitet.
(http://www.uu.se/Adresser/Directory/deps/
HS9.html)
>
JÖRGEN NISSEN
Universitetslektor vid Uppsala universitet.
(http://www.uu.se/cgi-bin/phinq_swe?lang=
se&Qname=j%F6rgen+nissen&return=
&button=S%F6k)
>
J O N A S A L M Q V I ST
Doktorand vid Uppsala universitet.
(http://130.238.25.247/ILU_portal/externt/
forskning/forskning.htm)
>
R O L F E D ST R Ö M
Doktorand vid Uppsala universitet.
(http://www.uu.se/Adresser/Directory/deps/
HS9.html)
>
M AG N U S J O H A N S S O N
Filosofie doktor vid Linköpings universitet.
(http://www.ifm.liu.se/~majoh/)
egna ord (till att börja med) och senare
>12
>
egna texter. Chamless och Chamless
En fara med att eleven lämnas att arbeta
har gjort en grundlig utvärdering av detta
för sig själv är att hon inte utmanas av
projekt. De rapporterar 1993 om goda
sina kamrater och av läraren i sina tankar
resultat i relation till kontrollgrupperna
och sitt sätt att arbeta.
>
BERIT ROGNHAUG
Førsteamanuensis vid Universitetet i Oslo.
(http://www.uio.no/sok/persorg/
Person?lang=eng&username=beritr)
>>>
>
MIKAEL ALEXANDERSSON
Professor i pedagogik vid Luleå tekniska
universitet.
>
JÖRGEN LINDH
Filosofie doktor i informatik vid högskolorna i
Halmstad och Jönköping.
(http://www.hj.se/jibs/research/informatics/
informatics_jorgen_lindh.htm)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 14
>
E M I N T E N G ST R Ö M
Professor i humanekologi vid Seniorpoolen,
Göteborgs universitet.
(http://www.seniorpoolen.gu.se/medlemmar.html)
DATO R N S R O L L I S KO L A N :
Uttrycken är många för att beskriva den
individuella lärarens inställning till för-
EVOLUTION , I NTE REVOLUTION
nya lärarens roll: Mentor och tutor är exem-
ändring och förmåga att se olika elevers
Emin Tengström, som har en kritisk atti-
pel som Sally Tweddle tog upp 1993.
behov. Det är lärarens pedagogiska med-
tyd till IT, pekar år 1998 på tre tänkbara
Barbara Means talar 1994 om coach
vetenhet och kunskap om varje elevs
områden där datorn skulle kunna förnya
och facilitator och i Sverige ser man ofta
lärande som avgör om datorer är menings-
skolan:
handledare som namn på denna lärare.
fulla att använda, skriver Jedeskog år
>1
>2
I dag håller nog de flesta med om att
Och redan 1994 såg Seymour Papert
>
TIA HANSEN
Undervisar i kognitionspsykologi m.m. vid
Aalborgs universitet.
(http://www.hum.auc.dk/ansatte/tia/index.html)
2002 när hon redogör för vidare studier.
>3
IT som nytt hjälpmedel
datorn aldrig kommer att ersätta dialogen
samband mellan förändringsbenägenhet
IT som förnyare av inlärnings-
mellan lärare och elev eller, för den delen,
och användning av datorn i klassrummet.
processen
mellan individer inom och utanför skolans
”Bäst nytta gör datorstödet om läraren
IT som förändrare av samspelet
miljö. Marchello betonar lärarens roll i
samtidigt är öppen för all slags för-
mellan lärare och elev
en artikel från 1987 om datorstött lär-
ändring”, skriver han.
>
J A N E T W. S C H O F I E L D
Lärare vid University of Pittsburgh.
(http://accounts.pitt.edu/Public/find.asp?
FoundCDS=aAoDAoaccEx&AuthCode=
2W895j896j9k8j97k)
ande, och hans beskrivning är lika aktuell
Tengström anser att vi kan se en klar för-
information på ett nytt, alternativt sätt.
användas för att stödja elevernas lärande.
i dag: Inom de flesta kunskapsområden
Martin Stigmars avhandling från 2002
nyelse i skolan vad gäller den första
Kraftfulla datorer och program gör det
Det är självklart att detta måste få ta tid.
karaktäriseras den bästa formen av
visar att det är lärarens professionella
punkten: Datorn har blivit ett nytt hjälp-
möjligt att göra alltmer avancerade ope-
undervisning av intuitiva värderingar, inle-
förmåga att skapa en reflekterande
medel i undervisningen. Men undervis-
rationer med stora mängder data. En
FÖRÄNDRAD LÄRARROLL
velseförmåga och förmåga att skapa ana-
lärandemiljö som är avgörande för even-
ning är en komplicerad och svår process
användare kan alltså göra mer än tidigare
Ett undersökande arbetssätt, där elever-
logier till andra, redan kända fenomen. Vi
tuella vinster i lärandet. Enligt den forsk-
och kan inte på ett generellt sätt förbätt-
med samma information. Detta har i
na är mer aktiva än tidigare och där man
vet inte hur vi skulle kunna frammana
ning som finns är det inte självklart att
ras med datorns hjälp, menar han, och
mycket liten utsträckning uppmärk-
arbetar med problembaserat lärande,
detta på annat sätt än genom dialog mel-
den ökade användningen av informa-
förklarar att han därför är tveksam beträf-
sammats i skolarbetet.
innebär mindre lärarledd undervisnings-
lan lärare och elev. Det största bidraget
tionsteknik (IT) har positiva effekter på
tid samt en ny roll för läraren. I detta
från läraren till eleven är inte att presen-
elevers lärande. Om man ska nå fram-
fande de två andra punkterna.
En titt tillbaka på datoranvändningen i
sammanhang förefaller datorn påverka
tera fakta och teorier, menar han, utan att
gång med att använda datorer i under-
Man kan se datorns roll utifrån två olika
skolan visar att det skett en gradvis för-
hur lärare och elever samspelar.
förmedla attityder och att visa på olika
visningen beror det på hur lärare och
aspekter, föreslår Tia Hansen och kolle-
ändring i sätt att arbeta och hur vi upp-
sätt att tänka.
elever utnyttjar mediet och inte på
ger 1999:
fattar datorns möjligheter. Revolutionen
Magnus Johansson och kolleger drar år
som förespråkarna tidigt talade om har i
2000 slutsatsen från ett stort antal inter-
Gunilla Jedeskog tar i sin doktors-
forskning visar att metakognitiv träning
Ett verktyg som kan kompensera
stället visat sig bli en långsammare evo-
vjuer att någonting händer i relationen
avhandling år 2000 upp förhållandet
(förmågan att reflektera kring sitt eget
svårigheter
lution där elever, lärare och skolledare på
lärare-elev-dator som innebär en föränd-
mellan lärarroll och datoranvändning så
lärande) i olika pedagogiska sam-
olika sätt undersökt hur datorn skulle
ring jämfört med tidigare arbetsformer.
som det beskrivs i internationell forsk-
manhang kan utveckla elevers syn på
kunna passa in i skolans arbete. Även
Även 1995 uppfattade Janet Schofield,
ning. Den förändring som datorns närvaro
kunskap och lärande. När det handlar
om operativsystemen och programmen
efter en omfattande fältstudie, att relatio-
i klassrummet innebär uppfattas av en del
om den mer specifika relationen mellan
Datorn kan underlätta vårt tankearbete
blivit mer användarvänliga än tidigare, är
nen mellan lärare och elev förändras.
lärare som en möjlighet, av andra som
datoranvändning och kognitiv utveckling
genom att vi med dess hjälp kan bearbe-
datorn för många ett svårt verktyg att lära
Elever frågar mer när de sitter vid datorn
ett hot. Datorn kan till exempel ses både
är forskningen dock motsägelsefull,
ta och presentera data i en form som gör
sig hantera. I lärarens fall handlar det
och det uppstår lättare en kollegial och
som en ”konkurrent” och som en ”väckar-
menar Jens Pedersen i en forsknings-
det lättare att förstå. I ett andra steg kan
inte bara om att lära sig hantera den,
samarbetsorienterad relation mellan lära-
klocka”. Precis som med annat utveck-
översikt från 1998.
datorn hjälpa oss att presentera samma
utan också att lära sig om hur den kan
ren och eleven.
lingsarbete, beror det mycket på den
>1
>2
Ett verktyg som kan underlätta
nya processer
>14
mediet i sig självt, skriver han. Tidigare
>
S A L LY T W E D D L E
(1955–1999)
Arbetade som lärare vid School of Education,
University of Birmingham.
>
BARBARA MEANS
Educational psychologist och direktör för SRI
International Center for Technology in Learning.
(http://www.sri.com/news/releases/04-07-00.html)
>
J . M A R C H E L LO
(1934–1999)
Bland annat verksam som rektor vid Old
Dominion University, USA.
>
S E Y M O U R PA P E R T
Matematiker, en av världens ledande forskare
inom Computer Science.
(http://www.connectedfamily.com/
<
>
M A R T I N ST I G M A R
Doktor i pedagogik vid Växjö universitet.
(http://www.iped.vxu.se/org/personal/didaktik/
martin.html)
Det största bidraget från läraren
till eleven är inte att presentera
fakta och teorier.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 16
>
DATORSTÖTT
SAMARBETE
När datorsatsningarna i skolan kom i gång på allvar i slutet av 1990-talet
började man också livligt diskutera skolans fysiska miljö. Väggar revs och
skolkorridorer gjordes om till arbetsrum för att eleverna på ett aktivare sätt
skulle kunna samarbeta kring datorn vid lösandet av alla upptänkliga
a r b e t s u p p g i f t e r. N å g r a f r a m f ö r d e t a n k a r o m a t t s k o l a n s o m b y g g n a d i n t e
längre behövdes utan att lärande alltmer kunde ske på distans.
Men hur blev det? Blev datorn verkligen gruppens självklara stöd? Uppmuntrade arbetet framför skärmen till ökad samverkan och gruppkänsla? Kan man se några skillnader mellan individuellt arbete eller arbete i grupp? Hur påverkades det tidigare sociala samspelet i klassrummet?
17<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 18
>
VA D TA L A R F Ö R AT T
arbete och skapande av gemensam för-
konstruktivistiskt och ett sociokulturellt
DATO R STÖ D F Ö R S A M A R B E T E
En studie som Jan Wyndhamn genom-
A N VÄ N DA DATO R STÖ D N Ä R
ståelse. Denna arena ersätter inte den
perspektiv. Eleverna kan oftast inte se
PÅ S A M M A P L ATS
förde 1993 visar också att problem-
M A N A R B E TA R I G R U P P ?
personliga interaktionen ansikte-mot-
varandra när de läser på distans (även
Vilka vinningar går att se med datorstött
lösningsförmågan i en grupp med två
Det finns inte någon enkel rekom-
ansikte, utan ger oss ytterligare ett sätt
om webbkameror nu blir allt vanligare).
lärande i grupp? Daniel Schwartz
elever ökar jämfört med när de arbetar
mendation att ge vad beträffar indi-
att kommunicera. När deltagarna har
Interaktionen som finns i ett traditionellt
tycker sig se en kognitiv utveckling mot
enskilt. Tillsammans har gruppen större
viduellt arbete eller grupparbete framför
skärmen framför sig kan denna användas
klassrum försvinner och småpratet under
abstraktion och struktur i elevernas kom-
förmåga än var och en av de två. Lev
datorn. Det är många variabler som
som gemensam referenspunkt, skriver
rasterna flyter inte lika bra i en virtuell
munikation som han inte ser vid indivi-
Vygotsky diskuterar samma sak och
påverkar hur arbetet lyckas; elevers ålder
han i ett kapitel i en bok om IT och
miljö, där kommunikationen till största
duellt lärande. I hans studie från 1995
använder begreppet ”zone of proximal
och mognad, tillgång till datorer, typ av
skolans lärkultur från 2002.
del är skriftlig. Det faktum att nästan all
fick elever i sjunde klass beskrivningar
development” för att beskriva att en
kommunikation är text kan utesluta en
av påhittade fiskar och deras levnadsvill-
grupp människor tillsammans kan åstad-
program och typ av ämne. Det är
lika komplext som andra metodval som
Det finns två helt olika sätt att arbeta
grupp individer som inte känner sig be-
kor. Exempelvis kunde eleverna läsa att
komma mer än när de arbetar en och en.
en lärare ställs inför, skriver Jens
i grupp; å ena sidan på distans då
kväma med att skriva, exempelvis därför
”den prickiga frollingen lever i sjöar med
Han visar att det finns en spännvidd
Pedersen 1998.
gruppmedlemmarna befinner sig på
att de tycker att de inte kan uttrycka sig
mycket sjögräs i”, eller ”den en-fenade
mellan elevens egen möjlighet att lösa
olika platser och å andra sidan då
bra i skrift eller för att de skriver långsamt
hotiken trivs i sjöar med sandbotten och
problem spontant och den möjlighet
Förhoppningen om att datorn ska under-
alla gruppmedlemmar befinner sig på
på tangentbordet. Många som studerat
sjögräs”. Elevernas uppgift var att skapa
som hon har att lösa problem med hjälp
lätta arbete i grupp är stor. Ett helt forsk-
samma plats.
på distans säger att det känns ensamt.
en visualisering av de olika förhåll-
av mer kunniga kamrater eller lärare.
ningsfält
som
benämns
Computer
På många ställen har man uppmärk-
andena. Vissa elever arbetade individu-
Handledning och andra former av
Support for Collaborative Learning
DATO R STÖ D F Ö R S A M A R B E T E
sammat att motivationen ökar om det
ellt, andra i par. Elever som arbetade
instruktioner spelar en viktig roll, men
(CSCL) har skapats utifrån hypoteser
PÅ D I STA N S
finns en moderator som fungerar som
individuellt gjorde teckningar av sjöar
samtalet och interaktionen med andra
om att kollaborativt lärande i vissa fall är
Ett växande utbildningsområde, där
ledsagare och bollplank genom kursen
med fiskar i. Endast sex procent av dem
betonas också. Pierre Dillenbourg visar i
mer effektivt än individuellt lärande
datorn är en förutsättning, är distans-
och stimulerar deltagarna till att aktivt
gjorde mer abstrakta visualiseringar i den
en studie 1996 att när barn får arbeta
(se exempelvis Pierre Dillenbourgs
utbildning på webben. I utbildningar som
delta. Många kurser har också inslag
meningen att de inte liknade fiskar eller
tillsammans känner de sig mer kompe-
bok från 1999).
dessa har man generellt betydligt
av grupparbete för att skapa naturliga
sjöar. Det skedde däremot i sextiosju
tenta och vågar ta risker, vilket kan leda
större avhopp jämfört med traditionell
tillfällen för deltagarna att interagera.
procent av fallen då eleverna arbetade
till intellektuella utmaningar. Att skapa
Det sociala samspelet kan inte under-
undervisning, och vissa menar att det
parvis. De gjorde abstrakta presentatio-
olika diskussionsgrupper eller utforma
skattas när det gäller lärandesituationer,
beror på avsaknaden av mångsidig inter-
Även om distansundervisning mest före-
ner i form av tabeller eller diagram. Inte
gemensamma studieuppgifter där man
vilket nyare teorier (bland annat det
aktion med andra. Kravet på självdisci-
kommer inom näringslivet och högskolan
ens om de sex procenten av dem som
tillsammans arbetar för att nå lösningar
sociokulturella perspektivet) om lärande
plin blir också större. Eleven måste själv
i dag finns den som ett större eller mindre
visade samma förmåga individuellt hade
på problem gynnar lärandet enligt denna
visar. Lärande är inte en aktivitet som
planera och ta initiativ på ett annat sätt
inslag även i ungdomsskolan, kanske till
varit del av var sin grupp hade detta
linje, som bland annat beskrivs av
endast sker i huvudet på människor, utan
än i klassrummet.
största delen på gymnasienivå. Eleverna
resultat kunnat visas. Schwartz bedömer
Kozulin 1986.
är också en aktivitet som sker i ett soci-
>18
förväntas arbeta mer på egen hand, dels
att samarbetet mellan gruppmedlemmar-
alt och kulturellt sammanhang, menar
En god miljö för lärande ger eleven
med informationssökning och dels med
na fick dem att prestera något nytt som
I två rapporter från 1999, en av Cecilia
Roger Säljö 1999. Datorn kan ses som
möjlighet att interagera med andra,
hjälp av undervisningsprogram, skriver
de på egen hand inte skulle ha gjort, och
det redskap som man använder för att
menar framför allt forskare med ett
Pedersen 1998.
på en annan kognitiv nivå.
Nielsen och en av Christine Howe och
Andrew Tolmie, visar man att samarbete
kommunicera sina tankar och idéer med
andra – både med hjälp av text, men
också med hjälp av bilder, film och andra
uttrycksmedel.
Att samarbeta stödjer reflektionen över
det egna sättet att lösa ett problem när
>>>
PIERRE DILLENBOURG
Filosofie doktor, Assistant Professor vid
University of Geneva, Schweiz.
(http://tecfa.unige.ch/tecfapeople/dillenbourg.html)
>
R O G E R SÄ L J Ö
Filosofie doktor vid Göteborgs universitet.
(http://katagu.gu.se/katagu.taf?oid=9000&pid=
2075)
>
DA N I E L S C H WA R T Z
Associate Professor of Education, Stanford
University.
(http://ed.stanford.edu/suse/contents/
daniel_l_schwartz.html)
>
JAN WYNDHAMN
Tidigare verksam vid Linköpings universitet.
(http://www.liu.se/)
>
L E V S . V YG OTS K Y
(1896–1934)
Rysk psykolog.
(http://www.indiana.edu/~intell/vygotsky.html)
>
A L E X KO ZU L I N
Forskningschef vid The International Center for
Enhancement of Learning Potential, Jerusalem.
(http://www.comune.roma.it/progetti_europei/
europa_fp/teoria/gr/uk/icelp_ukg.html)
>
C EC I L I A N I E L S E N
Doktorand vid Pedagogiska institutionen,
Göteborgs universitet.
>
C H R I ST I N E H OW E
Professor vid Department of Psychology,
University of Strathclyde, Glasgow, UK.
(http://www.strath.ac.uk/Departments/
Psychology/staff/howe.htm)
>
A N D R E W TO L M I E
Doktor vid Department of Psychology,
University of Strathclyde, Glasgow, UK.
(http://www.strath.ac.uk/Departments/
Psychology/staff/tolmie.htm)
man måste klargöra sin syn på problemet för andra. Med hjälp av datorn kan vi
både skriva och rita samt enkelt göra
tankekartor och diagram, vilket skulle
kunna stödja detta arbete. Mikael
Alexandersson menar att informationstekniken erbjuder en arena för sam-
När barn får arbeta tillsammans känner de
sig mer kompetenta och vågar ta risker.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.55
Sidan 20
>
PAT R I C K J E R M A N N
Forskarstuderande vid University of Pittsburgh.
(http://tecfa.unige.ch/~jermann/)
leder till bättre inlärningsprestationer.
Eleverna, 8 år, arbetade två och två.
är bara en faktor som måste till. Ännu vik-
K U N S K A P O M AT T
sig på distans känns detta förmodligen
De båda studierna jämför prestationer i
Först fick de lösa ett problem med
tigare är att uppgifterna är utformade på
S A M A R B E TA
mindre främmande, jämfört med om de
grupper där gruppmedlemmarna har
penna och papper, och en vecka senare
ett sätt som uppmuntrar till, eller rent av
Många teoretiker menar alltså att det
befinner sig på samma plats. Då sker
ungefär samma medvetenhet om ämnet
fick de lösa ett liknande problem vid
kräver, samarbete. Enbart att människor
finns mycket att vinna på att låta elever
mycket av kommunikationen utanför
med grupper där kunskapsnivån skiljer
datorn i programmet ”Chefrens pyra-
befinner sig på samma ställe, i samma
arbeta i grupp. Men många är också de
datorn, och det blir omöjligt att registrera
sig mellan gruppmedlemmarna. Nielsen
mid”. Man tittade på vad som skedde i
klassrum, innebär inte att samarbete
som har dåliga erfarenheter av grupp-
vad som sker.
menar att samarbete ger bättre kvalitet
samspelet mellan barnen.
kommer till stånd.
arbete där all energi gått åt till att lösa
sociala konflikter och problem, som inte
Cecilia Hoyles och hennes kolleger
I INK (Interactive News for Kids),
direkt hör till det område som är föremål
gjorde 1994 en studie om grupparbete
ett
för arbetet.
med datorer. Tre nödvändiga förut-
på resonemangen, och bara en mindre
roll tillskrevs om eleverna befann sig på
olika utvecklingsnivåer: Mer eller mindre
medvetna elever – alla vinner på samarbetet. Howe och Tolmie visar i sin studie
att grupper där det finns motstridiga uppfattningar presterar bättre än grupper
där eleverna har samma förförståelse av
problemet som ska lösas. De stödjer sig
på den franske forskaren Jean Piagets
teorier och hävdar att det är konflikten
mellan gruppmedlemmarna som frammanar diskussion och som leder till bättre
Samspelet ökade
markant vid datoruppgiften. Barnen blev
mer engagerade och
diskuterade livligt hur
de praktiskt och metodiskt skulle gå
till väga för att lösa
problemet.
projekt,
arbetar
sättningar måste finnas för att arbetet
elever på olika håll i landet med
att
göra
en
gemensam
tidning
Innan man lär sig ett visst kunskaps-
ska vara meningsfullt, summerar de.
(se http://ink.news.com.au)*. Eleverna
område måste man få gruppen att fun-
Eleverna måste vara tillräckligt mogna
tar på sig olika roller som behövs vid
gera. Det finns många parametrar som
att ta ansvar för sig själva, ha klart för sig
en tidningsproduktion och övar på
är inblandade; till exempel gruppens
vad uppgiften kräver samt förstå använd-
så sätt samarbetsförmågan. Inlednings-
sammansättning vad gäller ålder, kön,
ningsområdet för verktygen de ska
vis gör man förarbete inför en artikel
förskunskapsnivå, social förmåga, moti-
använda. Gruppen får inte heller bli hind-
och arbetar sedan med text och bild för
vation och social status.
rad av motsättningar. Om mognaden
saknas infinner sig ofta inte grupp-
att kommunicera det man har bestämt.
I processen ingår att kommentera och
En målsättning med att använda dator-
känslan och gruppens prestationer kan
ge synpunkter på andras arbeten. Det
stött arbete i grupp kan vara att utveckla
bli låga, och om arbetet präglas av mot-
något annat intressant: Det verkar vara
En sådan diskussion saknades vid
finns ett stort inslag av grupparbete
samarbetsförmågan, och här menar
sättningar kan det leda till improduktiv
diskussionerna och elevernas samverkan
arbetet med papper och penna. Eleverna
eftersom eleverna arbetar som man gör
vissa
kan
rivalitet och oordning – ofta genom att
som leder till förbättrad förståelse, inte
var tysta och blyga och arbetade mer
på en tidningsredaktion. INK är en
vara ett stöd. Det finns program som
någon eller några ”förstör” gruppens
kvaliteten på enskilda uttalanden.
individuellt. Det var inte heller lika
plattform på webben där material kan
övervakar gruppmedlemmarnas aktivitet,
arbete på datorn.
tydligt att en av gruppmedlemmarna
lämnas, distribueras, kommenteras och
uppmärksammar eventuella problem och
I LärIT-projektet (Lärande via Informations-
dominerade, så som man kunde iaktta
slutligen läggas in på plats i tidningen
kommer med förslag på hur gruppen kan
Teknik) som beskrivs av Alexandersson
i övningen med penna och papper.
innan den ska tryckas. Tillämpningen
gå vidare från ett moment till ett annat.
och kolleger 2001 fann man att sam-
De barn som tidigare varit dominanta
blir det ramverk inom vilket eleverna
En kartläggning av program som redan
spelet vid datorn stimulerar barnen
sökte bekräftelse av sina kamrater när de
arbetar.
finns och över prototyper som just nu
att formulera hypoteser och föreslå
arbetade framför skärmen.
resultat. Båda studierna hävdar också
forskare
att
datorn
utvecklas finns i en artikel av Patrick
I projektet ingår också en uppgift av käll-
lösningar för varandra. Detta framgick
>20
australiensiskt
Jermann och kolleger skriven 2000.
i en studie av elevernas samspel i
En av de största fördelarna som nämns
kritisk karaktär, då eleverna diskuterar
en övning med papper och penna jäm-
med datorstöd är att man enkelt kan kom-
vem som vunnit något på artikeln och om
Ett generellt problem med dessa pro-
fört med en övning framför datorn.
municera med andra. Men funktionalitet
någon förlorat och i så fall på vilket sätt.
gram är att all kommunikation mellan
gruppmedlemmarna måste ske via skärmen, eftersom det är dessa handlingar
som registreras och analyseras av datorprogrammet. I en del fall behöver också
användaren själv berätta vad hon kommer att göra, det vill säga att ange typen
av handling. Innan hon ställer en fråga
måste hon ange att hon kommer att ställa en fråga, exempelvis genom att trycka
på en frågesymbol. Det kan innebära att
* För lärare som är intresserade att själv arbeta på detta sätt finns det en
tankarna och den löpande kommunika-
rubrik på webbplatsen som heter ”Teaching with INK” där de pedagogiska
tionen ständigt avbryts då användaren
idéerna bakom finns redovisade.
måste skifta fokus. Om eleverna befinner
<
>
C EC I L I A H OY L E S
Professor i matematik vid University of London.
(http://ioewebserver.ioe.ac.uk/ioe/cms/
get.asp?cid=4381&4381_0=5196)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 22
>INTERNET SOM RESURS
I LÄRANDET
Internet är ett kommunikationsnät som startade redan 1969. Det knöt då
ihop stordatorer på fyra universitet i USA. Internet blev under lång tid en
sakta växande intern akademisk textbank men förvandlades åren 1994–95
till ett modernt massmedium. Det var introduktionen av den publika delen
Wo r l d Wi d e We b – w e b b e n i d a g l i g t t a l – m e d s i t t g r a f i s k t l ä t t i l l g ä n g l i g a
gränssnitt och lättanvända söktjänster som banade väg för denna i dag så
stora framgång.
1990 fanns cirka 300 000 anslutna värddatorer. Fem år senare var fyra miljoner värddatorer inkopplade och denna explosionsartade utveckling pågår än i dag.
Det som – ofta förbisett – fick verklig fart på elevernas användande var introduktionen
av chattprogram och framför allt möjligheterna att både chatta och se den man talade
med, som till exempel tjänsten CU-Seeme (see you – see me). Detta sammanföll med
introduktionen av billiga enkla videokameror – webbkameror – som kunde kopplas till
datorn.
Kraven från skolhåll växte att landets kommuner skulle ge skolorna möjlighet att koppla
upp sig mot webben. Samma krav hade Ungdomens IT-råd, vilket initierats av
regeringen 1994. Samtidigt skanderade den numera legendariske IT-gurun Jonas
Birgersson från sitt lilla nystartade företag i Lund: Ropen skalla – bredband åt alla!
Men stödjer användningen av webben en reflekterande och ämnesövergripande lärande
miljö? Är information detsamma som kunskap? Klarar elever av att kritiskt granska och
värdera information? Hur fungerar egentligen samspelet mellan informationssökningen
och elevens lärande?
23<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 24
>
LO U I S E L I M B E R G
Universitetslektor vid Högskolan i Borås.
(http://www.hb.se/HBAdr/details.asp?SIG=LOL)
INTERNET SOM
svenska skolan är att skriva, söka infor-
samma undersökning anger dock så
KO M M U N I K AT I O N S V E R K T YG
mation och kommunicera, rapporterar
många som 74 procent av eleverna att
O C H FA K TA B A N K
Jedeskog år 2001. Även tidigare utvär-
de anser att Internet har ökat den egna
Internet har en utbredd användning i
deringar av datoranvändning i skolan
medvetenheten kring källkritik.
skolan. Nu börjar nyfikenheten på even-
gjorda av forskarna Rolf Edström och
tuella konsekvenser för lärandet synas
Ulla Riis åt Skolverket 1997 visar att
Formuleringen ovan har en passiv
i forskningen.
datorn främst har använts för att skriva,
innebörd, som om användningen av
söka, och att kommunicera.
webben av sig självt skulle medföra att
ANNBRITT ENOCHSSON
Filosofie doktor i pedagogik och verksam vid
Karlstads universitet.
(http://www.kau.se/personal/personalregistret/
person.lasso?ID=770)
man utvecklar en förmåga att kritiskt
Datorn används i många fall som en
granska och värdera information. Men
kommunikativ förstärkare, där undervisningen har en tydlig förankring till
KO N ST E N AT T VÄ R D E R A O C H
som framgår i kommande avsnitt är
omvärlden. Man kommunicerar med
KRITISKT GRANSKA
det absolut inte så. Värt att notera är
elever vid andra skolor i Sverige och
Undervisning som utgår från verkliga
att eleverna och skolledarna hade
utomlands via e-post, chatt och ibland
problem ställer krav på ett brett och
den största tilltron till att webben ut-
videokonferens. Många skolor arbetar
varierat utbud av informationskällor,
vecklade denna förmåga. Två tredjedelar
med internationalisering av under-
skriver Louise Limberg och hennes
av lärargruppen visade inte samma
visningen, och här har datorn fått en
kolleger i en rapport utgiven 2002.
optimism, och andelen positiva lärare
naturlig plats i och med möjligheten att
Webben gör visst material mer lättill-
var mindre 2001 än ett år tidigare, om
skicka elektronisk post. I en del fall
gängligt och färskare, underlättar kom-
än marginellt.
gör man gemensamma saker som en
munikation och skrivande. Men det inne-
utställning, en tidning eller en film och
bär att färdigheter som att sammanfatta
I studier som Jedeskog och hennes
Vad gäller medvetenhet och kunskap om
allt som finns på webben inte är ”sant”
”ställer ut” på webben.
och kritiskt värdera information kommer
kolleger gjorde 2001, finner hon att
källkritik, visade AnnBritt Enochssons
därför att de själva hittar på saker när de
att bli allt viktigare, påpekar Roger Säljö i
förhållandevis mycket tid ägnas åt
studie av barn i åldrarna 10–11 år,
chattar men som för övrigt tror att infor-
Ett argument för att använda webben i
en rapport från 2000. Det är dock ingen
sökande på webben. Övning i den
till skillnad från många andra studier, att
mation på webbsidor är att lita på. Barn
skolan är att undervisningen skulle kunna
kunskap som vi föds med – eleverna
fjärde basfärdigheten, det vill säga att
det fanns ett visst mått av detta även hos
i den tredje kategorin hade en kritisk
bli mer ämnesövergripande eftersom
behöver lära sig hur man söker på web-
hantera, ge mening åt och värdera
unga elever. Det framkom att eleverna
hållning och var medvetna om att man
innehållet på nätet inte är indelat i olika
ben och det behövs formell undervisning
information, är inte framträdande vid
lärt sig detta av lärare eller föräldrar, och
kan fara med osanning på webben. De
ämnesområden. Gunilla Jedeskog och
om faktagranskning och källkritik.
någon av de skolor som ingår i studien.
än en gång påpekas vikten av en vuxen
två sistnämnda grupperna kan vara
Hon menar att elevers lärande koncent-
som gör eleven uppmärksam på denna
svåra att skilja åt. De tre kategorierna
typ av frågor.
motsvarades inte av hur klassläraren
kolleger rapporterar dock från en ut-
>24
>
värdering år 2001 av nio lärare verk-
I KK-stiftelsens Gallupundersökning år
reras på kunskaper beträffande färdig-
samma i KK-stiftelsens 27 kommun-
2001 framgår att 59 procent av de 1 200
heter och fakta mer än på förståelse.
projekt att de endast sett ett fåtal exem-
tillfrågade gymnasieeleverna tror att den
Söka och sammanställa information
Hon delade in barnen i tre olika kate-
att förhålla sig kritiskt i andra ämnen.
pel på ämnesövergripande undervisning.
ökade Internetanvändningen utvecklar
betonas till förmån för att ge mening
gorier beroende på hur de tänkte om
Hon menar att barnens erfarenheter for-
elevernas möjligheter att tänka kritiskt
åt och värdera den. Många studier
innehållet på webbsidor. I den första
mar medvetenheten om kritisk värdering.
Till största del används webben i skolan
och värdera information. Motsvarande
visar också att det finns brister i kun-
kategorin fanns barn som accepterade
för att söka efter information. Den huvud-
siffror för skolledare och lärare var 50
skapen om hur man söker efter relevant
innehållet utan att reflektera alls. I den
Enochsson menar att barn alltid värderar
sakliga användningen för datorn i den
respektive 31 procent. I en annan fråga i
information.
andra kategorin fanns barn som vet att
information men att deras kriterier för vad
bedömde de enskilda barnens förmåga
>>>
ATT SAMMANFATTA OCH KRITISKT VÄRDERA
INFORMATION KOMMER ATT BLI ALLT VIKTIGARE.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 26
>
MARIA BERGMAN
Universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna.
(http://www2.du.se/blg/personal/
personalkatalog2.asp)
som är värdefullt skiljer sig från vuxnas.
Det individualiserade arbetssättet medför
Till exempel sätter eleverna värde på
mindre tid för helhet och syntes, skriver
webbsidor som upplevs som ”roliga”.
Gunilla Jedeskog år 2001, som följt
undervisningen hos nio lärare som
A
B
C
variationer i deras resultat. Denna över-
2002, tyder på att elevers svårigheter
ensstämmelse, menar Limberg, visar på
med att söka på webben förvärras av
att väga information för att välja rätt
nära samspel mellan hur eleverna upp-
skoluppgifter som inte är anpassade till
att granska och analysera
fattade ämnesinnehållet och hur de
ett undersökande arbetssätt. De menar
sökte och använde information (se inter-
att det hör till lärarens arbete att:
vjun med Louise Limberg på sidan 28).
>
faktasökning
H U R E L E V E R A N VÄ N D E R
beskrivs som ”IT-entusiaster”. Hennes
WEBBEN
slutsats är att eleverna ofta stannar vid
Kategorierna bygger på hur eleverna
I en forskningsöversikt av Limberg och
sökande av information och aldrig hinner
bedömde relevans i informationen, hur
kolleger 2002 sammanfattas studier om
fram till analys.
de värderade olika informationskällor
Louise Limberg och kolleger har också
samt hur de hanterade situationen att ha
skrivit en forskningsöversikt om IT som
barns interaktion med elektroniska medi-
säkerställa att uppgifterna är meningsfulla för eleverna och tydligt relaterade
till kursens syfte
>
försäkra sig om att eleverna behärs-
er med att webben i stort används som
SAMSPELET MELLAN
tillgång till stora informationsmängder
redskap för informationssökning år
en extra lärobok där svar till skoluppgifter
I N F O R M AT I O N S S Ö K N I N G
och partiskt material.
2002. Boken ger inledningsvis en
ska hämtas:
OCH LÄRANDE
”...[P]å ett obarmhärtigt sätt avslöjar stu-
Louise Limberg har studerat samspelet
Vad eleverna lärde sig om ämnesinne-
tionssökning och ett av bokens huvud-
dier om barns och ungdomars webban-
mellan informationssökning och lärande.
hållet beskrivs i tre nivåer av uppfatt-
kapitel behandlar informationssökning
vändning att användning av elektroniska
Hennes avhandling från 1998 tar
ningar av ämnet. Baserat på elevernas
och lärande utifrån undervisnings-
medier, i synnerhet webben, inte är
utgångspunkt i vad elever lär sig av den
fördjupningsarbete placerades de i den
perspektivet. Man slår fast att informa-
något intuitivt som man kan lära sig
information de söker och använder för en
kategori som motsvarade deras nivå.
tionssökningsprocessen ställer stora
tiska med tanke på elevernas förkun-
utnyttja fullt ut genom ’trial och error’ och
inlärningsuppgift. Resultaten från under-
Det
krav på olika kunskaper och förmågor
skaper och utveckling
att pedagogik där internet ska användas
sökningen beskriver tre kategorier av
mellan variationer i elevernas uppfatt-
som resurs behöver vara genomtänkt.”
sätt att erfara informationssökning som
ningar av informationsanvändning och
kar de färdigheter för informationssökning som krävs för att kunna
introduktion till fenomenet informa-
rådde
stor överensstämmelse
hos informationssökaren.
genomföra uppgiften
>
konstruera uppgifter som kräver
kritiskt tänkande
>
>
konstruera uppgifter som är realis-
kontrollera att uppgiften inte uppmuntrar avskrivning utan stimulerar till
Mycket av den forskning som redovisas
användningen av flera källor
Maria Bergman presenterade 1999
av Limberg visar att sökningsbeteendet
en studie om 55 högstadieelevers
i samband med skoluppgifter ofta kan
webbanvändning. Gemensamt med
förutspås i hur uppgiften är konstruerad.
säga kontrollera att eleverna inte kan
många andra undersökningar fann
Om eleverna kommer att ”klippa och
fuska genom att hitta lämpliga pro-
Bergman att eleverna var osäkra på
klistra” eller om de kommer att reflektera
dukter på en av webbens fusksidor
hur sökord, söktjänster och databaser
och fundera över den information de
kan användas för effektiv informations-
hittar, beror i många fall på hur de upp-
förbara, det vill säga att informa-
sökning. Användningen av webben
fattar kraven i en uppgift och på vilka
tionskällorna finns tillgängliga och är
beskrivs som mekanisk – ”att skriva
vanor de har.
varierade.
>
>
kontrollera webbens utbud, det vill
säkerställa att uppgifterna är genom-
ut, kopiera, ladda ner, skicka vidare” och
>26
att ”skriva av såsom man gör från en
A N PA S S A D E U P P G I F T E R F Ö R
Limberg och kolleger sammanfattar
lärobok”.
ETT UNDERSÖKANDE
forskningen på följande sätt:
A R B E TS SÄT T
”...[H]ur elever söker information till skol-
Ross Todds forskning från 1999,
arbete är beroende av flera faktorer. En
citerad i Limbergs forskningsöversikt
av dessa är skoluppgiftens utformning
>>>
>
R O S S J . TO D D
Professor vid The State University of New
Jersey.
(http://www.scils.rutgers.edu/~rtodd/Vita.htm)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 28
och ursprung. Uppgifter som inte har sitt
En förklaring till att elever letar efter
behövde för arbetet. Hon drar slutsatsen
ursprung i elevernas intressen, eller som
specifika svar i stället för förståelse kan
att undervisning i färdigheter som be-
inte kräver kritiskt tänkande, kan leda till
vara deras tidigare vanor från informa-
hövs för ett undersökande arbetssätt
arbeten som är ’klippta och klistrade’ där
tionssökning i läroböcker och deras
förmodligen är ovanligt i skolan, speciellt
huvudkriteriet för att avsluta arbetet är att
instrumentella syn på skoluppgifter, det
i de lägre årskurserna.
det är tillräckligt många sidor långt. Bris-
vill säga att de är till för att göras, menar
tande tillgång till information eller bristan-
de. I AnnBritt Enochssons studie fann
M ÖJ L I G H E T AT T D E LTA I D E T
de färdigheter i att söka information kan
hon att det var vanligt att eleverna inrik-
O F F E N T L I G A S A M TA L E T
resultera i att eleverna byter ämne till
tade sig på att hitta det ”rätta” svaret
En annan sida av ungdomars tillgång
något de kan hitta information om.”
eller en enda källa som innehöll allt de
till webben är den positiva möjligheten
för ungdomar att nå ut till fler än det
var möjligt att nå ut till tidigare och att
göra sig hörda i det offentliga samtalet.
I det individuella perspektivet kan enskilda personer nå ut till en stor publik
med dikter, musik eller annat som de
skapat. Webben ger också individen tillgång till en arena där hon kan agera,
antingen som sig själv eller som en person med en ny, påhittad identitet. Med
Ett annat sätt att göra sin röst hörd är
sig in i frågor och fundera över sakernas
den nya identiteten kan hon överskrida
att ge ut en tidning, antingen i tryckt
tillstånd. Att publicera sig offentligt och
gränser för ålder, kön och avstånd när
form eller på webben. I detta arbete
sprida sina synpunkter är att ta steget
hon skickar e-post eller chattar. Detta är
samarbetar, undersöker, formulerar och
in på den offentliga arenan, vilket också
ett intressant område som troligen har
framför ungdomar sina åsikter. En del
kan bli ett första steg att engagera sig i
implikationer för elevers lärande, men
av tidningarna som Becker fått ta del
politiska och demokratiska frågor, skriver
det har inte presenterats mycket forsk-
av under många år som jury i en skoltid-
Becker.
ning ännu. En studie om svenska förhåll-
ningstävling ser han som uttryck för en
anden på ungdomars användning av e-
vilja att undersöka sin omgivning, sätta
post, chatt och webben presenteras av
>
Filosofie doktor vid Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet.
(http://www.ped.su.se/svensk/organis.htm#larare)
>
<
PAT R I K H E R N WA L L
P E T E R B EC K E R
Chefredaktör för Datorn i utbildningen.
(http://www.diu.se)
Patrik Hernwall i hans avhandling från
2001.
>28
I en debattartikel i tidningen Datorn i
utbildningen 1/2002, menar Peter
Becker att nya medier, bland annat
webben, erbjuder ungdomar en arena att
göra sin röst hörd på.
Som exempel nämner han Nackaportalen (http://www.inacka.nu), en webbplats för att skapa dialog kring aktuella
frågor med ungdomar som drivande i
arbetet.
Elever letar efter specifika svar
i stället för förståelse.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 30
LOUISE LIMBERG
>EN VINDLANDE VÄG
MOT UNDERVISNING
OCH FORSKNING
Louise Limberg utbildade sig till bibliotekarie efter sin fil mag i franska och
historia för att slippa bli lärare. Så småningom fick hon tjänst på
Bibliotekshögskolan i Borås och tycker det är kul att undervisa.
>30
31<
– Nu undervisar jag i ämnen jag stortrivs med för motiverade studenter här på
högskolan. Dessutom får jag möjlighet att forska vilket är ett oerhört privilegium. Jag lever i dag på att undervisa och forska om hur man kan söka och använda information. Ett stort och spännande fält som definitivt inte bara handlar
om informationssökning via dator, men där datorer är viktiga redskap.
1993 blev Louise Limberg en av landets första sex doktorander på den nystartade institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Fem år senare blev hon den första av dem som genomgått forskarutbildningen där som disputerade vid den nyinrättade institutionen.
– Jag hade precis fyllt 50 år och det visar väl att det aldrig är för sent att börja
forska, menar hon.
17/2002_Lärkraft
F
02-10-03 11.56
Sidan 32
o r s k n i n g s a r b e t e ä r k r e a t i v t och inne-
S VÅ R T M E D S M Å B A R N
arbetsuppgifter de fick. I annat fall hade kanske aldrig den tredje
databaser och möten med andra människor. Hon betonar att
bär att man ständigt möter nya utmaningar. Det är helt
– Som småbarnsmor hade det nog inte gått. Men vid den tiden
kategorin dykt upp i resultaten; nämligen att utifrån det insam-
det inte får vara tekniken som är det avgörande utan innehållet
enkelt fantastiskt roligt.
i den information man på olika sätt fått fram.
var mina tre barn vuxna och klarade sig mycket bra själva. Jag
lade materialet granska och analysera detta med den kontro-
Som ung skulle Louise Limberg ut i världen. Det blev tolksko-
beundrar dem som klarar av att forska med småbarn hemma.
versiella frågan om svenskt EU-medlemskap som utgångspunkt.
– Det är också viktigt att eleverna lär sig att de själva måste
la i Genève och några års slit som översättare.
Det kan inte vara lätt.
– Sedan var det dags att skaffa sig ett hederligt yrke, som
man brukar säga, säger hon.
Louise tog sin fil mag i franska och historia och försökte
därefter undvika att bli lärare.
Dessa elever använde informationen för att resonera kritiskt
skapa mening ur informationen – att färdiga svar ofta inte finns.
Tänk bara att det kanske tar ett år att förbereda och under-
om svenskt EU-medlemskap och såg vidare innebörder än
<
söka forskningsområdet, sedan ytterligare ett år att samla in
bara ekonomiska. De menade att ett medlemskap också ställ-
material till sin avhandling och två, tre år att analysera materia-
de krav på etiska och maktpolitiska ställningstaganden.
let. Dessutom ska man på denna tid undervisa institutionens
studenter och ta hand om hem och barn.
M E R S PÄ N N A N D E
– Därför läste jag en påbyggnadskurs och blev bibliotekarie.
Det kändes betydligt mer spännande än katedern i skolan.
– Jag gjorde det hela i en lite annan ordning och det är jag
glad för, säger hon.
Lusten att forska har växt fram ur hennes egna yrkes-
Louise Limberg fick första jobbet på
erfarenheter, tio år som bibliotekarie och där-
Göteborgs universitetsbibliotek och blev fasci-
efter tio år som högskolelärare.
– Denna lärare ville inte ha enkla sammanställningar eller banala summeringar. Läraren krävde i stället att eleverna med egna
ord reflekterade över och analyserade materialet för att komma
fram till egna slutsatser kring arbetsuppgiften.
Och dessa elever lärde sig betydligt mer tack vare lärarens
förmåga att utmana deras intellekt.
nerad av möjligheterna att rota fram material till
Det Louise Limberg först ville studera var
kunskapstörstande studenter och universitets-
samspelet mellan informationssökning och
Louise Limberg försöker förtydliga detta:
lärare. Efter något år fick hon chansen att i
lärande. Hennes avhandling från 1998 tar
– Om en lärare ville att eleverna skulle forska om liv i havet
Uddevalla bygga upp ett gymnasiebibliotek
utgångspunkt i vad elever lär sig av den
så skulle denna lärare inspirera eleverna att ta reda på varför
från grunden, vilket var en oerhört stimulerande
information de söker och använder för en
djur- och fisklivet i världens hav är så olika.
uppgift.
inlärningsuppgift.
Louise Limberg poängterar att läraren måste hjälpa
eleverna att lära sig formulera frågor som kan leda till
Frågor hon fängslas av är till exempel bibliotekens pedagogiska roll och hur inlärning och
AT T S Ö K A FA K TA
olika typer av analyser, till jämförelser, till att söka samband
omvärldsuppfattning tangerar eller komplet-
Hon kontaktade lärare och elever på olika gym-
mellan orsak och verkan, att försöka se samspel mellan delar
nasieskolor och kunde genom egna iakttagelser
och helheter.
terar varandra.
>32
INGA BANALA SUMMERINGAR
När hon efter tio år i Uddevalla fick en förfrågan om hon
och ett flertal intervjuer med eleverna få fram tre huvudkate-
ville bli lärare på Bibliotekshögskolan i Borås tvekade hon
gorier på olika inlärningsresultat bland eleverna när de sökte
S A M M A N S AT TA U T M A N I N G A R B R A
inte länge.
information och använde olika källor.
– Detta innebär väl sammansatta utmaningar där eleverna
Mest påvert inlärningsresultat fick de elever som enbart
tvingas att reflektera och dra slutsatser från det material de
YRKESUTBILDNING
sökte fakta, berättar hon och förklarar att denna form av infor-
samlat in. Tyvärr är alltför många informationssökningsuppgifter
– Då erbjöd Bibliotekshögskolan den enda yrkesutbildning
mationssökning mest går ut på att söka färdiga svar. Det är en
i dagens skola sådana att de uppmuntrar till ”faktasökning”
som fanns inom området och det gick bara inte att säga nej till
vanlig uppfattning att informationssökning går ut på att finna
snarare än till analys och reflektion.
en sådan utmaning, berättar hon.
de ”rätta svaren” – svar som sällan finns när det gäller en
Hennes käpphäst är att undervisningen ska skapa förut-
komplex fråga.
sättningar för självständigt lärande.
både intresserade och stimulerade henne, dels privat och dels
ST R U K T U R E R A D I N F O R M AT I O N
abdikerat från sin pedagogiska uppgift. De tror det räcker att
för den nya lärarrollen på högskolan.
Väl i Borås började Louise Limberg fördjupa sig i den peda-
–Tyvärr blir elever alltför ofta lämnade i sticket av lärare som
gogiska litteratur och forskning hon kunde komma åt. Ämnet
En annan grupp elever försökte att väga information för att
vara handledare och är rädda att de stör elevernas arbete om
Av bara farten kändes det helt naturligt att läsa vidare.
välja rätt. Dessa elever vann nya och djupare insikter i ämnet
de ingriper och försöker påverka. Men de ska vara utmanande
– Jag befann ju mig i en sådan miljö att det kändes helt
”Fördelar och nackdelar av ett svenskt EU-medlemskap” efter
pedagoger som inspirerar eleverna att tänka kritiskt om och
att ha studerat det insamlade materialet.
problematisera det de får fram.
självklart. Det var en logisk utveckling. Jag hade verklig lust
Ska man då skrota all informationssökning via datorer?
både för min personliga utveckling och för att delta i utveck-
De strukturerade materialet och de kom bland annat fram till
landet av forskningsämnet biblioteks- och informations-
att EU huvudsakligen är en ekonomisk sammanslutning. De
– Absolut inte! Det går inte att enbart hänvisa eleverna till
vetenskap.
blev väl insatta i olika tull- och handelsbestämmelser och lärde
böckernas värld. Internet är ett utmärkt redskap – rätt använt.
Redan 1992 lyckades hon få FoU-medel från Högskolan i
Borås så att hon kunde forska på halvtid och undervisa på den
resterande tiden. Efter några år kunde hon forska på heltid tack
vare ytterligare medel från Forskningsrådsnämnden.
sig mycket om regler för prioriteringar mellan ekonomi och
politik inom EU.
O L I K A I N F O R M AT I O N S STÄ L L E N
Louise Limberg påpekar att hon hade tur i sin forskning att
Det viktiga är att alla elever blir medvetna om att det finns olika
möta en lärare som verkligen utmanade eleverna inför de
former av informationskällor som böcker, tidningar, hemsidor,
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 34
>LÄRSTILAR
OCH DATORNS
STÖDJANDE ROLL
1994 kom nya läroplaner för hela ungdomsskolan där individanpassning sattes i fokus. Eleverna ska nu arbeta mot i förväg uppsatta mål och har stor
möjlighet att påverka det resultat de vill uppnå. Läroplanerna gäller ännu
2002.
I spåren av dessa följde en pedagogisk diskussion som intensifierades när
Delegationen för IT i skolan, ITiS, startade 1999. Uppdraget var att stödja lärares och
skolledares datoranvändning med fokus på de pedagogiska fördelarna. KK-stiftelsen
hade redan några år före slagit in på den pedagogiska fokuseringen från att tidigare
varit mer inriktad på tekniken.
Utvecklingen av bild, ljud och film i den alltmer multimediala datorn – vars pris rasade
i nästan samma takt som nya processorer och operativsystem presenterades – har ökat
datorernas användningsmöjlighet. Datorn har mer och mer blivit ett arbetsredskap som
så många andra inom skolans område.
Under senare år har man diskuterat hur datorn skulle kunna stödja olika sätt att lära
och hur man skulle kunna göra material med olika pedagogiska inriktningar.
Har de nya datorstödda hjälpmedlen varit ett stöd för eleverna? Vilka lärstilar är möjliga att ta hänsyn till? Vilka elever gynnas och missgynnas av digitala läromedel? Hur tas
elevens lärstil tillvara i dagens programutbud?
35<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 36
>
H OWA R D G A R D N E R
Professor vid Harvard University, USA.
(http://www.pz.harvard.edu/PIs/HG.htm)
M ÖJ L I G H E T AT T
mängd stilar som det inte är möjligt att
De vill först få en begreppsmässig över-
serialister har luckor i sin förståelse,
År 1984 presenterade David Kolb en
I N D I V I DA N PA S S A
möta med ett anpassat material.
blick där detaljer efter hand kan passas
eftersom de antingen missat detaljer eller
modell av lärande som han kallar in-
in. Serialister, å andra sidan, undersöker
inte insett hur fakta mer övergripande
lärningscykeln, som knyter an till olika
efter olika kunskapsnivåer, olika lärstilar
INDIVIDUELLA SKILLNADER I
ett delområde i taget, intresserar sig för
hänger ihop.
lärstilar. Cykeln innehåller fyra olika sätt
och med olika innehåll nämns som en
L Ä R ST I L A R
detaljer och hur de logiskt hänger ihop.
fördel med att använda digitala lärome-
Det finns teorier som pekar på att
Helhetsbilden blir inte tydlig förrän
O L I K A SÄT T AT T D E F I N I E R A
samtliga sätt i någon utsträckning, men
del. Dock ser man ganska litet av detta i
det finns olika typer av sätt att lära som
ganska sent i lärprocessen.
L Ä R ST I L A R
olika människor har olika fallenhet för de
de produkter som finns. Med ett rikt
är värda att ta hänsyn till. Howard
olika sätten. De är:
material att hämta från, skulle en enskild
Gardner introducerade begreppet ”de
Ibland kan man se program av typen
Eugene Sadler-Smith och Richard
Riding byggde vidare på Pasks idéer
lärare själv kunna sätta samman individ-
sju intelligenserna” 1983, som sedan
”genomför ett uppdrag” eller ”lös ett pro-
1999. Även de menar att det finns ett
>
anpassat material, men det är ofta både
dess blivit nio. Han visar exempelvis att
blem” som lämnar öppet för eleven att
samband mellan en individs kognitiva stil
konkret upplevelse (inse, uppleva,
härma)
svårt och tidskrävande.
vissa personer lär sig bäst genom att
välja om hon vill skaffa sig fakta innan
och det sätt på vilket individen föredrar
läsa och lyssna (språklig-logisk intelli-
hon
uppgiften.
att lära sig. Men de ger stilarna andra
>
Ett ganska ytligt sätt att anpassa materi-
gens), medan andra lär sig bäst genom
Informationen finns då ofta i olika
namn. Den holistiska–analytiska dimen-
reflekterande observation (uppmärksamma, betrakta, reflektera)
al är att använda datorns möjlighet att
att praktiskt göra saker med kroppen
referensbibliotek där eleven kan gå
sionen anger hur individen tar till sig och
>
hantera flera medier. Text, ljud, bild,
(kroppslig-kinestetisk intelligens). Han
in och bläddra. Alternativet är att kasta
organiserar information. Vissa utgår
abstrakt
tänkande
(analysera,
sammanfatta, generalisera)
musik och film kan användas samtidigt,
visar också att personer med en viss
sig in i händelserna direkt. De två
från delarna (analytisk) medan andra
vilket av många används som ett argu-
dominerande intelligenstyp/kognitiv stil
angreppssätten kan, i alla fall till viss
utgår från helheten (holistisk). Den
ment för att främja lärandet. När datorn
också föredrar en viss lärstil.
del, hänföras till analytisk eller holistisk
andra dimensionen som Sadler-Smith
stil och materialet lämnar öppet för
och Riding har arbetat med är den
Lärandet ses alltså som ett cirkelförlopp
Möjlighet att individanpassa materialet
blev multimedial och prisläget gjorde det
>36
börjar med
själva
att lära sig på. Alla människor använder
>
aktivt experimenterande (tillämpa,
pröva, riskera)
möjligt för skolor att köpa den, blev mul-
Även andra forskare har uppmärk-
den enskilde att välja arbetsgång.
verbala–visuella. Den beskriver individens
där eleven kan växla mellan de olika
timedia ett modeord och inlärnings-
sammat individers olika sätt att närma
Närmare än så kommer sällan pro-
sätt att representera informationen i
sätten inom ramen för samma uppgift.
program till barn och ungdomar började
sig ett nytt kunskapsområde. Nigel
grammen när det gäller att ta hänsyn
minnet när hon tänker. De två dimen-
Kolb föreslår att den som planerar ut-
säljas i stora upplagor. Nu skulle det bli
Ford visar år 2000 i sina studier att olika
till lärstilar.
sionerna kopplas sedan till vilken
bildningen ska utgå från att ha med
både enklare och roligare att lära sig!
individer navigerar på olika sätt i ett infor-
utbildningsmetod som olika individer
samtliga lärsätt i varje kursavsnitt för att
föredrar. Det finns:
få bästa effekt.
mationsmaterial i en virtuell miljö på
Pask menar att lärstilarna representerar
Det finns många förslag på vilka faktorer
webben. Sättet att navigera kopplar han
olika vägar att nå förståelse. Intressant
som är bäst att använda om man vill göra
till de två huvudgrupper av lärstilar som
att notera är att han inte favoriserar en
en indelning i grupper av lärstilar,
Gordon Pask identifierade 1988. Pask
av vägarna, utan anser att båda är lika
eller kognitiva skillnader som vissa fors-
delar in elever i antingen gruppen
värdefulla. Den bästa vägen att
kare kallar dem. Det gäller att hitta de
holister eller gruppen serialister. Holister
nå djup förståelse är att växla mellan
kritiska skillnaderna för att göra grupp-
vill skapa sig ett helhetsintryck tidigt i lär-
holism och serialism, menar han.
indelningen meningsfull. Är man alltför
processen och är intresserade av att
Individer som förmår detta kallar han
detaljerad innebär det en oöverskådlig
hitta samband mellan olika delområden.
mångsidiga. Renodlade holister och
>1
metoder för samverkan (rollspel,
diskussionsgrupper och spel)
>2
beroende metoder (föreläsningar,
förevisningar)
>3
självständiga metoder (lärande
på distans och datorstött lärande)
I sina studier fann de att elever med den
holistiska kognitiva stilen föredrog
metoder för samverkan i högre utsträckning än de med analytisk stil. De fann
NU SKULLE DET BLI BÅDE
ENKLARE OCH
ROLIGARE ATT LÄRA SIG!
också att de med holistisk stil föredrog
overheadbilder, diabilder, video och
bandinspelningar framför tryckt material,
till skillnad från analytikerna som i högre
grad föredrog tryckt material såsom
böcker,
kompendier
och
artiklar.
Sambanden mellan vilken metod man
föredrog och den andra dimensionen
(verbal–visuell) var inte lika tydlig.
>>>
>
NIGEL FORD
Forskare vid The University of Sheffield.
(http://www.shef.ac.uk/uni/academic/
I-M/is/lecturer/nigel.html)
>
G O R D O N PA S K
Professor (1928–1996).
(http://www.pangaro.com/Pask-Archive/
Pask-InM-ASC.html)
>
E U G E N E S A D L E R- S M I T H
Professor vid Plymouth Business School,
University of Plymouth, UK.
(http://www.plym.ac.uk/)
>
RICHARD J. RIDING
Doktor vid School of Education vid University
of Birmingham.
(http://www.education.bham.ac.uk/)
>
DAV I D KO L B
Professor vid Case Western Reserve University.
(http://weatherhead.cwru.edu/wsom/profiles/
kolbd.html)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 38
>
design); känslomässiga faktorer (moti-
Det talas ofta om att vi med datorstött
”Låt därför detta vara
vation, uthållighet, ansvar, struktur);
lärande använder många sinnen, men
sociala faktorer (kamrater, självbild,
egentligen använder vi (ännu) inte fler än
en gyllene regel: Att
gruppen, den vuxne) och fysiska fakto-
två av våra fem sinnen framför datorn. I
förevisa allt för alla
rer (iakttagelseförmåga, tid och rörlig-
första hand använder eleven sin syn och
sinnen, så långt detta
het). Denna indelning handlar mer om
hörsel. Till viss del finns det tillämpning-
olika förhållanden som påverkar en
ar där känseln också kan användas, till
är möjligt, det vill
elevs allmänna trivsel och förmåga att
exempel i bilsimulatorer där man kan
säga, saker som är syn-
lära sig, och skiljer sig från de lärstilar
känna rörelserna i ratten när man kör på
liga för synen, de som
som refererats ovan. Möjligen kan man
olika underlag. Eller i flygsimulatorer för
är hörbara för hörseln.
hävda att det som faller under känslo-
piloter där man sitter i en cockpit som
mässiga samt sociala faktorer är sådant
reagerar som om man satt i ett verkligt
man skulle kunna ta hänsyn till med
flygplan. Det tas för närvarande fram till-
tas av flera sinnen,
varierade datorstödda upplägg.
lämpningar där man ska kunna använda
förevisa så detta för
sig av lukten, men smaken är ännu ett
AT T TA H Ä N SY N T I L L
relativt outforskat område.
Och kan något uppfat-
flera sinnen.”
L Ä R ST I L A R I DATO R STÖT T
LÄRANDE
Datorn har givit möjligheter att göra ett
Men möjligheten att engagera olika
Studier gjorda av bland andra Howard
material mer grafiskt än tidigare med
sinnen ska användas efter övervägande
Gardner 1983, Gordon Pask 1988,
hjälp av illustrationer, foton, animeringar
och inte bara för sakens skull. Det har
David Kolb 1984 och Sadler-Smith och
och filmer. Bilderna spelar en viktig roll i
i många fall visat sig vara förvirrande
Riding 1999, gör som vi sett gällande
kommunikationen mellan människor och
för elever att både höra tal och ljud,
att olika individer har olika lärstilar.
konsten att tänka i bilder är evolutionärt
läsa text och se en film samtidigt. Men
Benämningen på de olika stilarna är
mycket äldre än att tänka i ord, skriver
ibland kan presentationssätten förstärka
olika i varje teori och fokuserar på olika
Peter Gärdenfors 2000. Exempelvis
varandra. Louise Limberg tar i sin
Det krävs olika metoder för varje sätt
användas för att uppmuntra det ab-
variabler av kognitiv variation. Men en
kan översikter av stora datamängder eller
forskningsöversikt från 2002 upp en stu-
att lära. Upplevelseinriktade övningar,
strakta tänkandet, medan rollspel och
sak har de gemensamt: De uppmärk-
förlopp vara enklare att överblicka om de
die gjord av Andrew Large och kolle-
rollspel och praktikfall kan vara lämpliga
simuleringar kan passa i det aktiva expe-
sammar att alla individer inte lär sig på
presenteras som en bild. ”Information
ger från 1995. Den behandlade barns
för att ge eleven konkreta upplevelser av
rimenterandet.
samma sätt.
visualization” är ett forskningsområde
förståelse av hur ett fenomen påverka-
som pekar på att grafiska gränssnitt fram-
des av relationen mellan animeringar,
ett problem eller ett fenomen, medan
>38
föreläsningar, observationer och förevis-
Ytterligare en teori om lärstilar är
Med datorns hjälp är det lättare än
gångsrikt kan användas för att visa
text och rubriker på cd-rom. Barnen, som
ningar kan vara lämpliga när det gäller
den som presenteras av Rita Dunn och
tidigare att presentera ett material på
struktur, skapa mening och navigera i
var tolv år, delades in i fyra grupper som
reflekterande observation. På samma
Kenneth Dunn 2001. Den omfattar arton
olika sätt. Datorn är multimedial och kan
stora och komplexa informationsmängder
använde
sätt kan skrivet material, analyserande
olika stilar indelade i fyra huvudområ-
användas för att visa text, bild, ljud, ani-
(http://www.cc.gatech.edu/scivis/).
endast text, text plus animering, anime-
övningar och problemlösningsövningar
den: miljöfaktorer (ljud, ljus, temperatur,
mering och film i olika kombinationer.
olika
mediekombinationer;
ringar plus enkla rubriker och text med
Möjligheten att använda olika presen-
animeringar och rubriker. Rubrikerna
tationssätt har varit lockande för olika pro-
fungerade som länkar mellan texten och
gramtillverkare, och argumentet har ofta
animeringarna.
förefallit vara ”ju fler desto bättre” och
Konsten att tänka i bilder
är evolutionärt mycket äldre
än att tänka i ord.
känslan har varit att ju fler ”kanaler” vi an-
Det fanns inga stora skillnader mellan
vänder för att uppfatta information, desto
grupperna när det gällde vad de mindes
bättre. Detta var ett ämne för diskussion
av den lästa texten. Men när barnen
långt innan datorerna fanns i skolan.
blev ombedda att rekonstruera en procedur – där de skulle hitta syd genom
Redan
Amos
att använda solens skugga – var det
Comenius att ju fler sinnen som engage-
1657
ansåg
Johan
barnen i den grupp som hade tillgång
rades vid lärande, desto bättre:
till text, animeringar och rubriker som
>>>
R I TA D U N N
Professor vid St John’s University, New York,
USA.
(http://www.stjohns.edu/pls/portal30/
sjudev.call_rep_find_people)
>
PETER GÄRDENFORS
Professor i kognitionsforkning vid Lunds
universitet.
(http://lucat2000.lu.se/sv/normal/
docOP120.rbs?orgid=015001004)
>
ANDREW LARGE
Professor vid McGill University, Canada.
(http://www.gslis.mcgill.ca/faculty.htm)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 40
>
AG N E TA G U L Z
Universitetslektor vid avdelningen för
kognitionsforskning vid Lunds universitet.
klarade sig bäst. Barnen som endast
verkligen är intressant, men samtidigt
antingen börja med detaljer eller med en
hade läst texten klarade sig sämst.
svårt, nämligen att skapa variation och
helhetsbild av det område som ska läras.
mångfald på djupet i pedagogiska upplägg
Om uppläggen fanns inom samma pro-
och gestaltning av material”, säger hon.
gram vore det också möjligt för eleven att
Tidigare forskning om multimedia, enligt
Large och kolleger, visar att animering
växla upplägg under kursens gång. Tar
i sig inte förbättrar lärande men i
De resultat som visas av Sadler-Smith
man fasta på Kolbs inlärningscykel så
samband med text resulterar det i stora
och Riding 1999 skulle kunna innebära
som den beskrivs 1984, skulle man där
förbättringar i förmågan att lösa problem.
att man gör åtminstone två upplägg
kunna använda olika metoder inom
Forskarna drar slutsatsen att om syftet
av samma kursinnehåll inom ramen
ramen för en och samma uppgift.
med utbildning är att förstå de principer
för samma program: Ett upplägg som vän-
som ligger till grund för innehållet i en text
der sig till dem med holistisk kognitiv stil
Ett annat sätt att tillämpa Kolbs modell är
får den lärande stöd av animeringar.
och ett som vänder sig till dem med ana-
att ta fasta på hur vi varseblir (konkret
Animeringar försedda med korta texter
lytisk stil. I ett sådant material skulle också
eller abstrakt) och hur vi behandlar infor-
bidrar ytterligare till förståelsen.
eleven kunna växla mellan stilarna, något
mation
eller
aktivt).
som Pask hävdar vore det mest fram-
Genom att kombinera dessa två dimen-
Vid olika funktionshinder kan ett sinne
gångsrika för en individs lärande. Han kal-
sioner framträder fyra lärstilar. Varje lärstil
kompensera för bristen av ett annat. En
lar detta den mångsidiga stilen (versatile
kan sägas representera en kardinalfråga
synskadad person kan exempelvis få en
style) i sin studie från 1988.
som personer med respektive lärstil
text uppläst och en döv person kan få
>40
(reflekterande
vill besvara. Divergerare eller idégivare
talat språk transkriberat. Här har dator-
Om man väljer att utgå från Kolbs in-
frågar ”varför”, assimilerare eller för-
stödet inneburit att en helt ny värld har
lärningscykel, är det viktigt att få med
klarare frågar ”vad?”, konvergerare eller
öppnats för de personer som har fått ta
olika lärsätt i varje kursavsnitt. I strikt
sammanställare
del av den nya tekniken.
mening handlar det alltså inte om att
ackommoderare eller prövare frågar
möta eleven med ett för henne anpassat
”om?”. Forskargruppen på Interactive
frågar
”hur?”
och
M ÖJ L I G H E T AT T VÄ L J A
mötas av ett ramverk som man redan är
kompletta materialet för att kunna växla
material kopplat till lärstil, men om det
Institute har gjort en prototyp för att
U P P L ÄG G
förtrogen med. En person som är väl för-
mellan olika upplägg.
finns olika sätt att lära för varje uppgift
undersöka möjligheten att skapa gräns-
Olika personer har olika sätt som de
trogen med siffror skulle förstå ett nytt
skulle eleven kunna välja vilket sätt hon
snitt som anpassas efter individuella
föredrar att få ett material presenterat
problem genom att få det presenterat
Det nämns som en fördel med datorstött
i huvudsak vill använda.
lärstilar
på, menar Gardner. Detta skulle kunna
matematiskt, medan en person som
material att det är lätt att individualisera,
medföra att man gör olika upplägg av
föredrar att uttrycka sig visuellt skulle få
exempelvis genom att erbjuda ett antal
Mycket få tillämpningar ger eleven
explore/learningstyles/beskrivning/
samma informationsinnehåll för att möta
problemet presenterat för sig grafiskt.
upplägg av samma kurs baserade på
möjlighet att välja en version av program-
beskrivning.html för en beskrivning. På
användare med olika typer av intelligens.
Men han vill inte att det ska finnas olika
olika lärstilar. Men ännu så länge har inte
met som tar hänsyn till hennes lärstil. En
webbplatsen kan du också göra ett test
Vissa föredrar ett text- och ljudbaserat
program för olika individer. Han talar om
denna möjlighet utnyttjats i någon större
möjlig väg skulle kunna vara att göra två
för att se vilken din egen lärstil är. Testet
material, medan andra lär sig bättre
vikten av rika och flexibla produktioner
omfattning. Kognitionsforskaren Agneta
upplägg enligt Pasks teori från 1988; ett
är på engelska. Carl Eneroth, Cecilia
genom att se informationen grafiskt.
där en mångfald stilar tillgodoses inom
Gulz menar att vi mest skrapat på ytan
som vänder sig till individer med analytisk
Katzeff och Rasmus Larsson skrev 2001
Ingången till ett nytt ämne skulle kunna
ramen för en och samma produktion eller
vad gäller individualisering. ”Vi har inte
stil och ett som vänder sig till dem med
en rapport om prototypen.
göras lättare om man som elev skulle
uppgift. Individen ska ha tillgång till det
nått särskilt långt när det gäller det som
en holistisk stil. Det handlar då om att
ATT SKAPA VARIATION OCH
enligt
denna
modell.
Se
http://www.interactiveinstitute.se/
MÅNGFALD
<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 42
AGNETA GULZ
>ETT YRKE MED
UTLOPP FÖR EN
INNEBOENDE
KREATIVITET
>42
43<
Ett brinnande intresse att utforska hur olika individer tänker, associerar, minns
eller lär sig fick Agneta Gulz att välja forskarbanan – i stället för att satsa på
sina andra drömmar att bli skådespelare, journalist eller barnpsykolog.
– De är ju alla yrken där man får utlopp för en inneboende kreativitet, förklarar
hon.
I dag är ett av Agneta Gulz forskarämnen hur datorstött material kan stödja
olika elevers inlärningsstilar.
– Det vi ser i dag är mest ytliga former av individualisering, som att välja egen
skärmbakgrund eller om man vill ha en utskrift eller inte. En variation och
mångfald på ett kosmetiskt plan och inte på djupet.
17/2002_Lärkraft
V
02-10-03 11.56
Sidan 44
i a s t u d i e r i s v e r i g e , Österrike, Schweiz och
– Men det var inte tillräckligt eftersom två individer kan förhål-
OLIKA LÄRSTILAR
S I N EG E N TA K T
England hittade Agneta fram till den på 80-talet i
la sig på så olika sätt till samma material. Det den ena ser som
Enligt Agneta Gulz kan elevers kunskapsutveckling gynnas av
– Och bland det som är bra redan med dagens datoranvänd-
Europa nya forskardisciplinen kognitionsvetenskap.
spännande och utmanande, kan den andra se som avskräck-
större hänsyn till deras olika lärstilar, och datorn kan här på
ning är att man får arbeta i sin egen takt och att man därför inte
Kognition kommer från det latinska ordet cogito som betyder
ande. Det den ena tycker är enkelt och intuitivt, kan den andra
sikt spela en roll, menar hon.
behöver visa om man är långsam för hela klassen. Likaså att
tänka, och det finns en hel rad kognitiva processer: Minnes-
uppfatta som svårtillgängligt.
processen, förmågan att varsebli, processen att fatta beslut,
man snabbare och enklare kan få tillgång till aktuellt material.
stämmer överens med lärarens, än om så inte är fallet. Det
Potentiellt, menar hon, kan också interaktiviteten och visua-
presentation med grafer och scheman och någon annan skru-
visar forskaren Robert Sternberg i en studie där ett 20-tal
liseringen innebära att elever kan bearbeta ett problem på ett
var sig över den. En person kanske gärna tar sig an en över-
olika lärstilar presenteras. I dag finns en eller ett par lärare till
nytt sätt för att öka förståelsen. Dessutom kan simuleringar ge
F Ö R STA D O K TO R A N D E N
gripande och abstrakt fråga – men arbetar trögt med en fråga
en grupp om 20, 30, 40 elever, säger hon tankfullt.
nya möjligheter och det finns också en bra möjlighet att via
– Jag visste genast att jag hittat hem. Och det var drömartat
som är konkret och detaljorienterad. För en annan person kan
när Peter Gärdenfors fick den första professuren här i Lund
det vara tvärtom.
bilda begrepp eller att uppmärksamma information.
och jag blev den första doktoranden 1988.
– Då är sannolikheten förstås stor, ja det blir med nödvän-
datorn få uppmuntran och feedback i rätt tid.
dighet så, att en del elever inte matchar lärarens kognitiva pro-
– I dag står tyvärr datoranvändningen också mycket för en
fil särskilt väl. Pedagogisk IT skulle här kunna tillföra något
ökad informationsstress och gör att begrepp som här och där
Tänk vilken förmån att få arbeta i denna tvär-
I N T R E S S E R A D AV L Ä R P R O C E S S E R
genom att erbjuda större mångfald och variation vad gäller
flyter samman, liksom olika tidsbegrepp. I stället för att man blir
vetenskapliga miljö.
– Det finns skäl att tro att sådana här skillnader i sätt att
upplägg, arbetsformer, angreppssätt och gestaltningsformer.
mer informerad blir man snarare mer förvirrad.
När Agneta Gulz berättar glittrar hennes
tänka, reagera på och bearbeta ett material spelar roll i lär-
ögon och händerna far fram som fågelvingar
processer hos individer. Dessa lärprocesser eller kunskaps-
SKAPA MÅNGFALD
för att förstärka det hon säger.
utvecklingsprocesser är något som alltid intresserat mig – och
– Jag efterlyser inte en mängd olika program anpassade för
som jag nu under de senaste tre åren fokuserat allt mer på.
olika inlärningsstilar – utan att man skapar mångfald i gestalt-
Bara tre år senare disputerade Agneta och
blev först i Europa att disputera i detta ämne.
Troligen också före någon annan i USA, vilket hon fick klart för
sig vid en USA-vistelse strax efter sin disputation. I dag arbetar
Agneta Gulz vidare som forskare och universitetslektor vid
Det som intresserar Agneta kanske mest i dag är vilka processer som skapar en kunnig människa.
– Alltså en person som vet saker och kan klara av att ta in
ny information och göra den till kunskap, förtydligar hon.
avdelningen för kognitionsforskning i Lund.
<
ning och upplägg i ett och samma program.
Det gäller att få varje enskild individ att komma i gång på en
väg som den känner sig förtrogen med och där man blir motiverad. När eleven kommit mer in i ämnet och fått en ökad förståelse kan läraren uppmuntra till att pröva andra vägar programmet.
Ö K AT S A M S P E L
Men Agneta Gulz poängterar att det inte alltid är lätt att föra
H I STO R I S K BYG G N A D
Agneta Gulz efterlyser ett betydligt ökat samspel mellan peda-
fram tankar om kognitiva skillnader och hur viktigt det är att ta
Denna moderna vetenskap huserar i Lunds universitets första
goger, forskare och dem som utformar datorstött material.
hänsyn till dessa.
huvudbyggnad, det så kallade Kungshuset. Ett hus där det
– Det finns oändligt mycket att utforska kring detta och man
– Många människor har nämligen en stark tendens att
ryktas att Karl XII klampat uppför den breda trätorntrappan på
måste pröva och testa mer för att se hur samspelet fungerar i
underskatta förekomsten och vidden av kognitiv variation. Man
hästryggen. Det är i denna historiska byggnad Agneta Gulz nu
verkligheten.
tenderar att tro att andra tänker, tolkar, resonerar och lär som
på bästa sätt försöker kombinera sina båda halvtider som universitetslärare och forskare.
Hon efterlyser att fler människor som förstår skolans förutsätt-
man själv – eller åtminstone rätt likt.
ningar och vardagssituationer involveras i utvecklingsarbetet.
– Det är inte helt lätt eftersom två halvtider tenderar att bli
>44
– Elever presterar bättre om deras tanke- eller lärstilsprofil
En vanlig företeelse är att någon nickar entusiastiskt över en
MÖTA MÄNNISKOR
mer än en heltid och med småbarn kan arbetsdagarna bli lite
T E K N O LO G I S K Å N GVÄ LT
Något som Agneta är mycket skeptisk till är när datorn införs
väl långa ibland, säger hon.
– Datorns intåg i dagens skola är som en teknologisk ångvält.
redan under det första skolåret.
Arbetsformerna måste få tid att mogna om de ska kunna för-
– De små eleverna måste få möta människor som läser,
K N ÖT S A M M A N ST U D I E R N A
ändras till det bättre och inte skapa förvirring. Hon poängterar
samtalar, lyssnar och lär. Det är sådant som skapar kunskaps-
Agneta Gulz väg till sin fil dr i kognitionsvetenskap gick via
att lärarna aldrig varit viktigare än just nu.
törst. Först därefter kan man sätta dem vid en dator.
studier i psykologi, datologi och filosofi. Kognitionsvetenskapen
– De måste orientera eleverna rätt i informationsöverflödet
Men datorn har alltså enligt henne en viktig potential att
knöt samman allt detta inom ett område. Agneta började tidigt
så att eleverna inte famlar runt. Utan stöd från lärarna riskerar
erbjuda mångfald, genom att ge olika bearbetningsmöjligheter.
att intressera sig för hur till exempel utbildningsmaterial bör ut-
man till exempel att eleverna tror att de fått kunskap genom att
Den kan ge varierade upplägg, infallsvinklar och gestaltningar
formas för att passa människans intellekt, på ett generellt plan.
få upp något på skärmen.
av ett material.
LÄRARNA
HAR ALDRIG VARIT
VIKTIGARE
ÄN JUST NU.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 46
>INTERAKTIVITET
OCH FORMER AV BERÄTTANDE
Under 90-talets senare del exploderade marknaden av produkter som för en
överkomlig penning kunde kopplas till datorns värld. Det blev snabbt möjl i g t f ö r d e f l e s t a a t t l y s s n a p å m u s i k o c h s e a n i m e r i n g a r, s t i l l b i l d e r o c h l ä n g re videoavsnitt. Dessutom kunde dessa medieformer enkelt kopplas samman
t i l l h ä f t i g a m u l t i m e d i e v e r s i o n e r. D e t h ä r v a r v i s s e r l i g e n m ö j l i g t t j u g o å r t i d i g a r e – m e n d å t i l l o f a t t b a r t h ö g a k o s t n a d e r.
>46
Ett annat nytt fenomen var introduktionen av webbteknikens hyperlänkar. Tekniken
gjorde det möjligt att klicka sig vidare till andra hemsidor eller få fram underliggande
information med enkla knapptryck på blåmärkta ord. När programföretaget Microsoft i
början på 90-talet lanserade elektroniska uppslagsverk med både multimedia och
hyperlänkar banade de väg för andra aktörer. Professor Bodil Jönsson lade t ex upp en
hel föreläsningsserie med massor av hyperlänkar på sin hemsida något år senare.
I Sverige introducerade företaget Levande Böcker det från USA översatta multimediepaketet Människan, som på tidigt 90-tal banade väg för multimedieberättelser
i skolans värld. Nästan samtidigt kom Gävle Datapedagogiska Centrum med sin lansering av Vikingabyn, en för den tiden välgjord interaktiv berättelse om vikingarna
och deras liv framtagen till stora kostnader för att användas i landets skolor. Och det
blev genast succé.
Men är denna form av berättande något elever lär sig bättre av? Hur lätt är det att
komma vilse i cyberrymden på grund av alla hyperlänkar? Finns det några typer av program där eleverna har nytta av interaktiviteten och hur påverkas i så fall lärandet?
47<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 48
>
rar länkar till andra webbsidor.. Genom
med programmen genom att exempelvis
mellan avsnitt. Länkarna behöver inte
att klicka på en länk, hoppar man dit.
peka, klicka, dra, rita och skriva.
vara synliga för användaren, utan kan
Hypermedier tillåter att även grafik,
Det finns många nivåer av interaktivitet.
som hon gör. Bakom det som använda-
varandra.
Den lägsta nivån är att eleven kan klicka
ren ser kan finnas förgrenade historier
på en knapp för att få programmet att
och olika parallella perspektiv på
samma historia.
Peter Reiman redogör för två studier år
göra olika saker, men det är tveksamt om
2000 som rör lärande med hjälp av
detta kan sägas bidra till djupare förstå-
Datorer erbjuder möjligheten att arbeta
lättare för att komma ihåg något i ett
hypermedier. Han konstaterar i den första
else. Ett exempel på detta är en diabilds-
Att verkligen dra nytta av denna möjlig-
med kombinationer av medier. Den tradi-
sammanhang i jämförelse med en isole-
studien – precis som andra forskare
presentation där eleven själv väljer när
het är, för producenten, komplext och
tionella berättelsen, antingen talad eller
rad händelse. Ett välkänt exempel är
också visat – att inlärning med hjälp av
nästa bild ska visas, men inte har möjlig-
förenat med stora arbetsinsatser, och
skriftlig, har fått nya uttrycksformer.
Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons
hypermedier jämfört med traditionell lin-
het att påverka materialet i annan
därmed kostnader. Samtidigt som man
underbara resa” från 1906. Berättelsen
jär undervisning inte nödvändigtvis leder
mening. Simuleringar och så kallade
vill ge användaren en känsla av att kunna
Berättelser knyter ihop information och
är en lärobok i geografi där olika händel-
till en bättre inlärning. Framför allt gällde
”tutoring systems” är exempel på en hög
välja fritt, måste samtliga valmöjligheter
känslor och ger ett sammanhang, till
ser levandegör kartor och fakta, att jäm-
detta elever som inte var vana vid hyper-
nivå av interaktion (de presenteras mer
programmeras i förväg. Alla möjliga
skillnad från ett material med separata
föra med en traditionell geografibok med
text och speciellt när undervisningstiden
ingående i ett separat stycke nedan).
vägar genom ett material måste länkas
faktauppgifter. En narrativ, berättande,
kartor och tabeller med korta fakta om
var begränsad. I den andra studien som
struktur på materialet där vi får lära känna
varje region eller land.
Reiman redovisar kan slutsatsen uppfat-
En hög nivå av interaktivitet är när eleven
När det gäller datorstödd utbildning till-
olika fiktiva personer och hjälpa dem att
och hållas ihop på ett konsekvent sätt.
tas som motsägelsefull jämfört med den
har ett antal verktyg som fritt kan använ-
kommer ytterligare ett problem som stäl-
lösa problem, kan vara en motiverande
M U LT I M E D I E R , H Y P E R T E X T
första studiens resultat. Reiman finner
das för att simulera ett förlopp eller ett
ler krav på hur informationen struktu-
faktor och även göra att vi minns inne-
OCH HYPERMEDIER
nämligen att även de som är ovana vid
fenomen, pröva olika handlingsalternativ
reras: Det finns en målsättning att
hållet bättre. Upplevelsen som en berät-
Multimedier betyder många medier, och
hypertext och dessutom har kort tid till
och se konsekvenserna av sina hand-
användaren ska lära sig vissa saker, vil-
telse kan ge spelar en stor roll för vårt
ett syfte med program av detta slag är
sitt förfogande kan ha glädje av den nya
lingar. Presentationen blir då mer dyna-
ket innebär att det finns delar i pro-
lärande, även om vi för den skull inte får
att engagera många sinnen. Ibland kallas
tekniken. Detta under förutsättning att
misk än om eleven hade fått utfallet pre-
grammet som måste gås igenom.
nöja oss med den, skriver Donald
multimedier för hypermedier. Prefixet
det finns en tydlig motivation samt att de
senterat för sig i löpande text.
Valmöjligheterna blir på så sätt begrän-
Norman i sin bok från 1993.
”hyper” associeras lättast med ”hoppa”,
får de kognitiva hjälpmedel som kan
föreslår Jorge de Sousa Pires i sin bok
hjälpa dem att strukturera informations-
I linjärt berättande får individen en berät-
Detta försöker man ibland släta över med
Det sociokulturella perspektivet betonar
från 1998 om tekniska begrepp med
sökandet.
telse från A till Ö presenterad för sig,
illustrationer, animeringar och andra
att lärande alltid sker i ett sammanhang,
mera.
vilket bland annat beskrivs av Roger
>48
styras av de handlingar eller val
animeringar och filmer kan länkas till
sade och materialet tenderar att bli styrt.
medan interaktivt berättande överlåter åt
knep som lånats från underhållningsin-
INTERAKTIVITET
användaren att skapa ordningen i berät-
dustrin i förhoppning om att locka eleven
att arbeta med obligatoriska delar.
Säljö 1999. Vårt minne är gjort för berät-
Hypertext är en del av hypermedier. Det
Interaktivitet är ett ord man ofta hör i
tandet. Möjligheten till denna form av
telser och strukturen i en historia hjälper
vanligaste exemplet på hypertext är
samband med datorstödda utbildningar
interaktivitet öppnades när man kunde
oss att minnas, menar Gärdenfors år
orden på en webbsida som vanligtvis
och som tar fasta på vikten av elevernas
använda hypertext och knappar med
En fråga som Jens Pedersen 1998 stäl-
2000. Vi söker sammanhang och har
markeras med blått och som represente-
aktiva roll. De uppmanas att interagera
hyperlänkar för att navigera och hoppa
ler sig inför datoranvändningen i skolan,
>>>
Målsättningen är
att situationen ska bli så
verklighetstrogen som möjligt.
DONALD NORMAN
Expert inom ”the human-side of technology”
vid Stanford University, Californien, USA.
(http://www.stanford.edu/group/WTO/people/
board/norman.shtml)
>
JORGE DE SOUSA PIRES
Docent i fysik och verksam vid Institutionen
för medieteknologi vid Växjö universitet.
>
PETER REIMAN
Professor i Educational Psychology,
University of Heidelberg.
(http://paeps.psi.uni-heidelberg.de/
fac/reimann.htm)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 50
är om datorns motivationsskapande
en baksida är att det också kan bli ett
sätt får hon se att tidigare förvärvad kun-
blem till en påhittad vän som man ”träf-
Egna aktiviteter som att samla in mätdata
Efter en månads användning visade en
effekter är beroende av nyhetens behag
kringhoppande i materialet som inte
skap kommer till användning om och om
fat” (virtuellt) än att bara få uppgiften
och andra observationer betonas starkt.
studie att eleverna som använt Jasper-
eller om ”de av Skinner åberopade för-
leder någon vart. Eleven måste ha ett
igen, något som anses viktigt av vissa
utan någon att referera till, menar produ-
Forskningsgruppen som stod bakom
programmen hade ungefär samma resul-
stärkningsmekanismerna (nu ofta kallade
tydligt mål med sitt arbete. Ett välkänt
företrädare för de kognitiva teorierna. En
centerna. Det stöds också av forskare
projektet, Cognition & Technology Group
tat på standardiserade matematikprov
’interaktivitet’) är tillräckligt starka för att
exempel på användning av hyperlänkar
utveckling av att använda berättelse-
med en konstruktivistisk och sociokultu-
at Vanderbilt, berättar öppet om hur de
som en jämförelsegrupp. Däremot visade
också i längden vidmakthålla elevernas
är uppslagsverk som Encarta, där man i
strukturer i datormiljö skulle då kunna
rell syn på lärandet. Det finns många
mötte ”verkligheten” ute i klassrummet i
sig stora skillnader när det gällde förmå-
intresse för lärande”. Informations- och
en artikel kan klicka vidare på markerade
vara att individen delvis styr berättelsen
exempel på scenariobaserade läromedel
en bok från 1997.
gan att lösa komplexa problem, där expe-
kommunikationstekniken används av ele-
ord och på så sätt hamna på ett helt
själv. Denna möjlighet är inte tillvarata-
för skolan. Ett är ”Die Traumreise”, ett
verna i stor utsträckning på fritiden, kan-
annat ämnesområde än där man startade.
gen i de läromedel som finns i dag.
program från Gleerups förlag som
Forskningsresultat har redovisats i många
man också fann hos denna grupp var en
främst riktar sig till gymnasieelever som
artiklar och böcker, bland annat av Cog-
mer positiv attityd till att använda matematik för att lösa vardagliga problem.
ske mest i form av e-post, chatt och spel.
Kommer detta att innebära en mättnad
S C E N A R I O B A S E R AT L Ä R A N D E
läst tyska någon termin. Programmet är
nition & Technology Group at Vanderbilt
Scenariobaserat lärande baseras på tan-
av spelkaraktär. För att råda bot på åter-
1996 och av Barron och kolleger 1998.
ken att en kunskap inte kan förstås utan-
kommande mardrömmar jagar tonåring-
för dess sammanhang. Dessutom foku-
en Alex en excentrisk tysk professor, Dr.
serar man på prestation i stället för
Siegfried Traumstein, i Berlin. I mardröm-
ämnet i sig. Många digitala läromedel
marna övas tysk grammatik som en del
baseras på ett scenario (eller flera). Mål-
av behandlingen. I sökandet efter profes-
sättningen är att situationen ska bli så
sorn tränas också läs- och hörförståelse.
verklighetstrogen som möjligt. Eleven får
Frågesport, en tidsmaskin och museibe-
medverka i historien genom att agera,
sök är andra delar av programmet.
ändras efter nya intryck och erfarenheter.
Med persondatorns hjälp
kan man bättre än tidigare samla och leta efter
information. Eleven skulle kunna få hjälp att associera genom att använda
länkar i materialet som
binder samman situationen eller fenomenet som
ska läras, dels med tidigare erfarenheter och dels
med liknande situationer
eller fenomen som konstruerats av producenten.
Genom att använda hyperlänkar kan man
Eleven skulle själv kunna skapa personli-
Den gängse uppfattningen är att scena-
och att komma på hur man ska lösa dem.
arbeta med associationer. Det kan bidra
ga länkar och på så sätt uppmuntras att
riobaserade utbildningar är mer motive-
Vidare hjälper programmet eleverna att
till att eleven i större utsträckning kan
gå tillbaka till material som hon gjort tidi-
rande än de faktaorienterade. Det är roli-
se kopplingar till andra discipliner, som till
använda sin associeringsförmåga, men
gare och i andra sammanhang. På så
gare att skriva ett brev eller lösa ett pro-
exempel historia och samhällsvetenskap.
eller kommer teknikens attraktionskraft
att fortsätta vara stor?
A S S O C I AT I O N E R
Att använda associationer i berättelser
kan vara till stor hjälp för lärandet, om
man antar Piagets teori om assimilation
och ackommodation. Framför allt vid assimilation, där eleven sorterar in ett nytt
begrepp i den egna kognitiva strukturen
utan att förändra den, borde det datorstödda materialet uppmuntra eleven att
skapa associationer till egna erfarenheter
och visa på hur den nya kunskapen passar in. Motsvarande gäller vid ackommodation, där den egna kognitiva strukturen
och figurerna i historien reagerar på
beslut och handlingar. Det kan finnas ett
”The Jasper Project” är bland USA:s mest
fåtal eller många vägval i en historia. Ju
kända experiment om IT i skolan, där
fler vägval, desto mer omfattande story-
hundratals lärare och tusentals elever har
board för producenten att hantera och
deltagit. Jasper består av tolv videodisc-
desto högre blir produktionskostna-
äventyr som syftar till att förbättra det
derna. Utbudet av möjligheter begränsas
matematiska tänkandet hos elever från
på så sätt.
femte klass och uppåt. Uppgiften handlar
både om att formulera problemställningar
>50
rimentgruppen visade bättre resultat. Vad
<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 52
>LÄRANDE MED
SIMULERINGAR
R e d a n 1 9 8 6 a n v ä n d e s i g l ä k a r u t b i l d n i n g e n i To r o n t o i C a n a d a a v d a t o r simuleringar för att öva blivande läkare. Det var bättre att använda ett
datorspel för att testa sin medicinska analytiska förmåga och snabbt få svar
om hur den fiktive patienten reagerade på behandlingen. Militären använde
l å n g t t i d i g a r e s i m u l e r i n g s p r o g r a m f ö r a t t t e s t a f ö r s v a r s s t r a t e g i e r. M e d i n t r o duktionen av billiga simuleringsspel kunde glada amatörer göra samma sak
vid sin dator på 1980-talet.
Sedan har utvecklingen gått mycket snabbt. I dag finns avancerade datorprogram för
till exempel kemilaborationer, fysikexperiment och utforskande av världar som vi inte
kan nå – men väl simulera.
I näringslivet använder man sig av simuleringar i allt högre utsträckning. Finns det skäl
att också göra det i skolarbetet? Ökar simuleringarna elevens förmåga att förstå
abstrakta sammanhang? Vilka elever får ut mest av simuleringarna och på vilket sätt
ökar dessa deras förståelse?
Under det senaste årtiondet har datorn
Ett annat sätt är att den virtuella världen
är säkrare: En nybörjare bör till exempel
börjat användas alltmer för att arbeta i så
går att undersöka och manipulera, till
inte ge sig in och arbeta i det riktiga eko-
kallade mikrovärldar eller virtuella världar.
exempel ett virtuellt laboratorium. Då
nomiprogrammet, handskas med farliga
Virtuella världar kan användas på olika
handlar det om simulering.
kemikalier eller flyga en jumbojet. Det
sätt. De kan användas för att göra navi-
finns också större möjligheter att ge
geringen i programmet lättare än det
Användningen började alltså inom för-
skulle vara med knappar och text. Då
svaret och växte sig stark inom spel-
handlar det om att strukturera informatio-
industrin. Men tillämpningar för närings-
Användaren arbetar i en låtsasvärld och
nen och övningarna på ett grafiskt sätt.
livet har stadigt ökat. En simulerad miljö
utför sina handlingar som simuleringar.
direkt återkoppling till eleven.
53<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 54
>
M A R C E LO M I L R A D
Filosofie magister och adjunkt vid Växjö
universitet.
(http://www.msi.vxu.se/org/personal.html)
Interaktiviteten mellan användaren och
till skillnad mot den mer verbaliserade
modellen kan användas för att det är lät-
en elev kasta en boll på månen och en
Idén med att interagera med ett program
programmet är hög. Användaren gör
kunskapen i skolan i dag, där görandet
tare att hålla reda på ett fåtal parametrar
boll på jorden och upptäcka skillnaden
genom att göra saker själv, bygger på en
aktiva val, och programmet reagerar
spelar en förhållandevis mindre roll. Den
och se samband däremellan. En enkel
med hjälp av simuleringsprogram där
problemlösningsmetod där man anser
på dessa. Det innebär att man ersätter
mest kompletta inlärningssituationen
modell kan successivt byggas ut och
fenomenet visualiseras. Jorge de Sousa
att aktiva handlingar leder till förståelse.
ett händelseförlopp i verkligheten med
uppnås, enligt Gärdenfors, genom att
inkludera allt fler parametrar.
Pires ger ett exempel i sin bok från
Att simulera blir ett substitut för en verk-
en dynamisk modell där de mest väsent-
den verbaliserade kunskapen knyts sam-
1998: För att förstå hur många faktorer
lig erfarenhet och genom handlingar
liga variablerna finns med. Fördelen är
man med erfarenhetskunskapen. Den
Målet med simuleringen är att förstå den
som spelar in när man bestämmer medi-
skaffar man sig en erfarenhet som man
bland annat att program av detta slag
ideala situationen skulle vara att de teo-
bakomliggande modellen. Två olika sätt
cinering, kan en läkarstudent pröva olika
sedan kan bygga vidare på. Konkreta
tillåter eleven att gång på gång pröva
retiska sambanden förankras i elevernas
att nå dit kan vara:
läkemedelsdoser och se konsekvenser-
fenomen i datorstödda tillämpningar
och börja om.
egen erfarenhet. Först då kan man
>1
na av sina beslut på en människomodell
tar sig uttryck i fallbeskrivningar som
som bara existerar digitalt, på skärmen.
utgångspunkt för lärandet. Eleven blir
uppnå en reflekterande kunskap som
EG N A E R FA R E N H E T E R
Man får modellen förklarad för sig
och förståelsen uppnås genom
leder till förståelse.
arbete med simuleringen.
Enligt Roger Säljö, i hans bok från1999,
vara taget ur hennes arbetssituation och
Man får upptäcka och konstruera
kan vi förstå en framställning eller en
därefter får hon agera som om hon
styra ett antal olika variabler i en simule-
modellen genom att simulera och
arbetsprocess innan vi själva kan utföra
befann sig i samma situation på riktigt.
ring kan hon få en ganska rik ”erfaren-
dra egna slutsatser av resultatet i
den. För att kunna följa med i en fram-
Detta är en form av simulering som kan
problemlösningsmetod som låter elever-
hetsmässig” kunskap om olika orsaks-
en interaktiv process.
ställning (till exempel visualisering av en
vara utformad som ett spel, men behöver
na aktivt experimentera och reflektera.
samband. Men teorierna, ofta i form av
modell) krävs ett visst mått av kunskap,
inte vara det.
Den del som har med experimenterandet
text eller modeller, är också viktiga efter-
Ett tredje kombinerat sätt, som beskrivs
men det krävs betydligt djupare kunskap
att göra används till viss del med datorns
som de ligger till grund för vad som hän-
av Daniel Schwartz år 2000, skulle
för att förstå modellen och kunna arbeta
En form av interaktivitet är att kombinera
hjälp, medan det ofta saknas uppmunt-
der i simuleringen. Teorierna kan hjälpa
kunna vara att först ge några enkla
med den. Jämför detta med att lära sig
aktiviteter på skärmen med aktiviteter i
ran och stöd för att reflektera.
till vid tolkningen av erfarenheterna, och
exempel som eleverna får jobba med för
ett främmande språk – du förstår vad
den fysiska världen.
V I K T I GT
”Learning by doing” är ett uttryck som
Genom att eleven själv interaktivt kan
förknippas med den engelske pedagogen John Dewey. Han förespråkade en
>2
detta samspel mellan erfarenheter och
att försöka upptäcka modellen, därefter
andra talar om innan du själv kan
Det konstruktivistiska synsättet, liksom
teori är nödvändigt för förståelse av
presentera modellen och slutligen ge
uttrycka dig i någon större omfattning.
Lego-Dacta är ett exempel på en pro-
det sociokulturella, betonar elevens
materialet, skriver Gärdenfors.
svårare simuleringsövningar.
Elevens fördjupning av förståelsen går,
dukt där både programmeringsutrust-
enligt detta synsätt, från visualisering till
ning och de olika delar som ska styras
modellering.
med den ingår och som bygger på
egen aktivitet i lärandet. Egen handling
>54
konfronterad med ett problem som kan
leder till djupare förståelse, jämfört med
MODELLERING OCH
Visualisering och modellering är starkt
att lyssna på eller iaktta någon annan,
V I S UA L I S E R I N G
knutna till simulering, och alla tre delarna
menar man.
Seymour Papert är en föregångare som
behövs för att förstå ett kunskapsområ-
Visualisera (visa, se) >>> simulera
(Kreativitet, teknik och IT) har man stu-
redan 1994 beskrev vad som gäller när
de. Visualisering är kopplat till simulering
(prova) >>> modellera (förstå teorin)
derat elevers lärande med Lego-Dacta.
Peter Gärdenfors jämför år 2002 den
man använde datorsimuleringar i läran-
genom att den visar resultatet av en
moderna skolformen, som är fokuserad
desituationer. Målet är att eleven genom
simulering, men har också andra använd-
KO P P L I N G M E L L A N D E T
2000 att elevers möjligheter att tillgodo-
på läsandet och hörandet, med lärlings-
aktivt handlande ska uppnå en djupare
ningsområden. Fenomen som tar lång
VIRTUELLA OCH DET
göra sig och förstå den vetenskapliga
systemet som fanns under många tusen
förståelse, vilket förespråkas av dem
tid eller mycket kort tid kan studeras med
KO N K R E TA
processen ökat tack vare arbetet med
år då vi inte hade tillgång till böcker. Man
med en konstruktivistisk syn på lärande.
datorns hjälp; exempelvis en blomknopp
Det är viktigt att använda sig av konkreta
Lego-experiment.
lärde sig genom att göra som mästaren
En mikrovärld är en förenklad modell av
som slår ut (tidskomprimering) eller ving-
objekt, material och fenomen i lärandet,
gjorde – verkligheten hanterades direkt.
det verkliga fenomenet där många para-
rörelserna hos en fluga (tidsdilation). För
anser man både inom konstruktivismen
Även Jonas Ivarsson och Patrik Lilja
Kunskapen var en erfarenhetskunskap,
metrar bortses ifrån. Den förenklade
att utforska vad gravitationskraft är, kan
och inom det sociokulturella perspektivet.
beskriver 1999 arbetet med Lego-Dacta
LOGO-idéerna. I projektet Kreate-it
Marcelo Milrad visar i en studie från
>>>
EGEN HANDLING LEDER TILL
DJUPARE FÖRSTÅELSE.
>
J O N A S I VA R S S O N
Student vid Göteborgs universitet.
(http://www.ped.gu.se/nail/jonas/blue/nfo.htm)
>
PAT R I K L I L J A
Doktorand vid Linköpings universitet.
(http://www.liu.se/)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 56
>
O S K A R L I N D WA L L
Doktorand vid Linköpings universitet.
(http://www.tema.liu.se/people/oskli/)
i en svensk mellanstadieklass. I en
kropp replikera en graf. Utrustningen
en sammanställning över forskning
Då är det tveksamt om något lärande
Grunden för bedömning inom mjuka
öppen datormiljö som detta är, konstate-
bestod av en dator, ett program och en
om datorstöd i SDL beskriver de Jong
äger rum i det som egentligen simule-
områden är ofta oklar – speciellt när det
rar de att eleverna ändå försöker defini-
rörelsedetektor som kopplats till datorn.
metoden och föreslår därefter vad man
ringen handlar om.
handlar om en kvantitativ värdering,
era uppgifter som påminner om andra,
Programmet gjorde det möjligt att gra-
kan göra för att undgå bristerna man
liknande som de stött på. Författarna
fiskt visa ett objekts rörelse, samtidigt
upptäckt. Förslagen kan vara bra att
Underliggande modell för det som ska
känna till spelreglerna kan vara frustre-
stötte endast i ett fåtal fall på ett öppet
som rörelsen ägde rum. Laborationen
tänka på vid alla typer av datorstött
simuleras eller den modell som genere-
rande. Stora avvikelser från vad som
och utforskande arbete så som intentio-
gick ut på att elever parvis fick se en
lärande.
rar återkoppling bör tydligt redovisas för
anses rätt eller godkänt borde visas på
nerna formulerats. Men författarna visar
graf på datorskärmen som de sedan
eleven (exempelvis hur eleven poäng-
ett extra tydligt sätt.
samtidigt att Lego-Dacta erbjuder en miljö
skulle försöka replikera genom att röra
som stödjer kollektiv problemlösning där
sig framåt och bakåt i rummet. Graferna
arbetet kan organiseras och fördelas på
visade en relation mellan hastighet,
olika sätt. De problem som eleverna stö-
position och acceleration.
> Det är viktigt med stöd i form av instruktioner under tiden eleven arbetar
> En klar målsättning med övningen
måste ges
ter på kan leda till fruktbara perspektivskiften och ge upphov till nya sätt att tänka.
sätts för olika beslut eller handlingar).
Simuleringsprogrammet bör också tillhandahålla hjälp för tolkning av modellen och underlätta för eleven att skapa
sig en uppfattning om fenomenet för
Grafen som ritas upp på skärmen när
> En förklaring av underliggande modell
eleven rör sig kan jämföras med den
som övningen bygger på måste finnas
att upptäcka regelbundenheter och
strukturer.
M I K R O DATO R B A S E R A D E
ursprungliga. Avvikelserna blir tydliga
L A B O R AT I O N E R
och tvingar eleverna att uppehålla sig vid
Mikrodatorbaserade laborationer (MBL)
just dessa kritiska punkter. Detta, anser
är ett annat exempel på hur man kan
författarna, kan ses som en central
knyta samman det konkreta med det
aspekt av mikrodatorbaserade laboratio-
Förslagen ovan skulle vara till nytta för
lingar leder till förståelse. Många produ-
abstrakta. Det är en teknik som i svenska
ner. De anser också att denna möjlighet,
alla dem som gör datorstött studiemate-
center av datorstödda läromedel har
skolor använts framför allt i ämnena
att koppla samman den fysiska rörelsen
rial. Användningen av hyperlänkar och
uppmärksammat detta och skapar kur-
fysik, kemi och biologi. Med hjälp av sen-
med en graf, kanske skulle kunna använ-
simuleringar blir allt vanligare, men i
ser där eleven interagerar med program-
sorer som är kopplade till en dator kan
das i de situationer där man uppmärk-
många fall finns inte modellen förklarad
met i stället för att passivt ta emot infor-
elever göra mätningar av olika fenomen.
sammat att elever har svårt att relatera
ens om man skulle söka efter den. Ofta
mation som presenteras. Men enligt
Med MBL-utrustningen får eleverna
en vetenskaplig representation (som en
lämnas eleven att själv upptäcka den
många pedagogers uppfattning har man
”verkliga” värden från sensorerna, vilket
graf) till ett vardagligt fenomen.
underliggande modellen för simuleringen
med en aktiv handling bara kommit halv-
genom att laborera med ett antal para-
vägs i sitt lärande. Eleven behöver hjälp
innebär att eleverna måste vara aktiva för
>56
exempelvis i form av poäng. Att inte
> Utnyttjande av tekniken, till exempel
hyperlänkar, simuleringar och virtuella
ÅT E R KO P P L I N G
världar kan vara värt att beakta
En utbredd uppfattning är, framför allt
inom konstruktivismen, att aktiva hand-
att samla in data till laborationen.
UNDERLIGGANDE MODELLER
metrar (exempelvis reglage eller tabeller
att reflektera över sina handlingar, och
Resultatet av mätningarna visas som en
V I K T I G A AT T V I S A
där man fyller i värden) och se vad som
här kan en meningsfull återkoppling
graf på datorskärmen.
Scientific discovery learning (SDL) är
händer. Simuleringen blir då en ”black
spela en stor roll. Att bara få veta om
en konstruktivistisk metod, beskriven av
box” som eleven lämnas att själv klura ut
man svarat rätt eller fel är den mest ele-
Oskar Lindwall och kolleger redogör
Ton de Jong 1997. Metoden handlar
innehållet i. Många fyller bara på måfå i
mentära formen av återkoppling som
2002 för en studie där uppgiften för
i första hand om att lära sig teoretiska
värden i boxar eller klickar planlöst på
lämnar eleven ensam med funderingar
eleverna var att med hjälp av sin egen
modeller med hjälp av simuleringar. I
skärmbilden för att se vad som händer.
om varför svaret var rätt eller fel.
En aktiv och närvarande
lärare behövs.
<
>
TO N D E J O N G
Professor vid University of Twente i Holland.
(http://users.edte.utwente.nl/jong/)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 58
>DATORSPEL
OCH LÄRANDE
Speldatorerna Atari och Amiga banade väg för datorspelen under sent 70-tal
med den på sin tid utmärkta grafiken. Ungdomarna satt med sina billiga
speldatorer och roade sig med Pacman och andra datorspel. Samtidigt satt
föräldrarna med sin PC och knackade DOS-kommandon på datorer utan
g r a f i k . M e n 1 9 8 3 b a n a d e I B M v ä g f ö r d a t o r s p e l m e d F l i g h t S i m u l a t o r, e t t
avancerat flygsimuleringsspel som bara försvarsmakten kunde slå med sina
ä l d r e , m y c k e t d y r b a r a r e u t b i l d n i n g s s i m u l e r i n g a r f ö r k o m m a n d e p i l o t e r.
Strax efter introducerade Apple sina Macintoshdatorer med grafik.
>58
59<
I Sverige fick Gävle Datapedagogiska Centrum statligt stöd för att ta fram så kallade
pedagogiska program för skolan. Det arbetade fram program för både små och stora
elever inom olika områden och dominerade på 80-talet skolmarknaden.
När TV-programmet Nattvirus började recensera datorspel i TV5 1993 och sedan följdes av programmet Enter i TV4 året efter ökade efterfrågan markant, även bland vuxna.
Enter startade också en kommunikationstjänst via modem (en BBS, bulletin board
system) där landets lärare kunde diskutera datorspelens pedagogiska fördelar och
nackdelar.
Lär sig eleverna något annat än att öva upp sin finmotorik när de spelar datorspel eller
kan de verkligen fungera som bra inlärningsredskap? Och när är det bra att använda
sig av spel – om det nu är bra?
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 60
>
Birgitte Holm Sørensen från Dansk
Den engelska forskningsgruppen TEEM
med gul ram sämre överlevnadsmöjlig-
läser av hur programmet är uppbyggt
och stava till olika ord – kan göras till en
Pædagogisk Universitet höll ett föredrag
(Teachers
Educational
heter än de med grön ram. Detta är en
och använder sedan denna kunskap utan
övning i reaktionsförmåga om eleven
i Oslo i september 2001 om barns
Multimedia, www.teem.org.uk) gjorde
kunskap som är bra för att lyckas att
att behöva uppmärksamma innehållet.
fokuserar på de nedfallande objekten i
användning av interaktiva medier på
under 2001 en studie av barns använd-
bygga en blomstrande park i SimPark,
fritiden. När barnen blir tillfrågade om
ning av datorspel, både i skolan och i
men inte meningsfull när det gäller att
Barn som går till väga på detta sätt
varför de spelar datorspel, svarar de att
hemmet, och försökte dra slutsatser om
förstå växters förutsättningar i den riktiga
tenderar att missa själva innehållet när
År 2001 genomförde Jo Singstad och
de fascineras av utmaningar, att prestera
vilka effekter på barns lärande dessa
världen.
de söker lösningar på olika problem eller
Knut Augedal en undersökning i Norge
något, att kunna styra och bestämma
spel hade. Undersökningen omfattade
strävar efter att optimera antalet poäng.
kring elevers användning av datorspel i
samt att de tycker om att tävla. Det
700 barn mellan sju och sexton år.
B A R N S A N VÄ N D N I N G AV
Det sker ett lärande, men inte av den
undervisningen. De såg positiva resultat i
DATO R S P E L
typen som var förväntat. Forskarna
sin studie, även om den inte omfattade ett
Evaluating
sociala är samtidigt en stark faktor. När
det gäller kommunikation, underströk
Spelen delades in i kategorier, ungefär
I projektet LärIT (Lärande via Informa-
konstaterar att det är viktigt att barnen
så stort antal individer. Fem elever som
hon att barnen samtidigt handskas
som ovan. Författarna till rapporten
tions-Teknik), som dokumenterats av
förstår syftet med övningarna, vilket inte
gick sitt tionde skolår fick använda spelet
med två nivåer; fiktion och verklighet. I
menar att simulator- och äventyrsspel
Mikael Alexandersson och kolleger
alltid var tydligt uttalat av läraren eller av
”Everquest” vid åtta lektioner i engelska.
fiktionsversionen handlar det om att
utvecklar barns strategiska tänkande
2001, undersökte man bland annat hur
programmet.
skapa identiteter och roller.
och planeringsförmåga. Föräldrar och
barn använder datorspel i skolan. Man
lärare som tillfrågades hade uppfattning-
konstaterade att det i många fall inte är
Jonas Almqvist ser också denna proble-
(online) på webben. Det är öppet i så
OLIKA SPELMODELLER
en att barnen förbättrade kunskaperna
tydligt för barnet att programmet går ut
matik i en studie år 2002. Han undersök-
motto att det bara ger ett ramverk med
En spelmodell kan användas för att den
inom områdena matematik, läsning och
på något annat än att lära sig hantera
te då hur datorspelet ”Draken Gilbert”
endast lite styrning. Eleverna fick ett
erbjuder problemlösning och kan upp-
stavning. Vad man också lade märke till
själva spelet. Barnen lär sig många
skulle kunna användas för att introducera
uppdrag att genomföra en given del i en
levas som en intellektuell utmaning, före-
var att barnen föredrog att spela spel två
gånger att hitta på sätt att komma förbi
ämnet kemi för elever i årskurs fem. Hans
större historia. För att lösa problemen
slår Erik Fjellman och medförfattare år
och två eller i små grupper.
de delar som skulle leda till att hon lärde
iakttagelse är att spelandet nödvändigt-
som dök upp måste eleverna kommuni-
sig något om ämnet som avses, det
vis inte medför att eleverna lär sig om
cera online med instruktörerna i pro-
”SimCity” är ett av spelen som ingick i
vill säga den pedagogiska delen. Det
kemi, utan att det i många fall riskerar att
grammet. Undersökningen visade två
studien. Här ska barnet/eleven bygga en
visar bland annat Jonas Linderoths
bli trivial underhållning. Avgörande är vad
klara tendenser: Att få tillgång till datorer
År 1991 gav Våldsskildringsrådet ut en
stad och fatta olika beslut som krävs för
forskning som redovisas i boken.
läraren tillför i klassrummet och vilka
generellt, och till spelet speciellt, blev en
skrift av Kai Honkonen och Magnus
att ett samhälle ska fungera. Kritiken
frågor eleverna ställs inför.
motiverande faktor. För det andra erbjöd
Rehn, i vilken datorspel delas in i
som forskningsledaren riktar mot pro-
Om barnen inte förstod syftet med
grupper beroende på vilka syften spelen
gram av detta slag är att det inte framgår
övningen så gissade de genom att klicka
Ett annat exempel är användningen
Författarna såg detta som en av orsa-
tjänar:
om spelen bygger på verkliga ekonomis-
sig fram tills det blev rätt. Om detta inte
av ”Krakel Spektakel”, som utsågs till
kerna till att eleverna kände sig mindre
ka modeller. Om modellerna är påhittade
gav önskat resultat avslutade man
1999 års bästa pedagogiska program.
besvärade av att uttrycka sig på ett
missar man en viktig poäng.
övningen och gick tillbaka till något som
Magnus Johansson och kolleger gjorde i
främmande språk jämfört med en klass-
man kände till sedan tidigare. Ett resultat
en studie år 2000 iakttagelsen att rätt-
rumssituation, vilket också bekräftades i
Förutsatt att modellerna bygger på
i LärIT visar på hur vissa datorprogram
stavningsövningar – som går ut på att
intervjuer med eleverna.
verkliga modeller, är det viktigt att peda-
uppmuntrar till en form av kodavläsning
eleven ska fånga nedfallande bokstäver
gogen synliggör kopplingen mellan den
som förhindrar barnets lärande. Kod-
sportspel
virtuella och den verkliga världen. Mikael
avläsning sker när barn i olika situationer
karatespel
Alexandersson och kolleger ger ett
söker efter ”genvägar” till förståelse.
labyrintspel och hoppspel
(2D eller 3D)
exempel i sin bok från 2001: I program-
Barnet ser användandet av programmet
met ”SimPark” där elever kan simulera
som ett självändamål och löser därför
tankenötspel
uppbyggnaden av en park, har blommor
uppgifterna på enklast möjliga sätt. Hon
2000. Eleven ställs inför ett hinder eller
en svårighet som ska klaras upp.
>60
stället för att skapa ord.
>
>
>
>
>
>
>
>
strategispel
äventyrsspel (rollspel)
shoot’em-up-spel
simulatorspel
FIKTION OCH VERKLIGHET
Everquest spelas via direktuppkoppling
Everquest en miljö av lek och trygghet.
<
BIRGITTE HOLM SØRENSEN
Universitetslektor vid Danmarks pedagogiska
universitet.
(http://w0.dpu.dk/default2.asp?page_id=
1632&super_top_page_id=21)
>
ERIK FJELLMAN
Studerar kommunikation vid San Diego
University, USA.
(http://www.teldok.org/dataspel/forfatt.html)
>
J O N A S L I N D E R OT H
Doktorand vid Göteborgs universitet.
(http://katagu.gu.se/katagu.taf?oid=
9000&pid=7321)
>
J O S I N G STA D
Forskare vid Institutt for medier og
kommunikasjon vid Universitetet i Oslo.
(http://www.media.uio.no/internettiendring/
publikasjoner/tekst/augedalsingstad/del2.html)
>
K N U T A U G E DA L
Forskare vid Institutt for medier og
kommunikasjon vid Universitetet i Oslo.
(http://www.media.uio.no/internettiendring/
publikasjoner/tekst/augedalsingstad/del2.html)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.56
Sidan 62
MIKAEL ALEXANDERSSON:
>ELEVER MANIPULERAR
LÄTT DATORPROGRAMMEN
– MISSAR DET
PEDAGOGISKA INNEHÅLLET
>62
63<
Elever utvecklar snabbt olika strategier för att manipulera datorprogrammen, när de ska använda datorspel i skolan. De navigerar enkelt förbi de
d e l a r s o m k a n l e d a t i l l a t t d e l ä r s i g n å g o t i f r å g a o m k u n s k a p e r. D e m i s s a r
lätt det pedagogiska innehållet.
– I alla fall om pedagogen inte medvetet och aktivt utmanar eleverna att
analysera och reflektera över vad spelets pedagogiska innehåll kan vara. I så
fall blir möjligheten större att de lär sig något av spelet.
Detta säger Mikael Alexandersson efter att i projektet LärIT (Lärande via
I n f o r m a t i o n s - Te k n i k ) s t u d e r a t e l e v e r s d a t o r a n v ä n d n i n g .
17/2002_Lärkraft
S
02-10-03 11.57
Sidan 64
y f t e t m e d p r o j e k t e t var att
Genast blir han betydligt allvarligare och frågar
– Men dessa erfarenheter måste också ställas mot lärarnas
undersöka barns olika sätt att lära med
med vilken rätt vi tar elevernas tid i anspråk för
sociala och kulturella erfarenheter och mot de kunskaper ele-
den nya tekniken.
att de ska förberedas för en teknikvärld.
verna ska lära sig. Då kan skolan bli en bra mötesplats där
– Jag hade i ett annat forskningsprojekt kommit
– Syftet är ju gott men vi måste hitta dialo-
fram till att skolan var mer koncentrerad på hur
gen, samspelet med de berörda. Visserligen är
man lär – inte vad man lär. Nu ville jag och mina
många datorprogram interaktiva men det går ju
kollegor undersöka hur eleverna skapar mening av innehållet
som förmedlas via datorn.
inte att fråga en dator om råd.
Han påpekar att datorn i sig aldrig kan utmana vare sig den
T E STA R A L L A S I N N E N
Studerar man Mikael Alexanderssons akademiska karriär finns
det några hittills oförklarliga tidsglapp.
Forskarna upptäckte att eleverna lärde sig genvägarna i
vuxne eller den som växer. Innehållet i ett spel kan möjligen
– Jag brinner för forskning men jag har tagit lite paus då och
spelet och använde sig av dem för att lösa vissa frågor och
göra det men då måste det finnas en aktiv pedagog, som
då för att ägna mig åt min andra passion – måleri, säger han
komma vidare. De var mer koncentrerade på att klara själva
utmanar eleven att reflektera, analysera och få mening av själva
med ett skratt. Konstigare var det inte.
spelet än ta till sig innehållet.
innehållet.
Under årens lopp har det blivit några separatutställningar.
– Jag har ett stort behov av att på olika sätt testa alla mina
Man konstaterade också att det i många fall inte är tydligt
för barnet att programmet går ut på något annat än att lära sig
A K T I VA P E DAG O G E R
sinnen och förmågor. När jag tagit en målarpaus känner jag
hantera själva spelet. De sökte enkla lösningar på spelets olika
Han summerar sin erfarenhet så här:
mig mer hel som människa helt enkelt. Som forskare har man
problem. Klarade inte eleverna övningen så började de klicka
– Ju aktivare pedagogen är i sina utmaningar av eleven,
sig fram och gissa tills det blev rätt. Gick inte det så kunde
desto mer tenderar eleven att lära sig. Det finns med andra ord
de helt sonika stänga av spelet och börja med ett de redan be-
stora risker med att låta elever arbeta självständigt, söka egen
härskade.
kunskap eller att ”forska” om inte pedagogen själv är aktiv. Det
Eftersom flera elever oftast arbetade tillsammans framför
inte så mycket fri tid eftersom yrket i sig är så kreativt och därför oftast kräver hela min uppmärksamhet.
Så en paus då och då – det är hans sätt att lösa den lilla
konflikten mellan två kreativa passioner.
är en myt att elever alltid själva skapar sin kunskap!
F O R S K A R PA S S I O N
datorn fick den som var bäst på att lösa det aktuella problemet
Till skillnad från många forskare inom skolvärlden har Mikael
ta över när det var dags. Det kunde vara ett spel i spelet som
Alexandersson en lång pedagogisk erfarenhet från skolans
Hans forskarpassion är att på olika sätt utröna hur man lär sig
någon var specialist på eller ett frågebatteri, där någon av de
inre värld. Han startade som mellanstadielärare, vidareut-
i sitt arbete av det man gör.
andra lärt sig svaren utantill. Och på så sätt avancerade
bildade sig till lärare i samhällskunskap och fortsatte som
gruppen och kunde snabbare avsluta programmet.
bland annat skolledare och så kallad obs-lärare på högstadiet.
Därefter började han studera pedagogik och sociologi.
– Jag är både intresserad av att se de växande växa men
också hur de vuxna ska fortsätta växa, förklarar han.
Han har dessutom stort intresse för att föreläsa.
– Det är vår skyldighet som forskare. Samtidigt kan jag själv
S EG R EG AT I O N E N K A N Ö K A
>64
människor kan växa.
– För att eleverna ska lära sig något av innehållet måste lära-
P R O F E S S O R I LU L E Å
pröva mina hypoteser kring hur vi människor lär och det är i sig
ren aktivt stödja och utveckla elevernas analytiska förhåll-
I dag är han nyutnämnd professor i pedagogik vid Luleå
oerhört inspirerande. Sedan får andra bedöma om mina före-
ningssätt till spelets innehåll. Annars riskerar vi att segregatio-
tekniska universitet. En pedagogisk professor med lång
läsningar är inspirerande för dem, avslutar han med ett leende.
nen ökar i skolan.
erfarenhet från skolans värld.
Med detta menar han att elever som till exempel är snabba
Kanske är det denna erfarenhet som gjort att han valts att
att trycka på rätt tangent utvecklar den förmågan. Andra lär sig
sitta med som expert i flera olika skolkommittéer de senaste
surfa runt och samla in massor av material för att enbart repro-
åren. Nu senast som en av sekreterarna i Lärarutbild-
ducera detta. Ett fåtal kan utan pedagogiskt stöd utveckla ett
ningskommittén men också som ledamot av den så kallade
kritiskt förhållningssätt, söka aktivt och dra slutsatser från det
Styrningskommittén och i en expertgrupp kopplad till
insamlade materialet.
Gymnasiekommittén.
– Generellt lär sig elever att vänta och vänta och vänta vid
datorn. De väntar på sin tur, att datorn ska starta eller att upp-
L Ä R A RY R K E T KO L L E K T I V T
kopplingen mot nätet ska fungera, påpekar han lite trött.
I hans skolvision är läraryrket påtagligt kollektivt och de arbetar
med kunskapsbildning. Eleverna ska i denna vision lära sig att
V I L L E V I D E T TA ?
ta större utrymme.
– De lär sig också att tekniken ofta inte fungerar och de lär sig
– Det är viktigt att fokusera på hur människor lär och utveck-
att det finns bra genvägar. Så visst lär de sig något. Fast det
las men det innebär inte att innehållet ska sättas åt sidan,
är väl tveksamt om det var dessa erfarenheter vi ville ge dem
påpekar han och menar att elevernas erfarenheter får stor plats
med IT i skolan, säger han.
i framtidens skola.
<
Undervisning ska
skapa förutsättning
för lärandet.
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 66
>ARTIFICIELL
INTELLIGENS
OCH DATORSTÖTT
LÄRANDE
Under 1970- och 80-talen var en del av datorforskningen koncentrerad på
att konstruera datorer med vad man kallade artificiell intelligens, AI. Dessa
framställdes ofta i medierna som ”tänkande maskiner”, ”mänskliga maskinhjärnor” eller fick andra sciencefictionbetonade epitet i både text och bild.
Samtidigt rasade en rymdfeber efter USA:s och Sovjets rymdframgångar och
T V- t a b l å e r n a v a r s p ä c k a d e a v r y m d p r o g r a m d ä r a n i m e r a d e j ä t t e s k e p p g l e d
fram genom rymden.
>66
67<
I dag är debatten mer sansad. Få tror längre att den mänskliga hjärnan helt kan ersättas av en maskin. Däremot kan dagens allt mer avancerade datorminnen laddas med
otroligt mycket information, en informationsmängd som på 70-talet ansågs vara en ren
utopi bland många av landets experter.
Man ansåg på 60-talet att det skulle räcka med fem eller sex datorer i Sverige för att
täcka landets behov och ända in på mitten av 1970-talet var placeringen av samtliga
svenska datorer klassad som försvarshemligheter.
Dagens forskning kring AI är mer nyanserad och realistisk än i begynnelsen. Frågan är
nu om man kan utveckla bra synergieffekter mellan datorstött lärande och artificiell
intelligens. Räcker kapaciteten i dagens datorer till och har forskarna tillräckliga
kunskaper? Hur kan AI komma att påverka pedagogiken och pedagogiken AI?
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 68
>
KENNETH D. FORBUS
Professor vid Northwestern University i Illinois,
USA.
(http://www.cs.northwestern.edu/~forbus/)
Ett nytt område som en del bedömare
både kunna uttrycka begrepp och princi-
Feedbacken som man får i ett program
nen eleverna emellan skedde externt, uti-
Situationer som uppmärksammades
spår kommer att stå i fokus efter tekni-
per för att kunna lösa problem på en
utvecklat med idéer från svag AI kan
från kartorna, men inte i dem. Innan ele-
som mest värdefulla var tillfällen då ele-
kens utbredning i skolan är tillämpningen
experts nivå. Den skulle också behöva
betecknas som tillståndsbaserad snara-
verna redigerade kartorna diskuterades
ver förberedde sig för en presentation
av artificiell intelligens. Forskning inom
ha kännedom på det pedagogiska områ-
re än kunskapsbaserad, påpekar M. J.
för och emot livligt tills någon form av
för en utomstående publik, när de skulle
området har lett till djupare förståelse om
det för att kunna följa elevernas utveck-
Nathan i en rapport 1998. Programmet
samstämmighet rådde. Forskarna och
lära andra att lösa liknande problem som
hur kunskap kan representeras i olika
ling och välja den bästa feedbacken och
lyfter fram och hjälper eleven att se olika
utvecklarna började se annorlunda på
de själva arbetat med och när de skulle
former, hur man logiskt resonerar och
vägen fram till de kunskapsmål som är
delar i hennes läroprocess. En använd-
programmets roll. I stället för att pro-
förbereda nya problem för andra elever.
hur man beskriver procedurella (hand-
satta för varje enskild individ. Detta bru-
ning av AI i denna form är mer i samklang
grammet skulle användas i alla faser, så
Författarna sammanfattar det i ”lära
havande, ”veta hur”) kunskaper. Kogni-
kar kallas stark AI.
med synen på eleven som reflekterar
verkade eleverna vilja samtala i stället för
genom att lära ut” och hänvisar till en
över och tar ansvar för sitt eget lärande,
att skriva ner sin konversation och
mängd studier som visar att elever som
inbegripet värdering av sitt resultat.
använda beviskartan som ett underlag
förbereder sig för att lära ut ett kun-
för samtalet. Här fyllde programmet allt-
skapsstoff också presterar bättre än sina
tionsforskningen har bidragit med kunskaper om hur vi tänker, löser problem
De som motsätter sig ett scenario med
och lär oss saker. Här kan det finnas en
undervisningsmaskiner av detta slag frå-
positiv synergi, menar Kenneth Forbus
gar sig om det är möjligt för datorer att
Ett exempel på svag AI är ”Belvedere”,
så en roll genom att stimulera och guida
kamrater i traditionella kunskapstester.
och Paul Feltovich i sin bok från 2001.
känna till så mycket om eleven, om kun-
ett program för ett undersökande arbete
en diskussion.
Det har man tagit fasta på när man
Forskning inom området AI kan bidra till
skapsområdet eller om läroprocessen att
i grupp som har utvecklats av Dan
utformningen av program för lärande –
det är meningsfullt att använda dem. Det
Suthers och kolleger och som presen-
Erik de Corte och kolleger föreslog
inte genom att direkt använda AI, utan
finns program framtagna som bygger på
terades 2001. Programmet är uppbyggt
redan 1990 att en dator skulle kunna ses
genom att använda en del av begreppen
en stark koppling till AI, men det handlar
kring så kallade beviskartor (evident
som en intelligentare eller mer kunnig
I Betty’s Brain får eleverna rita begrepps-
och tekniken.
om program som täcker ett mycket litet,
maps), som liknar tankekartor. De består
kamrat som man lär sig av genom att
kartor och taxonomiska träd (hierarkiska
specialiserat kunskapsområde. Även om
av knutpunkter (empiriska observationer,
interagera med. Men den skulle också
strukturer) i ett fönster på skärmen som
STA R K A I
en stor del av tekniken redan finns, tar
påståenden, hypoteser) och länkar (för-
kunna ses som en mindre kunnig kamrat
påminner om ett ritprogram. De börjar
Begreppet artificiell intelligens klingar
det lång tid och kostar mycket pengar att
enliga eller oförenliga) som visar relatio-
som eleven fick i uppdrag att lära något.
med att definiera enheter som ingår i ett
inte positivt i allas öron, och kanske
utveckla tillämpningar som bygger på
ner däremellan. Eleverna kan markera
framför allt inte AI tillämpat för lärande.
stark AI.
olika stark tilltro till varje knutpunkt och
”Betty’s Brain” är ett sådant exempel.
kretsloppet skulle exempelvis termerna
länk genom att göra linjerna olika tjocka.
artificiell intelligens.
kunskapsområde (för att lära sig om
S VAG A I
Programmet innehåller också rådgivare
Det är ett program som utvecklas av John
Bransford och kolleger. Programmet,
solljus, vatten, alger och fisk kunna
konstruktioner av smarta undervisningsmaskiner som kan och vet ”allt”.
Men man behöver inte ta ett så stort
med artificiell intelligens och en avdel-
som ännu är en prototyp, visar hur elever
na mellan enheterna (exempelvis andas,
grepp. Ett alternativ kan vara att använda
ning för elevernas kommunikation sins-
kan lära sig naturvetenskap genom att lära
producerar osv.). Detta nätverk ligger
En bra undervisningsmaskin, enligt detta
vissa tekniker på ett generellt sätt i
emellan (chatt).
ut till en virtuell elev vars missförstånd
sedan till grund för de slutledningar som
sätt att se det, skulle behöva innehålla
stället för att koppla dem till ett bestämt
tvingar eleven att reflektera över sin egen
Betty kommer att dra. Elever och lärare
en stor mängd information om ett visst
informationsinnehåll. Detta brukar kallas
Studierna gjorda av Suthers och kolle-
kunskap. Så kallade lärande agenter
kan ställa en fråga till Betty och på så
bestämt kunskapsområde. Detta för att
för svag AI.
ger visade att en stor del av diskussio-
(teachable agents) drar automatiskt slut-
sätt se om hon har tillräckliga kunskaper
satser av de påståenden och förhållanden
om ämnet. Det ger feedback till eleverna
däremellan som eleverna definierat.
om kvaliteten av vad de tror och tänkt.
Denna koppling kan få oss att tänka på
>68
utvecklat sitt program som bygger på
>
PA U L J . F E LTOV I C H
Professor vid Southern Illinois University School
of Medicine, USA.
(http://www.pbli.org/faculty/pjf.htm)
>
M . J . N AT H A N
Lektor i kognitionsforskning vid University of
Colorado, Boulder, USA.
(http://www.colorado.edu/education/contacts/
faculty/nathan/)
>
DA N I E L D . S U T H E R S
Forskare vid Department of Information and
Computer Sciences, University of Hawaii, USA.
(http://lilt.ics.hawaii.edu/suthers/)
>
ERIK DE CORTE
Professor vid University of Leuven, Belgien.
(http://organigram.kuleuven.be/2/50000386e.htm)
användas). Därefter bestäms relationer-
>
JOHN BRANSFORD
Professor vid Learning Technology Center,
Vanderbilt University, USA.
Om Betty inte kan ge något svar eller om
Idén fick Bransford och kolleger av sina
svaret blir uppenbart fel, är detta en tyd-
erfarenheter av vad som motiverade ele-
lig signal till eleven att undersöka kun-
ver och fick dem intresserade av att
skapsområdet vidare.
omarbeta ett material flera gånger.
<
LÄRA GENOM ATT LÄRA UT
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 70
>
METAKOGNITION
– ATT LÄRA OM
SITT EGET LÄRANDE
>70
I och med genomförandet av intentionerna i 1994 års läroplaner har den
pedagogiska diskussionen lyft fram vikten av elevens förmåga att reflektera
över sitt lärande. På en del håll framförs att datorn som verktyg kan hjälpa
till i denna process.
Man hör också ofta att vi lär oss bättre och snabbare med datorstöd. Men vad är
”bättre” lärande? Kan datorn stödja elevens reflekterande eller är den i första hand en
underhållningsmaskin? Passar datorstöd för alla typer av lärande? Området är relativt
outforskat men som pedagog finns det en del att fundera kring av det som hittills
kommit fram.
Vad är bättre lärande? En definition skulle kunna vara att den lärande har större djup i
förklaringar och en förmåga att använda kunskapen i olika sammanhang, det vill säga
att kunna överföra kunskapen från ett område till ett annat.
71<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 72
>
CARL ROGERS
(1902–1987)
Psykolog.
UNDERHÅLLNING ELLER
expert inom ett visst område agerar. En
Datorn kan stödja oss i både observe-
arbetat med. Undervisningsmaterialet är
sig om aspekter av logiskt tänkande,
REFLEKTION
läkare som sitter i samma tågkupé som
rande och reflekterande kognition på två
ofta starkt bundet till ett visst samman-
som i och för sig kan vara av betydelse
Donald Norman är bekymrad för att
mannen som får en hjärtinfarkt reagerar
helt olika sätt, menar Donald Norman.
hang, men man skulle kunna öka flexibili-
för något område i matematiken.
underhållningsindustrins tekniker i allt
direkt för att rädda hans liv, utan att först
Verktyg för att uppleva måste hjälpa oss
teten genom att:
högre grad används inom området läran-
tänka och sedan handla.
att se ett mönster och förstå det. Verktyg
de. Han menar att vi alltmer accepterar
för reflektion måste underlätta uppkoms-
De positiva rapporterna ser ut att ha en
>1
Låta eleven gå igenom ett fall
sak gemensamt. De betonar lärarens vik-
upplevelse som en ersättning för tanke.
Till viss del finns det stöd för reflektion i
ten av idéer. De måste göra det lätt att
och sedan presentera ett nytt,
tiga roll och dennes medverkan för att få
Både upplevelse och tanke är viktiga,
vissa datorstödda läromedel, men på
jämföra alternativ och värdera dessa.
liknande fall. Målet är att hjäl-
eleverna medvetna om sitt tänkande,
och därför är det viktigt att inte låta läran-
detta område finns det mycket att göra.
pa henne att abstrahera och ta
metakognition. Lärarna uppmuntrade
det enbart bli upplevelsebetonat, skriver
Donald Norman uttrycker 1993 farhågor
AT T A N VÄ N DA K U N S K A P E N I
fram generella principer.
också här barnen till diskussioner med
han 1993. Det är viktigt att vi också tar
att datorstödda kurser enbart blir upp-
N YA S A M M A N H A N G
oss tid att reflektera över vad vi upplevt.
levelsebaserade och att vi glömmer bort
Att vara medveten om sitt eget sätt att
vikten av att reflektera. Redan 1976
tänka och resonera – metakognitiva fär-
framhåller Carl Rogers vikten av att
digheter – kan öka elevens möjligheter
många av de interaktiva programmen
reflektera under lärandeprocessen. Det
att överföra kunskap från ett område till
som översatts från engelska har sitt
tar tid och är mödosamt, säger han, men
ett annat. Hur kan man då göra tänkan-
ursprung hos stora internationella förlag.
nödvändigt. Han menar att den kunskap
det synligt? Precis som en fotbolls-
Dessa produkter har i första hand mark-
som kan paketeras och stoppas färdig i
spelare kan titta på en videoupptagning
nadsförts till hemmen som lek-och-lär-
den lärande antingen är skadlig eller tri-
av matchen som just spelats, skulle en
program (eller edutainment, en korsning
vial. En tillrättalagd kunskap som inte
elev kunna få en sammanställning över
fall och sedan ge ”vad-händer-
mellan engelskans education och enter-
kräver möda eller reflektion går inte att
vad hon gjort och vilka konsekvenser det
om-frågor”: ”Om denna del i
tainment). Här ligger fokus på underhåll-
använda. Reflektionen är också viktig för
resulterat i. Men kanske räcker inte
fallet hade ändrats, hur hade du
ningsdelen. Inte sällan återfinns dessa
att kunna överföra den nyvunna kunska-
detta. En handledare – verklig eller virtu-
löst det då?”.
program också i skolan.
pen på andra områden än just det som
ell – skulle kunna peka på speciella
kursen behandlat.
områden som är värda att reflektera
Det finns rapporter, bland annat en av
kring. Stora avvikelser mellan det preste-
Douglas Clements från 1990, som
Programidéerna och utvecklingen av
För att göra sin analys tydlig, delar
>72
>
varandra om sättet att lösa problem.
>2
Generalisera fallet så att lösningen kan fungera för liknande
fall, till exempel göra en tidtabell
för en båttur, följt av en hel turlista med båtturer.
>3
Först låta eleven arbeta med ett
Norman upp kognition i två huvudgrup-
Det reflekterande sättet att närma sig ett
rade resultatet och det förväntade måste
talar om en viss överföring av tankemäs-
per; ”experiential” och ”reflecting”, eller
ämne kräver hårt arbete och tar tid. Det
markeras tydligt.
siga färdigheter vid datorstött arbete.
upplevelsebaserad och reflekterande.
innebär att jämföra, väga för och emot,
Det upplevelsebaserade sättet att ta till
att tänka efter och fatta ett beslut. Det är
H A N D L E DA R E N S R O L L
matematikundervisning visade där bättre
sig något är att direkt och utan ansträng-
ofta på detta sätt som nya idéer uppstår.
En handledare kan spela en stor roll
resultat jämfört med kamrater som arbe-
ning reagera på något som händer. Det
Reflektiv kognition kräver ofta externa
också för att göra eleven medveten om
tade på traditionellt sätt. Det bör beto-
är så de flesta av oss tittar på en film, ett
hjälpmedel som papper och penna, räk-
hur kunskapen kan användas i andra
nas att dessa positiva resultat inte gällt
konstverk eller lyssnar på musik – vi blir
nemaskin, datorprogram eller hjälp av
sammanhang än just det som har pre-
någon generell förbättring i ämnet
underhållna. Men det är också så en
andra människor.
senterats i det exempel som eleven
matematik utan att förbättringarna rörde
Elever som arbetade med simuleringar i
En tillrättalagd kunskap
som inte kräver möda eller reflektion
går inte att använda.
Detta tas bland annat upp av Erik de
Corte och kolleger 1996.
<
D O U G L A S H . C L E M E N TS
Professor vid State University of New York
at Buffalo.
(http://www.buffalo.edu/directory/
find-people-page?query=clements)
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 74
MARTIN STIGMAR:
>LÄRARE
– INTE TEKNIK
HAR POSITIV EFFEKT
PÅ ELEVERS LÄRANDE
>74
Redan på GIH i Örebro upptäckte idrottsentusiasten Martin Stigmar hur kul
det var att läsa pedagogik. Under utbildningen till lärare i idrott och engelska
fick han läsa 40 poäng i praktisk pedagogik.
– Jag blev fast direkt och fortsatte på min fritid som lärare här i Växjö att
läsa in både B- och C-nivån i pedagogik.
1994 fick han en delad tjänst och kastade sig över D-nivån, blev antagen som
doktorand och kunde våren 2002 disputera på temat lärande och Internet.
I dag är han lektor vid Pedagogiska institutionen vid Växjö universitet.
– D e t ä r i n t e t e k n i k e n i s i g s o m h a r p o s i t i v a e ff e k t e r p å e l e v e r s l ä r a n d e . U t a n
helt enkelt enskilda lärares professionella förmåga att få eleverna att reflektera kring sitt eget lärande, säger han.
75<
17/2002_Lärkraft
T
02-10-03 11.57
Sidan 76
i l l s k i l l n a d f r å n många kända idrottare
– Så även om det varit lite pussel med att få ihop en fortsatt
F Ö R V I L L A R S I G L ÄT T
exempel att nätet öppnar nya möjligheter för distanskurser och
har Martin Stigmar alltid trivts i skolan och tyckt
forskartjänst vid Pedagogiska institutionen här i Växjö så har
– Jag noterade att risken var stor att majoriteten av eleverna
ökar förekomsten av moderna nätuniversitet.
det varit kul att hela tiden få lära sig nya saker. Och
det varit värt de nerlagda timmarna. Nu får jag möjlighet att
skulle använda sig av vad som kan kallas kollektiv klipp-och-
Men han efterlyser fler forskare i skolans undervisning och
det tycker han fortfarande. För honom var det därför självklart
fortsätta utforska det pedagogiska, ekonomiska och lustfyllda
klistra-träning. Det var många av dem som aldrig reflekterade
menar att detta kan bidra till att utveckla elevers förståelse och
att fortsätta i skolans värld och han fick förmånen att kombi-
mervärdet kring lärandet.
kring det de spårade upp via Internet och de tappade lätt bort
deras förmåga och vilja att se saker ur nya perspektiv.
sig i all information.
nera två av sina intressen – idrott och språk – i sin ämneslärarutbildning.
K A N M I S STO L K A S
ST I M U L E R A N D E M ÖT E N
förberedande programmen tenderade att göra vissa strate-
lite mer allvarlig och reflekterande:
giska val, som de trodde skulle tillfredsställa lärarens krav. De
– Det har också varit stimulerande att i min lärarroll få arbeta
– Jag kan nog missuppfattas eller vantolkas som IT-negativ
med elever i hela ungdomsskolan – både möta lågstadieelever
av somliga när de läser min avhandling. Men det är jag inte.
och de på gymnasiet, berättar han.
Däremot har jag satt fokus på inlärningen och inte tekniken i sig.
Efter sin lärarutbildning fick han en
tjänst i Alvesta och fortsatte av bara farten att läsa pedagogik på sin fritid på
Växjö högskola.
Han menar att det var för teknikfixerat under de första
entusiastiska IT-åren i början av 90-talet.
– Det var statusfyllt att arbeta med datorer i skolan och man
diskuterade mer tekniken än själva pedagogiken och lärandet.
– Det var många elever som inte analyserade informationen
utan bara helt enkelt reproducerade den. Då uppstår genast
frågan ”varför?”.
Efter att än en gång plöjt igenom sina forskningsresultat
kommas pedagogiskt och debatten var närmast euforisk. Alltför
kom Martin Stigmar fram till att det visst går att stödja elevers
och kunde tre år senare lägga fram sin
många var alltför tilltalade av att lösa svåra problem med enkla
reflekterande kring sitt eget lärande kring informations-
uppsats med rubriken ”IT och skolan –
lösningar.
användning från Internet med så kallad metakognitiv träning.
M E R KO N K R E T F Ö R H Å L L N I N G S SÄT T
om läraren har förmåga att skapa en reflekterande lärande-
– Men jag kunde också påvisa att det till stor del beror på
Fem år senare disputerade han med
Men skolans värld är så komplex att det behövs ett betydligt
miljö. Läraren måste lyckas motivera eleverna att också utföra
avhandlingen ”Metakognition och läran-
mer konkret och jordnära förhållningssätt till hur man egent-
nästa steg ur den hämtade informationen – nämligen att ana-
de – om gymnasieelevers informationsanvändning vid arbete
ligen kan använda IT på ett bra sätt, menar han och påpekar att
lysera materialet och förstå sammanhang.
med Internet”.
det finns ett rejält glapp mellan förväntningarna och det realistiska utfallet.
– Man hystar in ett nytt medium i en traditionell miljö på ett
För att få veta mer om elevers lärande har han klivit in som
sätt som gör att man verkar tro att barn lär sig på annat sätt
forskare i fyra gymnasieklasser och inte enbart suttit som tyst
i dag än på stenåldern. Det tror inte jag. Barn lär sig lära bland
observatör utan delvis aktivt deltagit i processen. Under ett
annat genom att utmanas av professionella lärare, säger han
halvår arbetade han tillsammans med lärarna i engelska med
och berättar med ett stort leende om läraren han mötte för
olika övningar bland eleverna.
många år sedan.
Övningarna utarbetades i samråd med lärare och elever
och hade som syfte att stimulera elevernas förmåga att reflek-
– Det var en man som kunde utmana oss i gruppen och
verkligen gjorde vår kunskapstörst ännu större.
tera över sitt eget lärande, det vill säga metakognition. Han har
lyhört och närgånget studerat vad som händer när elever, IT
E L E V E R N A S EG E T R E F L E K T E R A N D E
och lärande möter varandra.
I stället för att ha fokus på lärarens roll ville han med sitt
aktionsforskningsprojekt i de fyra gymnasieklasserna studera
A K T I V O C H E N G AG E R A D
hur eleverna kunde förmås att reflektera över sitt eget lärande.
Det märks att Martins Stigmar är en aktiv och engagerad man.
Före eller efter sin engelskundervisning fick eleverna reflektera
Han närmast joggar in i sina slitna jeans och jympaskor på
kring sitt eget lärande: ”Vad har jag lärt mig i dag, vad behöver
fötterna inför intervjun. I det lilla arbetsrummet på Växjö
jag lära mig mer om?”.
LY F T F R A M E L E V E N S M OT I VAT I O N
– Precis som det för mig alltid varit viktigt att ha en inre motivation att lära mig nya saker måste det ju vara det för alla
andra. Och professionella lärare kan lyfta fram denna inre motivation hos elever. De ser helt enkelt möjligheterna hur de ska
förmå elever att lära sig lära.
Men användande av IT i skolan är inte av ondo?
– Nej. Man får inte uppfatta mig som en bakåtsträvare. Jag
vill bara påvisa hur viktigt det är att man är medveten om att
kunskap inte innebär att eleverna kan memorera viss information – via Internet eller andra medier. Eleverna måste få
kunskap hur de ska kunna använda tillgänglig information,
analysera den och förstå den.
Detta ser han som skolans och lärarnas viktiga professionella roll i dagens informationsöverflöd.
– Den lärande individen är för mig ett aktivt subjekt, men
inlärning innebär något mer passivt, påpekar han.
universitet är bokhylla, besöksstol och skrivbord belamrade av
Två av klasserna var från yrkesförberedande program och
pedagogisk litteratur, men med ett raskt grepp plockar han
två från studieförberedande. Detta för att han ville undersöka
fram de tidskrifter och avhandlingar han behöver ur högarna.
om den växande kunskapsklyftan mellan dem som redan har
N ÄT E T Ö P P N A R N YA M ÖJ L I G H E T E R
mycket teoretiska kunskaper och dem som har begränsade
Martin Stigmar menar att det finns mycket gott att utvinna av
teoretiska kunskaper kunde spåras på dessa olika program.
en medveten användning av den nya tekniken. Han ser till
Han pratar engagerat för att övertyga en om hur kul han
tycker det är att få fortsätta att forska.
<
R E P R O D U C E R A D E I N F O R M AT I O N
Det fanns helt enkelt en övertro kring vad som kunde åstad-
D E LTA R A K T I V T I P R O C E S S E N
att allt fler kopplar ihop metoderna med innehållet.
de yrkesförberedande programmen.
När det var dags för D-nivån 1994
komma att påverka skolan i framtiden”.
håll, det vill säga hur eller vad elever ska lära sig. Min dröm är
hade alltså lättare att sovra i informationsflödet än eleverna på
lyckades han få tid för studier i sin tjänst
en litteraturstudie om hur datorer kan
>76
Han kunde också konstatera att elever på de studie-
När man kommer djupare in på hans forskning blir han genast
– Tyvärr har vi i dag fokus kring antingen metoder eller inne-
77<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 78
REFERENSER >>>
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och
datorer. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (2002) Fingrar som tänker och tankar som blänker
– om barns kommunikation vid datorn. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.).
Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm:
Prisma.
Almqvist, J., Eriksson, E-L, Hedfors, M., Jonsson, L-E & Lindström, K.
(1999). Verktyg som förändrar. En rapport om 48 skolors arbete
med IT i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
Almqvist, J. (2002). Undervisning och/eller underhållning. I Säljö, R.
& Linderoth, J. (red.). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans
lärkultur. Stockholm: Prisma.
Barron, B., Schwarz, D. & Vye, N. (1998). Doing with understanding:
Lessons from research on problem- and project-based learning.
Journal of Learning Sciences 7, s. 271–311.
Becker, P. (2002). Hörs elevers röst i samhället? Datorn i utbildningen 1/2002, s. 10–11.
Bergman, M. (1996). När IT kom till skolan. Linköpings universitet:
Tema teknik och social förändring. Uppsats 10p (stencil).
Bergman, M. (1999). På jakt efter högstadieelevers Internetanvändning: en studie av högstadieelevers Internetanvändning och Internet
som kulturellt fenomen i skolan. Licentiatavhandling, Uppsala
universitet, Uppsala.
Chamless, J. & Chamless, M. (1993). The effects of instructional
technology on academic achievement of 2nd grade students.
University of Mississippi.
Clements, D. (1990). Metacomponential Development in a Logo
Programming Environment. Journal of Educational Psychology,
Vol. 82, No. 1, 141–149.
Cognition & Technology Group at Vanderbilt (1996). Looking at
technology in context: A framework for understanding technology
and education research. I D. Berliner & R. Calfee (eds.). Handbook
of educational psychology. New York: Macmillan.
Cognition & Technology Group at Vanderbilt (1997). The Jasper
Project: Lessons in Curriculum, Instruction, Assessment, and
Professional Development. New Jersey: Lawrence Erlbaum.
Comenius, J. A. (1657). Didactica Magna.
de Corte, E., Verschaffel, L., & Lowyck, J. (1996). Computers, Media
and Learning. I de Corte, E. and Weinert, F. International
Encyclopedia of Developmental and Instructional Psychology.
Pergamon Press.
Dillenbourg, P. (1999). Collaborative Learning: Cognitive and
Computational approaches. Oxford: Elsevier Science.
Dunn, R. (2001). Nu fattar jag! : att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books.
Edström, R., Riis, U., Fahlén, L., Jedeskog, G., Pedersen, J.,
Samuelsson, J., Bergman, M. & Holmstrand, L. (1997).
Informationsteknik i skolan. En fråga om ekonomi och pedagogik?
En lägesbestämning vid 97 svenska kommuner. Uppsala universitet:
Pedagogiska institutionen.
Eneroth, C. & Katzeff, C. & Larsson, R. (2001). Magic or Realism? –
Transforming learning styles into design features in net-based education. Accepterad till NIC 2001, Köpenhamn, 30/10 – 3/11.
Enochsson, A. (2001). Meningen med webben – en studie om
Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass. Karlstad
University Studies 2001:7.
Fjellman, E. & Sjögren, J. (2000). Interaktiv utbildning inför framtiden.
Telematik 200, KFB-rapport nr 2000:10, Teldok Rapport 133.
Stockholm: TELDOK och KFB.
Forbus, K. & Feltovich, P. (Eds.) (2001). Smart machines in
education. Cambridge, MA: MIT Press.
Ford, N. (2000). Cognitive style and virtual environments. Journal of
the American Society for Information Science, 51 (6), 543–557.
Gardner, H. (1983). Frames of Mind. Cambridge, Mass: Perseus
Books.
Gärdenfors, P. (1992). Blotta tanken. Nora: Nya doxa.
Gärdenfors, P. (2001). Att förstå är att se ett mönster. I IT i skolan
mirakelmedicin eller sockerpiller? Rapport 45/2001. Stockholm: ITkommissionen.
>>>
79<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 80
Hansen, T., Dirckinck-Holmfeld, L., Lewis, R. & Rugelj, J. (1999). I P.
Dillenbourg (ed.). Collaborative Learning. Cognitive and computational approach. Oxford: Elsevier Science.
Hedrén, R. (1990). LOGO-programmering på mellanstadiet. En
studie av fördelar och nackdelar med användning av LOGO i matematikundervisningen under årskurserna 5 och 6 i grundskolan.
Linköping: Department of Education and Psychology. (Avhandling).
Hernwall, P. (2001). Barns digitala rum – berättelser om e-post,
chatt & internet. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen,
Doktorsavhandling 104.
Honkonen, K. & Rehn, M. (1991). Om datorspel. Våldskildringsrådets
skriftserie. Nr 2.
Howe, C. & Tolmie, A. (1999). Productive interaction in the context of
computer supported learning in science. I P. Littleton & K. Light
(eds.). Learning with computers. London: Routledge.
Hoyles, C., Healy, L., and Pozzi, S. (1994). Groupwork with
Computers: An Overview of Findings. Journal of Computer Assisted
Learning. Vol. 10, 202–215.
Ivarsson, J. (1999). Att se ny teknik: Hur mellanstadieelever tillsammans undersöker och använder ett nytt tekniskt läromedel.
Opublicerad magisteruppsats, Linköpings universitet, Linköping.
Ivarsson, J. (2002) Tala, peka och lära matematik i datorbaserade miljöer: En kritisk analys. I R. Säljö & J. Linderoth (red.) Utm@ningar och
e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Jedeskog, G. (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund:
Studentlitteratur.
Jedeskog, G. (2001). ”Maila mej sen!” Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers arbete. Linköpings universitet,
Institutionen för beteendevetenskap.
>80
Jermann, P., Soller, A. & Muehlenbrock, M. (1999). From mirroring
to guiding: A review of state of the art technology for supporting
collaborative learning. Paper presented at Euro CSCL 2001.
URL:http://www.mmi.unimaas.nl/euro-cscl/Papers/197.pdf
Johansson, M., Hildén, A., Nilsson, C. & Thorell, M. (2000). Att bedöma pedagogisk programvara. Rapport från projektet ”Utprovning och
relevansbedömning av IT-baserade läromedel inom lärarutbildningen”. Stockholm: Rådet för högskoleutbildning.
de Jong, T. & van Joolingen, W.R. (1998). Scientific discovery
learning with computer simulations of conceptual domains. Review
of Educational Research, 68, 179–202.
Kozulin, A. (ed.) (1986). En översättning av Vygotsky, L. S. (1934).
Thought and Language. Boston, MA: MIT Press.
Lagerlöf, S. (1906). Nils Holgerssons underbara resa genom
Sverige. Stockholm: Bonniers.
Large, A., Beheshti, J., Breuleux, A. & Renaud, A. (1995). Multimedia
and comprehension: the relationship among text, animation and
captions. Journal of the American Society for Information Science,
46, (5), 340–347.
Laurillard, D. (2002). Rethinking university teaching. Second ed.
London: Routledge.
Lilja, P. (1999). Barns möte med explorativa lärandemiljöer – en
studie av några elevers arbete med Lego-Dacta. Opublicerad
magisteruppsats, Linköpings universitet, Linköping.
Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära – en studie av
samspel mellan informationssökning och lärande. Författar- &
Publiceringsföreningen Valfrid. (Avhandling).
Limberg, L., Hultgren, F. & Jarneving, B. (2002). Informationssökning
och lärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Lindh, J. (1993). Datorstödd undervisning i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lindwall, O., Lindström, B. & Bernhard, J. (2002). Lärandets konkreta
villkor: Datoranvändning i skolans fysiklaborationer. I R. Säljö & J.
Linderoth (Red.) Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
Marchello, J. (1987). Education for a Technological Age. Futures.
October.
Means, B. (ed.). (1994). ”Technology and Education Reform”. San
Fransisco: Joey Bass.
Pask, G. (1988). Learning strategies, teaching strategies and conceptual or learning style. (R. Schmeck (ed.). Learning strategies and
learning styles. (ss 83–99). New York: Plenum Press.
Pedersen, J. (1998). Informationstekniken i skolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Reiman, P. (2000). Fostering Critical Thinking about Environmental
Issues with ”Mind Tools”. I T. Tydén & A. Thelin (red.). Tankar om
lärande och IT – en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Riis, U. (2000) Elever, lärare och organisationer kring informationstekniken i skolan, ELOÏS. I T. Tydén & A. Thelin (red.). Tankar om
lärande och IT– en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Riis, U. & Jedeskog, G. m fl. (1997). Pedagogik, teknik eller ekonomi?
En baslinjebestämning av KK-stiftelsens kommunbaserade skolutvecklingsprojekt. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Riis, U. (2000). IT i skolan – mellan vision och praktik. En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
de Sousa Pires, J. (1998). Glädjen att veta hur det faktiskt hänger
ihop! Ordlista för alla som vill förstå datorn, teven, videon, ficktelefonen, samhällsdebatten. Lund: Studentlitteratur.
Riis, U., Holmstrand. L. & Jedeskog, G. (2000). Visionär entusiasm
och realistisk eftertänksamhet. KK-stiftelsens satsning på 27
”fyrtornsprojekt” 1996–1999. Uppsala universitet, Pedagogiska
institutionen.
Stigmar, M. (2002). Metakognition och internet – om gymnasieelevers informationsanvändning vid arbete med internet.
Doktorsavhandling. Acta Wexionensia nr 15/2002.
Rogers, C. (1976). Frihet att lära: om att själv få styra sitt sökande
efter kunskap. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Rognhaug, B. (1996). Kunskap och lärande i IT-samhället.
Stockholm: Runa Förlag.
Sadler-Smith, E. & Riding, R. (1999). Cognitive style and instructional preference. Instructional science, 27: 355–371.
Samuelsson, J. & Riis, U. (1996). Kartläggning av pågående FoUprojekt m m rörande utbildning och informationsteknologi. Tema-T
Arbetsnotat nr 169. Linköping: Linköpings universitet.
Milrad, M. (2000). Designing interactive simulations that integrate
physical and computational media. Paper presented at NORDICHI
2000. URL: http://www.alp.varnamo.se/credit/forskning/artiklar/
nordCHI2000.pdf
Schofield, J. (1995). Computers and classroom culture. Cambridge,
UK. Cambridge University Press.
Nathan, M. J. (1998). Knowledge and situational feedback in a
learning environment for algebra story problem solving. Interactive
learning environments 5, (1), 135–159.
Schwartz, D. (1999). The productive agency that drives collaborative
learning. I P. Dillenbourg (ed.). Collaborative Learning. Cognitive and
computational approach. Oxford: Elsevier Science.
Nielsen, C. (1999). Barn handleder barn, kamratsamverkan. En
litteraturstudie och forskningsgenomgång. Opublicerat manus,
Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Singh, B. (1993). IBM’s Writing to Read program: The right stuff or
just high tech bluff? ERIC ED 339 015.
Nissen, J., Riis, U., Samuelsson, J. (2000). ”Vi måste börja där vi är.”
IT och den svenska skolan: En lägesbeskrivning vintern 1998/1999.
Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
KK-stiftelsen (2001). Gallup-undersökning om IT i skolan.
http://www.kollegiet.com/default.asp?docID=34907&typ=
87&skolexempel=&pid=7
Norman, D. (1993). Things that make us smart. Cambridge, Mass:
Perseus Books.
Kolb, D. (1984). Experiential learning: experience as a source of
learning and development. Endlewood Cliffs, N J: Prentice Hall.
Papert, S. (1994). Hur gör giraffen när den sover? Skolan, datorn
och kunskapsprocessen. Göteborg: Daidalos.
Singstad, J. & Augedal, K. (2001). Everquest som læringplattform. En
undersøkelse om bruk av ett icke-proprietært 3-dimensjonalt onlinespil i fremmedspråksundervisningen i en ungdomsskoleklasse.
Kandidat-uppsats. Oslo: Institutt for medier og kommunikasjon.
Universitetet i Oslo.
Skolverket (1999). ” …utvecklingen beror då inte på användningen
av datorer.” IT-användning i den svenska skolan våren 1998.
Stockholm: Skolverket.
Suthers, D., Connelly, J., Lesgold, A., Paolucci, M., Toth, E., Toth, J. &
Wiener, A. (2001). Guidance for student learning scientific inquiry. I
K. Forbus & P Feltovich (eds.). Smart machines in education.
Cambridge, MA: MIT Press.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Prisma.
Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) (2002). Utm@ningar och e-frestelser.
IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
TEEM (Teachers Evaluating Educational Multimedia).
URL: http:// www.teem.org.uk.
Tengström, E. (1997). Lärarens roll i kunskapssamhället. Didaktisk
Tidskrift, 1–2, 4–10.
81<
Todd, R. (1999). Transformational leadership and transformational
learning: Information literacy and the World Wide Web. NASSP
Bulletin, March, 4–12.
Thydén, T. & Andrae Thelin, A. (red.) (2000). Tankar om lärande och
IT. Stockholm: Skolverket.
Tweddle, S. (1993). The Future Curriculum and Information
Technology. Journal of Information Technology for Teacher
Education, Vol. 2, No. 1, 105–110.
Wyndhamn, J. (1993). Problem-solving revisited. On school
mathematics as a situated practice. Linköping: Studies in Arts
and Science, nr 98.
<
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 82
KK-STIFTELSEN UPPGRADERAR SVERIGE
KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft och
tillväxt genom kunskaps- och kompetensutveckling. Vi bidrar till
att uppgradera Sverige. Vi vill påverka attityder och strukturer
inom högskola, näringsliv, skola och samhälle. Vi stimulerar till
gränsöverskridande möten för att inspirera människor att tänka i
nya banor och utveckla ny kunskap.
KK-stiftelsen ska
> Stödja uppbyggnad av profilerade forskningsmiljöer vid nya
universitet och högskolor. Syftet är att utveckla ny kunskap som
näringslivet behöver för att på lång sikt öka sin konkurrenskraft.
> Bidra till ökad kompetens för förvärvsarbetande i näringslivet,
särskilt branscher i stark förändring. Främst bidrar vi genom att
ge stöd till att utveckla kvalificerade utbildningar.
>82
> Ge barn och ungdomar goda förutsättningar att ta till vara
kunskapssamhällets möjligheter, stimulera till högre studier och
skapa möjligheter för livslångt lärande. Främst bidrar vi genom
att stödja lärare och stimulera till ökad lärlust i skolan.
KK-stiftelsens informationsavdelning >
<
PRODUKTION
<
R E DA K TÖ R
<
F OTO
<
SEPTEMBER 2002
Eva Nyström >
Marie Dalmalm >
<
<
F Ö R FAT TA R E
Maria Larsson >
L AYO U T O C H O R I G I N A L
I S S N 14 0 3 - 3 224 >
Art-O-Matic >
<
T RYC K
Redners >
17/2002_Lärkraft
02-10-03 11.57
Sidan 84
#
B E STÄ L L K K- ST I F T E L S E N S S K R I F TS E R I E
#1 H U R D E T E N A G E R D E T A N D R A
Småföretag och högskola utvecklar ny kunskap tillsammans.
# 9 D E N F J Ä R D E B A S FÄ R D I G H E T E N
Sju röster om värderingar, lärande och Internet.
> U TG Å N G E N
# 2 D E N N Ö D VÄ N D I G A KO N S T E N AT T L Ä R A ,
# 10 E - E R G O N O M I
IT-arbetsplatser i skolmiljö.
LÄRA OM OCH LÄRA NYTT
Reportage från skolor som prövar nya sätt att utveckla
lärandet med datorn som verktyg. > U TG Å N G E N
# 11 S M Å F O R S K A R E I S TO R A F R Å G O R
Nya sätt att förmedla kunskap om naturvetenskap och teknik.
#3 K N A R K , P O R R O C H N Y N A Z I S M – E T I K
# 12 S KO L B O K I T I D E N 2
Lärares bästa undervisningsidéer med IT, år 0–6.
PÅ I N T E R N E T
Ny teknik utmanar våra etiska värderingar.
# 4 S KO L B O K I T I D E N
Lärares bästa lektionsidéer.
> U TG Å N G E N
> U TG Å N G E N
# 5 M E D E L L E R U TA N F I LT E R ?
Personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken
och vuxenrollen när Internet kommer till skolan.
#6 L Ä S - O C H S K R I V M Ö J L I G H E T E R
Hur IT hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter.
# 7 K U LT U R K R O C K A R O C H S Ä L L S K A P S L Å D O R
Åtta historier om vad som händer när kulturen möter
informationstekniken.
# 8 E N K L A V E R K T YG F Ö R S VÅ R A H I N D E R
Om nya hjälpmedel för barn med funktionshinder.
STIFTELSEN
FÖR
KUNSKAPS-
OCH
KOMPETENSUTVECKLING
B o x 3 222 10 3 6 4 S t o c k h o l m
w w w. k k s . s e i n f o @ k k s . s e
Te l 0 8 - 5 4 5 211 0 0 F a x 0 8 -24 75 0 9
# 13 S KO L B O K I T I D E N 2
Lärares bästa undervisningsidéer med IT, år 7–9 och
gymnasiet.
# 14 LU S T F Y L LT
Problembaserat lärande – uthålligt didaktiskt förhållningssätt.
# 15 G LO B A LT
Skolan lär i internationell miljö.
# 16 S A M V E R K A N
Hur breda band knyts mellan högskolan och näringslivet.
S K R I F TS E R I E N G Å R AT T B E STÄ L L A PÅ
W W W. K KS . S E / P U B L I K AT I O N E R