Förord
i
7
om jesus och islam
Jesusgestalten 15
Islam i frälsningshistorien (av Olivier Clément) 25
Muhammed, Koranens profet? (av Mahmut Aydin) 63
ii kyrkan bland muslimerna
Förkunna Jesus? 79
Vilken skillnad gör det? 87
iii mot en djupare förståelse
Följden av ett missförstånd 111
Ett ord som är gemensamt för oss och för er –
en historisk bakgrund (av Paul Jackson) 121
Ett ord som är gemensamt för oss och för er 129
iv ett svenskt perspektiv
Hur tänker Svenska kyrkan?
135
v en annan väg
Vem var det? 153
Efterord 157
Appendix I 161
Appendix II 165
Namnlista 171
En kort ordlista 175
5
Om Gud hade velat så,
skulle han ha gjort er till ett enda folk.
Men han ville pröva er genom det som kommer.
Överträffa varandra i goda gärningar.
Ni skall alla återvända till Gud.
(Koranen, sura 5, 48)
Herrens ängel sade till Hagar:
»Du är havande och skall föda en son,
och du skall ge honom namnet Ismael,
ty Herren har hört din klagan.
Mer vildåsna än människa skall han vara,
han skall slåss mot alla och alla mot honom.
Öster om alla sina bröder skall han bo.«
(Bibeln, 1 Mos. 16:10–12)
6
Förord
Behovet av en fungerande, välinformerad dialog mellan
kristna och muslimer är stort, och det brådskar. Islam
och kristendomen är de största religionerna i världen.
Statistiskt sett omfattar de nära hälften av jordens be­
folkning; kulturellt och politiskt påverkar de alla.
Att föra dialog är svårt. Dialog är samspråk och för
det behöver man ord med bestämd betydelse, gester
som inte missförstås och relativt likartade utgångspunk­
ter. Man måste veta vem man är och vad man tror på.
Man måste kunna ta emot varandra i respekt. Redan
Aristoteles visste att ingen vänskap kan uppstå mellan
den rike och den fattige, den mäktige och den svage.
Det krävs en mötesplats – en trygg ort, ett fredligt ställe,
där man känner att man är i jämnhöjd med varandra.
Den här boken vill bidra till upprättandet av en sådan
mötesplats.
Det första steget kan verka förvånande: markera
skillnaderna. Att lyfta fram likheterna är utan tvivel be­
hagligare, men riskerar att förvränga perspektivet. Det
är inte för inte som motsättningarna finns – vi är olika,
7
vi tror olika. När vi har accepterat detta står problemet i
klar dager inför oss och vi kan samtala.
Ett av de mest centrala problemen är hur Jesus och
Muhammed uppfattas av muslimer och kristna. Här
finns många missuppfattningar och ofta bristande kun­
skap om hur det är på den andra sidan. Därför inleder vi
med en jämförande studie av Jesusgestalten inom islam
och i kristendomen.1
Ett annat problem – främst för de kristna – är hur
den andra religionen skall passas in i frälsningshistorien,
som ju är något helt annat än en sociologisk eller all­
mänhistorisk tolkning av det som sker. Hur skall vi som
kristna förstå fenomenet islam?2 Den franske teologen
och filosofen Olivier Clément var starkt engagerad både
i kristen ekumenik och i religionsdialog. Texten vi här
publicerar av honom återspeglar den reflektion som har
skett under de senaste årtiondena.
Vad som är acceptabelt för de kristna och till och
med verkar utomordentligt generöst i kristet perspektiv
uppskattas inte alltid av muslimerna. Den turkiske fors­
karen Mahmut Aydins analys av biskop Kenneth
1 Om inte annat anges är texterna i denna bok författarens egna.
2 Det sociologiska perspektivet har blivit så dominant i dag att det
förmodligen är ganska svårt att genast förstå vad detta innebär. Det är
inte särskilt svårt att förklara islam sociologiskt, ur ett religionshistoriskt
perspektiv – men på vilket sätt kan en kristen säga att islam ingår i
Guds plan för mänskligheten? Om man tror att Jesus har gett den
slutliga uppenbarelsen av Gud, hur förklarar man att det har uppstått en
världsreligion efter Jesus som åberopar Abrahams Gud? Det säger sig självt
att detta är en fråga enbart för den som tar den kristna tron på allvar.
8
Craggs försök att gå islam till mötes är bara ytterligare
ett exempel på hur lång och svår vägen är.
Ett samtal mellan författaren och prästen Thierry
Becker från Algeriet ger en aning om vilka utmaningar
som möter missionärer och andra som bor bland musli­
mer i vardagen.
Den historiska öppning i dialogen mellan muslimer
och kristna som helt oväntat följde på en påvlig blunder i
Regensburg uppmärksammas därpå. Ett hundratal mus­
limska ledare och tänkare skrev 2007 till de kristna kyrk­
ornas ledare, med påven i spetsen, och föreslog att man
skulle börja samtala på allvar för att få fred på jorden.
Initiativet togs emot av Rom, Konstantinopel, Moskva,
Canterbury, Genève och en mängd större och mindre
kyrkoinstanser och har gett upphov till intensiv aktivi­
tet. Inte mycket av denna tycks ha noterats i Sverige. En
inledande artikel (skriven 2008) följs av en introduktion
författad av jesuitprästen Paul Jackson, som är engagerad
i religionsdialog i Pabna i östra Indien. Därefter kom­
mer den offentliga sammanfattningen av det brev som de
muslimska ledarna skrev till kyrkoledarna och vars fulla
text finns att tillgå på olika språk – dock ej på svenska –
på den hemsida som initiativtagarna skapat.3
Till sist ges en inblick i vad som kanske är det svenska
perspektivet, återspeglat i den debatt som uppstod i
samband med ärkebiskopsvalet 2013.
3 www.acommonword.com
9
Läsaren bör förvarnas: detta är en bok som helt utan
komplex utgår från det kristna perspektivet. Det finns
tre skäl till detta. Det första är att islam är en religion
som har kulturpolitiska dimensioner. Det tål att upp­
repas. Man kan inte föra någon dialog med muslimer
utifrån en förmodat neutral position som båda parterna
förmodas inta. Det är en illusion som grundar sig på
en annan, mycket livskraftig illusion, nämligen att vi i
Europa befinner oss i en sådan position.
Det gör vi inte alls och detta utgör det andra skälet:
den europeiska civilisationen är en kristen civilisation.
Det betyder inte att alla européer är kristna eller på
något vis måste ha med den kristna kyrkan att göra. Det
betyder bara just detta, som är ett historiskt faktum:
grunden för vår civilisation är till stor del det kristna
arvet – konstnärligt, intellektuellt och andligt. Detta
vet muslimerna mycket väl. Vi behöver inte låtsas vara
kristna om vi inte är det av övertygelse, men vi skall
inte heller låtsas som om vi befann oss utanför alla kate­
gorier, värden och föreställningar. Ingen är ett oskrivet
blad. Vi förstår oss själva först om vi accepterar detta
faktum.
Det tredje skälet är att redaktören för denna bok
är engagerad kristen och de vars bidrag ingår i den är
troende, antingen muslimer eller kristna. Vi förenas i
övertygelsen att det inte är genom att samlas omkring
neutrala och abstrakta principer som man för dialog,
utan genom att lyssna till andra när de talar utifrån sin
10
ståndpunkt och själv tala utifrån sin egen ståndpunkt.
Ingen försöker vara neutral; alla försöker gå till sin
övertygelses yttersta gräns för att möta den andre.
Vad är då syftet med den här boken? Främst är det att
låta den svenska publiken höra liksom på avstånd något
av den stora och fascinerande debatt som pågår utanför
vårt territorium – en debatt som äger rum mot bak­
grunden av en intensiv kamp, både för överlevnad och
för öppenhet. Det är en debatt som ständigt är hotad;
som är mycket krävande; som engagerar hela mänsklig­
heten och som ingen kan förutse slutet på.
Kanske det inte finns något slut. Man kan inte redu­
cera hela religionsteologin till en »jag tycker«-fråga.
Man kan inte heller måla den i skarpt svart och vitt.
Men det hjälper att sätta snäckan till örat och för en
stund lyssna till det stora bruset.
11
