Grundläggande vaccinologi

Marta Granström
MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna
Vacciner,
vaccinationsprinciper
och vaccinationsscheman
1
VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1)
LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE)
 Bakteriella

Virala

MPR
Gula febern
Oral polio
Rotavirus
Varicellae

Vaccinia


Oral tyfoid
(genetiskt inaktiverad)


2
Bacillus Calmette Guérin (BCG)


VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (2)
Avdödade (Helcell och helvirion)
 Bakteriella

(pertussis)
 helvirion




del av oralt kolera vaccin


3
IPV
hepatit A
rabies (för humant bruk)
TBE
Japansk B encefalit
VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (3)
Avdödade, subenhet (Delkomponent)
 Bakteriella
 Virala

TOXOIDER
–
–
–

KOLHYDRAT
–
–
–

4
difteri
tetanus
pertussis (acellulär)
meningokock (A, C, Y, W135)
pneumokock (23 valent)
tyfoid ("Vi" antigen baserad)
KONJUGAT
– H. influenzae type b (Hib)
– S. pneumoniae (7, 10, 13 valent)
– N. meningitidis (A, C,Y,W135 + B)



hepatit B
influensa A och B
(split och subunit)
HPV (VLP)
Sammanfattning av skillnaderna mellan
levande och avdödade vacciner

Levande, typ MPR




biverkningar av typ
sjukdomssymptom
biverkningar kommer efter en
inkubationstid (7-10 d)
kraftig neutralisation av
specifika antikroppar
ger långvarigt skydd med
fåtal doser

Avdödade, typ DT





5
biverkningar omedelbart
(inom 24-48 tim)
huvudsakligen lokala
biverkningar
liten eller ingen påverkan av
specifika antikroppar
skydd av begränsad
varaktighet
booster
HELVIRION JÄMFÖRT MED SUBUNIT
Helvirion och virus-lika partiklar (VLP)
 fungerar
utan adjuvans
t ex IPV, HAV, HBV, HPV (även om somliga har adjuvans)
 långvarigt
(livslångt?) skydd
Subunit vacciner
 kräver
adjuvans (för priming)
t ex D, T, aP, konjugatvaccinerna
 kräver
6
upprepade booster doser (utan naturlig booster)
VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT?

Avgörs av typen av infektion!
1. Akuta infektioner utan kronisk fas
De flesta av våra infektioner och därför vacciner:
- Avdödade/subunit vacciner
- Levande, försvagade t ex MPR (orsakar subklinisk infektion)
Vid dessa infektioner krävs endast skydd mot klinisk
sjukdom!
- De vacciner vi har ger skydd mot sjukdom
- Smitta utan klinisk sjukdom = naturlig booster
7
VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT (2)?
2. Infektioner med en kronisk/persisterande/latent fas
VLP vacciner som fungerar bra:
HBV och HPV
Vid dessa sjukdomar krävs skydd mot infektion!
Ställer högre krav på vaccinerna
Nödvändigt då immunsystemet inte kan göra sig av med en
kronisk/persisterande/latent infektion
8
VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT (3)?
Levande vacciner mot sjukdomar med en kronisk fas
1. BCG
-gott skydd mot klinisk sjukdom - endast kortvarigt skydd mot
kronisk infektion (=latent TB)
-BCG grundad på en M. bovis =ger ej latent infektion hos människa
-effekten grundad på kors-skydd = mindre effektivt
2. Varicellae vaccinet
9
-gott skydd mot primärinfektionen = varicellae
-inget skydd mot latent infektion (=herpes zoster).
-fungerar genom att orsaka en subklinisk infektion (såsom MPR)
men ger däremd en latent, kronisk infektion = båda nackdelarna med
levande vacciner mot sjukdomar med en kronisk fas
PRINCIPER FÖR IMMUNISERING
Vaccination och immunisering är inte synonymer!
För att en vaccination skall resultera i immunisering måste två
villkor vara uppfyllda:
1.
Immunogena vacciner
2.
Adekvat immuniseringsschema
10
principer för immunsvar
11
1
2
3
6
7
8
9
mån
IMMUNOGENA VACCINER +ADEKVATA
VACCINATIONSSCHEMAN

12
PRIMING (T-cells svar=immunologiskt minne)
Det väsentligaste!
Håller individen ifrån intensiven och vid liv…
Antikroppssvaret (B-cells svar) hos en primad
individ kommer igång på 3-4 dagar jämfört med 34 veckor hos en antigen-naiv (oprimad) =
mildare sjukdom även vid genombrott
HUR LÄNGE VARAR DET IMMUNOLGISKA
MINNET EFTER PRIMING?
Inga bra studier men varierar troligen med
vaccinets immunogenicitet





13
Kortare efter 1:a booster dosen än efter
andra/upprepade booster doser
Längre efter priming av immunologiskt mogna
individer än för omogna spädbarn
Längre T>D>aP
I kombinationsvacciner avgör den svagaste länken
timingen för behovet av boosterdos
HUR MÅNGA DOSER FÖR PRIMING?
Avgörs av 3 faktorer:

Individens immunologiska kompetens

–
–
–


14
Immunologisk omognad (< 2-3 års ålder)
Immunsuppression (sjukdom eller behandling)
Immunologiskt åldrande
Vaccinets immunogenicitet
Vaccinets reaktogenicitet
PRIMING DOSER
1 dos kan räcka för immunologiskt mogen men
inte åldrande individ


Fler doser eller högre dosering kan behövas




15
T ex HAV, HPV (nya schemat)
Immunologiskt omogna (ju yngre desto omognare)
Immunsupprimerade
Äldre
BOOSTER DOSER, ANTAL OCH INTERVALL

Behovet av booster doser varierar med vaccinet

Bäst boostersvar erhålls efter minst 6 mån efter
priming doserna men gärna upp till 12 mån

Accelerad schema med booster efter 4 månader
fungerar men ger sämre svar
16
Sammanfattning av
immuniseringsprinciper

Immunisering




17
en samverkan mellan
immunsystemets olika delar
"priming" dosernas uppgift är
att inducera ett immunologiskt
minne (T cells beroende)
det långvariga antikroppsskyddet erhålles efter booster
(B cells svar)
ett optimal skydd erhålles med
ett immunologiskt minne + ett
högt antikroppssvar