Frågor som kursen besvarar
Långtidsminnekunskapsrepresentation
Är kreativitet medfött?
Går det att styra vilka beslut vi fattar?
Varför är det svårt att minnas vissa saker?
Vilken del av hjärnan är den intelligenta delen?
Frontalloben – skiljer sig i storlek från apor
Uppfattar våra ögon verkligheten eller illusioner?
Vi ser inte verkligheten som den är utan har
aktivt seende (’active vision’)
Frågor som kommer att besvaras
Procedurell kunskap
• Finns det olika typer av kunskap/minnen?
• “Hantverksmässig” kunskap
• Om ja, varför?
• Ex. Att kunna skapa elegant kod
• Används olika minnen till olika saker? Har de uppstått ur olika sensoriska
• Ex. Att kunna spela golf
intryck?
• Minns vi
• Procedurell kunskap
allting för all framtid?
• Är oftast implicit
• Om ja, hur får vi plats med all information?
• Man är inte medveten om hur man gör
• Hur mycket kan man lita på sitt minne?
• Kan medvetandegöras genom att man tänker kring den (meta-kognition)
• Var ligger våra minnen lagrade?
• T.ex. försöker förklara hur man bäst fintar
Deklarativ kunskap
Tulving: dessutom episodiskt minne
• Faktakunskap
Tre typer av minnen
• Procedurellt
• Ex. Att veta var New York finns, men inte hur man tar sig dit (flyg, båt,
etc.)
• T.ex. hur en uppgift, eller motorisk rörelse ska utföras
• Visar sig genom att
• Semantiskt (motsv. deklarativt)
• Kunskapen ofta är explicit
• Egenskaper hos föremål, abstrakta begrepp, etc., som man kan uttrycka
språkligt
• Man är medveten om den
• Episodiskt
• Kunskapen kan uttryckas i ord
• Enskilda händelser, sådant som har hänt mig
• Man kan resonera kring kunskapen
• Lagras som separata minnen
Sidan 1
Förstärkning av neurala kopplingar
Långtidsminnet bygger på fysiska förändringar
LTP / LTD (Long Term Potentiation / Depression)
• Kemisk kommunikation mellan två neuroner underlättas om dessa
aktiveras samtidigt
• Försvåras om de inte aktiveras samtidigt
• T.ex. sändare aktiv, men mottagare har inte fått andra insignaler, därför inaktiv
Neural plasticitet
• Nyväxt/förgrening av synaptiska kopplingar
• T.ex. hos barn
• Simuleras i artificiella neurala nätverk genom att vikter justeras
Kognitiv neurovetenskap
Tre typer av inlärning:
Indirekta experiment
• Sekvensinlärning -> procedurellt minne
• Integrerande inlärning -> faktakunskap begrepp integreras
med gammal kunskap, kategorier överlappar
Priming
• Separerande inlärning -> episodiskt minne, varje minne för sig
Psykologiska experiment
Perception
• Man mäter vanligen
förståelse
• Reaktionstid (RT) eller andel korrekta svar
Planering, logiskt tänkande
• Vill komma åt den perceptuella processen, men…
Vill eliminera
detta steg vid
RT-mätning
• … testuppgiften inbegriper även motoriken (verbal beskrivning,
knapptryckning)
• Man antar att
verbalt uttryck
Objektegenskaper
”vad”
• Motoriska delen konstant
• Ingen återverkan på ”föregående” processer
Motorik
Position,
orientering
”var”
• Eller???
Sidan 2
Priming
• Skulle vilja veta om Fp har
Typer av priming
förstått, utan att involvera
• Beroende på vilken typ av bearbetning som testas
slutstegen (dvs. det motoriska)
• Visuell priming
• Priming = en första exponering påverkar senare exponering
• Ex. Fd reagerar snabbare andra gången grönt stimulus visas
(ger indirekt tecken på mental bearbetning)
• Semantisk priming
• Möjliga mekanismer bakom priming
• Ex. Fd visas djur blandat med bilar. Fd reagerar snabbare när djur visas
en andra gång, trots att det inte är samma djur, jämfört med när
landskap visas
• Perception och förståelse lämnar avtryck
• Aktivering sprider sig + avklingar långsamt
• Påverkar senare bearbetning av liknande stimuli
• Kan då mäta om bättre återgivning vid en andra presentation av
liknande stimuli
VLTM
• Very long term memory (VLTM)
• Kallas ibland permastore
Hur länge håller långtidsminnet?
• Hågkomst avtar första tre åren… minnena stabiliseras sedan
• Minnen varar i princip livet ut
• Ex. språkkunskap
• Ex. självupplevda (autobiografiska) minnen
VLTM
• Faktorer som underlättar hågkomst
• Ledtrådar vid återgivning (t.ex. liknande situation)
Är våra minnen oförvanskade?
• Engagemang vid inlärning
• Vad som är viktigt för oss
• Hågkomst avspeglar kanske personlig utveckling
• Sämre hågkomst för medelåldern
• Samma saker händer varje dag, lätt att dessa minnen lagras över varandra
• Jfr med proaktiv inhibering
Sidan 3
Kan man lita på vittnesmål?
• Minnet är blandning av egna tankar och det som faktiskt har
hänt
• Svårt att avskärma det som hänt från annan information
• Tidigare upplevelser
• Förutfattade meningar på vad som borde ha hänt
• Oväntat eller känsloladdat sammanhang
• Man är fokuserad på vissa delar av händelsen, missar andra delar
• Särskilt uttalat när man har kort tid på sig
Problem med vittnesmål
Ögonvittnesskildringar…
• Hur var mannen klädd?
• Fanns det värdeföremål i rummet?
• Var mannen beväpnad?
Lätt att minnet påverkas i efterhand
Sätt att förbättra vårt minne
Elisabeth Loftus
• Går att träna upp minnesförmågan
• Lät Fd titta på videosekvens
• Som student:
• En grupp fick fråga som implicit nämnde ett visst föremål
• Var engagerad
• Andra gruppen kontroll
• Tänk kring det du läser
• Skapar ett stödjande nätverk av kringliggande minnesbitar
• Återtest två veckor senare
• Ger flera ingångsvägar, blir lättare att komma åt det vi ville lägga på minnet
• Fd som fick frågan har placerat in föremålet i sin minnesbild av
sekvensen
Sidan 4
Viktigt med djupbearbetning
Minnet
• Nivå av återgivning (’level of recall’)
• Minns vi allting för all framtid?
• Hur mycket vi kommer ihåg påverkas starkt av hur vi djupt bearbetade
• Ja, men inte lika klart som i början (första tre åren)
informationen under memoreringsfasen
• Om ja, hur får vi plats med all information?
• Nivå av bearbetning (’level of processing’)
• Nya minnen lagras över gamla…
• Påverkas av avsikten att behandla information på olika sätt
• Hur mycket kan man lita på sitt minne?
• ”Vill klara mig på tentan”
• Det vi minns påverkas av tidigare kunskap och sammanhanget
• ”Vill ha bättre plattform för framtiden”
• Kunskap fastnar bättre om
• Man har tänkt kring den (djupbearbetning)
• Om man är intresserad
Artificiella kunskapsrepresentationer
• Kombination av mängder (egenskaper)
• Samling av särdrag
Hur representerar vi kunskap?
• Definierande vs. karaktäristiska särdrag
• Olika typer av nätverk
• Ex. semantiska nät
• Hierarki av begrepp och exemplar
• Liknande arvshierarki i objektorienterad programmering
Semantiska nät
Kategorier
byggnad
• Ofta någon typ av hierarki…
• P = ’property’
hus
• Hus kan vara stora, små
• Längd på
• Trä, betong
associationer =
mått på närhet
småhus
• L-formad, T-formad,…
• Bättre exemplar av
trähus
en kategori
• Närmare besläktat
stuga
begrepp
Sidan 5
stenhus
Naturliga kategorier
Mjuka kategorigränser
• Hur definieras kategorigränsen?
Eleanor Rosch och medarbetare:
• Var börjar t.ex. kategorin stuga jfr herrgård?
• Finns ofta en basnivå i hierarkin
• Kategorier är organiserade kring en prototyp
• Basnivån föredras vid beskrivning
• Prototyp = genomsnitts-element
• Används när man t.ex. pekar
• T.ex. gran
• Tveksammare kategorisering ut mot kanterna
• Avtagande likhet med det prototypiska
barrträd
gran
…
silvergran
Dynamiska gränser: kopp eller skål?
Kontextberoende kategorisering
Cats and dogs
Cats and dogs
Sidan 6
Visuella mentala föreställningar
• När vi dagdrömmer eller
planerar hur vi ska packa
bilen inför semestern…
Mentala bilder
• Tänker vi i bilder...
“färg”
“röd” “kub”
Visuell kod
• …eller bara i ord?
Symbolisk kod
’Mental scanning’ (exp. 1)
’Mental scanning’ (exp. 2)
• Memorera bild
• Memorera bild
• Fokusera på startpunkt
• Fokusera på startpunkt
• Ge svar på hur olika delar
• Ange när du ”anländer”
till en namngiven plats
av figuren ser ut
• Mäter tiden mellan två
punkter
• Tiden proportionell mot
avståndet…
Storlek på mentala bilder
Resultat
• RT proportionell mot avstånd
• Föreställ dig en tiger i rosa
rektangelns storlek...
• Ser du några ränder?
• Hur många ränder ser du
på svansen?
Resultat:
Kan räkna ränderna på
tigern när större bild
Sidan 7
JA
Perception-mentala bilder
Planering, logiskt tänkande
Perception är interaktiv
• Bottom-up
tiger,
ränder
• Initierad av perceptuella stimuli
• Top-down
• Driven av bakgrundskunskap, förväntningar
• Egentligen både och
Objektegenskaper
”vad”
• Ständigt pågående interaktion mellan högnivå- och lågnivåprocesser
Motorik
• Percept uppstår ur en ”kompromiss” mellan dessa
Position,
orientering
”var”
Mentala bilder – fysiska bilder
• Mentala bilder motsvarar fysiska bilder:
avstånd bevaras, färger kan uppfattas, etc.
• Utnyttjar möjligheten till top-down feedback aktivering av det
perceptuella systemet
• ”Når” ofta ända ner till V1-V4
• Exempel på hur en funktion (skapa förväntan, fyll i brusig
input) utnyttjas i annat syfte (t.ex. dagdrömmeri)
Sidan 8
