UNDERSÖKANDE LÄRANDE
- PROGRESSIVE INQUIRY LEARNING
Kirsti Lonka
Professor i medicinsk pedagogik,
Centrum för Utbildning och Lärande
Karolinska Institutet
Professor i pedagogisk psykologi
Helsingfors Universitet
VAD ÄR REFLEKTION?
• Att ha ett kritiskt
förhållningssätt till sina
handlingar
• Att ge feedback
• Att ha distans till sig
själv
• Att ifrågasätta sina
egna metoder
REFLEKTION – ÖVER VAD?
• Innehåll
• Presentationssätt? Media?
• Kommer mina studenter att lära sig?
MENTALA MODELLER?
• Styr vår uppmärksamhet, perception
och vårt minne
• Speglar inte
verkligheten utan
betonar saker som
är viktiga för oss
• Känslor, attityder
och värderingar
• Är ”sanningen”
VÅR FRÄMSTA LÄROUPPGIFT I
INFORMATIONSSAMHÄLLET
•Att kritiskt granska de egna mentala
modellerna
ETT BUDSKAP HAR OLIKA INNEBÖRD
• Människor har många begräsningar i sin kognitiva
kapacitet. Det beror inte på deras ”dumhet”, utan
orsaken är ofta att de är selektiva på grund av sina
mentala modeller
• SAMMA BUDSKAP KAN TOLKAS PÅ OLIKA SÄTT AV
-
Patienter
-
Studenter
-
Forskare
-
Allmänläkare
-
Biotekniker
-
Sjuksköterskor
-
Sjukhusläkare
-
Psykologer
-
Jurister
MIN MENTALA MODELL AV FEEDBACK?
• Bara kritik?
• Hjälp för lärande?
• Förödmjukelse?
• Användbart?
• Nyckel för inlärning?
VAD ÄR EFFEKTIVT LÄRANDE?
LÄRARE I MEDICIN & VÅRD:
EFFEKTIVT LÄRANDE
• EGEN ERFARENHET:
försök, misstag,
patienter,
livserfarenhet
• INTELLEKT: egna
tolkningar,
elaborering,
koncentration,
undervisning, lugn,
skrivande, forskning,
debatterande, kunna
argumentera för sina
påståenden
• KÄNSLOR: humor,
spänning, drama,
personlighet
• MOTIVATION:
utmaning,
överraskning, tydliga
mål, schema, att
använda alla sinnen,
liten grupp, egen
aktivitet, mentor
... OCH MIN MENTALA MODELL AV
UNDERVISNING?
• VAD GÖR
PERSONEN PÅ
BILDEN?
•
•
•
•
Överför
Framför
Förenklar
Ger expertis
MIN MENTALA MODELL AV STUDENTER?
• Passiva objekt, mottagare av information,
tomma behållare
• eller...
• aktiva subjekt, unga kollegor, kunskapsbyggare, blivande experter
MIN MODELL AV LÄRANDE?
FÖRVÄRVANDE, KUNSKAPSÖKNING
ASSIMILATION TILL GAMLA MODELLER
FÖRÄNDRING ELLER OMORGANISATION
REKONSTRUKTION AV MENTAL MODELL
KOLLABORATIV KONSTRUKTION AV KUNSKAP
PERSONLIG FÖRÄNDRING
INSTRUKTIVISTISK SYN PÅ LÄRANDE
• Man måste bli upplyst om hur saker och ting
förhåller sig
• Processen är svarsdriven
• Tillägnandet av kunskap innebär ren inhämtning
av kunskap
• Lärande är en process som går ut på att lagra och
minnas information
• Målet med undervisning är att öka
kunskapsbasen och ge färdigheter;
yrkeskunnandet utvecklas på något “mystiskt
sätt”
KONSTRUKTIVISTISK SYN PÅ LÄRANDE
• Man skapar aktivt en tolkning av hur saker
förhåller sig
• Processen är fråge- och svarsdriven
• Kunskapsbildning involverar en fråge- och
svarsprocess
• Lärande är en process som går ut på att
etablera en mer grundlig förståelse
• Målet med undervisning är att medvetet
underlätta utvecklandet av yrkeskunnande
KOMMUNIKATIONENS VIKTIGASTE
UTMANINGAR
• Att ta hänsyn till tidigare erfarenheter och
föreställningar
• Att använda ”socialt delad problemlösning”:
förhandla om innebörden
• Att dra nytta av motsägelser och friktion mellan
gammal och ny kunskap
• Att använda ett berättande sätt att tänka
HUR GÖR MAN BÖCKERNA LEVANDE?
•
•
•
•
•
•
Verklighetsanknutet
Berättelse
Problem
Utmaning
Kompetens
Feedback
ELEMENTS OF PROGRESSIVE INQUIRY
(Hakkarainen, Lonka & Lipponen, 1999)
Setting up Research
Questions
Creating the
Context
Constructing
Working
Theories
Critical Evaluation
Distributed
expertise
Developing New Working
Theories
Searching Deepening
Knowledge
Generating
SubordiGnate
Questions
HUR KAN MAN TILLÄMPA ALLT DETTA?
Principerna för aktiverande undervisning
(Lonka & Ahola, 1995)
1. Diagnostisering och aktivering. Ta reda på vilka tankemodeller
studenterna har sen tidigare. Använd övningar för att klarlägga
förhandsuppfattningarna. Övningarna aktiverar samtidigt
tankarna: studenterna kan exempelvis skriva om eller diskutera
ett ämne innan läraren börjar tala om det.
2. Att stödja inlärningsprocessen och ett reflekterande
tänkande. Klarlägg studenternas tankemodeller och
tankestrategier för diskussion. Samla in feedback under
inlärningsprocessens gång för att ta reda på hur de studerande
tänker vid varje tillfälle. Du behöver inte själv hinna stödja var
och en, utan arbetet kan organiseras så att smågruppens
medlemmar backar upp varandras lärande.
3. Att ge feedback och tackla missförstånd. Under hela
inlärningsprocessen bör studenterna få konstruktiv feedback
både av läraren och av de övriga i gruppen. Klargöra
bedömningskriterierna redan under kursens gång.
SAM - PEDAGOGISKA MÅL
• Att bättre förstå lärande med hjälp
av erfarenhetsbaserande metoder
• Att lära sig studentaktiverande
metoder i ett betydelsefullt
sammanhang
Kursens upplägg
Två parallella mål
• Innehållsmål - Informationssökning och
validering av resurser på Internet
• Metodmål - Studentaktiverande metoder
lärs ut genom praktisk utövning
Upplägg. Exempel
• Parvis föreläsningar en bibliotekarie och en pedagog
• Övergripande metoder som kräver ett genomtänkt
upplägg, t ex snöbollsmetoden
– Innehåll: PubMed samt webbsökning
– Metod: Snöbollsmetoden
Studentaktiverande metoder (SAM) i praktiken
Anna Kågedal, KIB
•
Utgå från studenternas existerande
mentala modeller.
• Utnyttja studenternas befintliga kunskap
och stimulera dem att bygga på den.
• Ge stöd och feed-back.
…….. Jaha - hur gör man då?
–
Snöbollsmetoden
vilket innebär att deltagarna löser ett problem
individuellt, parvis och i grupper om 4. De
löser varandras frågor samt kommer överens
om frågor att ställa till läraren.
Vad har kursen betytt för de undervisande
bibliotekarierna på KIB?
Exempel forts…
• Innehåll: Generella principer för informationssökning
• Metod: Åskådare
– Vilken betydelse för inlärningen har ”klimatet” i
klassrummet?
– Hur kan jag som lärare påverka det?
Delar av de övergripande metoderna kan
även användas enskilt
•
Mindre, enklare, snabbt aktiverande metoder
- Innehåll: Web of Science, Cochrane Library
och Eric.
– Metoder: t.ex. begreppskartor, förbjudna
anteckningar, minute paper, jämföra
anteckningar
KONSTRUKTIV FEEDBACK
•
•
•
•
•
•
Börja med att lyssna
Fokusera på styrkor
Var så specifik som möjligt
Genom att formulera frågor
Ge kommentarer kring uppgiften
Kommentera inte personen
ETT FALL
• En 7-årig pojke kommer in akut då föräldrarna plötsligt
upptäckt en halvsidig förlamning. Vid datortomografi
upptäcker man att de frontala och parietala delarna av
hjärnan har dålig genomblödning. Vid noggrann
anamnes berättar modern, som kommer från Japan, att
andra i släkten har haft en ovanlig kärlsjukdom som hon
kallar "Moya Moya".
Leta rätt på material med bilder och text till föräldrarna
Samt material som du själv kan läsa på.
”RESULTAT”?
•
"De här metoderna verkar ju jättebra för lärarna, men jag vet inte
hur jag skulle kunna använda dem i min biblioteksundervisning”
•
"Jag kommer aldrig mer att undervisa I PubMed utan
snöbollstekniken"
•
PubMed undervisning sker i hög grad med hjälp av
snöbollsmetoden.
•
Förenklar nivåanpassningen av undervisningen.
•
Ett ökat pedagogiskt medvetande och mer konstruktivistiskt
tänkande
•
Stärkt självförtroende i undervisningssituationen
•
Inspiration !
FRAMTIDENS LÄRANDE?
PERSON ++
PERSON
PERSON +
PERSON ++
Person +++
•
SOCIALLY AND PHYSICALLY
DISTRIBUTED EXPERTISE
• people can overcome their
limitations in thinking and
inference by shared
problem solving
• together they can solve
problems that would be
too complex for one
person
•
Cognitive load may be
divided between a human
being and external thinking
tools (e.g., offices,
computers, written
documents)
PATIENT SIMULATOR IN KAROLINSKA
An intelligent system with socially and
physically shared cognition
SLUTSATSER
• REFLEKTION ÄR INTE ENKELT
• GENOM ATT UTVECKLA STUDENTERNAS FÖRMÅGA TILL
REFLEKTION KAN VI IBLAND SKAPA IRRITATION HOS
DEM
• REFLEKTERAD PRAKTIK KRÄVER SAMARBETE OCH
FEEDBACK
• HUR SKAPAR MAN EN UNDERVISNINGSPRAKTIK
BESTÅENDE AV REFLEKTERADE PRAKTIKER?
• ÄR DET MÖJLIGT ATT REVIDERA VÅRA MENTALA
MODELLER AV KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE?
Undersökande lärande?
• Gå genom alla anteckningar om dagen
• Titta på resultaten med snöbollsmetoden
• Tillämpa PBL: 1) forskningsfrågan 2)
arbetshypotesen, 3) brainstorming 4)
inlärningsmål, 5) studera saken, 6) bygga en
ny och bättre teori och nya lösningar
