Jag vill HJÄRNA
lära med kroppen
Tarja Häikiö
Göteborgs universitet
VT 2008
Jag vill HJÄRNA lära med kroppen
zEstetiska läroprocesser
zProcessbaserat lärande
zArbete med ord och bild
zHjärnan och kroppen
zFantasi och minne
zVisuellt lärande
zMentala strategier
Estetiska läroprocesser
zEtt vidgat kunskapsbegrepp
zEtt vidgat språkbegrepp (textbegrepp)
zEtt vidgat estetikbegrepp
zDen radikala estetiken
zEstetiska uttryck som metod
zEstetiska uttryck som egenvärde
Vidgat språkbegrepp
zModersmål
zFlerspråkighet
zDe estetiska språken
zBarns rätt till alla språk
zBasfärdigheter: Läsa Skriva Räkna Tala
Lyssna Röra Känna Se
Estetiska läroprocesser
zEstetik som harmonisering (estetisk
funktion)
zEstetiska aspekter har en organiserande
funktion i lärandet (kognitiv funktion)
zArbete med estetiska uttrycksformer kan
ha en transformativ och meningsskapande
kvalitet (existentiell dimension)
Visuell kompetens
zKunskapande
zVisionskunskap
zFörmåga att förutse
zInre bilder
zMentala bilder
zMentala strategier
zMemorering
Kunskapformer
zFakta – kunskap som information
zFörståelse – kunskap som omdöme
zFärdighet – kunskap som utförande
zFörtrogenhet – kunskap som
meningsskapare
zFantasi – som medvetandeform
zFörhållningssätt – dialektik, dialog
Kunskapsformer
zKreativitet kan ses om en dimension av
kunskapande
zKunskap uppstår i processer över tid
zKunskap har synliga och osynliga delar
zTyst kunskap
zVisuell kunskap
Min bildpedagogiska arbetsmetod
zSe
zUppleva
zÅterskapa
zGrundar sig i Vygotskijs tankar om:
zImitation - härmande
zReproduktion - återskapande
zKreativitet - nyskapande
Användning av mentala bilder
zLärandestrategier
zLärandekontext
zVisuella strategier som del av memorering
zVisuella strategier som del av lärande
Användning av mentala bilder
zAnvändandet av inre bilder
zMentala bilder
zMentala scheman
zBildscheman
zVisuell överföring
zIsomorfisk perception
zVisuell karaktäristik
Sinnlig och kroppslig kunskap
zMaurice Merleau-Ponty
zFenomenologin
zSinnena och kroppen som utgångspunkt i
människans kunskap om sig själv
zVår förståelse av världen är resultatet av
kroppens sinneserfarande
zSinneserfarande är grunden för reflektion
Sinnlig och kroppslig kunskap
zLars-Eric Berg och Anna Cramér beskriver
kroppsrörelser, koordination och en
motorisk utveckling från fin- till grovmotorik
som essentiella för samspelet mellan
tanke och kropp.
zMinnet finns i hela kroppen.
zBerg, Lars-Eric & Cramér, Anna:
Hjärnvägar till inlärning. Jönköping 2003.
Sinnlig och kroppslig kunskap
zGenom kroppens sinnesförnimmelser
skapas sensationer som ger upplevelser.
zUpplevelsen är grunden i vårt erfarande.
zGenom erfarandet skapas olika
kunskapsformer genom bearbetning i
tanke och känsla.
zSinnesintrycken levererar material till
hjärnan som bearbetar informationen från
sensationer via varseblivning.
Sinnlig och kroppslig kunskap
zUpplevelse – Erfarenhet - Kunskap
zI perception och varseblivning aktiveras
medvetandet och vår uppmärksamhet och
vi får en upplevelse
zSinnesupplevelserna kanaliseras genom
olika uttrycksformer
Sinnlig och kroppslig kunskap
z Immanuel Kant menade att kunskapen
skapades i följande förlopp:
z Sinnesintryck (sensation) – genom
åskådningsformerna (rum och tid) till iakttagelse
(perception) – genom förståndskategorier
(kausalitet, totalitet, mångfald, möjlighet,
substans/ting som konstituerar fenomenet) till
begreppsbildning (konception).
z Filosofilexikon.
Sinnlig och kroppslig kunskap
z Lars Vilks:
z Den estetiska upplevelsen bär på ett
kontemplativt innehåll av transformerande och
filosofiskt högstående karaktär och är en
förening av förnuft och sinnesupplevelse.
z Det handlar om det visuellas kraft mot språk och
logik som ett alldeles eget fenomen.
z Vilks, Lars: Konstteori; Kameler går på vatten.
Nora 1995.
Hjärnan och lärande
z Utvecklingens riktning är från kaos mot ordning,
disintegration mot integration
z Barnet är sin kropp i början
z Kompetenser kräver praktik
z Konstruerandet av kunskap
z Mikrogenetiskt lärande
z Vägledning i lärandet
z Rogoff, Barbara: Apprenticeship in Thinking.
New York/Oxford 1990.
Hjärnan och lärande
zMänniskosläktets utveckling i ett
helhetsperspektiv:
zFylogenes – Djurrikets utveckling
zOntogenes – Människans, individens
utveckling
zAntropogenes – Människans kulturella
utveckling individuellt och kollektivt
Hjärnan och lärande
zTre hjärnor
zREPTILHJÄRNAN - Hjärnstammen
zKroppens hjärna – Styr vakenhetsgrad
zDÄGGDJURSHJÄRNAN
zKänslornas hjärna – Styr emotioner
zMÄNNISKOHJÄRNAN - Hjärnbarken
zNeo Cortis – Kompetensernas centrum
Hjärnan och lärande
z Genetik programmerar hjärna 1 och 2.
z Den tredje hjärnan är kopplad till kulturella
läroprocesser
z Hjärnans nervimpulser förmedlas via neuroner
som har ett stort antal bindningsmöjligheter eller
länkar s.k. synapser
z Perception, minnen och mentala processer är
spatio-temporala kedjereaktioner i neuronerna i
hjärnan
Hjärnan och lärande
zHjärnans transmission – överföring
zAll energi till hjärnan kommer från kroppen
zMyelinet överförs från de två delarna av
hjärnan till den tredje genom att nya
nervbanor myeliniseras, dvs beläggs med
neuronkedjor som skapar spår där våra
erfarenheter finns kodade som ”minnen”
Hjärnan och lärande
zMyelinbeläggningen av den tredje hjärnan
sker genom egen aktivitet
zNervbanorna är både telefonledningar och
batterier
zMyelinet är dynamiskt – kunskap rostar
zDen mänskliga hjärnan är skapad för
förändring och befinner sig i nuet
Hjärnan och lärande
zDe nervbanor som förut användes till en
kompetens kan återanvändas av andra
kompetenser. Det skapas länkar eller
synapser mellan olika erfarenheter som
kopplar ihop en erfarenhet med en annan.
Intermodal överföring
zDaniel Stern anser att små barnen lever i
ett intermodalt flöde av intryck och kan
uppfatta paralleller mellan de olika
sensoriska områdena.
zMaterial kan ha transformativa kvaliteter
som i sin tur kan understödja intermodal
sinnesöverföring i
symboliseringsprocessen hos barnet.
zStern, Daniel: Ett spädbarns dagbok.
Primärestetiska upplevelser
zKari Carlsen och Arne Marius Samuelsen
anser att i barns lärande sker organisering
och urval av primärestetiska upplevelser
till konstanser (kategorier).
zI dessa utvecklar barnet en
kodförtrogenhet i att kunna särskilja och
bruka sina intryck och erfarenheter.
zCarlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius:
Intryck och uttryck. Stockholm 1991.
Mentala perceptiva kategorier
zPeter Gärdenfors anser att vi skapar
mentala perceptiva kategorier för att ordna
våra synintryck för att kunna skapa en
förståelse av vår omvärld och de fenomen
vi ser, trots att vi idag ännu inte vet så
mycket om hur dessa kategoriseringar
sker.
Minnesstrategier – Peter Gärdenfors
zDet procedurella minnet kopplar
information.
zDet semantiska minnet hjälper oss att
minnas det som inte är direkt perceptuellt
närvarande.
zDet episodiska minnet hjälper oss att
ordna händelser tidsmässigt.
zDet eklektiska minnet hjälper oss att
minnas det vi behöver minnas.
Mentala perceptiva kategorier
zGärdenfors diskuterar användandet av
bildscheman (image schemas) eller
mentala scheman, och särskilt
användningen av metaforer och
metonymer, i kognitiv bemärkelse och
anser att de har en transformativ funktion i
förhållande till mentala scheman.
zGärdenfors, Peter: Blotta tanken. Nora
1992.
Den symboliska funktionen
zVygotskij anser att människan har en
förmåga att via sitt minne korrelera och
fästa sitt tänkande på olika slags
meningsbärande system eller tecken som
får en symbolbärande funktion gällande
saker, minnesbilder i form av ljudminnen
(men också bildminnen, doftminnen och
så vidare) som tal, språk och skrift.
Den symboliska funktionen
zDen symboliska funktionen innebär att ett
specifikt ting tar över som
betydelsebärande objekt, genom en
generaliserad integrering, som i sin första
fas bestått av att lära känna ett ting.
zNär tinget sedan integrerats i barnets
förståelsesfär blir den symbol för alla
likadana eller liknande objekt.
Högre medvetandeprocesser
zIstället för att förhållandet mellan stimulus
och respons i upplevelsen har ett direkt
och reflexmässigt förhållande, förvandlas
det direkta enligt Vygotskij via ett tecken
eller instrument till en förmedlad akt som
omvandlar den psykologiska nivån till en
högre och mer kvalitativ form.
zVygotskij, Lev: Mind in Society. 1978.
Mångsidigt lärande
z Howard Gardners sju intelligenser
z Lingvistisk (Språklig)
z Matematisk-logisk
z Musikalisk
z Spatial (Rumslig)
z Kinestetisk (Rörelse)
z Interpersonell (Social)
z Intrapersonell (Självkännedom)
z Naturlig och existentiell tillagt som nr 8 och 9
