Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and Physiology (8.
uppl.), kap. 10 (s. 326-334)
Dick Delbro
Ht-10
10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer
sig från skelettmuskelvävnad
strukturellt-funktionellt
• Kardiocyter (kardiomyocyter) finns
bara i hjärtat.
Strukturella karakteristika för
hjärtmuskelvävnad
• Kardiomyocyter: Diam.: 10-20 µm;
längd: 50-100 µm.
• Inga triader.
• Inga terminalcisterner i
sarkoplasmatiskt retikel.
• Hjärtmuskelcellerna kan inte fungera
anaerobt. Energireserv: Glykogen och
lipider. Rikligt med mitokondrier.
Myoglobin är en syrereserv.
Fig. 10-22
En elektrisk impuls sprids över
hjärtat och leder till ett
mekaniskt svar = en
sammandragning (kontraktion).
Därmed pumpar hjärtat.
Intercalated Disc
• Består av en gap junction och en desmosom
(se fig. 4-2).
• Två funktioner: 1. Elektrisk impuls sprids
över muskelvävnaden via gap junction. 2. Det
mekaniska svaret samordnas över vävnaden
genom att desmosomen binder samman
cellerna.
• Hjärtmuskulaturen fungerar som en enda cell
(syncytium) – kallas ett funktionellt
syncytium.
Kontraktionsprocessen i
hjärtmuskelvävnad
• I princip samma skeende som i skelettmuskelvävnaden (aktin och myosin
samverkar till förkortning av cellen).
• Processen är kalciumberoende.
• En viktig skillnad är att i hjärtat fordras
att extracellulärt kalcium frigör kalcium
från SR.
Funktionella egenskaper hos
hjärtmuskelvävnaden
• 1. Pacemakerceller styr hjärtats automaticitet
• 2. Yttre nerver påverkar
kontraktionshastighet och kontraktionskraft.
• 3. Långdragen kontraktion jämfört med
skelettmuskulaturen. Längre refraktärperiod,
tröttas ej.
• 4. Enstaka muskeltwitchar kan ej summeras
till ihållande kontraktion.
10-9 Glatt muskelvävnad skiljer
sig strukturellt och funktionellt
från skelettmuskelvävnad
• Den glatta muskulaturen bildar lager
eller buntar i nästan alla organ. Olika
viktiga funktioner för organen.
• Aktiveras inte av somatiska
motornerver, utan av autonoma nerver
och hormoner, samt har ofta hög grad
av egenaktivitet.
• Kan kontraheras och relaxeras aktivt.
Strukturella karakteristika för
glatt muskelvävnad
• Actin och myosin (= kontraktila proteinerna) finns I
skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt
muskulatur.
• Sarkomerer finns i skelett-, och hjärtmuskulaturen.
• Glatta muskelcellen: 5-10 µm i diameter, 30-200 µm i
längd.
• Varje cell är spolformad med en central kärna.
• Inga T-tubuli. “Enkelt” sarkoplasmatiskt retikel. Inga
tvärstrieringar.
Glatt muskelvävnad (forts.)
• Tjocka filament placerade oorganiserat i
cellen med annan uppbyggnad av myosin än
i tvärstrimmig muskel.
• Tunna filament (actin) fäster vid dense
bodies i sarkoplasman, som förankras
tillsammans med intermediärfilament
(desmin). Detta gör att när cellen
kontraheras, dras den ihop och kommer att
se ut som en korkskruv.
• Glatta muskelceller håller ihop till en bunt via
dense bodies “mitt emot varandra”.
• Inga senor.
Fig. 10-23
Funktionella egenskaper hos den
glatta muskulaturen
• Den glatta muskulaturen skiljer sig från
annan muskelvävnad med avseende på
- Excitation-kontraktionskoppling.
- Längd-tensionsrelation.
- Kontroll av kontraktionsprocessen.
- Muskeltonus (= muskelspänning).
Excitation–kontraktionskoppling
= hur stimulering av muskeln
leder till kontraktion
• Intracellulära koncentrationen av
kalciumjoner stiger när dessa I. kommer in
från extracellulärrummet, och II. frisätts
också från sarkoplasmatiska retiklet.
• Kalciumjoner binder till calmodulin som
aktiverar MLCK, som ”släpper bromsen” så
att myosin och aktin kan samverka.
• Det finns inget troponin.
Längd-tensionsrelation
• Den glatta muskulaturen kan fungera
lika bra oberoende av utgångslängden
– detta kallas plasticitet.
Kontraktionsprocessen i
glatt muskulatur
• När muskelcellen aktiver kommer
kalcium in från extracellulärrummet.
• Kalcium binder till calmodulin – detta
komplex aktiverar ett kinas (MLCK)
som fosforylerar myosinet som därmed
kan samverka med aktin.
Kontroll av
kontraktionsprocessen. Två
huvudtyper av glatt muskulatur
• 1. Multi unit (i ögats iris; sädesledaren): Varje
muskelcell har kontakt med en eller flera
autonoma nerver. Ingen egenaktivitet.
• Single unit = visceral muskel (blodkärl,
urinblåsa, livmoder, mag-tarmkanal, bronker,
etc.): Cellerna är kopplade med gap
junctions, aktiveras i stora enheter. Sparsam
innervation. Hög grad av rytmisk
egenaktivitet.
