Biologisk återställning och
socialt/kulturellt
hållbar lokal utveckling
Länsstyrelsernas konferens
Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige
Micke Lehorst
kulturmiljöstrateg,
SHF:s kansli
Sveriges Hembygdsförbund
• Sveriges största miljöskyddsorganisation
• 440000 medlemskap,
• 2000 hembygdsföreningar,
• 26 länsförbund,
• SHF kansli i Stockholm
• Natur- och kulturarv och gemenskap! Sociala värden
• 100 år i år – grundat i en tid av mycket stor samhällsförändring
• Över hela landet, i de flesta miljöer
Grundfrågan för konferensen
• Hur ska samhället klara målen om bättre
vattenkvalitet, en rikare biologisk mångfald
och bevarade och levande kulturmiljöer vid
vattendragen?
Strategiska ingångsvärden för socialt/kulturellt hållbar lokal
utveckling
• Målen för kulturmiljöarbetet
• Kulturarvspropositionen för ”ett Sverige
som håller ihop”
• Riksantikvarieämbetets vision för
kulturmiljöarbetet
• Syftet med Europeiska
landskapskonventionen
• Syftet med miljöbalken
• Ansvaret för kulturmiljön enligt
kulturmiljölagen
• Vår egen ingång:
Nationella perspektiv – SHF fokus
• Positiv lokal utveckling
• Ökat lokalt inflytande
• Uppmärksamma och ta tillvara lokala värden
och verksamheter
• Göra natur- och
kulturarvet mer tillgängligt
• Berätta de senaste 150 årens historia
• Vara mötesplatser
• Jobba för hållbar social
utveckling
Nationella perspektiv – SHF fokus
• Vi är ett socialt värde som arbetar
med och för landskapets ekologiska och
sociala/kulturella värden
• Sociala värden är de värden som
skapas av människors upplevelser.
(resurs för människors välbefinnande, hälsa,
boende/livsmiljö, regional utveckling och turism)
• 5 miljoner besökare per år
• 20 000 aktiviteter
• 4 miljoner ideella arbetstimmar
Strategiska ingångsvärden för SHF om vattenförvaltningen
”Föreslagna åtgärder medför onödiga eller orimliga
konsekvenser för kulturmiljöer vid vatten – i form av äldre
dammar, dammvallar, byggnader och andra vattenanläggningar.
Det kan inte vara politikens eller lagstiftarens mening att
tillvaratagandet av ett miljövärde ska ske på bekostnad av
andra värden.
SHF anser självklart att naturvärden ska tas tillvara, men att det
behöver ske utifrån en helhetssyn på landskapets många
värden. Helhetssynen behövs om vi ska uppmärksamma och ta
tillvara vattenmiljöernas olika värden samtidigt, och uppnå
det flertal politiska mål som möts i landskapet, inklusive de om
en hållbar utveckling.
SHF menar att dialogen om vattenförvaltning därför behöver
breddas. Lokala intressen och kunskaper behöver beaktas i
högre grad än tidigare, och användas som en resurs för
helhetssyn, dialog, åtgärder och hållbar utveckling...”
Uttalande vid SHF:s riksstämma 2015
Läget för socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Styrmedlen:
• Miljöbalken:
- ekologiska värden går före sociala/kulturella värden
- ekologiska värden går före svaga ekonomiska värden
• Kulturmiljölagen:
- skapande av naturvärden går före hänsyn till kulturmiljön och
kulturmiljöns sociala värden
• Landskapskonventionen:
- naturvårdens landskapsperspektiv för biologisk mångfald i
strömmande vatten går före ett helhetsperspektiv på
landskapet, och lokalt inflytande över återställningens
planering, värdering och genomförande är blygsamt
Divergerande landskapsbegrepp och -perspektiv?
• Naturvårdens landskapsperspektiv
• Kulturmiljöarbetets landskapsperspektiv
” Att anlägga ett landskapsperspektiv innebär
i denna handledning att ta hänsyn till de sammanhang
där arter, naturtyper och ekosystem förekommer, i stället
för att se dem som oberoende enheter. Landskapsperspektivet omfattar alla miljöer, på land såväl som i vatten.”
”Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk
aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala
betydelse, dels därför att den understryker vikten av att
människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av
landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i
den definition av landskap som finns i konventionen: landskap
är ”ett område sådant som det uppfattas av människor och
vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel
mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”
”Landskapsperspektivet för biologisk mångfald innebär alltså
att man höjer sig över objektsnivån och vidgar synsättet från
delarna till en större helhet. På det sättet täcker man in fler
ekologiska aspekter och sammanhang. Där det behövs kan
man också ta med historiska och socioekonomiska
aspekter.”
Naturvårdsverket rapport 6342 • mars 2010. Arbetssätt för
biologisk mångfald och andra värden i ett
landskapsperspektiv - En handledning.
http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/vartinternationella-arbete/europaradet/europeiskalandskapskonventionen/
Läget för socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Politik och visioner:
• Kulturarvspolitiken:
- De ”minst värdefulla” kulturmiljöerna, dvs. de yngre
vardagsmiljöerna, drabbas hårdast, särskilt de som berättar om
de senaste 150 årens enorma samhällsförändring, i dagens
landsbygd och avfolkningsområden, som också ska hållas ihop i
samhället
• Riksantikvarieämbetets vision för kulturmiljöarbetet:
- Det blir svårare att göra anspråk på det kulturarv som format
Sverige – oavsett bakgrund
• Kulturmiljömålen:
- Klart utvecklingsbar helhetssyn på förvaltningen av
landskapet, innebär att de sociala värdena tas dåligt till vara i
samhällsutvecklingen
• Sociala värden och social hållbarhet allt viktigare
även i andra politikområden än kulturens:
- bl.a. miljö, skog och landsbygd
Strategiska utgångsvärden för socialt/kulturellt
hållbar lokal utveckling
Vattenförvaltandet behöver i högre grad
• uppmärksamma och ta tillvara ”hela” miljön, i enlighet med
miljöbalkens syften
• tänka helhet i landskap, inklusive människan i landskap,
enligt ELC:s perspektiv
• bli mer dialog och ”samhällsplanering” – istället för
fullbordade faktum för lokalsamhället
• uppmärksamma och ta tillvara sociala värden utöver
sportfiske
Taktiska utgångsvärden för socialt/kulturellt
hållbar lokal utveckling
Våra förslag till snabba förbättringar:
Social mångfald
• den omtalade vattenfonden behöver omfatta
återställningsplanering och -åtgärder som också tar tillvara
vattendragens sociala/kulturella värden vid vattendragen
Byråkratisk mångfald
• länsstyrelsen resursförstärker sitt arbete med kulturmiljön
för jämställdhet mellan naturvård och
kulturmiljövård/sociala värden för bra planering och
åtgärder
Lokal mångfald
• öppna för lokal dialog om förändring av miljön baserad på
en helhetssyn på landskapet och dess värden, med utrymme
för lokal värdering
Tack!
[email protected]
Nationella perspektiv – hembygdsrörelsen idag
• 4 miljoner arbetstimmar (värde 700 miljoner kr)
• 20 000 evenemang arrangeras
• 5 miljoner besökare
• 11 000 byggnader förvaltas
• 500 böcker ges ut
• 70 000 besökare på 2000 landskapsvandringar
• 670 föreningar investerar för fysisk tillgänglighet
• 700 föreningar anordnar cirklar och kurser
• 800 föreningar har arrangemang för barn och unga
Strategiska ingångsvärden
• Kulturarvsproposition i höst/vinter
”Vi ser behov av en kulturarvspolitik för
ett Sverige som håller ihop.”
Kulturministern
Strategiska ingångsvärden
• Riksantikvarieämbetets vision för
kulturmiljöarbetet:
”Alla, oavsett bakgrund, upplever att de
kan göra anspråk på det kulturarv som
format Sverige.”
”Kulturarv ägs av alla och ingen, men en
ledande tanke för allt kulturarvsarbete
måste vara att alla människor kan använda
spåren från det förflutna på likvärdiga
villkor.”
Riksantikvarien
Strategiska ingångsvärden
• Europeiska landskapskonventionen
” Konventionen understryker att landskapet är
en gemensam tillgång och ett gemensamt
ansvar. Landskapsperspektivet är en viktig
utgångspunkt för kulturmiljöarbetet.”
Regeringens proposition 2012/13:96,
Kulturmiljöns mångfald
Strategiska ingångsvärden
• 1 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
Miljöbalken skall tillämpas så att
1.
människors hälsa och miljön skyddas mot skador och
olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller
annan påverkan,
2.
värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3.
den biologiska mångfalden bevaras,
4.
mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en
från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk
synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och…
Strategiska ingångsvärden
• 1 kap. kulturmiljölagen (1988:950)
1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda
kulturmiljön.
Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som
myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.
Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på
kulturmiljön undviks eller begränsas.
Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande
och kommande generationer tillgång till en mångfald av
kulturmiljöer. Lag (2013:548).
Strategiska utgångsvärden
Sociala och kulturella miljövärden
• Miljöbedömning i vattenområdesperspektiv inför
exploatering av befintlig miljö?
• Sociala värden utöver sportfiske behöver värderas högre
• Kulturmiljön behöver värderas högre
• Kulturmiljöarbetet behöver bli mer framträdande
• Kulturmiljöarbetet behöver in ”där det händer”
Strategiska utgångsvärden
Ekonomiska miljövärden
• Inte rimligt att ägare till små vattenverksamheter ska
drabbas så hårt byråkratiskt och ekonomiskt.
Taktiska utgångsvärden
Våra förslag till snabba förbättringar:
Byråkratisk mångfald
•
1) färdigställa heltäckande kunskapsunderlag om både
naturmiljövärden och kulturmiljövärden längs med de aktuella
vattendragen, i syfte att få till rimligt avvägd åtgärdsplanering,
2) ta lärdom av goda exempel där välbalanserade avvägningar
mellan olika värden lett till tillvaratagande av både naturmiljön och
kulturmiljön och
3) kunna avsätta personal för att planera, prioritera väl, handlägga
effektivt och göra smarta åtgärder till gagn för både naturmiljön och
kulturmiljön.
Lokal mångfald
• Öppna för lokal värdering av miljöerna och dialog om
landskapsförändring i syfte att jobba för en socialt hållbar
lokal utveckling
