Kulturantropologi A1
Föreläsning 2: Kulturbegreppet och
den antropologiska metoden (1)
Idag fortsätter vi prata om kulturantropologins idéhistoria.
Detta leder oss också fram till att fortsätta diskutera kulturbegreppet.
Hur har antropologer använt detta begrepp genom tiderna? Vad finns
det för kritik?
Vi ska också börja prata om det som vår disciplin ofta självt ser som
det som definierar oss och särskiljer oss från andra – den
antropologiska metoden.
Lite repetition…
IGÅR:
Antropologin formas som disciplin.
”Armchair anthropology!
Fascinationen av ”den Andre”
Antropologi och kolonialism
Evolutionism (Lewis Henry Morgan)
Edward B Taylors kulturbegrepp.
Kulturer i pluralis
Franz Boas (1858-1942)
Den historisk-partikularistiska skolan
Varje kultur måste förstås utifrån
dess egna historiska och ekologiska
förutsättningar
Boas KULTURRELATIVISM
• Kulturer är lika logiska utifrån kulturbärarens
perspektiv
• Kulturer som ”glasögon”
Bra eller dåligt? Det är inte frågan!
Det handlar om att förstå någonting utifrån gällande kulturellt ramverk
om man anammar en strikt kulturrelativistisk hållning
Den kulturrelativistiska ”andan” är fortfarande
relativt stark inom kulturantropologin.
Men vad kan det finnas för kritik att rikta mot detta perspektiv?
Diskutera 2 o 2 eller 3 o 3 i ca 5 minuter…
Bronislaw Malinowski (1884-1942)
• Trobrianderna
• Det moderna fältarbetets
fader
• Fånga helheten
• Funktionalist
• ”The native’s point of
view”
• Kultur till för att
tillfredsställa människans
behov. Social institutioner
utvecklas för at fylla dessa
behov.
MEN… Reflexivitet saknades. De egna glasögonen glömdes bort.
Alfred Radcliffe-Brown (1881-1955)
• Inspirerad av Èmile Durkheims
samhällsteori
• Strukturfunktionalismens fader
• Ansåg att olika institutioner i samhället
bidrar till dess stabilitet och varaktighet
• Mycket påverkad av naturvetenskap
Claude Lévi Strauss (1908-2009)
• Strukturalist
• Fokuserade på universella mentala strukturer
och s.k. ”binära oppositioner”
• Dessa oppositioner präglar allas sätt att se på
världen MEN hur de kommer till uttryck ser
olika ut
Anthony Giddens (1938- )
• Struktur och aktörskap (structure
and agency)
• Mer dynamisk än de tidigare
modellerna
• Ett pendlande mellan struktur och agens
• Kultur som PROCESS
Vi tolkar och värderar- inordnar och rangordnar –
strukturerar och kategoriserar
MEN vad händer med det som inte passar in i
”boxarna”?
Mary Douglas (1921-2007)
”Renhet och fara”
- vad klassificerar vi som smuts och varför?
Utifrån det vi pratat om:
• Det antropologiska kulturbegreppet
Tylors ”the complex whole”
• Kultur som något inlärt, delat och överfört
• Det skapar normer
• Insocialiserade delade värderingar
Kritik mot kulturbegreppet
• Förenklande och klumpar samman – osynliggör
individen
• Riskerar att dölja mångfalden/variationerna. Är alla
medlemmar i en kultur alls särskilt lika?
• Vad är det vi delar i en kultur och hur delat är det
egentligen?
• Vi kan känna oss hemma i och vara medlemmar i mer
än en kultur
• Riskerar att ska ”vi” och ”dem”, den Andre
• Problematiskt att definiera allt som ”kultur”. Om allt är
kultur – hur kan vi då använda begreppet?
Kultur kan sägas vara:
• Gemensamma erfarenheter, värderingar och tankar som
styr våra handlingar
• Normer och värderingar som binder oss samman i
gemenskaper
• Ett samhälles livsmönster
• Sätt på vilket man gör någonting: hur man utnyttjar
naturresurser, syn på ekonomi, ekologi, etc.
• Hur man organiserar samhället
• Sätt att analysera och förklara verkligheten
(meningsskapande)
• Föreställningar om hur saker är – och hur saker borde vara
Kultur – konstruerat och föränderligt
T ex. föreställningar om skönhet och vad som är attraktivt
Kultur – konstruerat och föränderligt
T ex vad som är acceptabelt och vad som faller utanför den ramen.
Ett viktigt begrepp i sammanhanget
ETNOCENTRISM
= när man tenderar att se på, förstå och förklara världen omkring sig
utifrån sin egen kulturella horisont och sina egna måttstockar
– oavsett aktuell kulturell kontext
Antropologisk metod
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fältarbetet
Delatagande observation
Intervjuer
Kodex och praxis
The actors’ point of view (i plural!)
EMIC och ETIC (inifrån och utifrånperspektiv)
Etnografi
Analysen – att göra antropologi av etnografin
Det jämförande perspektivet
Reflexivitet
Kulturrelativism
Fälten och studieobjekten har
förändrats
Fältarbete – en tidskrävande metod
Malinowskis anda lever kvar – fortfarande något av ett ”ideal”
Från utomeuropeiska samhället till ”anthropology at home”
Deltagande observation
Fördelar med metoden? Nackdelar?
To go native?????
Intervjuer
• Strukturerade, semistrukturerade,
ostrukturerade
• Informella samtal
• Återkommande samtal
• Anteckna/spela in
Kodex och praxis
• Det kan vara skillnad på vad folk säger att de
gör och vad de faktiskt gör
• Hur vet vi att informanterna talar sanning
• Etiska aspekter – hur gör vi vårt
materialinsamlande? Förstår informanterna
kontexten? Vad gör vi med den kunskap vi får?
The actors’ point of view…
Går det att komma åt den?
Kan du ha några andra glasögon än dina egna?
Två viktiga begrepp:
EMIC och ETIC
Emic: inifrånperspektiv
Etic: utifrånperspektiv
För antropologen är relationen mellan emic och etic viktig
Etnografi
Ethnos: Folk
Grafein: Skriva
Etnografi: ”folkbeskrivning”
Att fundera på:
Vilken/vems verklighet beskrivs?
Hur påverkar ”etnografens” ego
(Reflexivitet)
Analys och jämförelse
• Materialet ska göras intressant och
användbart för andra/dina kollegor
• Att göra antropologi av etnografin =
ATT STÄLLA EN VETENSKAPLIG FRÅGA
• Teorier som förklaringsmodell
Filosofiskt och vetenskapsteoretiskt…
ONTOLOGI - det som finns i världen. Verklighetens
fundamentala kategorier.
EPISTEMOLOGI – kunskapen om det som finns i
världen. Hur vi vet och resonerar kring ”verkligheten”.
METODOLOGI – att beskriva det som finns i världen
och kunskapen om detta. Den teknik vi använder för
detta.
Filosofiskt…
En EPISTEMOLOGISK fråga: Hur vet vi
hur naturen är beskaffad?
En ONTOLOGISK fråga: Finns naturen?
En METODOLOGISK fråga: Hur ska vi
bära oss åt för att bäst beskiva
naturen?
Vetenskapsteori – teorier om vad vetenskap är och hur den ska bedrivas
Två vetenskapsteoretiska begrepp:
Ontologi: Läran om det varande/om det som är, läran om det existerande,
Handlar om hurdan verkligheten är.
Har ofta handlat om frågan om vad verkligheten ytterst sett består av – vad som är
verklighetens substans eller väsen
Uppfattningen om att vår verklighet består av någon substans som existerar
oberoende av vår kunskap om den.
Epistemologi: Läran om vetandet.
Handlar om kunskapens grund och giltighet, handlar om ifall och hur vi kan uppnå/få
kunskap om denna verklighet
Vad kunskap egentligen är
Vad vi kan ha kunskap om
Hur vår kunskap är beskaffad
Knyts samman av metodologi – ett perspektiv/förhållningssätt för hur jag ska gå tillväga!
Vilket fenomen är jag intresserad av? Vad vill/kan jag ta reda på om det? Hur ska jag
gå till väga?
ONTOLOGI
EPISTEMOLOGI
METODOLOGI
Sammanfattning
Nu har vi ägnat två föreläsningar åt att försöka ringa in
vad kulturantropologi handlar om.
Det antropologiska perspektivet börjar växa fram.
Som en del av denna resa har vi gått igenom fragment av
den antropologiska idéhistorien.
Vi har nämnt några viktiga begrepp och koncept.
Kulturbegreppet har granskats och vi har tagit del av hur
antropologer använt och kritiserat begreppet.
För att ytterligare skapa förståelse för det antropologiska
perspektivet har vi också gått igenom grunderna för den
antropologiska metoden.
• På torsdag är det seminarium med Molly
• Nästa vecka ska vi prata om socialisering och
hur vi människor på olika sätt skapar de olika
normer, värderingar, strukturer och sociala
organisationer som våra samhällen uppvisar.
