Välkomna till kursen!
INTRODUKTIONSKURS –
ANTROPOLOGISKA
PERSPEKTIV - A1
Kulturantropologi A1
Föreläsning 1: kursupplägg och Kulturantropologins grunder
Carina Green
[email protected]
Kort om Carinas forskning…
- Urfolk (Sápmi, NZ, Aus)
- Miljöantropologi
- Identitetsprocesser (etnisk
mobilisering)
- Världsarv och kulturarvsforskning
Idag
• Lite om kursens upplägg.
• Vad handlar antropologi om?
• Kulturbegreppet: kort intro
• Lite kort om kulturantropologins historia
• Kulturrelativism - etnocentrism
KURSMÅL FÖR HELA TERMINEN
Kursens mål är ge en introduktion till kultur- och socialantropologins ämnesområde, synsätt,
arbetssätt och vetenskapliga terminologi. Kursen syftar även till att ge kunskaper om social
och kulturell variation med särskild betoning på utomeuropeiska samhällen.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- diskutera, använda och problematisera grundläggande begrepp som kultur, släktskap,
modernitet, etnicitet, genus och deltagande observation;
- besitta grundläggande kunskaper om social och kulturell variation med särskild men inte
uteslutande betoning på utomeuropeiska samhällen och om de faktorer som påverkar
dessa samhällen;
- problematisera universella och specifika aspekter av människan som kultur- och
samhällsvarelse;
- Ha en grundläggande förmåga att kritiskt använda kulturantropologi för att granska och
förstå aktuella samhällsfrågor;
- genomföra kortare skriftliga och muntliga övningar på ett självständigt och kritiskt sätt;
- Ha grundläggande kunskaper i antropologiska arbetssätt, etik och metodik
Kulturantropologi. Innehåll Moment 1
(7,5 hp): Momentet presenterar
kulturantropologins grundläggande synsätt
och begrepp samt ger kunskaper om
ämnets idéhistoria och teoretiska
utveckling.
Kursen är en samläsningskurs
• Fristående (30hp + 7,5hp)
• Programstudenter (KuSE-programmet)
Kursupplägg:
• Föreläsningar
• Seminarier
• Examination
Föreläsningar
…men inte bara…
Föreläsning
Lärarmonolog
Seminarier
Då diskuteras litteraturen
Studentfokuserat, ni är mer aktiva
Applicera det ni läst och lärt er på specifika
händelser, kurslitteraturen ”prövas”.
Läs noga instruktionerna som finns på studentportalen!
Kursens tematiska upplägg
• Första veckan: Kulturantropologins grunder och perspektiv,
etnografisk metod
• Andra veckan: Människan som social varelse: Samhällsstruktur vs
individuellt aktörskap, övergångsriter, statuspositioner, genus, ålder,
religiositet.
• Tredje veckan: En värld i förändring (?) och antropologins roll.
Exempel på antropologisk forskning.
• Fjärde veckan: Etnicitet och Nationalism (migration, medborgarskap,
tillhörighet etc.)
Men vad är kulturantropologi???
UTMÄRKANDE FÖR ANTROPOLOGI:
• Kontext och komplexitet
• The ’native point of view’
• Fältarbete, deltagande observation
• Mestadels kvalitativ forskning (ej kvantitativ)
• Jämförande perspektiv
ANTROPOLOGI:
Ánthropos – människor, människoLogos- läran om
KULTURANTROPOLOGI:
Ungefär: Läran om människan som kulturell
varelse/som samhällsvarelse
Men vad är ’kultur’?
Det antika kulturbegreppet Kultur & civilisation i motsats till natur & barbari
Det estetiska kulturbegreppet Finkultur, populärkultur som konst, litteratur, teater, film
Det antropologiska kulturbegreppet Kulturer i plural: Olika sätt att leva, tänka, handla… Olika
normsystem och föreställningsvärldar
Det är detta vi fördjupar oss i
…har varit ett omdebatterat begrepp
Det ’krångliga’ kulturbegreppet
• Som begreppen ’kultur’ och ’kulturer har använts, så framstår det som att kultur är något avgränsbart,
homogent, sammanhängande och stabilt.
• Kultur’ i det antropologiska perspektivet egentligen handlar om flytande gränser, heterogenitet,
motsägelsefullhet, föränderlighet, flexibilitet.
• Riskerar att dölja mångfald och variationer. Hur lika varandra är egentligen människor inom en ’kulturell
grupp’?
• Vi kan känna oss hemma i och vara medlemmar i mer än en ’kultur’.
• Riskerar att befästa idéer om ”vi” och ”dem” (den Andre).
Ska vi lägga ner kulturbegreppet???
’Kultur’
som arbetsredskap
• Gemensamma erfarenheter, värderingar och tankesätt som påverkar
våra handlingar
• Norm- och värdesystem som binder oss samman i gemenskaper
• Levnadsmönster i ett samhälle
• Former för social organisation i ett samhälle
• Sätt på vilka man gör saker: t ex hur man utnyttjar naturresurser
• Sätt att analyser och förklara verkligheten (meningsskapande)
• Föreställningar om hur saker är – och hur de borde vara
DET FINNS INGEN FAST DEFINITION AV ’KULTUR’
Vad ’kultur’ INTE är:
Kultur är inte…
• detsamma som ’civilisation’
• detsamma som att vara förfinad eller sofistikerad
• enbart mat, musik och färggranna folkdräkter
• detsamma som total koncensus
• något som förklarar allt människor gör; det går ej att jämställa med
’beteende’
MÄNNISKAN….
Våra samhällen, sätt att tänka, organisera oss, skapa
mening, varierar. Ständiga möten, relationer,
överlappningar, förändringar…
Vad innebär kulturantropologi?
• Att studera människan som kultur- och samhällsvarelse ur ett
jämförande perspektiv
• Att studera lokala/kulturspecifika lösningar på allmänmänskliga
problem och fenomen, kulturell variation
• Att genom fältarbete, deltagande observation, intervjuer försöka
”fånga helheten”
• Att betrakta kultur som en dynamisk process och någonting socialt
konstruerat – inte någonting ”naturligt”
Antropologin
Studerar vad det är att vara människa, i det lilla och i det stora
Tydliggör och ifrågasätter invanda normer och värderingar
Förklarar och ”översätter” olika ontologiska verkligheter
Försöker förstå relationer inom och mellan samhällen/grupper
Har ett holistiskt förhållningssätt
Ser flöden, processer, konstruktivistiska tendenser i det vi studerar
Studerar mänskligt meningsskapande. Gemensamma och specifika ”fenomen”
Har inte alltid ”svar”, men ställer nya, skarpare, mer relevanta frågor
Strävar efter djuplodande kunskaper, att förstå det emiska perspektivet
Har ett generellt övergripande syfte att få människor att förstå varandra och i förlängningen
kunna dela vår värld på ett bra sätt
Vanliga antropologiska teman:
• Kritisk reflektion kring den egna kulturen
• Språk och kommunikation
• Social organisation
• Ojämlikhet och indelning i kaster, klasser, ’raser’
• Politisk organisation, lagar, styre, krig, konfliktlösning
• Äktenskap, familj, släktskap
• Kön, genus, livscykler
• Ekonomiska aktiviteter, försörjning, fattigdom
• Ekologi, teknologi, produktion
• Religion, myt och ritual
• Globalisering, migration, transnationell organisation
• Nationalism, etnicitet, kulturell mångfald
• Kulturell förändring
• Tillämpad antropologi: sociala problem, internationell utveckling, vården
Antropologi utanför akademien
• Museer
• Bistånd
• Migration- och integrationsfrågor
• Diplomati – konfliktlösning
• Näringsliv
• Kulturfrågor
• Journalistik
• …etc, etc, etc
Antropologin studerar ”andra” och ”oss”…
…samtidigt…
* ”Att avexotisera de Andra och att exotisera Oss”
* ’The Ordinary in the Extrodinary and the
Extrodinary in the Ordinary’
(John T. Omohundro 2008:
Thinking Like an Anthropologist)
Kulturantropologins historia
Antropologins idéhistoria
Börjar växa fram under senare delen av 1800-talet
Avgörande faktorer:
• Kolonialismen var utbredd
• Kolonierna innebar möten
• Antropologernas relation till kolonierna
En enda mänsklig art?
Distinkta raser?
Evolutionism och Socialevolutionism
• Rådande idéströmning. Darwins utvecklingslära applicerad på
samhällen
• Olika ”kulturstadier” av ”primitiva” och ”civiliserade” samhällen
• Kultur i singularis
Civilisation/
”urbanitet”
Jordbrukare
Pastoralister
Samlare/jägare
Lewis Henry Morgan
(1818-1881)
• Utvecklingsstegen:
Civilisation
Barbari
Vildhet
• Kultur någonting som vissa hade – andra inte!
Kritik till socialevolutionismen
”Primitiva” grupper visade sig vara (med utgångspunkt i den tidens
förväntningar) förbluffande komplexa och intellektuellt förfinade.
Olika grupper uppvisar olika grader av att vara kulturellt avancerade
(inte: ju högre upp på trappan, desto mer ’kultur’)
Grupper har olika kultur - kulturer
Edward B. Tyler (1832-1917)
”Kultur eller civilisation är, i vidast
möjliga etnografiska mening,
den komplexa helhet som i sig
innesluter kunskap, tro, konst,
moraliska principer, seder, och alla
andra förmågor eller vanor som människan som samhällsvarelse
tillängar sig”
Kultur enligt Tylors definition:
Kultur som :
• Kunskap och förmågor
• Inlärt/förvärvat
• Delat
• Någonting som alla samhällen hade - kulturer i pluralis
• Synen var dock i grunden evolutionistisk
FRANZ BOAS (1852-1942)
Kulturrelativismens fader!
KULTURRELATIVISM
Varje kultur måste förstås utifrån sina egna förutsättningar.
Socialevolutionism
• Istället för trappa/stege
Kulturrelativism
Mosaik
KULTURRELATIVISM: Det handlar om att förstå någonting utifrån
gällande kulturellt ramverk om man anammar en strikt
kulturrelativistisk hållning
Den kulturrelativistiska ”andan” är fortfarande
relativt stark inom kulturantropologin.
Men vad kan det finnas för kritik att rikta mot detta perspektiv?
Diskutera 2 o 2 eller 3 o 3 i ca 5 minuter…
Problem med kulturrelativismen?
Har ibland slagit över i romantisering: ‘den Andre’
mer naturlig, mer i takt med tillvaron, etc
Ett problem med mosaikperspektivet:
Varje befolkningsgrupp förväntas kunna avskiljas från andra,
genom ett särskilt språk, en uppsättning kulturella särdrag,
en egen världsbild
Ett viktigt begrepp i sammanhanget
-
ETNOCENTRISM
att bedöma och värdera andra
utifrån sina egna kulturella
värderingar och normer.
Antropologi…
… att förstå ”andra” (och också ”oss”). Att se helhet (holism).
Komplexitet och kontextualitet!
De berömda glasögonen!
Lika och Olika
Vem ser vad?
Lika och Olika
Vad ”lever”?
Lika och Olika
Vad är heligt?
Länkar om antropolgins grunder:
From LSE: https://www.youtube.com/watch?v=DF51Ma1Voo4
From Miami University
https://www.youtube.com/watch?v=e2IUVnnteNs
Om antropologiska perspektiv i praktiken:
https://www.youtube.com/watch?v=ir6P1oYj2rk
Dead anthropologists play golf:
https://www.youtube.com/watch?v=kv8cYPiWNDc
Sammanfattning:
• Vi har börjat närma oss det kulturantropologiska perspektivet och vad
kulturantropologi innebär
• Idag har vi pratat lite om kulturbegreppet
• Kultur i antropologisk betydelse
• Vi har börjat gå igenom kulturantropologins idéhistoria
• …och det ska vi fortsätta med i nästa föreläsning, med fokus på den
etnografiska metoden samt klassifikation och kunskap.
