s
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING
VERKSAMHETSOMRÅDE BA RN OCH UNGDOM
Handläggare:
Madeleine Hagerth
Telefon: 08-508 21 051
BILAGA
DNR 326-2007-402
SID 1 (17)
2007-11-O9
Till
Älvsjö stadsdelsnämnd
2007-11-29
Kvalitetsredovisning
för kommunala
förskolor i Älvsjö
vårterminen 2007
Box 48, 125 21 Älvsjö. Telefon 08-508 21 000. Fax 08-508 21 099. Org. nr 212000-0142
[email protected]
Besöksadress Älvsjö stationsplan 11
www.stockholm.se/alvsjo
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 2 (17)
FÖRUTSÄTTNINGAR
Organisation
Förskola och skola
Verksamhetsområdeschef
Norra barn- och
ungdomsområdet
Södra barn- och
ungdomsområdet
Resultatenhetschef/rektor
Resultatenhetschef/rektor
Förskolor
Förskolor
-
-
Citrusgården
Prästängen
Sjöstjärnan
Skogsgläntan
Solängen
Sylvester
Vandrarskon
Äppelängen
Familjedaghem
Grundskolor
- Dalskolan (F-5)
- Sjöängsskolan (F-9)
- Solbergaskolan (F-9)
Skolbarnsomsorg
Särskolan
- Broskolan
- Mockasinen
Akleja
Baltazar
Bullerbyn
Ekbacken
Emilia/Örtagården
Fantasia
Grindstugan
Gårdsstugan
I Ur och Skur Vindleken
Lillskogen
Matrisen
Mullegården/Knyttegården
Rödkulla
Snöripan
Solkatten
Speldosan
Familjedaghem
Grundskolor
-
Ekängens skola (F-5)
Herrängens skola (F-5)
Johan Skytteskolan (6-9)
Kämpetorpsskolan (F-5)
Långbrodalsskolan (F-5)
Skolbarnsomsorg
Förskolor, familjedaghem, grundskolor, skolbarnsomsorg och särskola var i början av året
organiserade i två barn- och ungdomsområden. I norra området ingick åtta förskolor och två
familjedaghem med ca 410 förskolebarn. I södra området ingick 18 förskolor och tre
familjedaghem med ca 880 förskolebarn.
Barn- och ungdomsområdena leddes av var sin rektor. Förskolorna var uppdelade i åtta
resultatenheter/enheter som leddes av biträdande rektorer. Rektorerna har haft
gemensamma möten med de biträdande rektorerna för att ta upp övergripande frågor som
bör hanteras på ett gemensamt sätt inom hela stadsdelsområdet. I slutet av vårterminen
tillsattes en verksamhetsområdeschef för barn- och ungdom i samband med att
grundskolorna 2007-07-01 överfördes till utbildningsnämnden.
Varje barn- och ungdomsområde har ansvarat för all verksamhet inom sitt område. Det
särskilda socioekonomiska anslaget för barn i behov av särskilt stöd har fördelats till
förskolorna efter behov. Till enheternas förfogande står även stadsdelens Nätverkshus där
öppna förskolan ingår liksom andra stödfunktioner för barn- och ungdom. Nätverkshuset
arbetar med förebyggande och tidiga insatser t.ex. det så kallade KOMET-programmet
som vänder sig till föräldrar som behöver förbättra kommunikationen med sina barn.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 3 (17)
Den öppna förskolan riktar sig till nyblivna föräldrar och är en mötesplats för
hemmavarande föräldrar med barn i Älvsjö. Personalen samarbetar med
mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC). Öppna förskolan erbjuder
en välkomnande, nätverksskapande miljö som bryter eventuell isolering.
Kvalitetsredovisning görs inte för den öppna förskolan.
Resursanvändning
Varje förskola avsätter resurser för den kompetensutveckling som behövs för att utveckla
arbetsmetoder och höja kvaliteten i förskolan. Alla medarbetare har fått någon form av
kompetensutveckling under året. Fortbildningarna har bidragit till ett mer medvetet
synsätt och arbetssätt. Även olika studiebesök har genomförts.
Förskolorna har de senaste åren arbetat med den inre lärandemiljön och därmed byggt upp
en bra pedagogisk miljö utifrån barnens ålder, behov och intressen. Personalen för hela
tiden en aktuell diskussion om hur lokaler och material kan nyttjas på bästa sätt. Flera
förskolor har i dag en pedagogisk inomhusmiljö där material är placerat väl synligt i
barnens höjd för att väcka deras nyfikenhet och lust att erövra ny kunskap. Några
förskolor har iordningställt lokalerna så att barnen själva kan ta för sig av det material
som de vill använda. Utom- och inomhusmiljön förbättras således ständigt efter de behov
som finns. Alla förskolor har även införskaffat digitalkameror för sitt
dokumentationsarbete.
Ledarskapet är centralt för hur enheterna fungerar. Ett gott ledarskap skapar förtroende
och tillit till att förskolan förmår att uppfylla sitt uppdrag. En av biträdande rektorerna har
gått den statliga rektorsutbildningen.
Likabehandlingsplaner
Arbetet med att främja likabehandling för att motverka diskriminering och annan
kränkande behandling grundar sig, förutom på skollagen, på lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft
2006-04-01.
En mall för förskolornas likabehandlingsplan har arbetats fram av arbetsgrupper
bestående av biträdande rektorer. Alla förskolor i respektive barn- och ungdomsområde
har samma likabehandlingsplan, dock med lokala variationer beroende på förskolans
arbetssätt.
Skolverket har i sin inspektionsrapport läsåret 2006/2007 kritiserat förskolornas
likabehandlingsplaner och påpekat att de inte uppfyller de krav som ställs på en sådan
plan varför dessa kommer att revideras inför 2008.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 4 (17)
KVALITETSARBETET
Utifrån stadens budget för 2007 har stadsdelsdirektören tillsammans med rektorerna tagit
fram förslag till stadsdelsnämndens mål för förskolan. Förslagen diskuterades därefter
med stadsdelsnämnden under en seminariedag och fastställdes i samband med beslut om
budget för 2007.
Förskolorna har i sina verksamhetsplaner arbetat fram enhetsspecifika åtaganden med
tillhörande arbetssätt och planer för uppföljning. Åtagandena har utgått ifrån nämndens
mål. I verksamhetsplanerna redovisade förskolorna också hur de avsåg att använda
resurserna effektivt för att nå åtagandena inom given budgetram, hur dialogen med
föräldrar medarbetarna förts, sina utvecklingsområden samt budgetförutsättningar.
Förskolorna har också skrivit in de åtaganden som vänder sig till brukarna i sina
kvalitetsgarantier för 2007. Förvaltningsledningen har tillsammans med
utvecklingssekreterarna gått igenom samtliga enheters förslag till kvalitetsgarantier.
Slutligen har kvalitetsgarantierna fastställts av stadsdelsnämnden.
Enheterna får även anvisningar för att kunna skriva enhetens kvalitetsredovisning, som
för 2007 är en utvärdering av vårterminen. Varje avdelning har genomfört en utvärdering
av terminens arbete som beskriver vilka mål man har uppnått och hur man nått målen.
Dessa har utgjort underlag förs enheternas kvalitetsredovisningar. I arbetet med
utvärderingen har också barnens och föräldrarnas synpunkter beaktas.
Förvaltningsledningen har utifrån förskolornas kvalitetsredovisningar genomfört
dialogmöten med samtliga förskolechefer.
På många förskolor samlas den pedagogiska dokumentationen i en för barnen egen
portfoliopärm. Med hjälp av fotografier, teckningar och intervjuer dokumenteras barnets
delaktighet, utveckling och lärande. Syftet med portfolio är att stimulera barnets utveckling
och används som underlag för planering och utvecklingssamtal med föräldrar. Pedagoger
och föräldrar reflekterar tillsammans över hur barnet utvecklas socialt, emotionellt,
intellektuellt och motoriskt i utvecklingssamtal två gånger per år.
Förskolans föräldraråd träffas ett par gånger varje termin. Föräldrar, förskolechef och
representanter för pedagogerna för en dialog om verksamhetsfrågor. Föräldramöten på
avdelningen tar bl.a. upp grovplaneringen för terminen.
Två förskolor deltog i Stockholms stads årliga kvalitetsutmärkelse 2004 i klassen förskola.
Förskolan Äppelängen vann då och förskolan I Ur och Skur Vindleken fick
hedersomnämnande. 2005 vann förskolan I Ur och Skur Vindleken. 2007 deltog förskolan
Bullerbyn.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 5 (17)
SAMMANFATTNING
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt
för att nå måluppfyllelsen och målen bedöms i hög grad uppnådda. Inom målområdet
utveckling och lärande har förskolorna arbetat på ett mycket tillfredställande sätt och
målen bedöms helt uppnådda. Även inom målområdet ansvar och inflytande har
förskolorna arbetat på ett systematiskt sätt och målen bedöms helt eller i hög grad
uppnådda. Inom målområdet samverkan med förskoleklass och skola har målet delvis
uppnåtts.
Förvaltningen har arbetat målmedvetet för att uppfylla barnomsorgsgarantin och hålla
barngruppernas storlek till som mest 14 respektive 18 barn. Barnomsorgsgarantin har
uppfyllts helt. Småbarngruppernas storlek har dock ökat till i genomsnitt 14,4 barn i slutet
av vårterminen medan storbarnsgrupperna bara ökat till 17,6 barn. Målet bedöms i hög
grad uppfyllt.
Målet att andelen förskollärare ska öka har uppfyllts. Antalet avdelningar som saknar
förskollärare har minskat med två avdelningar sedan årsskiftet. Målet att varje
förskoleavdelning ska ha minst en förskollärare bedöms i stort sett kunna uppfyllas innan
årets slut.
Förskolorna har under de senaste åren arbetat målmedvetet för att utveckla den
pedagogiska verksamheten och för att få en jämn kvalité på förskolorna. Arbetsmetoderna
för att inspirera barn till läs- skriv- och matematikglädje har utvecklats en hel del det
senaste året och detsamma gäller för arbetssätten gällande barns medbestämmande och
inflytande.
Arbetet med värdegrundsfrågor och den pedagogiska dokumentationen har utvecklats
betydligt och förskolorna har blivit bättre på att informera föräldrar om den dagliga
verksamheten. Förskolorna har även fortsatt att utveckla den pedagogiska miljön både
ute- och inne och barnens innemiljö förändras nu oftare efter barnens intresse och
önskemål. Under det senaste året har förskolorna satsat på att utveckla arbetet med genus
och barns hälsa.
Förskolorna har utvecklats i en tydlig riktning mot högre kvalitet. Förskolorna har dock
fortfarande svårigheter att beskriva sina resultat och därmed också sina analyser och
bedömning av måluppfyllelsen. Detta blir således ett utvecklingsområde under läsåret
2007/2008.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 6 (17)
MÅLEN FÖR FÖRSKOLAN
Målen för förskolan är de nationella strävansmålen i läroplanen Lpfö 98 och de
prioriterade områdena i stadens budget. Utifrån dessa mål har nämnden antagit egna mål
och enheterna har utarbetat enhetsspecifika åtaganden och arbetssätt för respektive
målområde.
Mål-
Normer och
Kunskap och
Ansvar och
område
värden
lärande
inflytande
Samverkan
Övrigt
Styrdokument
Läroplan för Normer och värden Utveckling och lärande
Barns inflytande
förskolan,
Samverkan med
förskoleklass, skolan
Lpfö 99
Förskola och hem
och fritidshemmet
Övergången från
Mål
Förskolan ska
Förskolan ska ges en mer
Föräldrarnas valfrihet ska
m.m.
arbeta med att
pedagogisk inriktning.
öka genom fler alternativ i förskola till skola ska
i stadens
stärka alla barns
budget 2007
identitet och
Förskolan ska
självkänsla för att
tillsammans med
stimulera till
föräldrarna lägga grunden
fortsatt utveckling
och lärande.
barnomsorgen.
Barnomsorgsgarantin
ska gälla.
innefatta
dokumentation av
Antalet barn i
Förskolan ska ha en god
vad förskolan har
småbarnsgrupperna (1-3
kommunikation med
arbetat med, barnets
år) bör som mest vara
till flerspråkighet för barn
föräldrarna och vara
behov och lärande.
14 barn för de äldre
med ett annat modersmål
lyhörd för deras
barnen (4-5 år) som
än svenska.
önskemål.
mest 18 barn.
Förskolan ska
aktivt bidra till
Alla barn och ungdomar i
Andelen förskollärare
jämställdhet.
stadsdelsnämndsområdet
ska öka.
ska ges möjlighet att
uppleva och själva utöva
olika former av kultur.
Nämndens
Varje barn ska få
Varje barn ges möjlighet
Föräldrarna ska få tydlig
Förskolan ska avsluta
Barngruppernas storlek
mål
stärkt identitet och
till individuell utveckling
information om sitt barn
barnets
inom
självkänsla,
och förberedelser för att
och om förskolans
förskoleperiod med
förskoleverksamheten
förståelse för
lära sig läsa och skriva.
verksamhet, varje barn
ett förtroendefullt
bör som mest vara 14
jämställdhet.
och förälder ska också ges samarbete och
barn i småbarnsgrupp
Alla barn och ungdomar
goda möjligheter till
överlämnande till
(1-3 år) och inte fler än
ska ges möjlighet att
kommunikation och
skolan.
18 barn i
uppleva och utöva olika
inflytande samt mötas av
former av kultur.
lyhördhet för sina
storbarnsgrupp (4-5 år).
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 7 (17)
önskemål.
Varje förskoleavdelning
ska ha minst en
förskollärare vid årets
slut.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Normer och värden
Mål
Varje barn ska få stärkt identitet och självkänsla, förståelse för jämställdhet.
Arbetssätt för att nå målen
Förskolorna ser det kompetenta barnet och bekräftar barnets egna förmågor. Lyhörda
pedagoger som hör och ser barnens behov är viktigt. Att ”kunna själv” stärker barns
självförtroende. Barnen sätter upp sin bild och sitt namn på flanotavlan. Att nämna
varandra vid namn varje morgon och bekräfta med ett svar uppmuntras, så att kamraterna
lyssnar och ser varandra. Man sjunger namnsånger, leker namnlekar och rollekar. Barnen
är ”matvärdar” och berättar för de andra vilken mat som serveras. När småbarnen sätter
sig till bords kan en kompis hålla i handen och leda, hoppa krypa, smyga osv. till sina
platser. Syftet är att se motoriken och att främja kompistänkandet ”alla är olika men har
lika värde”. Man hjälper sina vänner med på och avklädning. Barnen ger varandra
massage vid vila. Barnen väljer själva vilken aktivitet de vill göra efter lunchen och stärks
i sina val eftersom det är roligast att välja själv. I bygghörnan tränar barnen egna
konstruktioner.
Pedagoger har ett förhållningssätt där alla människor har lika värde oavsett genus.
Förväntningar på pojkar och flickor ska vara detsamma. I materialval och i lek strävar
personalen efter att flickor och pojkar har lika möjlighet att välja sysselsättning. Utrymme
för lek och material ska vara lika för pojkar och flickor. När flickor leker med kulbanan
får pojkar vänta på sin tur. Vid måltider dukar både flickor och pojkar, tar själva mat samt
dukar av bord. Den traditionella dockvrån börjar ersättas av rum för kombinerad roll- och
konstruktionslek. Pedagoger spelar rollspel för barnen ibland som belyser olika situationer
och inleder till arbete och samtal. Böcker väljs så att både flickor och pojkar kan känna
igen sig, sin familj och sina kamrater. Att lyssna på varandras val och åsikter uppmuntras.
Resultat
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 8 (17)
Arbetet med genus betyder mycket för identitet och självkänsla, allas lika värde
individuellt och som ”en i gruppen”. Personalen bekräftar barnet genom beröring och
massage. Att måla sitt självporträtt och sin familj som dokumenteras i barnets portfolio
stärker identiteten. Att berätta för sina kamrater på förskolan i intervjusamtal med
personal som antecknar stärker självkänslan. Det gemensamma arbetet med en kompis
och varje tanke om en kompis egenskaper stärker gemenskapen i gruppen och därmed
självkänslan.
Vid observationer och genom utvecklingssamtal framgår att barnen uppvisar ett positivt
samspel med andra. Man pratar med och lyssnar på andra barn, deltar i trivsamma samtal
med vuxna och de flesta kan ta hänsyn till andra genom att vänta på sin tur och låta andra
barn leka själva. De dagliga samtalen tillsammans med barn och föräldrar har medfört att
personalen haft möjlighet att tolka barnens signaler och möta barnet där det befinner sig.
Handledning med genuspedagoger gör att förändringsarbetet med jämställdhet pågår
kontinuerligt i form av diskussioner om förhållningssätt och om jämställda miljöer.
Pedagoger strävar efter att förändra sitt förhållningssätt genom att bemöta flickor och
pojkar lika och genom att ha samma krav och förväntningar. Resultatet har blivit att
lekutrymmen och material förändras så att tillgången blir lika för flickor och pojkar.
Observationer genomförs kontinuerligt för att uppmärksamma skillnader i
förhållningssätt. Några förskolor har lyckats att få med föräldrarna i värdegrunds- och
genusdiskussioner på föräldramötena.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt
för att nå måluppfyllelsen och målen bedöms i hög grad uppnådda.
Förskolorna följer kontinuerligt upp sin verksamhet. Vid bedömning och analys av
resultatet har förskolorna använt sig av självvärdering. Några förskolor har en matris där
de beskrivit sina arbetssätt samt delmål för att nå respektive åtagande. Varje avdelning
bedömer och fyller i om de uppfyllt detta helt, i hög grad, delvis eller inte alls.
Förskolans föräldraråd träffas ett par gånger varje termin där föräldrar, förskolechef och
representanter för pedagoger för en dialog om olika verksamhetsfrågor. Även
föräldramöten genomförs på avdelningarna då planering och utvärdering finns med på
dagordningen. I utvecklingssamtal reflekterar förälder tillsammans med pedagog över hur
det enskilda barnet utvecklas och en individuell utvecklingsplan tas fram och följs upp en
till två gånger per år.
Förskolorna tar också tillvara föräldrarnas inkomna synpunkter, klagomål och
förbättringsförslag. Vartannat år gör stadsdelsförvaltningen en brukarundersökning som
skickas ut till samtliga föräldrar. 2007 har dock ingen brukarundersökning genomförts.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 9 (17)
Utveckling och lärande
Mål
Varje barn ges möjlighet till individuell utveckling och förberedelser för att lära
sig läsa och skriva.
Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uppleva och utövas olika former av
kultur.
Arbetssätt för att nå målen
Små barns framtida läs- och skrivinlärning tränas genom fin- och grovmotorik d.v.s.
rörelselekar, åla, krypa, snurra, hoppa och balansera. Lite äldre barn tränar finmotoriken
genom att använda händerna i lera, rita, måla, pussla samt av- och påklädning. Ute på
gården, i skogen och parker ges många tillfällen till rörelse på olika nivåer. Praktiskt
arbete med händerna stärker begreppsbildningen. Skära ett äpple, tvätta små strumpor,
kamma hår, klippa med sax, bygga med tunga klossar och lätta lego, skruva på lock,
plocka i och ur, rada och sortera är förberedande skriv-, ord- och räkneinlärning. Material
är synligt och tillgängligt för barnen. Barnen provar, upptäcker och undersöker på sitt eget
sätt och utan att bli avbrutna.
Språket och symboler används i ett lekfullt sammanhang. Papper, kritor, pennor samt
dator finns tillgängligt för barnet att uttrycka sig med alla sinnen. Barnens
”låtsasskrivning” uppmuntras. Pedagogerna ”förskriver” när barnen frågar hur man
skriver ett ord. Intresse väcks genom bokstäver, siffror, bilder, kalender, alfabetspussel
och dataspel. Barnets namn finns uppsatt på väggen. Barnen skriver själv sina namn på
teckningar, jul- och påskkort. Pedagoger läser högt för barnen varje dag. Nya, annorlunda
och roliga ord utvecklar ordförråd och fantasi. Förskolan Prästängen har många barn med
svenska som andra språk. En personal arbetar halvtid som språkresurs för att stärka det
svenska språket. Arbetet sker i s.k. boksamtal och skogsutflykter i mindre grupper med 26 barn. I boksamtal förklaras begrepp, färg form etc. innan pedagogerna har högläsning.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 10 (17)
Pedagogen kan ställa frågor istället för att ge svar och ger därmed barn ytterligare en
chans att komma fram till lösningar. I arbetssättet med tema får barnen fundera först, ha
en hypotes och därefter experimentera praktisk. Här har barnen möjlighet att reflektera
och fundera och dra slutsatser. Att växa med sin kropp och lära känna känslor och tankar
är viktigt inför skolstarten. Barnens sociala förmåga att uttrycka sig sker bl.a. genom
teater, musik och dans.
Kulturutbudet för barnen är stort i förskolorna. De åker iväg ett flertal gånger per år på
olika aktiviteter. Barnen får del av teaterutbudet, gå på museum och olika
traditionsbundna aktiviteter. Förskolorna använder sig av närområdets utbud t.ex. bio
samt rim och ramsor på biblioteket. De lånar också böcker från bokbussen som kommer
till förskolan samt besöker biblioteket mer regelbundet. Exempel på aktiviteter är att 2-3
åringarna har gått på Rim och ramsor och 5-åringarna har gått på Farbror Fläskkorvs
musikverkstad.
Resultat
Arbetet med den inre och yttre miljön pågår ständigt och är föränderlig. Miljön spelar stor
roll för barnet eftersom den bestämmer hur stor tillgång barnen har till material. I den fria
leken är tillgången till kreativa miljöer viktig för barnet så att egna lösningar och
erfarenheter kan utvecklas. Personalen har observerat hur barnen förhåller sig i en miljö
där materialet är lättillgängligt och uppmärksammat att de tar mer egna initiativ till olika
lekar. Förändringen har lett till att barnen blivit mer självständiga.
Barnen deltar i projektgrupper och andra aktiviteter där egna erfarenheter, beslut och
lösningar prövas tillsammans med kamrater och vuxna. Fotografier och intervjuer
synliggör arbetet. Förskolorna har introducerat metoder för dokumentation i syfte att
synliggöra lärandeprocessen för barnen, pedagogerna och föräldrarna. Barn och vuxna har
arbetat tillsammans med dokumentation av barnens miljö i arbetet med porfolio.
Resultaten finns dokumenterat i barnets portfolio. Dokumentationen kring tema- och
projektarbete har varit till god hjälp för barnen att minnas, samtala och reflektera över vad
de har varit med om samt att de har fått syn på sitt eget lärande. Både barn, föräldrar och
pedagoger anser att de metoder som introducerats för dokumentation medfört att barnens
utveckling och lärande har synliggjorts tydligare och att det också har utvecklats och
fördjupats.
Högläsning varje dag och personalens närvaro i samtal stärker språkutvecklingen.
Personalen har vid samlingarna uppmuntrat barnen att beskriva materialet i språkpåsarna
och att återberättat sagorna, vilket man sett har utvecklat deras språk. En annan viktig
grundsten i arbetet med språket har varit de enskilda samtalen med barnen, vilket lett till
goda resultat.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 11 (17)
Under vårterminen har förskolorna gått på barnteaterföreställningarna ”Solen och Violen”
på Christer Arnells Musikteater, ”Bu och Bä” på teater Bambino, ”Flyg med mig
Tummelisa” på dockteatern Tittut, ”Gittan och älgbrorsorna” på teater Pero,
Dansföreställningen ”Om grodan” på Zebra Dans, dockteaterpjäsen ”Kommer strax-jag
ska bara” på Picknickteatern, ”Allrakäraste syster” på Stadsteatern samt ”Tigern och
Nalle” på Casinoteatern.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt
för att nå måluppfyllelsen och målen bedöms i hög grad uppnådda.
I övrig se rubrikgen Bedömning och analys av måluppfyllelsen sidan 8.
Ansvar och inflytande
Mål
Föräldrarna ska få tydlig information om sitt barn och om förskolans verksamhet,
varje barn och förälder ska också ges goda möjligheter till kommunikation och
inflytande samt mötas av lyhördhet för sina önskemål.
Arbetssätt för att nå målen
Föräldrar som har barn som ska börja på förskolan har inbjudits till ett informationsmöte.
Pedagoger har dagliga samtal med föräldrar i en öppen dialog. Förälder informeras om
dagens planering och hur dagen varit. Information samlas i informationspärm eller dagbok,
på anslagstavla och veckokalender. Den dagliga informationen om sovtider och mat,
anslagstavla, veckoplanering eller dagbok beskriver dagen. Några förskolor har
information på hemsidan www.stockholm.se, såsom kalendarium med aktuella datum och
matsedel m.m. Barnens arbeten presenteras t.ex. på Vårsalong, Kulturfest och när Lucia
firas. Sporadisk föräldrafika ordnas och informationsbrev från avdelningen delas ut.
Föräldramöten, utvecklingssamtal och förskoleråd ger föräldrar möjlighet till information
och inflytande. Förskoleråden träffas 2-3 gånger per termin. Vid föräldramöten uppmuntras
föräldrar att ta upp saker samt fråga och diskutera med avdelningens personal. De lyssnar
varje dag på föräldrars synpunkter, önskemål, klagomål och beröm. Detta dokumenteras
och diskuteras sedan på pedagogträffar och APT.
Förskolorna erbjuder alla föräldrar minst ett utvecklingssamtal per år. Då talar man om
barnets kompetenser, intressen och utvecklingsbehov. Tillsammans med föräldrarna
utarbetades en individuell utvecklingsplan, vilken följs upp i den dagliga kontakten och
vid nästa utvecklingssamtal. Flertalet förskolor dokumenterar varje barns utveckling och
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 12 (17)
lärande i en portfolio. Den finns alltid tillgänglig för föräldrarna så att de kan följa barnets
arbete. Portfolion följer med barnet från åren i förskolan över till förskoleklassen.
Förskolorna har i större utsträckning utformat verksamheten så att barnen fått möjlighet
att påverka innehållet. Verksamheten har planerats både efter förskolans åtaganden och
efter behov hos det individuella barnet och barngruppen. Barns inflytande ökar med en
planerad verksamhet med återkommande aktiviteter. Barnen får utmaningar på den nivå
de befinner sig. Genom observation ser personalen barnets behov och intressen. I arbete
med tema kan de fundera, ha en hypotes och pröva vad som sker samt reflektera och dra
slutsatser.
Genom att observera och lyssna när barnen samtalar och leker får personalen information
om barnens intressen. Genom demokratiska omröstningar ges möjlighet för barnen att
bestämma över utflyktsmål, matsäck och filmval etc. Avdelningarna är planerade så att
barnen har olika valmöjligheter i den fria leken. Pedagogen ger barnen utmaningar och är
”medforskare”. Barnen har visat behov av större rörelserum, att vara utomhus och att gå
på utflykter under vintern och våren. Genusperspektivet ska medföra att typiska flick- och
pojkmiljöer görs tillgängliga för alla.
Resultat
Informationsmöte för föräldrar innan invänjning har införts på fler förskolor. Fler
förskolor har infört ett utvecklingssamtal per termin. Samtalsmetodik och arbetet kring
barnens utvecklingsplaner har förbättrats.
Förskolorna har fortsatt att använda barnens tankar och funderingar som utgångspunkt i
verksamhetens innehåll samt involverat dem i planeringsprocessen för att tydliggöra deras
delaktighet. I de fall barnen kan bidra till att utforma förskolans miljö har detta
uppmuntrats av pedagogerna. Barnen har utifrån ålder och mognad blivit mer delaktiga i
planering och beslut för verksamheten. Barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina
tankar och åsikter och får därmed möjlighet att påverka sin situation. De äldre barnen har
till stora delar uppnått en förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer och
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vid pedagogernas utvärderingar
framgår att barnen har blivit mera spontana, vågar ta för sig mera, uttrycker flera egna
idéer, tar initiativ och vågar ifrågasätta. Ett reflekterande arbetssätt och utvärdering av
verksamhet leder till att miljön förändras efter barnens behov. Miljön ska vara spännande
och rolig, nytt material introduceras och barnens önskemål bejakas. Stationssystem med
bygglek, böcker, drama, rollekar och olika skapande material, konstruktion med tyg,
bygg, experiment, sax och papper ger barnen möjlighet att ha inflytande över sina
aktiviteter.
Förskolorna arbetar kontinuerligt med positiva som negativa synpunkter och
förbättringsförslag. Många föräldrar upplever en kvalitetshöjning i förskolan. De flesta
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 13 (17)
föräldrar kan i hög grad rekommendera förskolan till andra. De flesta föräldrar tycker att
verksamheten oftast uppfyller kvalitetsgarantin.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet ansvar och inflytande har förskolorna arbetat på ett mycket
tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen och målen bedöms helt eller i hög grad
uppnådda.
I övrig se rubrikgen Bedömning och analys av måluppfyllelsen sidan 8.
Samverkan
Mål
Förskolan ska avsluta barnets förskoleperiod med ett förtroendefullt samarbete
och överlämnande till skolan.
Arbetssätt för att nå målen
Förskolorna har upparbetade rutiner och arbetssätt för samarbete med skolornas
förskoleklasser. Personal från de flesta förskoleklasser har besökt förskolan och de
blivande skolbarnen har gjort skolbesök. Ett överlämnandesamtal mellan förskolans
personal, förskoleklassens personal och förälder sker i maj månad.
Resultat
Samverkan mellan skolorna och förskolorna har fungerat i varierande grad liksom
förskolornas rutiner för överlämnandet av de blivande skolbarnen.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet samverkan med förskoleklass och skola har förskolorna arbetat på ett
tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen och målet bedöms delvis uppnått.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 14 (17)
Arbetet med de organisatoriska förändringarna i det Norra skolområdet medförde att
rutinerna inte genomfördes fullt ut. Förskolorna och skolorna måste nu, då man hör till
olika nämnder, fortsätta arbetet att förbättra rutinerna för övergången mellan förskola och
förskoleklass. Målet är framförallt att underlätta för barnen vid övergången.
Övrig uppföljning
Mål
Barnomsorgsgarantin ska gälla (kommunfullmäktiges mål).
Barngruppernas storlek inom förskoleverksamheten bör som mest vara 14 barn i
småbarnsgrupp (1-3 år) och inte fler än 18 barn i storbarnsgrupp (4-5 år).
Varje förskoleavdelning ska ha minst en förskollärare vid årets slut.
Arbetssätt för att nå målen
Stadsdelsförvaltningen har ett prognostiserat ökande barnunderlag i förskoleåldern 1-5 år
men krympande elevunderlag i skolåldern 6-12 år. Diskussioner för att på ett effektivt sätt
kunna omdisponera lokaler och personal har därför förts under våren. Tre nya förskolor
har öppnat under våren: Akleja och Sjöstjärnan som är enavdelningsförskolor och
Förskolan Baltazar som har öppnat två avdelningar.
Vid nyanställning av personal har förskolecheferna strävat efter att anställa förskollärare
och några förskollärare har också bytt avdelning under våren.
Resultat
Barnomsorgsgarantin
Under vårterminen har barnomsorgsgarantin uppfyllts varje månad.
Gruppstorlekar
Småbarnsgrupp
2003-12-31
22
2004-12-31
24
Antal Genom Storsmå -snitt
barnsbarn små
grupp
343
15,6
33
334
13,9
36
Antal Genom Totalt
Totalt
stora -snitt
antal
antal
barn stora
grupper barn
55
649
19,7
992
60
683
19,0
1 017
Totalt
genom
-snitt
18,0
16,9
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 15 (17)
2005-12-31
2006-12-31
2007-05-15
20
29
32
293
391
460
14,7
13,5
14,4
Därutöver fanns:
2004; 7 familjedaghem med 23 barn,
2006; 5 familjedaghem med 22 barn och
45
44
46
764
751
809
17,0
17,1
17,6
65
73
78
1 057
1 141
1 270
2005; 6 familjedaghem med 29 barn,
2007; 5 familjedaghem med 22 barn.
2006-12-31 var der 13,5 barn i genomsnitt i småbarnsgrupperna (1-3 år) och 17,1 barn i
storbarnsgrupperna (4-5 år). 2007-05-15 hade antalet barn i genomsnitt ökat till 14,4 barn
i småbarnsgrupperna och 17,6 barn i storbarnsgrupperna. 18 småbarnsavdelningar hade
mer än 14 barn.
Andel förskollärare
2004-12-31
2005-12-31
2006-12-31
2007-05-15
Antal
barnskötare
113,62
114,57
131,73
119,11
Förskollärare
antal
65,80
69,51
70,30
82,43
%
35 %
35 %
33 %
37 %
Antal övrig
personal
10,50
13,48
12,83
20,45
Totalt antal
anställda
190
198
215
222
Antalet personal är omräknat till heltidsanställningar
2006-12-31 var andelen förskollärare 33 % och 10 avdelningar saknade förskollärare.
I slutet av vårterminen 2007 var andelen förskollärare 37 % och 8 avdelningar saknade
förskollärare. Andelen förskollärare ökade således med 4 %.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Förvaltningen har arbetat målmedvetet för att uppfylla barnomsorgsgarantin och hålla
barngruppernas storlek till som mest 14 respektive 18 barn. Barnomsorgsgarantin har
uppfyllts helt. Småbarngruppernas storlek har dock ökat till i genomsnitt 14,4 barn i slutet
av vårterminen medan storbarnsgrupperna bara ökat till 17,6 barn. Målet bedöms i hög
grad uppfyllt.
Nya förskoleavdelningar som planeras står inte alltid färdiga att öppna redan i januari och
för att kunna uppfylla barnomsorgsgarantin varje månad måste avdelningarna även fyllas
på i början av året. För att undvika ökning i småbarnsgrupperna borde förskolorna ha
16,3
15,6
16,3
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 16 (17)
flyttat upp de äldsta barnen från de 18 småbarnsgrupperna med mer än 14 barn till
storbarnsgrupperna. De flesta barn i förskolekön är små barn och förskolorna måste
anpassa avdelningarna därefter.
Fem nya avdelningar startade under våren 2007 men antalet avdelningar som saknar
förskollärare har ändå minskat med två avdelningar sedan årsskiftet. Målet att varje
förskoleavdelning ska ha minst en förskollärare bedöms i stort sett kunna uppfyllas innan
årets slut. Målet att andelen förskollärare ska öka bedöms helt uppfyllt.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Skolverket har under läsåret 2006/2007 genomfört inspektion av bl.a.
förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Skolverket har i sin inspektionsrapport
pekat på bristområden som måste åtgärdas omgående på kommun- och
stadsdelsnämndsnivå. Identifierad brist vid Älvsjö stadsdelsnämnds förskoleverksamhet
består i att förskolornas likabehandlingsplaner inte uppfyller de krav som ställs. En
revidering av befintliga likabehandlingsplaner har påbörjats och varje förskola kommer
att ha en ny egen anpassad likabehandlingsplan att bifoga sin verksamhetsplan för 2008.
En annan brist var att förskolornas kvalitetsredovisningar bör förbättras så att bedömningar
av i vilken utsträckning målen har förverkligats tydligare framgår.
Utbildningsförvaltningen har tagit fram anvisningar för stadens kvalitetsredovisning läsåret
2006/2007. Förvaltningen har med utgångspunkt från denna reviderat förskolornas mallar
för sin kvalitetsredovisning. Av anvisningarna framgår att förskolorna, i högre grad än
tidigare, ska beskriva vilka resultat som har uppnåtts samt göra en analys och bedömning
av i vilken mån resultatet innebär att läroplanens mål och enhetens åtaganden uppfyllts.
Förbättringsåtgärder för vidare utveckling skulle också anges. Förskolorna har dock
fortfarande svårigheter att beskriva sina resultat och därmed också analys och bedömning
av måluppfyllelsen. Detta blir således ett utvecklingsområde under läsåret 2007/2008.
Verksamhetsområdeschefen har tillsammans med förskolecheferna identifierat några andra
fortsatta utvecklingsområden såsom samarbete med skolan och socialtjänsten, förbättrad
information på förskolornas hemsidor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd,
hälsofrämjande arbete, språkutveckling/modersmålsstöd och genusfrågor.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 326-2007-402
SID 17 (17)
Dialog mellan barn och pedagog ska fortsätta att utvecklas i arbetet med portfolio. Tid ska
avsättas i avdelningarnas planering för reflektion kring arbetet med dokumentation.
Genom intervjuer, bilder och teckningar som samlas under rubriker i portfolion ska
arbetet följas upp regelbundet och diskuteras på avdelningen inför utvärdering.
_________________________________
