s
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING
VERKSAMHETSOMRÅDE BA RN OCH UNGDOM
Handläggare:
Madeleine Hagerth
Telefon: 08-508 21 051
BILAGA 1
DNR 374-2008-400
SID 1 (20)
2008-11-17
Till
Älvsjö stadsdelsnämnd
2008-12-04
Kvalitetsredovisning
för kommunala
förskolor i Älvsjö
läsåret 2007/2008
Box 48, 125 21 Älvsjö. Telefon 08-508 21 000. Fax 08-508 21 099. Org. nr 212000-0142
[email protected]
Besöksadress Älvsjö stationsplan 11
www.stockholm.se/alvsjo
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 2 (20)
FÖRUTSÄTTNINGAR
Förskolorna ingår i verksamhetsområdet barn och ungdom, där också individ- och
familjeomsorgens enhet för barn och familj ingår liksom Nätverkshuset med
öppen förskola, parklek, mötesplatser för ungdom, Ungdomens hus, fältarbetare,
familjerådgivare och nätverksledare. Verksamhetsområdet leds av en
verksamhetsområdeschef.
Enhetsorganisation 2007
Enhet 1
Prästängen
Sylvester
Äppelängen
Familjedaghem
Enhet 3
Bullerbyn
Lillskogen
Vindleken
Enhet 5
Snöripan
Solkatten
Speldosan
Familjedaghem
Enhet 7
Akleja
Baltazar
Grindstugan
Långsjö
Rödkulla
Prästgårdsgränd 16
Sylvestervägen 2-6
Täckhammarsv. 21
2 st i Solberga
Johan Skyttes v. 325
Karlslundsvägen 10
Långsjövägen 12
Snöripsvägen 32
Långbrodalsvägen 1
Vantörsvägen 150
3 st i Herrängen
Aklejavägen 19
Västerängsvägen 5
Gårdsstigen 1
Gårdsstigen 19
Långsjövägen 56
Enhet 2
Skogsgläntan
Solängen
Vandrarskon
Enhet 4
Ekbacken
Fantasia
Matrisen
Enhet 6
Emilia
Mullegården
Knyttegården (annex)
Örtagården
Enhet 8
Citrusgården
Sjöstjärnan
Sulvägen 62
Solberga Ängsväg 4-6
Sulvägen 22
Svartlösavägen 128
Vantörsvägen 225
Älvsjövägen 62
Långbrovägen 55
Långsjövägen 33
Älvsjövägen 62
Örtagårdsvägen 1-3
Folkparksvägen 161
Rävnäsvägen 77-79
Under 2007 var förskolorna organiserade i åtta enheter, varav sju var
resultatenheter. Med anledning av de ojämna storlekarna på förskoleenheterna, den
fortsatta utbyggnaden och beslutade avknoppningar beslutade stadsdelsnämnden
om en ny enhetsorganisation inom förskolan som trädde i kraft 2008-01-01.
Förskolorna Bullerbyn och Vindleken i enhet 3 samt Ekbacken och Fantasia i
enhet 4 avknoppades och övergick i enskild regi 2008-01-01. Även förskolorna
Emilia och Örtagården i enhet 6 avknoppades 2008-02-01.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 3 (20)
Enhetsorganisation 2008
Enhet 1
Akleja
Långsjö
Rödkulla
Våga vilja
Enhet 3
Baltazar
Muminstugan
Snöripan
Familjedaghem
Enhet 5
Citrusgården
Prästängen
Solängen
Enhet 2
Lillskogen
Matrisen
Mullegården
Solkatten
Enhet 4
Skogsgläntan
Vandrarskon
Aklejavägen 19
Gårdsstigen 19
Långsjövägen 56
Gårdsstigen 1
Västerängsvägen 5
Vantörsvägen 150
Snöripsvägen 32
3 st i Herrängen
Karlslundsvägen 10
Långsjövägen 14
Långsjövägen 33
Älvsjövägen 62
Sulvägen 62
Sulvägen 22
Enhet 6
Sjöstjärnan
Sylvester
Äppelängen
Familjedaghem
Folkparksvägen 161
Prästgårdsgränd 16
Solberga Ängsväg 4
Rävnäsvägen 77-79
Sylvestervägen 2-6
Täckhammarsv. 21
2 st i Solberga
Från den 1 januari 2008 består förskoleorganisationen av sex resultatenheter som
var och en leds av en förskolechef. Tre nya förskolechefer anställdes under våren
2008.
Under våren 2008 har förskolorna Mullegården och Knyttegården flyttat in i omoch tillbyggda lokaler. Förskolorna Matrisen och Solkatten har bytt till andra
lokaler och Vandrarskon har byggts ut med två avdelningar. Detta innebär att flera
förskolor haft en ansträngd period under våren med både chefs- och
lokalförändringar.
Nyckeltal
Barn
Små
1-3 år
Inskrivna barn
2007-09-30
Inskrivna barn
2008-03-31
Stora 4- Totalt
5 år
Varav barn
med annat
modersmål
än svenska
Andel
733
510
1 243
141
11 %
437
534
971
142
15 %
Antalet barn har minskat p.g.a. att sex förskolor har avknoppats i början av 2008.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 4 (20)
Personal
Antal
barnskötare
2007-05-15
119,11
2008-03-31
102,54
2008-08-31
91,54
Förskollärare
antal
%
82,43
37 %
65,63
37 %
77,46
44 %
Antal övrig Totalt antal
personal
anställda
20,45
222
10,38
178,55
8,68
177,68
Antalet personal är omräknat till heltidsanställningar.
Vårterminen 2007 och 2008 var andelen förskollärare 37 % och 8 respektive 11
avdelningar saknade förskollärare. Höstterminen 2008 har andelen förskollärare
ökat till 44 % och endast 7 avdelningar saknar förskollärare. Målet är att varje
förskoleavdelning ska ha minst en förskollärare och att den totala andelen
förskollärare ska öka.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Med utgångspunkt i läroplanen och kommunfullmäktiges budget har
verksamhetsområdeschefen tillsammans med förskolecheferna tagit fram förslag
till nämndmål för förskolan, som stadsdelsnämnden fastställt i samband med
beslut om verksamhetsplan. Nämndmålen har täckt in vart och ett av läroplanens
områden; normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, skola och
hem samt samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.
Förskolorna har i sina verksamhetsplaner arbetat fram enhetsspecifika åtaganden
med tillhörande arbetssätt och planer för uppföljning. Åtagandena har utgått ifrån
nämndens mål. Förskolorna har också skrivit in de åtaganden som vänder sig till
brukarna i sina kvalitetsgarantier för 2008. Förvaltningsledningen har tillsammans
med utvecklingssekreterarna gått igenom samtliga enheters förslag till
kvalitetsgarantier. Slutligen har kvalitetsgarantierna fastställts av
stadsdelsnämnden.
Varje avdelning har genomfört en utvärdering av sitt arbete som beskriver vilka mål
och åtaganden man har uppnått och hur man nått dessa. Denna självvärdering är ett
viktigt underlag för enheternas kvalitetsredovisningar.
På många förskolor samlas den pedagogiska dokumentationen i en för barnen
egen portfoliopärm. Med hjälp av fotografier, teckningar och intervjuer
dokumenteras barnets delaktighet, utveckling och lärande. Syftet med portfolio är
att stimulera barnets utveckling och dokumentera barnets läroprocesser. Den
används också som underlag för planering och vid utvecklingssamtal med
föräldrarna. Pedagoger och föräldrar reflekterar tillsammans över hur barnet
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 5 (20)
utvecklas i samband med utvecklingssamtalet som genomförs minst en gång per
år.
Förskolornas föräldraråd träffas ett par gånger varje termin där föräldrar,
förskolechef och representanter för pedagoger för en dialog om olika
verksamhetsfrågor. Även föräldramöten genomförs på avdelningarna då planering
och utvärdering finns med på dagordningen. Förskolorna tar tillvara föräldrarnas
synpunkter, klagomål och förbättringsförslag.
Stadens brukarundersökning och inspektörsrapporter ligger också till grund för
bedömningen av måluppfyllelsen. Älvsjö stadsdelsförvaltning genomförde under
våren 2008 en totalundersökning, där samtliga föräldrar i Älvsjös kommunala
förskolor och familjedaghem inbjöds att delta. Svarsfrekvensen var 84 %.
Resultatet har diskuterats och analyserats av föräldrar och personal som underlag
för fortsatt kvalitetsutveckling vid den egna förskolan. En förskoleenhet har under
året varit föremål för inspektion. Förskoleinspektörernas rapport finns som bilaga
till kvalitetsredovisningen.
Verksamhetsområdeschefen har tillsammans med utvecklingssekreteraren
genomfört dialogmöten med samtliga förskolechefer som ett led i uppföljningen
av förskolornas kvalitetsredovisningar.
Alla förskolor har genomfört kompetensutveckling för att utveckla arbetsmetoder
och höja kvaliteten i förskolan, vilket bidragit till en positiv utveckling på flera
områden. Tre barnskötare vidareutbildar sig för närvarande till förskollärare och
ett antal barnskötare har genomgått fördjupningsutbildning.
Ledarskapet är centralt för hur enheterna fungerar. Ett gott ledarskap skapar
förtroende och tillit till att förskolan förmår att uppfylla sitt uppdrag. En av
förskolecheferna har genomgått den statliga rektorsutbildningen och tre är
anmälda till den nya rektorsutbildningen som startar under 2009. Målet är att
samtliga förskolechefer ska ha genomgått rektorsutbildningen.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE ÅRS
KVALITETSREDOVISNING
Skolverket genomförde under läsåret 2006/2007 inspektion av
förskoleverksamheten i Stockholms stad. En identifierad brist vid Älvsjö
stadsdelsnämnds förskoleverksamhet bestod i att förskolornas
likabehandlingsplaner inte uppfyllde de krav som ställs. En revidering av
likabehandlingsplanerna har genomförts och dessa har bifogats till förskolornas
verksamhetsplaner för 2008. Se även under målområdet normer och värden.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 6 (20)
En annan brist var att förskolornas kvalitetsredovisningar måste förbättras så att
bedömningar av i vilken utsträckning målen har förverkligats tydligare framgår.
Mallen för förskolornas kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008 har reviderats och
förskolorna har nu i högre grad än tidigare beskrivit vilka resultat som har uppnåtts
samt bedömt och analyserat måluppfyllelsen. Därmed kan enheterna också i högre
grad redovisa i vilken mån läroplanens mål uppfyllts. Resultatbeskrivningar och
analyser kan dock utvecklas ytterligare och därför kvarsår detta som ett
utvecklingsområde. Samtliga enheter är involverade i en gemensam utbildning i
lokalt kvalitetsarbete.
Ett annat utvecklingsområde var förskolans samarbete med socialtjänsten.
Verksamhetsområdeschefen har haft gemensamma möten en gång per månad med
förskolechefer samt chefer och biträdande chefer för Nätverkshuset samt enheten
för barn och familj. Familjebehandlarna har informerat om sin verksamhet med
familjebehandling/rådgivning och föräldrautbildningen KOMET.
Familjerättsekreterarna har informerat om adoptioner och adopterade barns behov.
Övriga utvecklingsområden var genusfrågor, hälsofrämjande arbete, arbetet med
barn i behov av särskilt stöd, språkutveckling/modersmålsstöd, arbetet med
portfolio och övrig dokumentation, förbättrad information på förskolornas hemsidor
och samarbete med skolan. Dessa utvecklingsområden är kommenterade under
respektive läroplansmål.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN
OCH LÄRDOMARNA UNDER LÄSÅRET
Förskolorna följer kontinuerligt upp sin verksamhet. Vid bedömning och analys av
resultatet och därmed också måluppfyllelsen har förskolorna använt sig av
observationer, dokumentationer, barnintervjuer, reflektioner tillsammans med
barnen, självutvärdering, dagliga samtal tillsammans med barn och föräldrar,
utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöten samt brukarundersökningen. Vilka
effekter arbetssättet har och hur det har påverkat barngrupperna framgår under
Resultat. Förskolorna beskriver fortfarande sina arbetssätt mycket och ingående
medan resultat samt bedömning och analys är mera svårfångat.
Normer och värden
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett mycket bra sätt
för att nå måluppfyllelsen och målen har uppfyllts helt.
Barns förståelse för likabehandling och ömsesidig respekt har ökat. Många av
barnen har stärkt sin förmåga att tala inför grupp, lyssna på varandra, reflektera
och visar större empati. Förskolorna har satsat på att utveckla arbetet med genus
och barns hälsa. Arbetet med jämställdhet har dock fungerat i varierande grad på
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 7 (20)
förskolorna. Flertalet förskolor har haft en könsstereotyp lärandemiljö men den
har nu förändrats. Förskolor har uppmärksammat hur viktig hygienen är i det
hälsofrämjande arbetet. Barnen har blivit medvetna om att det vi äter kan vara
både nyttigt och onyttigt och att kosten påverkar deras kropp. Barnen har fått sitt
rörelsebehov tillgodosett när de dagligen varit ute på förskolegårdarna, i skogen
eller i närliggande parker. Föräldrarna är nöjda med hur barnen trivs i
förskolan/familje-daghemmet, hur tryggt barnet är i förskolan/familjedaghemmet
samt personalens sätt att vara mot barnen.
Utveckling och lärande
Inom målområdet utveckling och lärande har förskolorna arbetat på ett mycket bra
sätt för att nå måluppfyllelsen och målen har uppfyllts helt.
Barnens språk har utvecklats positivt, barnen är säkrare och tryggare i att uttrycka
sig. Barnens identitet och självkänsla har ökat och de har fått en större förmåga till
att visa när de inte vill något och blir respekterade för det. Föräldrarna är nöjda
med hur barnen ges stimulans och får möjlighet att utvecklas.
Barns inflytande
Inom målområdet barns inflytande har förskolorna arbetat på ett mycket bra sätt
för att nå måluppfyllelsen och målet har uppfyllts helt.
Barnen har fått göra egna val och pedagogerna har planerat in tid och utrymme där
barnen har kunnat utöva eget inflytande. Förskolorna har fortsatt att utveckla den
pedagogiska miljön både ute- och inne och barnens innemiljö förändras nu oftare
efter barnens intresse och önskemål. Föräldrarna är inte helt nöjda med barnens
möjligheter att få vara med och påverka.
Förskola och hem
Inom målområdet förskola och hem har målet delvis uppfyllts.
Förskolorna har använt sig av dagliga samtal vid lämning och hämtning,
dokumentation som finns upphängd på olika anlagstavlor på avdelningarna,
vernissage, vecko- och månadsbrev, förskolans hemsida, föräldramöten,
föräldraråd och utvecklingssamtal för att informera och kommunicera med
föräldrarna. Föräldrarnas nöjdhet med hur kontakten fungerar mellan förskola och
hem har varierat.
Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet
Inom målområdet samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet har
målet delvis uppfyllts.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 8 (20)
Samverkan mellan förskolorna och skolorna har fungerat på olika sätt med olika
rutiner för överlämnandet av de blivande skolbarnen för respektive skola. Besöken
på skolan har uppskattats av barnen, som känner sig uppmärksammade.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Normer och värden
Stadsdelsnämndens mål
Förskolan ska medvetet arbeta med barns förståelse för
likabehandling, ömsesidig respekt och jämställdhet
Förskolan ska utveckla ett hälsofrämjande arbete med fokus på kost
och rörelse
Arbetssätt för att nå målen
Förskolorna använder sig av likabehandlingsplanerna för att kontinuerligt
motverka alla former av kränkande behandling, mobbing, diskriminering och
negativt språkbruk. Med likabehandlingsplanen som utgångspunkt genomförs
observationer, samtal och intervjuer. Pedagogerna finns ständigt i barnens närhet
och kan på så sätt tidigt uppmärksamma trakasserier, diskriminering och
mobbning. I samband med revidering av likabehandlingsplanerna förs
diskussioner om förhållningssätt till olikheter och hur detta avspeglas i arbetet
med barnen.
Personalen visar på och lär barnen att vara goda kamrater, visa hänsyn och
ömsesidig respekt för varandra och varandras olikheter. Barn har fått möjlighet att
uttrycka sin mening under samlingarna medan andra har fått visa respekt genom
att lyssna. Några har arbetat med projekt om människors lika värde. Förskolorna
lär barnen turtagande under samlingar och olika aktiviteter. Barnens behov får
styra. Alla måste inte göra samma saker och rättvisan avdramatiseras. Ibland
behöver någon eller några mer stöd, uppmuntran och tid än andra från
pedagogerna och det blir naturligt utan att någon känner sig åsidosatt.
Pedagogerna strävar mot att barnen själva ska kunna hantera och lösa konflikter på
ett demokratiskt sätt. Man hjälper barnen att träna på att lösa konflikterna genom
att de får utrymme att komma med förslag till lösningar.
När det gäller genus- och jämställdhetsfrågor har personalgrupperna diskuterat och
reflekterat över hur man agerar och hur det påverkat barnen och arbetet.
Kartläggning av var flickors respektive pojkars lek sker görs på några förskolor.
Vidare observerar och samtalar pedagogerna med varandra och med barnen om
hur pojkar respektive flickor bemöts i förskolan. En pedagog på varje förskola
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 9 (20)
deltar i ett genusprojekt och inspirerar den övriga personalen genom att på
personalträffar bidra med olika diskussionsfrågor. Personalen genomgår
kompetensutveckling i jämställdhetsfrågor.
Det hälsofrämjande arbetet bedrivs på flera olika sätt. Vid måltiderna samtalar
pedagogerna med barnen om vikten av att äta näringsriktig kost. Barnens
kroppsuppfattning och medvetenhet om vikten av att äta hälsosam kost synliggörs
genom dokumentation. Varje barn får även lära sig vikten av en god hygien vid
måltider och toalettbesök. Förskolorna köper ekologiska produkter.
Kökspersonalen har gått på olika kurser för att få kunskap om nya rön angående
barns kost.
Förskolans miljö har stor betydelse för barnens rörelsebehov och hur deras
rörelseglädje kan stimuleras. Genom att förlägga mycket av den dagliga
verksamheten ute får barnen många möjligheter till rörelse och frisk luft. Barnen
får regelbundet tillfällen till promenader. De kuperade gårdarna ger barnen
motorisk träning. Några har inplanerade rörelse- och rytmikaktiviteter varje vecka
och andra deltar i regelbundna skogsutflykter. I förskolans hälsofrämjande arbete
ingår även att alla barn får återhämta sig genom en stunds vila varje dag.
Resultat
Barnens förståelse för likabehandling och ömsesidig respekt har ökat. Många av
barnen har stärkt sin förmåga att lyssna på varandra, reflektera och visa empati.
Barnen har blivit mer empatiska i konfliktsituationer och tar större ansvar för att
själva lösa situationen. Barnens förståelse för den kulturella mångfalden har ökat.
Detta märks genom att barnen sinsemellan i högre grad samtalar med varandra om
sina respektive språk och kulturer.
Arbetet med jämställdhet har fungerat i varierande grad på förskolorna. Flertalet
förskolor har haft en könsstereotyp lärandemiljö. I dialog med barnen har miljön
nu förändrats så att den är mer allsidig och material är synligt och valbart för alla.
Flickor såväl som pojkar har således fått ett förändrat förhållningssätt till
materialet. Genusarbetet tas nu upp som stående punkt på många arbetsplatsträffar.
Förskolor har uppmärksammat hur viktig hygienen är i det hälsofrämjande arbetet
och därför bytt till pappershanddukar och satt in tvålkoppar på barnens nivå.
Samtal har förts med barnen om kostens betydelse för kroppens välbefinnande.
Barnen har blivit medvetna om att det vi äter kan vara både nyttigt och onyttigt.
Det saknas dock dokumentation på hur barnens hälsotänkande utvecklats. Arbetet
med barnens kostvanor ur ett ekologisk och näringsriktigt perspektiv har inte varit
tillräckligt i fokus. Andelen ekologiska produkter varierar från 7 % till 50 %.
Maten är ändå varierad och näringsrik och numera väljer förskolorna livsmedel på
ett mer medvetet sätt. Frukt och grönsaker serveras dagligen och inköpet av
produkter som innehåller socker har minskat.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 10 (20)
Barnen har fått sitt rörelsebehov tillgodosett genom daglig utevistelse på
förskolegårdarna, i skogen eller i närliggande parker. Barnen blir lugnare av att få
röra på sig utomhus. En inventering av det pedagogiska uterummet har genomförts
på några förskolor. Den visade att det finns ett behov av att förstärka de motoriska
utmaningarna för förskolans barn. Tillsammans med barnen har några därför
påbörjat ett projektarbete kring gårdens utformning. Mycket utevistelse gör att
smittspridning minimeras och barnens närvaro visar att man har förhållandevis
friska barn på förskolan. Nya barnsäkerhetsrutiner har också utarbetats för att
undvika skador och olycksfall.
Resultatet av brukarundersökningen med en skala från +2,00 (mycket nöjd),
+1,00 (ganska nöjd), -1,00 (ganska missnöjd) till -2,00 (mycket missnöjd);
+1,50
hur barnen trivs i förskolan/familjedaghemmet
+1,34
hur trygga barnen är i förskolan/familjedaghemmet
+1,32
personalens sätt att vara mot barnen
+1,14
maten och måltiderna
+1,05
bemötande när man lämnar och hämtar barnen
+0,97
hur barnen är mot varandra i barngruppen
+0,93
hur personalen uppmärksammar varje enskilt barn
+0,89
säkerheten för barnen
+0,87
balansen mellan inne- och utevistelse för barnen
+0,70
personalen arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor lika möjligheter
+0,60
utomhusmiljön/gården, närmiljön
+0,50
möjligheterna till lugn och ro för barnen.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett mycket bra sätt
för att nå måluppfyllelsen och målen har uppfyllts helt.
Jämställdhets- och genusarbetet har bara påbörjats och där finns mycket kvar att
lära och göra. För att jämställdhetsarbetet ska ge avtryck i verksamheten behöver
pedagogerna bli ännu mer medvetna om och kunna hantera de fallgropar som
omgärdar jämställdhets- och mångfaldsfrågan. Ett fortsatt arbete i genusnätverken
innebär att man blir flera som kan utbyta tankar och idéer. Pedagogerna kommer
att gå på föreläsningar och göra studiebesök.
Det hälsofrämjande arbetet har bara påbörjats och även där finns mycket kvar att
lära och utveckla. Förskolorna behöver riktlinjer för kosthållning för att
medvetandegöra kostens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Alla
medarbetare måste bli medvetna om förskolans uppdrag och att de är förebilder då
det gäller både kost och rörelse. Under 2009 ska förskolorna arbeta fram
förutsättningar för att kunna bli KRAV-certifierade 2010.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 11 (20)
Målen står kvar även 2009, så att förskolorna kan fortsätta utveckla sina arbetssätt.
Likabehandlingsplanerna ska revideras och biläggas enheternas verksamhetsplaner
för 2009.
Utveckling och lärande
Stadsdelsnämndens mål
Förskolan ska prioritera utvecklingen av arbetet med barns språk- och
kommunikationsförmåga för att stärka barnens identitet och självkänsla
samt lägga en bra grund för fortsatt skolgång
Arbetssätt för att nå målen
Språk- och kommunikationsförmåga stärks genom att allt konkret i barnens
omgivning benämns i den dagliga dialogen. Språket berikas genom rim, ramsor,
sånger, språkpåsar, ljudlekar, samtal, sagor, berättelser och genom att pedagogerna
har ett välutvecklat vardagsspråk. Barnen uppmuntras till eget tal genom att
återberätta sagor, sånger, situationer och beskriva sina alster. I den fria leken ges
varje barn daglig träning i kommunikation som att tyda och uttrycka
kroppsspråket. Genom att varje barn ges tillfälle till skapande aktiviteter får de
träna sig att utveckla sitt eget bildspråk.
Pedagogerna skriver ner barnens tankar och idéer så att skriftspråket blev ett
naturligt sätt att förmedla sig på till andra. Pedagogerna använder konkreta
föremål och bilder när de berättar sagor och uppmuntrar till skrivning med rätt läsoch skrivriktning. Barnen får berätta i lugn och ro och tala till punkt. För att varje
barn ska ha bättre möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga så delas de ofta in i
mindre grupper.
Förskolans miljö har stor betydelse för språkutvecklingen. Pedagogerna har arbetat
med att ha materiel som stimulerar språkinlärning och förberedande läs- och
skrivutveckling väl synligt. Pedagogiska dataspel, pussel, papper, pennor och kritor
samt böcker och spel med bokstäver och siffror utvecklar och inspirerar barnen.
Man samlar material, bilder, alster och olika texter i portfolio och samtalar
tillsammans med barnen om vad som har hänt eller vad de har gjort. Portfolion
används för att synliggöra språkutvecklingen.
Kulturutbudet för barnen är stort i förskolorna. De åker iväg ett flertal gånger per
år på olika aktiviteter. Barnen får del av teaterutbudet, gå på museum och olika
traditionsbundna aktiviteter. Förskolorna använder sig mer regelbundet av
biblioteket.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 12 (20)
Varje barn stärks i sin identitet och självkänsla genom att utifrån ålder och mognad
involveras i de vardagliga rutinsituationerna. Pedagogerna tillvaratar barnens egna
frågeställningar, tankar och nyfikenhet. De uppmärksammar varje enskilt barn och
ser till att ge flickor och pojkar samma möjlighet och utrymme. Man har
uppmuntrat barnen att prova på nya saker och gett dem utmaningar för att
stimulera deras egen förmåga till att utvecklas och tillägna sig ny kunskap.
Pedagogerna har planerat aktiviteter genom att barnen har fått berätta vad de är
intresserade av just då. Pedagogerna strävar mot att medvetandegöra alla barn om
sitt eget lärande och sin egen utveckling och detta dokumenteras i portfolion.
Regelbunden observation och dokumentation av barnen har bidragit till att
förskolorna tidigt har uppmärksammat barn i behov av särskilt stöd. Utifrån
dokumentationen har man diskuterat med berörda föräldrar om behovet av extra
stöd. Tillsammans med föräldrarna har personalen sedan utarbetat en
handlingsplan som följts upp kontinuerligt. Samarbete med externa specialister har
skett då behov funnits. De barn som har haft behov av skärskilt stöd har fått
anpassade insatser och anpassad miljö. Förskolan fokuserar på barnens styrkor och
behov istället för att leta svagheter. Genom observationer och utvecklingssamtal
ses och förmedlas vad barnen behöver för att utvecklas på ett gynnsamt sätt.
Resultat
Pedagogerna intresserar sig mer än tidigare för barnens språk- och
kommunikationsförmåga, föreställningsvärld samt är lyhörda för och efterfrågar
deras tankar, åsikter och känslor. Den ömsesidiga dialogen med barnen tillmäts
större vikt än tidigare. Personalen försöker mera medvetet och aktivt skapa en
lärande miljö för barnen.
Det ger resultat att ha ett språkmedvetet arbetssätt. Barnens språk har utvecklats
positivt. De är säkrare och tryggare i att uttrycka sig och visar nyfikenhet för
skriftspråket samt har fått större förståelse för bokstäver och symbolers värde. De
leker med ord, rim och ramsor samt har förmedlat sig i brevform till kamrater och
föräldrar. Även på småbarnsavdelningarna finns ett ökat intresse för skriftspråket
genom att de ”lekskriver”. Barnen har blivit mer nyfikna på ord och vilken
bokstav som orden börjar på. I portfoliopärmarna blir barnens utveckling
tydligare.
Barnens identitet och självkänsla har ökat och de har fått en större förmåga till att
visa när de inte vill något och blir respekterade för det. Genom att barnen stärkts
vågar de prova olika saker. Barnens samarbetsförmåga och omsorg om varandra
har tydligt förbättrats. Detta förmedlar de både muntligt och genom andra sätt att
kommunicera bl.a. kroppsspråket.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 13 (20)
Beträffande barn i behov av skärskilt stöd så har föräldrar varit mycket nöjda med
det arbetssätt som använts. Utvärderingen av arbetsmetoden har verifierat att
barnen gjort framsteg.
Förskolorna har under läsåret gått på ett flertal barnteaterföreställningar.
Resultatet av brukarundersökningen med en skala från +2,00 (mycket nöjd),
+1,00 (ganska nöjd), -1,00 (ganska missnöjd) till -2,00 (mycket missnöjd);
+1,24
hur barnen ges stimulans och tid att leka
+1,13
det stöd barnen får att utvecklas socialt
+1,05
vad barnen får göra i förskolan/familjedaghemmet
+1,02
den stimulans barnen får till att lära och utvecklas
+0,93
tillgången till lekredskap och pedagogiskt material
+0,88
det stöd barnen får för att utvecklas språkligt
+0,77
hur genomtänkt och välorganiserat arbetet med barnen är
+0,76
personalens lyhördhet för barnens önskningar och behov
+0,76
lokalerna/inomhusmiljön.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet utveckling och lärande har förskolorna arbetat på ett mycket bra
sätt för att nå måluppfyllelsen och målet har uppfyllts helt.
Det finns mycket kvar att lära om barns språk- och kommunikationsförmåga samt
hur barnens identitet och självkänsla ska kunna stärkas. Pedagogerna har blivit
mer språkligt medvetna i alla situationer. Det är viktigt att skapa en positiv
språkmiljö och ge barnen ett korrekt språkbruk. Att ha ett väl utvecklat språk ger
barnen möjlighet till inflytande och är en viktig kompetens som ska prioriteras.
Förskolorna måste hitta fler metoder för att ta vara på den språkliga kompetensen
hos de flerspråkiga pedagogerna.
Målet står kvar även 2009, då metodiken behöver vidareutvecklas.
Barns inflytande
Stadsdelsnämndens mål
Förskolan ska ge alla barn och föräldrar möjlighet att delta i
planering och utvärdering av barns lärande och utveckling
Arbetssätt för att nå målen
Barnens intressen, önskningar och behov fångas upp av pedagogerna via
kontinuerliga samtal, enskilt och i grupp. Pedagogerna är lyhörda för barnens
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 14 (20)
indirekta önskemål i verksamheten genom att de observerat barnens lek och
lyssnat till deras konversation. Önskemålen ligger sedan till grund för det fortsatta
arbetet med tema, projekt och vardagsrutiner.
Pedagogerna har ett uppmuntrande arbetssätt och ser de olika individerna som
kompetenta. Barnen får ofta välja själva vilka aktiviteter de vill göra, varit
delaktiga i utformning av sin dag och får bestämma vad de vill göra i leken. Ofta
får de individuella valen styra, men ibland är det majoritetsbeslutet som gäller. På
några förskolor finns barnråd.
Inomhusmiljön är utformad i olika stationer där materialet är placerat väl synligt
utifrån barnens intresse, behov och mognad. Förskolorna erbjuder ett varierat
material som utmanar och möjliggör för barnen att göra egna val.
Genom dokumentationen synliggörs verksamheten, vilket innebär att barnen ges
tillfälle att kommentera och reflektera kring innehållet i dokumentationen. Detta
ger pedagogerna underlag för att kunna ge barnen mer inflytande. På några
förskolor genomförs barnintervjuer inför utvecklingssamtalet.
Resultat
Material har placerats väl synligt i barnens höjd vilket inspirerat deras lust och
nyfikenhet att söka kunskap inom sitt intresseområde. Det är en tydlig skillnad på
barnens sociala, motoriska och kunskapsmässiga utveckling om man jämför hur
deras inflytande märks på höst- respektive vårterminen. Med tiden blir de mer
oberoende av pedagoger och visar en större självtillit. Barnen har lärt sig att
förhandla och motivera sina val eftersom de fått större möjlighet att välja olika
aktiviteter. Barnen visar och berättar vad de tycker och tänker om saker som har
hänt.
För barnet själv, föräldrarna och förskolans pedagoger synliggör portfolio och
annan dokumentation varje barns utveckling och lärande. Barnen ser sitt lärande
och sin utveckling i sin portfoliopärm och genom att kunna välja aktivitet så kan
de bestämma vad de vill lära sig.
Frågor som behandlats på barnrådet har bl.a. varit önskemål och förslag på hur man
kan förändra och komplettera utemiljön. Diskussioner och prioriteringar hur
förskolan kan arbeta vidare med barnens idéer sker i personalgruppen.
Arbetsmetoden har fått ett bra gensvar hos barnen.
Resultatet av brukarundersökningen med en skala från +2,00 (mycket nöjd),
+1,00 (ganska nöjd), -1,00 (ganska missnöjd) till -2,00 (mycket missnöjd);
+0,52
barnens möjligheter att får vara med och påverka.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 15 (20)
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet barns inflytande har förskolorna arbetat på ett mycket bra sätt
för att nå måluppfyllelsen och målet har uppfyllts helt.
Barnens inflytande har ökat och de har fått större möjlighet att göra sin röst hörd men
likväl kan det reella inflytandet utvecklas ytterligare. Barns möjlighet till inflytande
styrs många gånger under dagen av fasta rutiner runt gruppaktiviteter, mat och
sovstunder. Detta i sin tur påverkar barnens reella möjlighet till inflytande.
Förskolorna behöver ha med barnen mer i utvärderingar av hur de har det på
förskolan och man behöver också fokusera mer på barnens intresseområden i
utemiljön.
Dokumentationen har inte i tillräckligt hög grad använts som reflektionsunderlag.
Det finns behov av att fördjupa den via fotografier och text för att synliggöra
lärandeprocessen som helhet. Detta kommer att ge barnen ökad förståelse för den
demokratiska processen samt ytterligare tydliggöra barnens lärande över tid.
Barnen behöver tas med mer i utformning och utvärdering av portfolion.
Målet bör omformuleras inför 2009, så att det bara innefattar barnens inflytande.
Förskola och hem
Stadsdelsnämndens mål
Förskolan ska ge alla barn och föräldrar möjlighet att delta i
planering och utvärdering av barns lärande och utveckling
Arbetssätt för att nå målen
Förskolorna har använt sig av olika metoder för att föra en dialog med föräldrarna
kring hur barnet har det på förskolan. Dagliga samtal vid lämning och hämtning,
dokumentation som finns upphängd på olika anlagstavlor på avdelningarna,
vernissage, vecko- och månadsbrev, förskolans hemsida, föräldramöten,
föräldraråd och utvecklingssamtal är några exempel.
Föräldrars åsikter tas tillvara inför planering av verksamheten. Genom
föräldrarådet har förskolan möjlighet att föra dialog med föräldrarna om viktiga
frågor rörande verksamhetens utveckling. Det finns också ett centralt föräldraråd i
Älvsjö med föräldrarepresentanter från varje förskola samt från
familjedaghemmen. Rådet träffas en gång per termin.
Daglig dokumentation, bilder, bildspel, barnens egna alster och texter är ett sätt att
synliggöra för föräldrar vad som sker i verksamheten. Denna dokumentation gör
det möjligt för föräldrar att föra samtal med pedagogerna, så att förskolan kan
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 16 (20)
förbättra och utveckla sitt arbete. Efter avslutad invänjning erbjuds föräldern ett
utvärderingssamtal och en till två gånger per år erbjuds ett utvecklingssamtal. Vid
samtalen finns barnens portfolio med som underlag för att se barnens utveckling
och lärande. Den finns också tillgänglig för föräldrarna så att de kan följa barnets
arbete kontinuerligt.
Resultat
Det enskilda barnets utvecklingsplan har upprättats och följts upp i dialog med
föräldrarna.
På några förskolors föräldramöten har man fortsatt arbetet med att synliggöra
förskolans värdegrund, och den lärande inomhusmiljön. På förskolornas
föräldraråd har föräldrar fått möjlighet att diskutera verksamhetsfrågor. Frågor
som kommit upp är bl.a. ekonomi, personalsammansättning, barnsäkerhet och
temaarbete.
De frågor som togs upp på det centrala föräldrarådet har varit frågor om
syskonförtur, policy vid sjukdom, stängning p.g.a. personalmöten,
verksamhetsberättelse och bokslut, verksamhetsplan och budget, ny
enhetsorganisation, barngruppstorlekar m.m.
Föräldrar har framfört att de fått större inblick i barnens vardag genom skriftlig
veckoplan, månadsbrev och pedagogisk dokumentation. Vidare menade de att
utvecklingssamtalen lett till en större insikt hos dem angående vikten av att
samverka runt barnets lärande utveckling. Värdegrundsdiskussionerna under
föräldramötena hade gett dem mer kunskap om grunden i verksamhetens innehåll.
De nyförvärvade kunskaperna gällande verksamhetens grundpelare möjliggjorde
nya förutsättningar att kunna påverka.
Resultatet av brukarundersökningen med en skala från +2,00 (mycket nöjd),
+1,00 (ganska nöjd), -1,00 (ganska missnöjd) till -2,00 (mycket missnöjd);
+1,16
hur kontakten mellan föräldern och personalen fungerar
+0,93
hur utvecklingssamtalen om barnen fungerar
+0,91
hur personalen tar hänsyn till förälderns önskemål och behov
+0,73
information om vad som händer/ska hända på förskolan/familjedaghemmet
+0,67
information om hur barnen haft det under dagen
+0,62
hur personalen informerar om förskolans mål och arbetssätt
+0,59
möjligheten till inflytande och påverkan som förälder
+0,48
hur föräldramöten/föräldraråd fungerar.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet förskola och hem har målet delvis uppfyllts.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 17 (20)
Arbetet med föräldramedverkan kan inte följa någon exakt mall. Den måste i
stället utformas utifrån föräldraguppen man möter och de omständigheter som
råder på den egna förskolan.
Det krävs ett fortlöpande arbete med att se över alla informationskanaler.
Förskolan kan bli tydligare med hur de informerar och om vad. Förskolorna måste
lära sig mer om hur man använder pedagogisk dokumentation i dialogen med
föräldrar om barnets utveckling och lärande. Förskolorna måste också få tillstånd
en tydligare dialog om förskolans mål, arbetssätt och resultat så att föräldrars
förväntningar stämmer bättre med förskolans uppdrag.
Vid föräldraråd/möten har föräldrarna fått möjlighet att diskutera tre
förbättringsområden utifrån resultaten i brukarundersökningen. Dessa kommer
förskolorna att beakta i sina verksamhetsplaner för 2009. Åtgärderna kommer
troligtvis att leda till ett mer fruktbart föräldrasamarbete. Förvaltningen har för
avsikt att genomföra en brukarundersökning även 2009, för att följa upp om
resultatet från 2008 har förbättrats.
Målet bör omformuleras till 2009, så att det bara innefattar föräldrarnas inflytande.
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Stadsdelsnämndens mål
Förskolan ska i samarbete med föräldrar och skola utveckla former
för en bra övergång till skolan
Arbetssätt för att nå målen
Samverkan mellan förskolorna och skolorna har fungerat på olika sätt med olika
rutiner för överlämnandet av de blivande skolbarnen för respektive skola.
Förskolorna har tillsammans med de blivande skolbarnen besökt skolan under året.
Vid dessa sammankomster har barnen fått en inblick i skolans dagliga verksamhet.
Utöver detta har skolans pedagoger besökt förskolorna för att få insyn i den
verksamhet och miljö som barnen kommer ifrån. Föräldrarna har erbjudits ett
överlämnandesamtal vid vilket också representanter från båda verksamheterna
deltagit där man tillsammans samtalat om barnet. Det sista utvecklingssamtalet på
vårterminen innan skolstart, planerar förälder och pedagog från förskolan
tillsammans överlämnandesamtalet. De föräldrar som väljer skolor som inte är
närliggande ansvarar själva för överlämnandesamtalet och besök på den skolan.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 18 (20)
På några skolor lämnar barnet över sin portfolio på första skoldagen till
mottagande pedagoger.
Resultat
Samarbetet med de flesta skolorna inför barnens övergång till förskoleklassen har
skett på ett bra sett. Övergången har dock inte kunnat planeras på ett optimalt sätt.
Både ny organisation för grundskolorna och förskolorna medförde en del brister i
kontakterna mellan förskolans och skolans personal. Det råder även oklarheter vad
det gäller överlämnandet av barnets portfolio.
Besöken på skolan har uppskattats av barnen, som känner sig uppmärksammade.
Arbetet har ökat barnens känsla av förutsägbarhet och minskat oron inför
övergången till förskoleklass. De barn som fick chansen att visa upp sin förskola
och träffa sin blivande lärare var stolta och förväntansfulla inför skolstarten.
Överlämnandesamtalen har fungerat bra. Föräldrarna vill vara med på
överlämnandesamtalet oavsett vilken tidpunkt på dagen samtalet är bokat.
Föräldrarna anser att det blivit en trygg övergång mellan de två verksamheterna.
Brukarundersökningen har inga frågor som berör målområdet samverkan med
förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Inom målområdet samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet har
målet delvis uppfyllts.
Förskolorna hade i den tidigare organisationen upparbetade rutiner och arbetssätt
för samarbete med skolornas förskoleklasser. Samarbetet med skolan bör nu
samordnas så att det fungerar på liknande sätt i alla skolor i Älvsjö.
Målet står kvar även 2009, så att förskolorna kan fortsätta utveckla sina arbetssätt.
ÖVRIG UPPFÖLJNING
Älvsjö har uppfyllt barnomsorgsgarantin under hela läsåret. När det gäller
förskolans öppettider och personalens kompetens så är föräldrarna relativt nöjda.
Beträffande barngruppernas storlek och personaltätheten så är föräldrarna inte lika
nöjda trots att såväl personaltätheten som barnsgruppernas storlek inte avviker
från övriga stadsdelar.
Resultatet av brukarundersökningen med en skala från +2,00 (mycket nöjd),
+1,00 (ganska nöjd), -1,00 (ganska missnöjd) till -2,00 (mycket missnöjd);
+1,43
öppettiderna
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 19 (20)
+1,10
+0,33
+0,23
+0,18
personalens kunnighet och kompetens för arbetet
personalomsättning och frånvaro
personaltätheten
barngruppens storlek.
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING
Lokalt kvalitetsarbete
Flera förskolor har fortfarande svårigheter att beskriva sina resultat och därmed
också analys och bedömning av måluppfyllelsen. Detta blir således ett fortsatt
utvecklingsområde då arbetet med portfolio och övrig dokumentation också bör
beaktas. En välkommen hjälp i detta arbete är utbildningsförvaltningens projekt
Utbildning i lokalt kvalitetsarbete som utvecklingssekreteraren, förskolecheferna,
de pedagogiska ledarna och en personal per förskola deltar i under läsåret
2008/2009.
Likabehandling och genusarbetet
Arbetet med likabehandlingsplanerna behöver vidareutvecklas. Jämställdhets- och
genusarbetet ska fortsätta utvecklas. Förskolecheferna samt personal som ingår i
genusnätverken ska i början av 2009 göra studiebesök i Gävle, där några förskolor
kommit långt i detta arbete.
Hälsofrämjande arbete
Det hälsofrämjande arbetet ska ha särskilt fokus på ekologisk kost och förskolorna
ska genomföra kompetensutveckling och planering i syfte att kunna bli KRAVcertifierade 2010.
Språkutveckling
Språkutvecklingen är ett ständigt pågående utvecklingsområde. Under 2009 ska
förskolorna ha fokus på att hitta metoder för att ta vara på den språkliga
kompetensen hos de flerspråkiga pedagogerna.
Förskola och hem
Informationen på förskolornas hemsidor ska förbättras. Utbildning planeras för
förskolechefer, pedagogiska ledare samt ytterligare en personal per förskola.
Ambitionen är att de nya hemsidorna ska kunna publiceras i mars 2009. Med
tanke på resultatet i brukarundersökningen måste förskolorna i Älvsjö förbättra
sina metoder för föräldrasamverkan.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 374-2008-400
SID 20 (20)
Förskola - skola
Samarbetet med skolan kring övergångarna för barnen behöver samordnas så att det
fungerar på liknande sätt för alla förskolor och skolor i Älvsjö. Enligt
kommunfullmäktiges budget för 2009 ska en lokal samverkansöverenskommelse
upprättas mellan nämndens berörda verksamheter och utbildningsnämnden där bland
annat denna fråga kommer att ingå.
_________________________________
