kvalitetsredovisning –

KVALITETSREDOVISNING 2006/2007
FÖRSKOLORNA MITT I CITY
Kvalitetsredovisning –
förskola läsåret 2007/2008
Förskola
Förskolorna Mitt i city
Förutsättningar
.
Läsåret 2006/2007 var ett år av förändring för Mitt i city förskolor. Enheten hade fram till
december 2006 innefattat tre förskolor, Regnbågen, Tule och Klara, som arbetat ihop i många år. I
januari 2007 slogs man samman med förskolan Svea från tidigare Johannes förskolor.
219 barn i åldrarna 1-5 har varit inskrivna i verksamheten. 47 personer var tillsvidare anställda i
enheten under läsåret. Fördelningen ser ut så här:
Förskollärare Barnskötare Ekonomibiträde Övrig
personal
Klara
5
4
1
2
Regnbågen 9
4
1
Svea
8
4
1
Tule
4
3
1
Totalt
26
15
4
2
Barnantal
51
68
66
34
219
Förskolan Klara är en något mindre förskola. Den är belägen i ett K-märkt hus från 1740-talet.
Lokalerna är rymliga, ljusa och i två våningsplan. Utemiljön är varierad med gräsmatta,
asfaltgångar och är något kuperad. I gatuplan finns småbarnsavdelningen Snigeln som har en
förskollärare och två barnskötare på 15 antal barn. På övervåningen finns storbarnsavdelningen
maskrosen som har fyra förskollärare och två barnskötare på 36 antal barn
Förskolan Regnbågen är en av de större förskolorna i enheten. Den är belägen i bottenplanet i ett
flerfamiljshus byggt på 80-talet. Lokalerna är stora och ljusa. Utemiljön är blandad med
klätterställning, sandlåda, asfalt och lite planteringar. Småbarnsavdelningen, avd grön/blå, består
av ca 30 barn. Personalen utgörs av fyra förskollärare och två barnskötare. Storbarnsavdelningen,
avd orange, består av ca 34 barn. Personalen består även här av fyra förskollärare samt två
barnskötare
Förskolan Svea är en av de största förskolorna. Lokalerna är belägna i ett hyreshus som byggdes
på 80-talet. De är befintliga i ett plan och är stora och ljusa. Utemiljön är uppdelad i två plan varav
ett är något mer kuperat. Verksamheten är uppdelad i ett storbarnshus och ett småbarnshus. I varje
hus finns fyra förskollärare och två barnskötare. I småbarnshuset finns det 30 barn och fyra
förskollärare och två barnskötare. I storbarnshuset finns det 36 barn och fyra förskollärare samt två
barnskötare. Därutöver har Svea även haft två barnskötare i resurstjänst under året.
Förskolan Tule är den minsta förskolan inom enheten. Den är belägen i ett flerfamiljshus som
byggdes på 80-talet. Lokalerna är befintliga i två plan och de var redan från början planerade som
förskola. Det är ljust och välplanerat. Utemiljön är uppdelad mellan bostadsrättsföreningen och
förskolan. Den är varierad med inslag av gräsmatta, några träd och asfalt. På småbarnsavdelningen,
avd Hattstugan, har de två förskollärare och en barnskötare och 15 barn. Storbarnsavdelningen, avd
Mumindalen, har de också två förskollärare och en barnskötare men på 18 barn.
Förskolechefen har det övergripande och yttersta ansvaret för verksamheten. Gemensamt för alla
förskolor är att arbetsplatsledaren driver den dagliga verksamheten på förskolorna. Förskolechefen
och arbesplatsledarna utgör ledningsgruppen.vars uppgift är att diskutera frågor av organisatorisk
och pedagogisk karaktär. Arbetslaget ansvarar gemensamt för barnen. Varje förskola har ett
ekonomibiträde. En administratör är också anställd på enheten.
Kvalitetsarbetet
Inom enheten arbetar vi starkt med utvärdering i alla led.
Barnen utvärderar under och efter terminens gång sitt projektarbete, sin miljö och den övriga
verksamheten. Formen för utvärderingen är samtal, både enskilt och i grupp samt intervjuer.
Pedagogerna använder utvärdering bl a vid varje terminsslut och sammanställningen används
sedan i enhetens verksamhetsberättelse som utgår från förskolans verksamhetsplan. Utvärdering
används även kontinuerligt i mindre skala i ett moment, projekt eller andra arbeten.
Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal med fokus på det egna barnet 2 gånger/år. Vi inbjuder
till föräldramöte en gång per termin och försöker kontinuerligt även skapa andra forum för dialog.
Enheten tar även emot synpunkter och klagomål som rör verksamheten via klagomålsmaterial och
försöker därefter finna lösningar på desamma.
Sammanfattning
Året har präglats av att försöka sammanfoga de fyra förskolorna till en enhet med samma
värdegrund, förhållningssätt och kultur. I april inrättades också en ny tjänst, biträdande
förskolechef. Denna person blev i juli ny förskolechef när den tidigare gick i pension och detta har
också påverkat enheten.
Året har därför präglats av förändringsarbete och utveckling av verksamheten. De fyra förskolorna
hade olika ingångsläge i sammanslagningen. Man hade ett gemensamt avstamp med Reggio Emilia
filosofin som arbetssätt men förskolorna hade från start kommit olika långt i det praktiska
genomförandet. Denna grundförutsättning har färgat arbetet, särskilt under våren .
Därför blir det svårt att dra slutsatsen att vi nått vår måluppfyllelse fullt ut. Vad det gäller våra
åtaganden kan det vara så att någon förskola ligger väldigt långt fram medan någon annan förskola
inom enheten inte kommit så långt. Sammantaget kan man säga att enheten kommit långt vad det
gäller vår värdegrund, tankar kring utveckling och lärande samt samverkan med föräldrar. Några
förskolor har sedan haft svårt att implementera tankarna i sitt dagliga arbete och det är något vi
måste lyfta fram och arbeta med nästa år. Ett annat utvecklingsområde för hela enheten är barns
inflytande och samverkan. Vi ska ta tillvara barnens tankar och kompetens ännu mer och arbeta
fram bättre former för samverkan med skolan. Sammanfattningsvis kan man säga att delar av Mitt i
city når måluppfyllelsen medan andra inte gör det.
Vi har lärt oss vikten av att samarbeta, kommunicera, vara tydliga och att förankra vårt arbete på
samtliga förskolor. Det har varit viktigt att alla medarbetare ska kunna känna sig delaktiga i beslut
som ska tas, vilket har varit av stor vikt för att kunna skapa en helhet. Pedagogerna har i större
utsträckning delat med sig av sina olika kompetenser vilket är en produkt av det utvecklade
samarbetet. Kommunikationen arbetar vi ständigt med. Hur ska alla få information? Vilka vägar
ska vi gå? Det är frågor vi har arbetat med för att förbättra. Vi har försökt nå ut till samtliga
medarbetare och föräldrar via mail men inte nått målet. Arbetet är dock i full gång.
Vi har under året färdigställt vår likabehandlingsplan och blev riktigt nöjda med slutresultatet.
Pedagogerna i q-gruppen har arbetat fram ett nytt pedagogiskt år efter Mitt i citys nya
förutsättningar (se bilaga).
13 pedagoger har ingått i olika nätverk och därigenom stått för kompetensförsörjning.
Två pedagoger har gått kursen pedagogisk dokumentation (5 p, Lärarhögskolan).
Hösten 2006 började vi vårt gemensamma arbete med vår ledningsdeklaration. Det arbetet
avstannade något på grund av förra förskolechefens pension men har därefter återupptagits.
Uppföljning av läroplanens övergripande mål
Utveckling och lärande

Verksamhetens mål/åtaganden
Vi åtar oss att arbeta för en trygg, jämställd och stimulerande miljö där
verksamheten främjar hälsa, lek, språk och lärande

Metoder att nå målen
Vi arbetar genomgående på alla förskolor med att alla pedagoger ska lära känna alla barn så att de
kan vara väl förtrogna med samtlig personal och känna sig trygga.
Inom enheten arbetar vi med en föränderlig miljö som anpassas efter barnens behov så att de olika
åldrarna får lämpliga utmaningar till utforskande, lek och skapande. På detta sätt kan barnen i egen
takt och med egna val erövra miljön och de olika materialen och härigenom stimuleras
läroprocessen.
Även projekten förändras efter barnens intressen, behov och kunnande.
Vi tänker på att alla är individer i första hand och inte flicka eller pojke. Alla ges samma
förutsättningar.
Till de barn som är berättigade ansöker vi utan undantag om modersmålsstöd. På någon av
förskolorna delas även vilorna in så att de barn som behöver extra språklig stimulans får ytterligare
ett tillfälle till det.
Olikheter tas tillvara som kompetenser och ses som en tillgång så tillvida att man kan lära sig och
ta hjälp utav varandra.
Den dagliga verksamheten är en medveten avvägning mellan aktivitet och vila, ute och inne
vistelse samt en varierad kost. Allt detta sammanfattat främjar god hälsa.

Resultat
Självvärderingen visar att pedagogerna är bra på att skapa förutsättningar för barnen att kunna
utforska. Begrepp som lärande och kunskap diskuteras mycket.
Vi ser också att leken och aktiviteten har blivit mer koncentrerad. Det är även en jämnare
könsfördelning när vi tittar på användandet av den inre miljön.
Arbetet i projektgrupper innebär att barnen aktivt arbetar med problemlösningar och frågor som
intresserar dem. Barnen påvisar att de är trygga och vill ta eget ansvar samt att de vill vara
självständiga i sin vardag. De lär sig att visa respekt för varandras skilda åsikter och olikheter samt
lär sig att ta tillvara detta som olika kompetenser. Vi tycker oss se att barnen tar hjälp av och
självmant hjälper varandra. Vår helhetssyn på barnens vistelse i förskolan innebär en barngrupp
som inspirerar varandra till gemenskap och förtroende.
Vi ser även att barnen aktivt väljer rum efter vad man kan göra där och att lekglädjen är stor när de
får vara med och påverka hur miljön kan se ut.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vi anser oss kommit väldigt långt i vår måluppfyllelse. Det är kunniga pedagoger som ser målen
som viktiga åtaganden och aktivt arbetar efter dem som lägger grunden för vårt arbete. Dock anser
vi att vi ständigt kan utvecklas i vårt arbete. Enligt självvärderingen så måste vår pedagogiska
dokumentation ses över. Det visar sig även att vi har en tendens att tappa barnens läroprocesser i
vardagen. Detta är något vi måste utveckla nästa år.
Normer och värden

Verksamhetens mål/ åtaganden
Vi åtar oss att ha en verksamhet där demokratiska värderingar råder och där alla känner
delaktighet och ansvar.
- Alla människors lika värde
- Barn och föräldrar i centrum
- Utveckling genom delaktighet och ansvar
- Utveckling, lärande och långsiktighet

Metoder att nå målen
Inom enheten har vi en helhetssyn och ett förhållningssätt där alla kvalitéer, olikheter och
egenskaper hos individerna, oavsett kön, lyfts fram och värderas lika högt. Alla barn ses som unika
och får likvärdiga möjligheter att undersöka och utveckla sina förmågor och intressen utan
begränsningar samt efter sina förmågor. Detta är helt i linje med vår likabehandlingsplan som vi
färdigställde under våren och som därav är ett aktuellt dokument.
Vi lyfter fram varje individ på förskolan genom våra olika aktiviteter. Vi är lyhörda för varje barns
enskilda behov och tar tillvara deras olika kompetenser.
Vi utgår från vad barnen kan och vet. Stor vikt läggs vid att barnen får vara delaktiga i samt ta
ansvar för vår verksamhet och miljö. Vi uppmuntrar barnen till att vara med och påverka. Ofta
rådfrågar vi barnen i t ex projektens fortsatta skeende.
Vi strävar efter att lära barnen respekt för andra genom vårt eget agerande och bemötande
gentemot varandra.
Föräldrars synpunkter tas tillvara och det tas hänsyn till dem så långt det är praktiskt genomförbart.
Alla medarbetare ska ges möjlighet att ta ansvar efter intresse och kompetenser för att kunna känna
sig delaktiga i verksamheten och dess resultat. Vi försöker ta tillvara alla medarbetares olikheter
och kompetenser. Vi arbetar aktivt med värdegrunden och helhetssynen som bas på pedagogmöten
och APT.

Resultat
Självvärderingen ger oss att personalen ser olikheter som tillgångar och att de är lyhörda för olika
behov. Vi har goda kompetenser inom området bland pedagogerna. Detta innebär att vi nu inom
enheten ser barngrupper som övar sig i att visa respekt för varandra. Barnen samspelar och hjälper
varandra i olika situationer. De är delaktiga, nyfikna, aktiva och empatiska. De visar på vilja att ta
eget ansvar och vara självständiga i sin vardag. Barnen har överlag en god självkänsla och är
trygga nog att våga uttrycka sina åsikter och tankar.
Vi försöker kontinuerligt forma fler forum för dialog med föräldrarna.
Medarbetarna visar på en vilja att kompetensutveckla och att kompetensutvecklas.

Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Vikten av goda förebilder med att positivt förhållningssätt kan inte nog poängteras och det blir
synliggjort i vår likabehandlingsplan. Arbetet med värdegrunden uppvisar goda resultat i form av
trygga, empatiska och delaktiga barn. Vårt respektfulla förhållningssätt ger alla individer utrymme
att vara olika och att vara delaktiga efter intresse, önskan och förmågor.
Dock återstår det lite arbete. Vi ska utveckla kopplingen mellan styrdokument och verksamheten.
Här kan vår likabehandlingsplan komma att utgöra en bra bas som alla kan utgå ifrån. Dokumentet
blev oerhört tydligt samt lätt för läsaren att ta till sig eftersom man redan från början definierar
personer och begrepp.
Ansvar och inflytande

Verksamhetens mål/åtaganden
Vi åtar oss att varje barn efter sin förmåga och ålder ges möjlighet till ansvar och
inflytande i verksamheten.

Metoder att nå målen
Vi utgår från barnens intresse i projekten. Våra grupper har anpassats efter barnens behov. På
någon förskola har barnen samlingar som innehåller diskussioner om deras inflytande. Vi
återkopplar till barnen med dokumentation. Då åskådliggör vi deras tankar och åsikter och visar på
vilket inflytande de har.
Vår tillgängliga miljö är även den anpassad efter och tillsammans med barnen. Det medför även
att de får ta ett ansvar för att hålla i ordning.
På några förskolor arbetar man tillsammans med barnen och källsorterar och tar hand om skräp.
Barnen bjuds på många valmöjligheter under dagen, stora som små, t ex val av dryck, pålägg och
tryck på blöjan.

Resultat
Vi ser i vår självvärdering att barnen har huvudrollen i vår verksamhet och att deras upplevelser
och initiativ tas tillvara. Detta leder till att vi har aktiva barngrupper där barnen övar sig i att ta
ansvar i vardagen. De är bra på att göra egna val och att stå för dem. Barnen är självständiga och
provar gärna olika sysslor.
I projektarbeten där man arbetet starkt med barns inflytande ser vi att det har lett till att barnen är
stolta och engagerade över sina projekt. De är även mer fokuserade och visar ett större
engagemang. Deras inspiration har smittat av sig mellan grupperna.
Vi tycker oss se att barnen känner att de kan påverka sin vardag och att de blir lyssnade på.

Bedömning och analys av måluppfyllelsen
Eftersom barnens tankar och behov får ta så stor plats på de flesta av förskolorna så gör det ett
starkt avtryck i vår verksamhet. Vi anser oss ha en ganska bra måluppfyllelse men vi kan utveckla
hela enheten inom detta mål. Arbetet framöver kommer alltmer att innefatta barnens delaktighet
vilket blir ett utvecklingsområde för oss. Vi kommer att arbeta tillsammans med barnen när vi t ex
ser över våra utemiljöer och ta tillvara deras tankar och kompetens. Hur vill barnen ha det? Hur får
vi en rolig gård?
Samverkan

Verksamhetens mål/åtaganden.
Vi åtar oss att ansvara för goda relationer och samarbetsformer mellan föräldrar
och förskolan.

Metoder att nå målen
Det dagliga mötet är av stor vikt för alla på förskolan. Här sker överlämning av information och det
skapar en förståelse för varandra.
För att ge föräldrarna insyn i förskolans dagliga verksamhet finns dokumentation uppsatt på alla
förskolor vilket också är ett sätt att mötas. De flesta förskolor har anslagstavlor där föräldrarna kan
finna information om t ex projekten och gruppaktiviteter. Någon förskola har även skapat system
för personlig post.
Vi har olika mötesformer där vi inbjuder till dialog; utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och
föräldramöten. Vid behov erbjuds föräldrarna extra samtal. Någon förskola skickar ut mail i form
av månadsbrev men även annan allmän information.
Några förskolor bjuder in föräldrarna till fixardagar då föräldrarna kommer och hjälper till med
praktiska behov. Man ber även föräldrarna vara delaktiga genom att ta med material till projekten.
Förskolorna uppmuntrar föräldrarna att komma med idéer till projekten.
Utifrån våra ställningstaganden och verksamhetsmål försöker pedagogerna att tillmötesgå
föräldrarnas enskilda önskemål.
Genom vår förskoleportal uppdaterar vi vår hemsida med nya kontaktuppgifter och lägger in
information om enheten.
Alla förskolor har visningar så att nya föräldrar kan komma och titta på verksamheten.
Vi försöker vara tillgängliga och behjälpliga i största möjliga mån. Externa frågor och funderingar
tas emot och besvaras så fort som möjligt.

Resultat
Vi ser i vårt bedömningsunderlag att vi arbetar medvetet för att bygga upp goda relationer till
föräldrarna. Uppbyggda rutiner för avslutning och övergång till förskoleklass finns. Det har
framkommit att det varit svårt att etablera god kontakt med skolan eftersom barnen går till så
många olika skolor. Genomgående ges föräldrarna god information och på frivillig basis kan de
som vill vara delaktiga i verksamheten. Föräldrarna är nyfikna, aktiva och engagerade. Vi tycker
oss till största delen ha nöjda föräldrar och att de har stort förtroende för verksamheten och
pedagogerna.

Bedömning och analys av måluppfyllelsen
En förutsättning för att ha bra relationer till föräldrarna är en öppen och god dialog med många
möjligheter till kommunikation. Det har dock framkommit att vi inte nått fram som vi önskat .
Därav kan vi inte säga att vi helt nått vår måluppfyllelse. En god bas för att samverkan ska fungera
är en bra dialog och vi har under våren insett vikten av god kommunikation även pedagoger
emellan. Vi kommer att arbeta mycket med att hitta strukturer för kommunikation samt fler forum
för dialog med föräldrarna. Vi ska även utveckla ett starkare samarbete med skolan vad gäller
övergång till de olika berörda skolorna och dess förskoleklasser.
Åtgärder för utveckling
- Vår interna kommunikation är viktig när vi ska utvecklas tillsammans som enhet och i arbetslag.
Tydligare forum för dialog kommer därför under året att arbetas fram.
- Vi ska utveckla nya sätt för samverkan bland annat genom att återuppta föräldrarådet.
- Vi kommer nästa läsår att lägga stor tyngdpunkt på våra pedagogiska rum, både inne och ute.
Miljön ska bli mer stimulerande och utmanande så att barnens kreativitet tillåts utvecklas vidare.
Tid på APT kommer att avsättas för reflektion till detta arbete. Q-gruppen kommer att få som
huvuduppgift att studera utemiljön närmre. Arbetet kommer att ske tillsammans med barnen som
ett sätt att göra dem med delaktiga i vardagen. Därmed kommer vi att arbeta mer med barnens
inflytande och ansvar.
- Vi har en önskan om att lyfta den pedagogiska dialogen och tydliggöra våra styrdokument och
planer inom enheten vilket kommer att ske på våra APT.
- Kopplingen mellan tankar, diskussioner och teori till vår vardagliga verksamhet kommer att göras
starkare och tydligare. Föreläsningar kombinerat med praktiskt arbete kommer att läggas in.
Eventuellt kommer det att ske med hjälp av handledning.
- Ledningsgruppen kommer att upprätta en ledningsförklaring under nästa läsår.
Förskolechefs/enhetschefs slutord
Förskolorna har arbetat mycket med att skapa en enhet under våren. Mycket arbete återstår innan
man når varandra i ett gemensamt avstamp vad gäller pedagogiska tankar, kultur, policys, struktur
och rutiner. Det är ett arbete som just inletts och som vi kommer att fortsätta med under nästa läsår.
Eftersom man kommit olika långt i sitt arbete vad det gäller måluppfyllelsen så måste vi arbeta i
olika takt och lägga extra tyngdpunkt inom olika utvecklingsområden på några av förskolorna. Det
är svårt att exakt ange hur mycket och i vilken grad som arbetet kommer att ske men klart är att det
är utvecklingsarbete och som i högsta grad kommer att vara signifikant för enheten.
Ansvarig för kvalitetsredovisningen
070927 Cathrine Bauhn
Bilaga