Hur sjuksköterskan kan motivera
patienter med typ 2-diabetes till
förändrade levnadsvanor
- en litteraturstudie
How the nurse can motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle
changes
- a literature review
Charlotte Lennström
Marina Simonsen
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Omvårdnadsforskningens teori och metod III/ Sjuksköterskeprogrammet
Kandidatnivå/15 hp
Handledare: Anita Waller
Diana Widmark
Examinator: Inger Johansson
Februari 2013
SAMMANFATTNING
Titel:
Hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2diabetes till förändrade levnadsvanor
- en litteraturstudie
How the nurse can motivate patients with type 2 diabetes
to make lifestyle changes
- a literature review
Avdelning:
Avdelningen för omvårdnad, Karlstad universitet
Kurs:
Omvårdnadsforskningens teori och metod III –
examensarbete, 15 hp, C-nivå
Författare:
Charlotte Lennström
Marina Simonsen
Handledare:
Anita Waller
Diana Widmark
Sidor:
24
Nyckelord:
Fysisk aktivitet, kost, livsstilsförändringar, motivation,
typ 2-diabetes
Förändring av levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen
vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar
sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning
och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att
beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade
levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie.
En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. De elva
artiklar som utgjorde resultatet hämtades från databasen CINAHL och dessa
granskades med ett granskningsprotokoll. Sju underkategorier identifierades, som
underordnades sig de tre kategorierna undervisning, stöd och bemötande. Resultatet
visar att inom kategorin undervisning har motiverande samtal som metod genererat
positiva framsteg i de studier den tillämpats. Rådgivning och stöd är viktiga
komponenter för att patienten ska kunna genomföra och bibehålla förändrade
levnadsvanor. Vidare spelar sjuksköterskans bemötande gentemot patienten stor roll
och gott bemötande möjliggörs i de metoder som belysts i resultatet.
Godkänd
Datum
________________
Examinerande Lärare
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Introduktion ........................................................................................................... 4
Diabetes Mellitus och diabetes typ 2 .................................................................. 4
Kost och motion vid diabetes typ 2 .................................................................... 4
Livsstilsförändringar ........................................................................................... 5
Sjuksköterskans patientundervisande funktion ................................................... 5
Motivation och motiverande samtal ................................................................... 6
Problemformulering ............................................................................................ 7
Syfte .................................................................................................................... 7
Metod ...................................................................................................................... 8
Datainsamling ..................................................................................................... 8
Urvalsbeskrivning ............................................................................................... 9
Databearbetning ................................................................................................ 10
Etiska överväganden ......................................................................................... 10
Resultat ................................................................................................................. 11
Undervisning ..................................................................................................... 12
Motiverande samtal ...................................................................................... 12
Förhandling .................................................................................................. 12
Stöd ................................................................................................................... 13
Samverkande målplanering .......................................................................... 13
Rådgivning ................................................................................................... 13
Bemötande ........................................................................................................ 14
Empatiskt förhållningssätt............................................................................ 14
Förmåga att lyssna........................................................................................ 14
Fördomsfritt förhållningssätt ........................................................................ 15
Diskussion ............................................................................................................. 16
Resultatdiskussion ............................................................................................ 16
Metoddiskussion ............................................................................................... 18
Uppsatsens betydelse ........................................................................................ 20
Förslag på vidare forskning .............................................................................. 20
Slutsats .............................................................................................................. 20
Referenslista ......................................................................................................... 21
Bilaga - Artikelmatris
Introduktion
I Sverige finns idag ungefär 365 000 personer med diagnosen diabetes. Av dessa har 85
procent typ 2-diabetes, drygt 300 000 personer (Socialstyrelsen 2011). De sammanlagda
kostnaderna för diabetespatienter har beräknats till åtta procent av den totala
vårdbudgeten år 2010 (Guðbjörnsdóttir 2010). Typ 2-diabetes tenderar att debutera vid
allt lägre åldrar och en allt mer ohälsosam livsstil anses ligga bakom
sjukdomsutvecklingen (Mosand & Førsund 2006). Sjukdomen är kronisk och varje dag
innebär en utmaning för patienten. Effektiv hantering av sjukdomen är nödvändig för att
förhindra de komplikationer som kan uppstå (Robertson 2012). För att förebygga
komplikationer och därmed ytterligare sjukvårdsinsatser är det viktigt att sjuksköterskan
kan motivera patientgruppen till livsstilsförändringar (Mosand & Førsund 2006).
Diabetes mellitus och diabetes typ 2
Diabetes är en sjukdom som uppkommer på grund av insulinbrist eller på grund av att
insulinberoende vävnader i kroppen blir insulinresistenta. Cellen kan inte ta upp
nödvändigt glukos som kroppen behöver utan det blir kvar i blodbanan vilket resulterar
i förhöjt blodsocker (Ericson & Ericson 2008).
De vanligaste formerna av diabetes är diabetes typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes debuterar
i yngre åldrar och innebär ofta helt upphävd insulinproduktion (Ericson & Ericson
2008). Detta arbete kommer främst att belysa typ 2-diabetes som vanligen beror på
insulinresistens. Diabetes typ 2 utvecklas oftast i vuxen ålder, framförallt hos äldre
(Ericson & Ericson 2008). Olika faktorer som leder till insulinresistens är framförallt en
osund livsstil med högt intag av fett och socker, ofta i kombination med för lite motion
och mycket stillasittande. Sjukdomen uppstår efter en längre tid av förhöjd
blodsockernivå i kroppen och symtomen kommer smygande i form av exempelvis
trötthet, ökad törst, ökad urinproduktion, synrubbningar (Mosand & Førsund 2006).
De akuta komplikationer som kan uppstå till följd av typ 2-diabetes är antingen för lågt
eller för högt blodsocker (hypo- eller hyperglykemi) (Ericson & Ericson 2008).
Långsiktiga komplikationer som uppkommer på grund av en längre tids förhöjt
blodsocker kan leda till neuropati (nervskada), nefropati (njurskada) och retinopati
(näthinneskada) (Robertson 2012).
Kost och motion vid diabetes typ 2
För att minska risken för komplikationer vid diabetes typ 2 är det viktigt att följa de
riktlinjer som finns för sjukdomen gällande fysisk aktivitet och kost (Svantesson 2007).
Samspelet mellan kost, aktivitet och medicinsk behandling är av största vikt och det
krävs att sjuksköterskan har goda kunskaper inom dessa områden (Mosand & Førsund
2006).
Valet av kost påverkar blodsockerhalten och därmed sjukdomens påverkan på kroppen
(Mosand & Førsund 2006). Det finns bevis som visar att störningar i
blodsockerregleringen hos patienter med typ 2-diabetes är en stor riskfaktor för att
utveckla hjärtkärlsjukdom och att det därför ska läggas stor vikt vid att reducera denna
risk (Colhoun et al. 2004). Kost med lågt glykemiskt index (GI) rekommenderas vid
diabetes. GI är en mätmetod som anger ett värde för vilken blodsockerhöjande effekt
4
olika livsmedel har. Ju lägre GI-värde ett livsmedel har desto bättre. Kosten bör även
innehålla rikligt med fibrer och ha låg fetthalt. Det är viktigt att äta regelbundet för att
blodsockernivån inte ska sjunka och bli för låg utan hålls på en jämn nivå (Ericson &
Ericson 2008). Kostrådgivningen kan skilja sig åt beroende på vilken typ av diabetes
patienten har. Vid typ 2-diabetes förekommer ofta för hög kroppsvikt, högt kolesterol
och högt blodtryck. Ändringar av kosten bör därför även leda till en minskning av
vikten. Detta i sin tur påverkar kolesterol och blodtryck på ett positivt sätt och minskar
komplikationer som uppstår (Mosand & Førsund 2006).
Fysisk aktivitet är en viktig behandling för att sänka blodsockerhalten. Kroppens
känslighet för insulin ökar vid fysisk träning och kvarstår 12-24 timmar (Thomas et al.
2009). Vid fysisk aktivitet ökar musklernas glukosupptag vilket innebär att
insulinbehovet minskar. Tillsammans med kostförändringar kan blodsockret hållas på
en tillfredställande nivå och regelbunden fysisk aktivitet är därför en viktig del i
behandlingen av typ 2-diabetes (Ericson & Ericson 2008). Andra positiva effekter av
motion är viktminskning samt att blodtrycket och nivån av skadliga blodfetter sänks
vilket minskar skadorna på blodkärlen och därmed risken för bland annat
hjärtkärlsjukdom (Socialstyrelsen 2011). Det är viktigt att den fysiska aktiviteten är så
regelbunden som möjligt för att uppnå de mål som behandlingen har (Mosand &
Førsund 2006). Den föreslagna mängden motion är minst 30 minuters måttligt
ansträngande aktivitet fem gånger i veckan (Pate et al. 1995). Av de personer som har
typ 2-diabetes misslyckas ungefär 60-80 procent med att uppnå detta mål (Krug et al.
1991). De försök som har haft mest positiv effekt med avseende att öka nivån av fysisk
aktivitet hos personer, har också haft motiverande aspekter med i upplägget (Morgan
2005). Det är en utmaning att motivera patienten att upprätthålla fysisk aktivitet och
därför är det viktigt att det finns fungerande motiverande strategier att tillgå (Jackson et
al. 2007).
Livsstilsförändringar
En individs hälsa påverkas till 45 procent av den egna livsstilen. I vissa fall kan
individen själv påverka denna livsstil men inte alltid då andra faktorer spelar in
(Ringsberg 2009). Jansink et al. (2010) redogör i sin studie för att den svåraste barriären
för sjuksköterskan vid information om livsstil, var att övertyga patienten till att göra
dessa förändringar. Patienterna hade ofta en begränsad kunskap om hälsosam livsstil
och dålig insikt i sitt eget beteende. Vidare beskrivs att patienten även hade för lite
motivation för att kunna förändra sin livsstil eller förmågan att behålla en ny livsstil. En
kvalitativ studie (Stack et al. 2008) rapporterade även att personer med typ 2-diabetes
inte associerar sitt hälsotillstånd med livsstilsförändringar såsom kosthållning, utan
istället tror att diabetes är ett bestående tillstånd som inte kan förändras.
Sjuksköterskans patientundervisande funktion
I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står skrivet att patienten alltid har rätt att få
information om sitt sjukdomstillstånd och vilka behandlingsformer som finns för att
uppnå hälsa. Alla personer med ohälsa ska därför få utbildning i den utsträckningen att
de själva kan ta ansvar och göra val som främjar god hälsa. Enligt Bartol (2011) så är
sjuksköterskan en nyckelperson och ovärderlig i dagens vård när det gäller att hjälpa
patienten att förstå vad diabetes är, samt att motivera, vägleda och uppmuntra patienten
i de förändringar och behandlingar som sjukdomen innebär
5
Utbildningen kan ske individuellt eller i grupp och den som håller i den bör ha mycket
goda kunskaper om sjukdomen samt pedagogisk kompetens (Socialstyrelsen 2011). I
Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det även skrivet att den information som
ges till patienten ska anpassas från individ till individ. Genom att ha en dialog med
patienten ska sjuksköterskan kunna stödja och vägleda så att individen upplever
delaktighet i den vård som ges. För att visa patienten respekt ska sjuksköterskan vara
empatisk och lyhörd i sitt sätt att kommunicera (Socialstyrelsen 2005). För att få
patienten att känna sig trygg ska undervisningen inte stressas fram utan god och korrekt
information samt repetitioner krävs för att uppnå målet med egenvård. Det är viktigt att
etablera en god relation med patienten samt att bilda sig en uppfattning om dennes
kunskap och erfarenheter kring sjukdomen. Detta underlättar planeringen av
undervisningen som sjuksköterskan gör. I inledningsskedet av behandlingen har
sjuksköterskan en mer styrande roll för att efter hand övergå till en mer stödjande och
vägledande roll allteftersom patienten kan ta mer eget ansvar. (Mosand & Førsund
2006).
Motivation och motiverande samtal
Innan sjuksköterskan kan bedriva sin patientundervisning krävs en förförståelse om
patientens egen motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation, och det
är den inre som är viktigast och mer central då den kräver att patienten själv inser vikten
av kunskapen som ges. Den yttre motivationen kräver en ständig stimulans och beröm
från en yttre källa, till exempel från sjuksköterskan eller läkaren (Mosand & Førsund
2006).
Motiverande samtal är en metod som används inom olika fält i hälso- och sjukvården
idag i Sverige. Metoden, som är evidensbaserad, används främst inom missbrukarvård,
kriminalvård och socialtjänst men har sedan en tid även börjat användas i hälso- och
sjukvård när det gäller livsstilsrelaterade problem (Statens folkhälsoinstitut 2011).
Motiverande samtal utvecklades från början för missbrukarvården och då främst för
personer med alkoholproblem. Metoden innebär att med olika strategier engagera
patienter att förändra sig eller sitt beteende (DiLillo & West 2011). Patientens egen
motivation stimuleras vilket ger positiva effekter på det som ska förändras.
Tillvägagångssättet handlar mer om att vägleda än att styra patienten och att arbeta för
samarbete och respekt för autonomin (Rollnick et al. 2009). Motiverande samtal utgår
från fyra vägledande principer (Rollnick et al. 2009):
Motstå rättningsreflexen
Försöka att undvika att argumentera för varför patienten bör göra en förändring, då
det kan ha motsatt effekt. Patienten bör själv komma fram till vad det rätta är.
Förstå och utforska patientens egen motivation
Visa intresse för patientens egna värderingar och intressen. Hitta patientens
individuella motivation som kan leda till förändring.
Lyssna med empati
Lyssna och visa empatiskt intresse för patienten. Patienten är den som sitter inne
med svaren snarare än den som lyssnar.
Få patienten att känna egen makt över sitt liv (empowerment)
Hjälpa patienterna att se hur de själva kan förändra sitt liv. Utnyttja patientens egna
idéer då det är denne som bäst vet hur till exempel kosten kan förändras i vardagen.
6
Problemformulering
Patienter med typ 2-diabetes är i behov av förändrade levnadsvanor som en del i
behandlingen av sjukdomen. Förändring av levnadsvanor är svårt och ett av de största
hindren att överkomma för både patient och sjuksköterska. Patienternas bristande
kunskap om sin sjukdom och svårigheter med motivation gör att sjukvårdens arbete
med dessa patienter kräver mer än endast medicinska insatser. För att uppnå och
bibehålla motivationen hos patienter med behov av livsstilsförändringar är det av största
vikt att det finns väl fungerande motivationsmetoder.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter
med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion.
7
Metod
Studien är en litteraturstudie. Det innebär att data insamlats genom studier av kvalitativa
och kvantitativa artiklar som är vetenskapliga. En litteraturstudie syftar till att svara på
kliniska frågeställningar som finns inom ett visst område och vad som saknas. Sökning,
analys, bearbetning och en sammanställning av tidigare forskning görs för att belysa
vederlagd kunskap som anknyter till det syfte litteraturstudien har. På ett sådant vis kan
det befästas att det finns vetenskaplig grund för den kunskap som litteraturstudien lyfter
fram (Forsberg & Wengström 2008). Polit och Beck (2008, s. 108) beskriver hur en
litteraturstudie kan utföras och dessa steg har tillämpats i denna studie:
1. Formulera frågeställning.
2. Identifiera sökstrategi (till exempel välj databas och sökord).
3. Sök, identifiera och ta fram artiklar. Dokumentera sökningen.
4. Överskådlig genomgång av materialet. Uteslut irrelevant data.
5. Läs artiklarna. Identifiera ny data vid behov.
6. Tolka informationen från artiklarna.
7. Kritiskt granska artiklarna.
8. Analysera och integrera information. Dela in i kategorier eller teman.
9. Förbered sammanfattning.
Datainsamling
Tidigare forskning inom området undersöktes för att formulera en frågeställning och ett
syfte (Steg 1). Sökning av resultatartiklar gjordes genom en systematisk sökning i
databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo (Steg 2). Sökningen inleddes därefter i de
olika databaserna (steg 3).
Inklusionskriterierna för urval av artiklarna var att de skulle vara skrivna på svenska
eller engelska. Artiklarna begränsades till tidsperioden år 2002-2012 för att få aktuell
forskning. Ett annat kriterium var att tidskrifterna skulle vara granskade, det vill säga
peer-reviewed. Ett urval gällande målgruppens ålder och kön genomfördes, där både
män och kvinnor över arton års ålder inkluderades. Artiklarna skulle även beröra den
grundutbildade sjuksköterskans arbete, det vill säga inte endast handla om primär- eller
specialistvård. En fastställd diagnos med typ 2-diabetes var också ett
inklusionskriterium för studien. Exklusionskriterium var artiklar som inte svarade på
studiens syfte.
Sökorden som användes i databasen CINAHL var diabetes type 2 och motivation*.
Diabetes type 2 och motivation* genererade 24298 respektive 17899 träffar när de
söktes individuellt. Sökorden kombinerades med varandra och major heading ”diabetes
type 2” samt inklusionkriterier lades till. Antalet träffar blev då 118 stycken. Ytterligare
sökning i CINAHL gjordes med sökorden diabetes type 2 AND lifestyle AND nurs*. En
individuell sökning av lifestyle gav 12456 träffar och nurs* genererade 539247 stycken.
Major heading och inklusionskriterier användes även här när de tre sökorden
kombinerades och resultatet blev då 56 artiklar.
För att få större bredd i urvalet gjordes även en sökning i databasen PubMed. Sökorden
som användes var diabetes type 2 som indivuellt gav 77584 träffar i PubMed. Lifestyle
genererade 89972 artiklar och nurs* och motivation gav 589091 respektive 137543
8
träffar. Alla sökorden kombinerades med samma inklusionskriterier som tidigare
sökningar. Detta gav ett resultat på tio artiklar.
Ytterligare en sökning utfördes i PsycInfo för att bredda urvalet ytterligare. En
kombination med sökorden diabetes type 2, lifestyle, nurs*, motivation samt tidigare
inklusionskriterier användes. Diabetes type 2 genererade 9590 träffar, lifestyle 18526
artiklar och nurs* och motivation gav var för sig 98094 respektive 113663 sökresultat.
Resultatet när dessa fyra sökord kombinerades blev fyra artiklar.
Tabell 1. Översikt av databassökning och urval
Sökning Sökord
Databas
S1
Diabetes type2 AND
Motivation*
S2
Antal
träffar
Urval
1
Urval
2
Urval
3
CINAHL 118
33
10
10
Diabetes type2 AND
Lifestyle AND Nurs*
CINAHL 56
12
3
1
S1
Diabetes type2 AND
Lifestyle AND Nurs* AND
Motivation
Pubmed
10
5
1
0
S1
Diabetes type2 AND
Lifestyle AND Nurs* AND
Motivation
PsycInfo
4
1
0
0
Urvalsbeskrivning
Utifrån genomläsning av titel och abstrakt gjordes ett första urval av artiklar vilka
verkade överensstämma med litteraturstudiens syfte (Steg 4). Från första och andra
sökningen i CINAHL valdes 33 artiklar respektive tolv artiklar vidare till urval två. Från
PubMed valdes fem artiklar ut till urval två. Från databasen PsycInfo valdes en artikel
vidare till urval två. Efter första urvalet återstod totalt 51 artiklar för vidare urval.
I urval två lästes de 51 artiklarna igenom noggrant och enskilt för att kontrollera så de
svarade på litteraturstudiens syfte (Steg 5). I urval två valdes 37 artiklar bort då de inte
svarade på litteraturstudiens syfte. Av de artiklarna hade 23 stycken fokus på andra
sjukdomar än typ 2-diabetes och avsaknad av motiverande faktorer. Fyra artiklar utgick
ej från sjuksköterskeperspektiv utan fokus låg på dietist- och läkaryrket. Två artiklar
gick endast att tillämpa inom primärvård. Två artiklar exkluderades för att de var
baserade på pilotstudier med få deltagare och resultatet ansågs inte trovärdigt.
Ytterligare två artiklar valdes bort då deltagarna i studien inte hade diagnostiserad typ 2
diabetes. Två artiklar visade sig vara dubbletter. Ytterligare två artiklar var inte studier
utan sammanfattningar. Sammanlagt valdes fjorton artiklar vidare till urval tre.
I urval tre användes granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa artiklar
(Avdelningen för omvårdnad 2004) för att säkerställa artiklarnas kvalitet. Tre artiklar
9
valdes bort då viktiga delar som syfte och metod saknades. Totalt elva artiklar
inkluderades i litteraturstudiens resultat.
Databearbetning
Databearbetningen har skett utifrån urval tre där valda artiklar som svarade på studiens
syfte har tolkats, kvalitetsgranskats och kategoriserats (Steg 6-8). Artiklarna har
genomlästs ur ett induktivt perspektiv. Detta innebär att data insamlats inom
forskningsfältet utifrån ett neutralt synsätt (Forsberg & Wengström 2008). Artiklarnas
resultat lästes igenom individuellt för att finna gemensamma nämnare. Anteckningar
och understrykningar gjordes för att sedan jämföras gemensamt (Steg 9). Utifrån detta
utvecklades sju underkategorier av återkommande mönster och fraser i artiklarna.
Kategorierna kom sedan att underordna sig de av författarna framtolkade kategorierna
undervisning, stöd och bemötande, som kom att utgöra litteraturstudiens resultat (Polit
& Beck 2008).
Etiska överväganden
De vetenskapliga artiklar som inkluderats i studien är etiskt granskade och uppfyller då
kraven för de etiska riktlinjerna. Genom att använda inklusionskriterier har alla resultat
som är relaterat till litteraturstudiens syfte presenterats. Ingen förvrängning eller plagiat
av data har skett (Forsberg & Wengström 2008).
Stryhn (2007) poängterar att både negativa och positiva resultat i en studie måste
publiceras. I studien har både positiva och negativa resultat presenterats för att ge ett så
korrekt resultat som möjligt. Författarna har strävat efter att behandla innehållet i
artiklarna på ett objektivt sätt. Artiklarna har översatts och tolkats på ett så korrekt sätt
som möjligt.
10
Resultat
Resultatet i litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa
och sex kvantitativa. Dessa presenteras i en artikelmatris (se bilaga). Resultatet
presenteras i form av de tre kategorierna bemötande, stöd och undervisning, vilka är
författarnas sammanställande tolkning och strukturering av de sju underkategorierna
(Figur 1). I resultatet återges citat från de vetenskapliga artiklarnas resultatdel. Detta för
att stärka och tydliggöra det resultat som framkommit i litteraturstudien.
Hur allmänsjuksköterskan
kan motivera patienter
med typ 2-diabetes till
förändrade levnadsvanor
Undervisning
Stöd
Bemötande
Motiverande samtal
Samverkande
målplanering
Empatiskt förhållningssätt
Förhandling
Rådgivning
Förmåga att lyssna
Fördomsfritt
förhållningssätt
Figur 1. Översikt över kategorier och underkategorier – Hur sjuksköterskan kan motivera patienter med
typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor.
11
Undervisning
Vikten av att sjuksköterskan ger korrekt och individuellt anpassad information till
patienter med typ 2-diabetes är betydelsefull och betonades av deltagarna i en studie
utförd av Oftedal et al. (2010). Det var flera deltagare som påpekade problemen med
den stora variationen i kunskapsnivå gällande diabetes som fanns hos sjuksköterskorna.
Större kunskap om diabetes, mer socialt stöd och mindre diabetesfatalism associeras
alla var för sig med beteende kring egenvård av diabetes (Osborn & Egede 2009).
Motiverande samtal som metod för beteendeförändring hos personer med typ 2-diabetes
har visat sig generera goda resultat i de studier den tillämpats (Chen et al. 2011;
Dellasega et al. 2010; Gauvin et al. 2006; Osborn & Egede 2009; West et al. 2007).
Motiverande samtal
I studien av Chen et al. (2011) kunde en markant ökning ses i graden av egenvård hos
de personer som erhållit motiverande samtal och att skillnaden var signifikant gentemot
kontrollgruppen i studien. Detta förstärks i den studie som utförts av West et al. (2007)
där det visar sig att den grupp som fick motiverande samtal i tillägg till det traditionella
viktminskningsprogrammet uppnådde en större viktminskning än kontrollgruppen. I
samma studie visade även resultatet att de deltagare som fick motiverande samtal som
tillägg till viktminskningsprogrammet hade större engagemang i programmet. I en
studie av Gauvin et al. (2006) hade 60 procent av deltagarna som fått motiverande
samtal gjort en positiv förändring gällande fysisk aktivitet. Deltagarna upplevde att
framsteg uppnåtts i deras hälsa gällande fysisk funktion, energinivå och förbättrad
mental hälsa.
I flera studier hjälpte motiverande samtal patienterna att sänka blodsockernivåerna
(Chen et al. 2011; Osborn & Egede 2009; West et al. 2007). Gruppen som fick
motiverande samtal hade lägre HbA1c (långtidsblodsocker) än kontrollgruppen (West et
al. 2007). Detta styrks av Chen et al. (2011) där resultaten visar en signifikant sänkning
av HbA1c hos experimentgruppen i jämförelse med kontrollgruppen där nästan ingen
sänkning i HbA1c kunde ses. Förändrade beteenden gällande egenvård av diabetes
associerades med sänkt HbA1c (Osborn & Egede 2009).
Dellasega et al. (2010) redovisar att sjuksköterskans roll är att finna metoder att stärka
patienten samt identifiera och utnyttja underliggande motivationsfaktorer till
beteendeförändring. Motiverande samtal kan praktiseras på ett sätt som ger patienten
möjligheten att på egen hand urskilja de känslor som upplevs kring
beteendeförändringar vid egenvård av diabetes vilket då gör patienten mer delaktig i
förändringarna som sker (Dellasega et al. 2010).
Förhandling
Förhandling är en metod som kan användas för att lösa problem som uppstår vid
beteendeförändring (Karhila et al. 2003). I studien utförd av Karhila et al. (2003) kunde
fyra olika former av förhandling identifieras: direkta överenskommelser, utarbetade
överenskommelser, spontana överenskommelser och dolda överenskommelser. Vid
direkta överenskommelser var samtalet utformat som en intervju. Sjuksköterskan styrde
de frågor som ställdes samt identifierade de problem som fanns. Problemen bekräftades
genom patientens åsikter. Fler frågor ställdes gällande problemet och överenskommelser
fattades genom en liten bekräftelse från patientens sida. Utarbetade överenskommelser
var liknande direkta överenskommelser. Skillnaden var att sjuksköterskan inte frågade
12
om patientens åsikter angående problemen som presenterades. För att nå en
överenskommelse övertalade sjuksköterskan patienten till att acceptera problemen
genom att hänvisa till medicinsk information och utan att ta hänsyn till patientens
åsikter. Tredje formen av förhandling som identifierades i studien utförd av Karhila et
al. (2003) var spontana överenskommelser. Även här var det sjuksköterskan som tog
initiativet för igenkännande av problem. Sjuksköterskan presenterade problemen för
patienten som på ett spontant sätt visade sin acceptans. När dolda överenskommelser
gjordes fick patienten identifiera sina egna problem. Istället för att sjuksköterskan
ställde frågor baserades igenkännandet av problem på patientens egen kunskap om sin
sjukdom. Sjuksköterskan bekräftade inte problemen öppet utan presenterade istället
lösningar för patienten. Detta gjorde att inga uttalade ömsesidiga överenskommelser
kunde slutas. Vid all förhandling kunde sjuksköterskan presentera olika lösningar på
problemen i form av förslag. Om patienten accepterade förslagen var förhandlingen
avslutad (Karhila et al. 2003).
Stöd
Patienter upplever ofta den traditionella diabetesvården som patriarkisk och stressande .
Patienter med typ 2-diabetes upplever även att de på grund av bristande kunskap
angående kost och fysisk aktivitet behöver stöd och rådgivning kring sin sjukdom
(Dellasega et al. 2012; Oftedal et al.2010; ).
Samverkande målplanering
Gemensam planering tillsammans med sjuksköterskan beskrivs av deltagarna i studien
av Dellasega et al. (2010) som en viktig del i stödet kring egenvården. Patienterna tog
ansvar för sin sjukdom och delade sedan med sig av vilka livsstilsförändringar de kände
de kunde klara av att genomföra och på vilket sätt de lyckades genomföra dem.
Vårdpersonalen bidrog med sin expertis och diskuterade tillsammans med patienten hur
dessa förändringar skulle kunna implementeras. Patienterna upplevde en gemensam
målplanering som ett positivt samarbete i partnerskap med sjuksköterskan (Dellasega et
al. 2012). I studien av Dellasega et al. (2010) föredrog patienterna en gemensam
diskussion och planering framför att vårdpersonalen dikterade villkoren. Genom denna
strategi stärktes deras motivation.
Rådgivning
I studier av Oftedal et al. (2010) framkom att patienterna upplevde att de ofta saknade
praktiska och konkreta råd i den traditionella diabetesvården. Studien visade att kunskap
ofta saknades angående kosthållning och hur de skulle utföra fysisk aktivitet. En patient
i studien ansåg att kostrådgivning är det första som borde ges efter en diagnos med typ
2-diabetes.
I en studie av Miller et al. (2010) visades att det saknades råd kring fysisk aktivitet.
Deltagarna hade en felaktig bild av vad fysisk aktivitet innebar och kopplade det till
något som var svåruppnåeligt på grund av rådande hälsoproblem eller brist på tid.
Integrativ hälsocoachning (IH-coachning) är en metod som används för att få till stånd
en beteendeförändring. Coachningen är ett individualiserat ingripande som syftar till att
hjälpa människor att identifiera sina egna värderingar och visioner angående hälsa
(Wolever et al. 2010). IH-coachning har visat sig vara en bra metod då den underlättade
patienternas kunskap, färdigheter och självförtroende gällande egenvård av
13
diabetessjukdom. I studien kunde en betydande ökning ses rörande patienternas
engagemang i den egna behandlingen av diabetes. Ökad mängd av fysisk aktivitet fanns
även hos deltagarna som fick IH-coachning. En annan positiv aspekt av IH-coachning
var att negativa känslor associerade med diabetes mildrades: “Having type 2 diabetes
has led me to deal better with stress and problems” (Wolever et al. 2010, s.635). Även i
denna studie fanns en positiv förändring gällande blodsockernivåer. Över en sex
månaders period reducerades HbA1c kraftigt hos deltagarna med IH-coachning
(Wolever et al. 2010).
Bemötande
Sjuksköterskans bemötande av personer med typ 2-diabetes är betydelsefullt för
beteendeförändring enligt flera studier. Ett gott bemötande innefattar att som
vårdpersonal kunna tillämpa ett empatiskt förhållningssätt, att kunna lyssna och att
bemöta patienterna fördomsfritt (Dellasega et al. 2010; Dellasega et al. 2012; Heinrich
et al. 2010; Oftedal et al. 2010).
Empatiskt förhållningssätt
Flera studier belyser vikten av vårdpersonalens förhållningssätt gentemot
diabetespatienterna. När en sjuksköterska förmedlar empati stärks motivationen till
självhantering av sjukdomen (Oftedal et al. 2010). Innebörden av empati beskrevs av
deltagarna i studien som att bli förstådd och att vårdpersonalen utgick från ett
helhetsperspektiv: ”I receive a lot of support. I am aware that they take an interest in
me, and they are observant and caring” (Oftedal et al. 2010, s.1503). Vidare gav det
empatiska förhållningssättet även en känsla av förtroende hos patienterna (Oftedal et al.
2010). En studie av Dellasega et al. (2012) tar också upp vikten av empati hos
vårdpersonal. Deltagarna i denna studie kände att sjuksköterskorna förstod vad de gick
igenom och att de genom detta blev mer mottagliga för förslag och omdömen gällande
förändring av sin livsstil.
Heinrich et al. (2010) visade i sin kvantitativa studie på att ett empatiskt förhållningssätt
kan bidra till att höja kunskapsnivån bland typ 2-diabetiker samt även bidra med att
minska fettintaget hos dessa personer. I studien sågs dessa förändringar hos de patienter
som fick motiverande samtal i motsats till de som fick traditionell diabetesvård.
Omständigheter som påverkade patienterna negativt upplevdes när vårdpersonalen hade
brist på empati. Patienterna kände sig då anklagad0e för att ha orsakat sin egen
sjukdom. De upplevde att vårdpersonalen inte såg till deras specifika situation och vad
de behövde för att kunna göra en förändring (Oftedal et al. 2010).
Förmåga att lyssna
De patienter som genomgick interventionen med motiverande samtal upplevde att det
blev en bra kommunikation mellan vårdpersonalen och vårdtagaren (Dellasega et al.
2010; Miller et al. 2010). Bra kommunikation upplevdes som betydelsefullt för att
kunna genomföra livsstilsförändringar. Deltagarna i studien beskrev bra kommunikation
som möjlighet till öppenhet, avslappnad miljö och ett aktivt patientdeltagande (Miller et
al. 2010). Vidare i studien av Dellasega et al. (2010) kände sig patienterna bekväma och
betydelsefulla när sjuksköterskorna lyssnade aktivt och gav dem uppmärksamhet. Detta
ledde till att patienterna kände ansvar för sin egen situation, vilket är första steget till
förändring. En faktor som visade sig ha negativ påverkan på patienterna var just när
vårdpersonalen inte tog sig tid att lyssna på dem. Patienterna upplevde att
14
vårdpersonalen ofta inte frågade efter deras åsikter vilket resulterade i att de ignorerade
sin vårdgivare och inte genomförde de livsstilsförändringar som behövdes (Oftedal et
al. 2010).
Fördomsfritt förhållningssätt
Diabetespatienter som fick ett respektfullt och fördomsfritt bemötande från
vårdpersonalen motiverades till egenvård och livsstilsförändringar (Dellasega et al.
2010). Många patienter upplevde att de i den traditionella diabetesvården bemöttes av
negativ feedback i form av skuld, provokation och skampåläggning för att få fram en
beteendeförändring. Genom ett respektfullt bemötande från vårdpersonalen öppnade sig
patienterna mer och kunde känna ansvar för sin situation. Detta ledde till att de
genomförde de livsstilsförändringar som behövdes (Dellasega et al. 2012). Vidare
beskrevs sjuksköterskornas fördomsfria bemötande som välgörande. Patienterna
upplevde också att de fick respekt och acceptans från sjuksköterskorna även när de
misslyckades med sina mål: ”It was as if the nurses were there with you; they just came
along side and accepted you” (Dellasega et al. 2010, s.115).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter
med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion.
Litteraturstudiens resultat visar på vikten av bra metoder för att motivera patienter med
typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor. En metod som visat sig effektiv för att
genomföra och upprätthålla dessa förändringar är motiverande samtal (Chen et al. 2011;
Dellasega et al. 2010; Gauvin et al. 2006; Osborn & Egede 2009; West et al. 2007).
Resultatet visar även att sjuksköterskan har en central roll i denna viktiga del av
behandlingen, vilket också står skrivet i Mosand & Førsund (2006). En av
förutsättningarna för att patienter ska kunna genomföra livsstilsförändringar har visat
sig vara undervisning angående sjukdomen samt gott bemötande och stöd från
sjuksköterskans sida (Dellasega et al. 2010; Dellasega et al. 2012; Miller et al. 2010;
Oftedal et al. 2010).
Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framkommer det att motiverande samtal är en effektiv metod
för livsstilsförändring hos personer med typ 2-diabetes. Olika positiva förändringar
kunde ses hos deltagarna i de olika studierna såsom viktminskning, ökad fysisk
aktivitet, lägre blodsockernivå och överlag förbättrad egenvård. De positiva resultat som
framkommit i flera studier med motiverande samtal kan kopplas till de olika delar som
metoden innehåller. I metoden stimuleras patientens egen motivation till
beteendeförändring och sjuksköterskan vägleder istället för att styra patienten (Rollnick
et al. 2009). Trots detta finns det en studie där användandet av motiverande samtal har
genererat mindre bra resultat. I studien av Rubak et al. (2010) hade motiverande samtal
ingen effekt på de patienter som låg i risk för att utveckla typ 2-diabetes. Detta kan bero
på hur motiverande samtal används. Endast delar av metoden kan ha valts ut i
praktiserandet av motiverande samtal. Detta kan ha medfört att de mest väsentliga
elementen i metoden uteslutits vilket resulterat i sämre utgång i behandlingen. I Welch
et al. (2010) hade gruppen som erhöll motiverande samtal sämre resultat gällande
sänkning av blodsocker än kontrollgruppen. Även här anses problemet ligga hos
utbildarna som praktiserat motiverande samtal. Vikten av att förstå vad motiverande
samtal syftar till och innebär anses av författarna reflekteras av dessa resultat.
För att kunna motivera patienter att ändra sina beteenden borde det enligt författarna
även finnas möjlighet till motivation. Frågan är om det verkligen går att motivera alla
människor till beteendeförändring eller om vissa personer inte är mottagliga för
motivationsarbete. Revstedt (2002) hävdar i sitt motivationsarbete att ingen person
egentligen vill skada eller göra sig själv illa, och att alla har en förmåga att bli
motiverade. Enligt Rollnick et al. (2009) är ingen människa omotiverad, utan alla
människor går att förändra med rätt motivation. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem
(2001) beskrev även hon liknande aspekter kring människans motivation. Enligt Orem
är varje människa aktiv och fri, och kan reflektera över sig själv och sin omgivning.
Vidare beskriver hon att människan genom egenvårdshandlingar kan uppnå eller
bibehålla hälsa och välbefinnande. Det är även sjuksköterskans uppgift att stötta
patienten i arbetet kring egenvården, och att skapa en motiverande och positiv miljö för
att personen ska kunna uppnå sitt mål (Orem 2001).
16
Med utgång från ovanstående anses det av författarna att graden av motivation som
uppnås hos patienten beror på valet av rätt motivationsmetod och inte valet av rätt
patient.
I resultatet framkommer även att användandet av motiverande samtal ökar möjligheten
för samarbete mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskorna i studien av Dellasega
et al. (2010) upplevde att motiverande samtal underlättade proceduren med att få
patienten att acceptera förslag till livsstilsförändringar. Detta stärks av studien Oftedal et
al. (2010) som beskriver att vårdpersonalens och patientens kunskap kompletterar
varandra för att uppnå bästa resultat gällande egenvård av sjukdomen. Gott samarbete
med sjuksköterskan gör att patienten känner sig mer delaktig i sin behandling och kan
leda till att motivationen att följa de rekommendationer som ges gällande sjukdomen
ökar. Vikten av gott samarbete visar sig även i Dellasega et al. (2010) som hävdar att
en gemensam målplanering bidrog till förändrade levnadsvanor hos patienterna.
Betydelsen av diskussion mellan vårdtagare och vårdgivare samt gemensam planering
är något som synliggörs i flera av artiklarna i litteraturstudiens resultat (Dellasega et al.
2010; Karhila et al. 2003; Miller et al. 2010). Författarnas slutsats av ovanstående är att
samarbete är att föredra framför att sjuksköterskan fattar alla beslut och dikterar
villkoren. Som sjuksköterska är patientens välbefinnande den viktigaste delen i arbetet.
Vårdkvalitét, människosyn och patient måste prioriteras framför produktivitet och
effektivitet. Det är viktigt att det från arbetsgivarens sida finns möjlighet för
sjuksköterskan att kunna göra denna prioritering. Risken finns annars att människor drar
sig för att uppsöka vården och konsekvenserna blir i det långa loppet större för både
patienten själv och vården.
Sjuksköterskans arbete med att motivera till ökad motion och förändring av kost är en
av de svåraste uppgifterna i behandlingen av typ 2-diabetes, vilket styrks av Jackson et
al. (2007). Författarna anser att goda motiverande metoder för att kunna utföra dessa
förändringar är av största vikt och behövs för att sjuksköterskan ska kunna uppnå målen
med behandlingen. Genom att identifiera bra sätt att motivera till sundare livsvanor kan
livsstilsförändringar lättare uppnås, vilket kan leda till ökad livskvalitét hos patienten.
(Socialstyrelsen 2011). De positiva effekterna som uppstått till följd av användande av
motiverande metoder vid beteendeförändring är för viktiga för att bortses (Chen et al.
2011; Dellasega et al. 2010; Gauvin et al. 2006; Osborn & Egede 2009; West et al.
2007). Författarna anser även att det är viktigt att alltid se till patienten. Människor är
individer och bara för att en metod ofta genererar goda resultat betyder det inte att den
är lämplig för alla patienter. Metoden eller valet av metod borde anpassas efter de behov
som framkommit under behandlingens gång. Sjuksköterskans möjlighet till förändring
kan påverka patientens följsamhet i behandlingen och därmed utgången i sjukdomen.
I resultatet framkommer att förhandling är en metod som kan användas för att lösa
problem och göra patienten mer delaktig i beslutsfattandet kring sjukdomen (Karhila et
al. 2003). Resultatet stöds av Socialstyrelsen (2005) där det står skrivet att individen ska
känna delaktighet i omvårdnaden. Som tidigare nämnt är genomförande och
upprätthållande av förändringar gällande kost och motion är en av de svåraste
utmaningarna för patienter med typ 2-diabetes. Problem att genomföra dessa
förändringar kan uppstå och det är av största vikt att finna en lösning på svårigheterna.
För att skapa samarbete, uppnå målet med behandlingen och därmed öka livskvaliteten
hos patienten kan förhandling vara en bra metod för att överkomma barriärer (Karhila et
17
al. 2003). Eftersom sjuksköterskan vid denna metod presenterar olika förslag som
lösningar på problem kan patienten eventuellt se fler och bättre möjligheter för att
överkomma dessa barriärer. Litteraturstudiens resultat visar dock på vikten av att
förhandlingen utförs på rätt sätt. Författarna anser att patienten behöver tid att fundera
över de förslag som presenterats av sjuksköterskan. Överenskommelser sluts endast
efter att patienten fått framföra sina åsikter för sjuksköterskan, detta för att patienten ska
känna delaktighet i vården kring sin sjukdom.
Ett behov av rådgivning har synliggjorts i resultatet då patienterna upplevde att de
saknade tillräcklig kunskap om kost och motion. Samtidigt upplevdes en brist i
kunskapsnivån hos sjuksköterskorna gällande diabetes. Enligt Mosand & Førsund
(2006) krävs att sjuksköterskan har goda kunskaper inom området för att kunna hjälpa
patienten. Resultatet visar att det finns ett behov av rådgivning hos patienter med typ 2diabetes men att kompetens för att utföra rådgivningen är bristfällig hos sjuksköterskor
Oftedal et al. (2010). Ytterligare forskning skulle dock behöva lyftas för att styrka detta
påstående. Problemet belyses endast i en av de artiklar som använts i litteraturstudiens
resultat och författarna anser därför att det är svårt att se om detta är ett problem i
vården överlag eller om problemet endast finns där studien utfördes. Om detta trots allt
omfattar stora delar av vården är det ett problem som behöver lösas för att god
vårdkvalitet ska kunna uppnås.
Kan sjuksköterskans olika arbetsområden och därmed förutsättningar påverka
möjligheterna för en metod att utövas? IH-coachning som metod för rådgivning visade
sig vara bra då den ökade patienternas engagemang i egenvården av typ 2-diabetes
(Wolever et al. 2010). Denna metod kräver likväl ett större engagemang och utbildning
från sjuksköterskans sida vilket gör att metoden kan vara svår att implementera på
vanlig vårdavdelning. De metoder som framkommit i litteraturstudiens resultat ska vara
möjliga att praktisera även av den grundutbildade sjuksköterskan. Författarna ser trots
detta svårigheter med att i dagens vård fullt ut kunna genomföra IH-coachning inom
vårdområden där den grundutbildade sjuksköterskans arbete utförs. Bristerna i
möjligheten att utöva denna metod av den grundutbildade sjuksköterskan kan bero på
arbetsledningens avsaknad av kunskap om metoden och vad som krävs för att den ska
kunna praktiseras. Skulle en viss omstrukturering av sjuksköterskans arbetssätt kunna
möjliggöra mer stöd och vägledning till patienten vid behov? Större satsning från
arbetsledningens sida på utbildning av sjuksköterskor och mer tid till detta ändamål kan
vara faktorer som påverkar användandet av metoder som IH-coachning. Dagens
sjukvårdskultur strävar allt mer mot högre effektivisering och kvaliteten i
sjuksköterskans möte med patienten gynnas inte alltid av sjukvårdens mål. Patientens
vårdupplevelse spelar roll och påverkar sjukvården i stort.
Metoddiskussion
En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur sjuksköterskan kan motivera
patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor. Artikelsökning utfördes i
databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilka inriktar sig på
omvårdnadsforskning. Första sökningen gjordes i CINAHL och gav ett brett urval av
artiklar där ett flertal svarade på litteraturstudiens syfte. Sökningen i PubMed och
PsycINFO resulterade i flera dubbletter som fick exkluderas, vilket ledde till ett mindre
urval av artiklar.
18
Sökorden som användes var diabetes type 2, motivation, lifestyle och nurs* då de
ansågs lämpliga för studiens syfte. De artiklar som sökningarna resulterade i, visade på
metoder som fokuserade på beteendeförändring gällande kost- och motion hos patienter
med typ 2-diabetes. Av den anledningen begränsades inte sökningen genom ytterligare
sökord som berörde kost och motion.
Artiklarna som valdes ut till resultatet i litteraturstudien bygger alla på metoder eller
tillvägagångssätt som kan tillämpas av sjuksköterskan för att motivera till förändrade
levnadsvanor. Med samma urvalsprincip valdes även flera artiklar bort då de endast
kunde impliceras inom primär- eller specialistvård. Bra metoder som skulle kunna
moduleras för att anpassas till den grundutbildade sjuksköterskans arbete kan därför ha
försvunnit i urvalet.
Artiklarna som har använts i litteraturstudien berör även andra livsstilsfaktorer som är
viktiga att förändra hos patienter med typ 2-diabetes, inte enbart kost och motion.
Författarna har dock endast använt de delar som direkt eller indirekt belyser kost och
motion. Genom detta har endast vissa delar i artiklarnas resultat använts. Författarna har
försökt att analysera resultatet så korrekt som möjligt.
Flera av artiklarna i artikelsökningen handlade om motiverande samtal som metod. Det
fanns ett begränsat urval av artiklar gällande andra motivationsmetoder som berörde
sjuksköterskans arbete. Stort fokus låg därför i studien på motiverande samtal. En
tidsbegränsning på tio år gjordes vid artikelsökningen vilket kan ha resulterat i ett
mindre urval av motivationsmetoder. Författarna anser dock att det var mer relevant att
få aktuell forskning kring ämnet och att en tidsbegränsning på tio år då var nödvändig.
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i studien. Fördelningen mellan
dessa var jämn, sex kvantitativa och fem kvalitativa studier. Författarna upplevde
användandet av både kvalitativa artiklar med upplevelser och kvantitativa artiklar med
statistisk data som bra då de kvantitativa artiklarna stärkte resultaten i de kvalitativa
artiklarna.
Resultaten från artiklarna sammanställdes i kategorier och underkategorier. De delar
som svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut från artiklarnas respektive resultat.
Underkategorier bildades efter sammankoppling mellan resultatdelarna. Utifrån detta
formades de tre kategorierna undervisning, stöd och bemötande. Vid sammanställning
av de olika delarna från artiklarnas resultat uppstod svårigheter med att sortera delarna
under kategorier. Författarna är ändå medvetna om att den egna begränsade erfarenheten
av analysarbete och forskningsmetodik kan ha påverkat resultatet som framkom ur
analysprocessen.
Författarna till denna litteraturstudie har i möjligaste mån försökt tolka resultaten från
artiklarna så korrekt som möjligt. Svårtolkade resultat har lästs igenom upprepade
gånger och översatts noggrant för att minimera risken för feltolkning. Det finns också
en risk att artiklarnas innehåll kan ha tolkats fel på grund av det vetenskapliga engelska
språket. För att minimera denna risk har engelskt lexikon använts.
19
Uppsatsens betydelse
I arbetet med patienter som har typ 2-diabetes har sjuksköterskan en central roll. För
sjuksköterskans arbete krävs goda metoder för att motivera inom flera områden.
Motivationsmetoderna som har identifierats i litteraturstudiens resultat går att tillämpa
vid andra sjukdomstillstånd än enbart diabetes, såsom hjärt- kärlsjukdom eller vid
motivation till rökstopp. Metoderna spelar därför en viktig roll i behandlingen av
patienter i dagens vård. Det är viktigt att sjuksköterskor får ta del av samtalsmetoder
som kan motivera patienter till livsstilsförändringar. Behållningen av detta kan bli en
förbättrad vård och därmed förbättrad livskvalitet för patienter med behov av
livsstilsförändringar.
Förslag på vidare forskning
Litteraturstudien visade att det finns forskning som belyser framgång i
sjuksköterskornas motivationsarbete gentemot patienter med typ 2-diabetes. Ytterligare
forskning och utvärdering av upplevelser genom intervjuer med sjuksköterskor eller
patientgrupper skulle kunna bidra till kunskapen om hur motivationsmetoder går att
implicera inom olika vårdområden. Frågor att belysa kan vara vilka metoder
sjuksköterskan använder sig av för att motivera på vårdavdelning samt hur metoderna
praktiseras. Vidare forskning skulle även kunna utföras mer grundläggande angående
andra metoder än motiverande samtal. Ytterligare metoder att tillämpa inom olika
vårdområden kan behövas då anpassning kan krävas till olika patientgrupper.
Slutsats
Sjuksköterskans omvårdnad av patienten är betydelsefull och bemötandet spelar stor
roll för patientens välbefinnande. Socialstyrelsen (2005) betonar vikten av att som
sjuksköterska vara empatisk och lyhörd för att visa patienten respekt. När
sjuksköterskan visar empati byggs ett förtroende upp hos patienten vilket stärker
motivationen till ett förändrat beteende. Metoderna som framkommit i litteraturstudiens
resultat ger förutsättningar för gott bemötande och individuellt anpassad vård. Vad som
visat sig viktigt i flera av metoderna är samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten.
Individuellt anpassad vård möjliggör delaktighet från patientens sida. Känslan av
delaktighet ger sjuksköterskan chans att vinna patientens respekt och förtroende, vilket i
sin tur medför ett givande samarbete. Ytterligare en faktor som är betydelsefull för
patienten vid en livsstilsförändring är undervisning. Patienten behöver förstå de
komplikationer som kan uppstå till följd av sjukdomen samt vikten av att förändringar
görs. En kombination av dessa faktorer gör att förutsättningen för förändring av
levnadsvanor hos patienter med typ 2-diabetes är god.
Arbetet med att motivera patienter till förändrade levnadsvanor är omfattande och
ansvaret ligger inte enbart på sjuksköterskan. För att kunna etablera givande möten med
patienten behövs ett större tidsutrymme samt möjligheten till ytterligare kunskap om
motivationsarbete. Stöttning från sjukvården och dess ledning krävs för att uppnå detta
syfte. Först då kan målen med sjuksköterskans behandling av patienter med typ 2diabetes helt och fullt uppnås.
visat sig viktigt i flera av metoderna är samarbetet m
20
Referenser
Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004).
Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II - examensarbete, 15 hp
(kurskod: OMGC21, rev 2011-06-12). Karlstad: Karlstads universitet.
Bartol, T. (2011). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes:
Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners,
24 (1) 270-276.
Chen, S.M., Creedy, D., Lin, H.S. & Wollin, J. (2011). Effects of motivational
interviewing intervention on self-management, physiological and glycemic outcomes in
type 2 diabetes: A randomized controlled trial. International Journal of Nursing Studies,
49 (1), 637-644.
Colhoun, H.M, et al. (2004). Primary prevention of cardiovascular disease with
atorvastatin in type 2 diabetes in the Collaborative Atorvastatin Diabetes Study
(CARDS): multicentre randomised placebo-controlled trial. The Lancet, 364 (9435),
685-696.
Dellasega, C., Gabbay, R., Durdock, K. & Martinez-King, N. (2010). Motivational
interviewing to change type 2 diabetes self-care behaviours. Journal of Diabetes
Nursing, 14 (3), 112-118.
Dellasega, C., Añel-Tiangco, R.M. & Gabbay, R.A. (2012). How patients with type 2
diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes research and clinical
practice, 95 (1), 37-41.
DiLillo, V. & West, D.S. (2011). Incorporating motivational interviewing into
counseling for lifestyle change among overweight individuals with type 2 diabetes.
Diabetes Spectrum, 24 (2), 80-84.
Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar: specifik
omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gauvin, S., Taket, A. & Crichton, N. (2006). DOROTHEA: A physical activity
promotion programme for adults with type 2 diabetes. Diabetes and Primary Care, 8
(4), 210-220.
21
Guðbjörnsdóttir, S. (2010). Årsrapport: 2010 års resultat. Göteborg: Registercentrum
Västra Götaland. Tillgänglig: https://www.ndr.nu/pdf/Arsrapport_NDR_2011.pdf
[2012-09-11]
Heinrich, E., Candel, M., Schaper, N.C. & de Vries, N.K. (2010). Effect evaluation of a
motivational interviewing based counselling strategy in diabetes care. Diabetes
research and clinical practice, 90 (1), 270-278.
Jackson, R. et al. (2007). Assessment of the transtheoretical model as used by dietitians
in promoting physical activity in people with type 2 diabetes. Journal of Human
Nutrition and Dietetics, 20 (1), 27-36.
Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G. & Grol, R. (2010). Primary
care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative study. BMC
Family Practice, 11 (41), 1-7.
Karhila, P., Kettunen, T., Poskiparta, M. & Liimatainen, L. (2003). Negotiation in Type
2 Diabetes Counseling: From Problem Recognition to Mutual Acceptance During
Lifestyle Counseling. Qualitative Health Research, 13 (9), 1205- 1224.
Krug, L.M. et al. (1991). Exercise habits and exercise relapse in persons with noninsulin-dependent diabetes mellitus. Diabetes education, 17 (3), 185-8.
Miller, S.T., Marolen, K.N. & Beech, B.M. (2010). Perceptions of physical activity and
motivational interviewing among rural African-American women with type 2 diabetes.
Women’s health issues, 20 (1), 43-49.
Morgan, O. (2005). Approaches to increase physical activity: reviewing the evidence for
exercise-referral schemes. Public Health, 119 (5), 361-70.
Mosand, R.D. & Førsund, A.J. (2006). Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns
endokrina funktion. I Hallbjörg, A.(red.), Klinisk omvårdnad: del 2. Stockholm:Liber.
s.899-928.
Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare
practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 66 (7),
1500-1509.
Orem, D.E. (2001). Nursing: Concepts of practice. (6. uppl.) St. Louis Missouri: Mosby
Inc.
22
Osborn, C.Y. & Leonard, E.E. (2009). Validation of an Information- MotivationBehavioral Skills model of diabetes self-care (IMB-DSC). Patient Education and
Counseling, 79 (1), 49-54.
Pate, R.R et al. (1995). Physical activity and public health. A recommendation from the
Centers for Disease Control and Prevention and the American College of Sports
Medicine. Journal of the American Medical Association, 273 (5), 402-7.
Polit & Beck. (2008). Nursing research- Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.
Revstedt, P. (2002). Motivationsarbete. Stockholm: Liber
Ringsberg, K.C. (2009). Livsstil och hälsa. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.)
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. s.
263-294.
Robertson, C. 2012. The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early
management of type 2 diabetes. Journal of the American Academyof Nurse
Practitioners, 24 (1), 225-233.
Rollnick, S., Miller, W.R. & Butler, C.C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och
sjukvård: Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund:Studentlitteratur.
Rubak, S., Sandbaek, A., Lauritzen, T., Borch-Johnsen, K. & Christensen, B. (2010).
Effect of “motivational interviewing” on quality of care measures in screen detected
type 2 diabetes patients: A one-year follow-up of an RCT, ADDITION Denmark.
Scandinavian Journal of Primary Health Care, 29 (1), 92-98.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges riksdag.
Stack, R.J., Elliott, R.A., Noyce, P.R. & Bundy, C. (2008). A qualitative exploration of
multiple medicines beliefs in co-morbid diabetes and cardiovascular disease. Diabetic
Medicine, 25 (1), 1204-1210.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Motivation. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010: stöd för styrning
och ledning. Västerås: Socialstyrelsen.
23
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Svantesson, U. (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd.
Stockholm: SISU idrottsböcker.
Thomas, D., Elliot, E.J. & Naughton, G.A. (2009). Exercise for type 2 diabetes mellitus.
London: The Cochrane Library. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD002968.pub2/pdf [2012-0911]
Welch, G., Zagarins, S.E., Feinberg, R.G. & Garb, J.G. (2010). Motivational
interviewing delivered by diabetes educators: Does it improve blood glucose control
among poorly controlled type 2-diabetes patients?. Diabetes Research and Clinical
Practice, 91 (1), 54-60.
West, D.S., Dilillo, V., Bursac, Z., Gore, S.A. & Greene, P.G. (2007). Motivational
Interviewing Improves Weight Loss in Women With Type 2 Diabetes. Diabetes Care,
30 (1), 1081-1087.
Wolever, R.Q., Dreusicke, M., Fikkan, J., Hawkins, T.V., Yeung, S., Wakefield, J.,
Duda, L., Flowers, P., Cook, C. & Skinner, E. (2010). Integrative Health Coaching for
Patients With Type 2 Diabetes: A Randomized Clinical Trial. The Diabetes Educator,
36 (4), 629-639.
24
Bilaga
Artikelmatris
Författare
Chen, S.M., Creedy, D.,
Lin, H-S. & Wollin, J.
Årtal
2012
Syfte
Undersöka hur deltagandet i motiverande
samtal hos personer med typ 2- diabetes kan
påverka graden av egenvård.
Dellasega, C., Gabbay, R.,
Durdock, K. & MartinezKing, N.
2010
Undersöka hur enskilda personer med typ2diabetes svarar på motiverande samtal som
metod för förändring.
Metod
En kvantitativ studie.
Slumpmässigt kontrollerad
klinisk studie.
Experimentell design. 250
deltagare. 125 deltagare i
experimentgruppen och
125 deltagare i
kontrollgruppen. Bortfallet
var 36 deltagare.
Datainsamlingen utfördes
två veckor efter
interventionen av en
forskningsassistent med
klinisk bakgrund.
En kvalitativ studie. I
studien ingick 19 personer,
samtliga över 21 år. Inga
redovisade bortfall.
Datainsamling skedde
genom personliga
intervjuer som spelades in
och sedan analyserades.
Huvudresultat
Deltagarnas förmåga att
själva hantera sin sjukdom
ökade och deras
livskvalitet förbättrades.
Motiverande samtal är en
bra metod i detta
sammanhang.
De viktiga delarna som
ingår i motiverande samtal
som metod som
förstärkning, känslomässigt
stöd, kommunikationsförmåga och motivation är
viktiga när det gäller att
göra en livsstilsförändring.
Deltagarna hade lättare att
uppnå livsstilsförändring
efter att de erhållit
motiverande samtal.
Författare
Dellasega, C., AñelTiangco, R.M. & Gabbay,
R.A.
Årtal
2012
Syfte
Undersöka hur patienter med typ 2-diabetes
svarade på motiverande samtal som metod för
livsstilsförändring och att identifiera
användbara strategier.
Gauvin, S., Taket, A. &
Crichton, N.
2006
Undersöka effekterna av att använda
motivationsbaserade konsultationer i syfte att
öka nivån av fysisk aktivitet hos patienter med
typ 2- diabetes under en tolv- månadsperiod.
Metod
En kvalitativ randomiserad
kontrollstudie. I
fokusgruppen ingick 19
personer med typ 2diabetes. Datainsamling
skedde genom
gruppintervjuer som
spelades in.
Huvudresultat
Deltagarna upplevde att
motiverande samtal som
metod fungerade
uppmuntrande och
anpassades till deras egna
individuella behov.
Metoden motiverade
patienterna att göra
förändringar.
En kvantitativ studie.
Kaloriförbrukningen hos
Strategiskt urval. Totalt
deltagarna ökade, fysiska
225 deltagare deltog vid
värden som exempelvis
första konsultationen. Vid blodtryck minskade och
andra konsultationen 171
HbA1c minskade. Största
deltagare. Vid tredje och
förändringarna för
sista konsultationen 167
deltagarna skedde under de
deltagare. Totalt bortfall
första tre månaderna.
var 58 deltagare. Data
Förändringarna höll
insamlades av en specialist dessutom i sig under
inom träning och av
resterande tid för studien.
allmänläkare genom
Konsultationerna visade
fysiska mätningar, prover
sig vara en effektivare
och bedömningsmetod än traditionell
instrument. Konsultationer undervisning angående
med en deltagare i taget
fysisk aktivitet vid
skedde vid 0, 3 och 12
diabetes.
månader efter studiens
början. Uppföljning via
telefon skedde efter 1, 4
och 9 månader.
Författare
Heinrich, E., Candel, M.,
Schaper, N.C. & de Vries,
N.K.
Årtal
2010
Syfte
Undersöka effekten av motiverande samtal som
metod när det vävs in i den dagliga
omvårdnaden av patienter med typ 2-diabetes.
Metod
En kvantitativ
randomiserad kontrollstudie. 584 personer med
typ 2-diabetes mellan 40
och 70 år ingick. Bortfallet
var 195 personer.
Deltagarna fyllde i ett
skriftligt formulär
bestående av uppfattningsskalor gällande
självhantering samt
bakgrundsinformation.
Karhila, P., Kettunen, T.,
Poskiparta, M. &
Liimatainen, L.
2003
Undersöka hur förhandling används som metod
av sjuksköterskan för undervisning angående
livsstilsförändringar hos patienter med typ 2diabetes, samt patientens respons på
tillvägagångssättet.
En kvalitativ studie.
Strategiskt urval. I studien
ingick 18 deltagare. Data
insamlades via årliga
intervjuer samt möten
mellan sjuksköterska och
patient filmades utan
forskarens deltagande.
Huvudresultat
Studien visar endast på
små skillnader gällande
kolesterolnivå och
kunskapsnivå efter
genomförandet av
motiverande samtal.
Effekterna var
ogynnsamma gällande
fettintag och HDL och
gynnsamma gällande
kunskap. Ingen effekt alls
på fysisk aktivitet, HbA1c,
vikt, blodtryck, totalt
kolesterol, livskvalitét,
LDL, fruktintag eller
självvård.
Förhandlingen bestod av
flera delar: identifiera
patientens hälsomässiga
beteendeproblematik,
erbjuda olika förslag för att
lösa problemen, att nå en
överenskommelse. Att
använda förhandling som
metod har fördelar
eftersom det krävs bidrag
och engagemang från båda
parter.
Författare
Miller, S.T., Marolen,
K.N. & Beech, B.M.
Årtal
2010
Syfte
Undersöka kvinnor med typ 2-diabetes och
deras uppfattningar om fysisk aktivitet och
motiverande samtal som metod till förändring.
Metod
En kvalitativ studie. 31
kvinnor ingick i studien.
Bortfallet ej redovisat.
Data samlades in via
gruppintervjuer, med
öppna frågor.
Oftedal, B., Karlsen, B. &
Bru, E.
2010
Ta reda på hur vuxna med typ 2-diabetes
uppfattar olika typer av stöd som tillhandahålls
av sjukvårdspersonal, och hur de kan påverka
individens motivation.
En beskrivande
utforskande kvalitativ
studie. I studien ingick 21
personer. Bortfallet var 2
stycken. Datainsamling
skedde genom
gruppintervjuer vid två
olika tillfällen. Bakgrund
och biomedicinsk
information samlades in
via formulär som
informanterna fyllde i, i
samband med intervjuerna.
Huvudresultat
Studien visar på att fysisk
aktivitet är ett känsloladdat
uttryck då det innebär
tidsåtgång och är svårt att
uppnå. Motiverande samtal
ansågs innehålla god
kommunikation och ge
känslomässigt stöd.
Studien fann att empatiskt,
individuellt, praktiskt och
fortlöpande stöd hjälper
vuxna med typ 2-diabetes
att själva kunna hantera sin
sjukdom. Gruppstöd från
vårdpersonal höjer även
motivationen till att göra
livsstilsförändringar.
Författare
Osborn, C.Y. & Egede,
L.E.
Årtal
2010
Syfte
Utvärdering av effekterna av modellen för
Information-Motivation-Beteendemässiga
färdigheter (IMB) som är en del av
motiverande samtal. Hur användandet av
metoden påverkar graden av egenvård vid typ
2-diabetes.
Metod
En kvantitativ studie.
Strategiskt urval.
Totalt 130 deltagare med
typ 2- diabetes fullföljde
studien. Bortfallet var 6
deltagare.
Datainsamlingen skedde
genom frågeformulär,
bedömningsskalor och
blodprover utförda av
forskarna och
vårdpersonal.
Huvudresultat
Mer information, personlig
motivation och social
motivation ledde till
förbättrad egenvård hos
patienten. IMB är därmed
en bra metod för att
förbättra egenvård hos
diabetespatienter.
Smith West, D., DiLillo,
V., Bursac, Z., Gore, S.A.
& Greene, P.G.
2007
Undersöka om motiverande samtal som tillägg
till traditionella viktminskningsprogram kunde
öka viktminskning och följsamhet i den
behandling som ges till överviktiga kvinnor
med typ 2- diabetes.
En kvantitativ studie.
Slumpmässigt
kontrollerad. I studien
ingick 217 slumpmässigt
utvalda kvinnor. Bortfallet
var 16 personer. Data
insamlades av
sjukvårdspersonal.
Utvärderings- och
informationsmöten
utfördes en gång varje
vecka i 6 månader, sedan
en gång varannan vecka i
6 månader och till sist en
gång per månad i 6
månader.
Viktminskningen ökade
hos den grupp som haft
motiverande samtal.
Samtalen var gruppbaserade. Även
följsamheten och
engagemanget i
viktminskningsprogrammet
var större hos dessa
deltagare. Fördelarna med
motiverande samtal var
synliga efter endast två
sessioner.
Författare
Wolever, R.Q., Dreusicke,
M., Fikkan, J., Hawkins,
T.V., Yeung, S.,
Wakefield, J., Duda, L.,
Flowers, P., Cook, C. &
Skinner, E.
Årtal
2010
Syfte
Undersöka effektiviteten av integrativ
hälsocoachning (IH) som metod för
beteendeförändringar hos personer med typ 2diabetes.
Metod
En kvantitativ studie.
Slumpmässigt kontrollerat
försök. I studien ingick 56
deltagare. I
kontrollgruppen ingick 26
deltagare. Bortfallet var 7
deltagare. Datainsamling
skedde genom
interventioner ledda av IHcoacher. Interventionerna
genomfördes per telefon
under 14 stycken 30
minuters pass.
Huvudresultat
Engagemanget hos
patienterna ökade. Positiva
förändringar gällande
fysisk aktivitet uppnåddes
hos deltagarna.
Individualiserad diabetescoachning och samtidig
undervisning ledde till
positiva förändringar i
engagemang och beteende.
