Fältstudier och laborationer inom

Estitisk-filosofisk fakultet
Ulrika Eriksson
Fältstudier och laborationer inom
geografiundervisningen
Field studies and experiments in geography
Examensarbete 15hp
Lärarprogrammet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Datum:
Handledare:
2010-06-08
Hans-Olof Gottfridsson
Abstract
As a result of field studies and experiments within the subject geography, the new
proposed curriculum 2011 will be of great importance. The curriculum states that
“teaching shall develop the pupils’ knowledge to interpret, to use and to examine
information in a critical way concerning the geographical field”. It also states that
“teaching shall develop the pupils’ knowledge concerning field studies and
experiments”. The curriculum for year 6 states that the pupils shall be able to “study
the real world in a concrete way”. They also need to obtain knowledge concerning
ground-, water- and air processes and how to achieve this knowledge through
experiments and field studies. Pupils also need to know how to achieve knowledge
about demography, buildings and transportations through experiments and field
studies. The curriculum for year 7-9 states that the pupils shall obtain knowledge
through field studies and experiments to be able to characterize places, analyze
landscapes and identify borders in their own environment of habit.
For a long time I have wondered how the teachers work with geography in school
and this was my motivation to this report. Do they work in an experimental way with
elements of field studies? I am very interested of this because i have a background in
field studies.
I used a questionnaire and asked 35 teachers to fill out the form. According to my
field data,18,7 % of the teachers use field studies in their teaching and 56,2 % find
the field studies important. Examples of experimental work are inner (endogen) and
outer (exogen) forces of the earth, dramatizing the planets orbits, testing the
composition of different minerals with the help of acid, magnets and experiments with
water in different ways. The motivation from the teachers is that the experimental
lessons helps teaching become more varied but that it is important that teaching is
distinct and clear.
The teachers that didn’t find the experimental teaching that important thought that
field studies were more important but that geography should be a part of the subjects
2
within general science instead of social studies. 18,7 % of the teachers use
experiments in their teaching and 37,5 % find this way of teaching important.
Sammanfattning
Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna
kursplanen 2009 att ha en större betydelse. Där sägs att undervisningen ska utveckla
elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det
geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas
kunskaper om fältstudier och laborationer. Tittar man på kursplanen för år 6 så ska
de kunna undersöka verkligheten. De behöver också skaffa sig kunskaper om
processer i mark, vatten och luft, och hur dessa processer kan uppnås genom
laborationer och fältundersökningar. Likaså behöver de veta hur kunskaper om
demografi, bebyggelse och transporter kan uppnås genom laborationer och
fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha kunskaper om hur man genom
fältstudier kan karaktärisera platser, analysera landskap och identifiera gränser i sin
egen livsmiljö
Jag har själv en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom
fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett bra sett att stimulera
inlärningen. Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag länge funderat
på hur SO lärarna arbetar med geografi. Det jag kan märka utifrån min enkät så är
endast 25% av de som undervisar i geografi behöriga. Jag kunde även se att mycket
traditionell klassrumsundervisning finns kvar, fältstudier och laborations inlärning
skulle kunna prioriteras högre.
Många pedagoger visar ett intresse för fältstudier och laborationen, men ser för
många hinder för att det ska kunna genomföras. Fältarbete och laborationer
användes lika mycket. En större del var mer positiv till fältstudier än till laborationer.
Der man idag gör är bl.a. jordens inre och yttre krafter, dramatisera planeternas
banor, testa olika mineralers sammansättning med hjälp av syra, magneter och
experiment med vatten i olika former.
Andelen som inte såg hinder för dessa former av undervisning var 18,7%
3
Nyckelord: geografi, fältstudier, laborationer och kursplaner
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1 Ämnets karaktär och uppbyggnad
1.2 Bakgrund
1.3 Syfte
1.4 Frågeställning
1.5 Val av metod
1.5.1 Urval
1.5.2 Datainsamling
1.5.3 Procedur
1.5.4 Bearbetning
1.5.5 Bortfall
1.5.6 Reliabilitet och validitet
1
3
5
6
6
6
6
7
7
7
7
2. Teori
8
2.1 Kinesisk perception
2.2 Laborativa metoder
2.3 Learning by doing
2.4 Självständighet
2.5 Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande
2.6 Lärandets förankring
2.7 Utomhuspedagogik
2.8 Problembaserat lärande (PBL)
2.9 Laborationer
8
9
9
11
12
12
14
15
16
3. Resultat
17
3.1 Resultatöversikt
19
4. Diskussion
21
4.1 Metoddiskussion
4.2 Förslag till utökad forskning
23
23
5. Slutsats
25
Referenslista
Källförteckning
Bilaga 1
Fältstudier och laborationer inom
geografiundervisningen
Prolog ”Dessa unga människor har tillbragt år med att lyssna till ord, och lyssnande
skapar inte en människa. Endast praktiskt arbete och erfarenhet för den unge till
mognad” citat av Maria Montessori
1. Inledning
1.1 Ämnets karaktär och uppbyggnad
Kursplanen i geografi omfattar tre aspekter på förhållandet mellan människan och
hennes omgivning. Ämnet har en beskrivande aspekt. Det innebär att eleven
successivt ska lära känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader, vad
det avser levnadsvillkor och miljö i olika områden. Geografin ska även innehålla den
analyserande aspekten. Det innebär att kunna förklara och förstå förhållanden och
förändringar. För det tredje ska eleven kunna tänka konsekvensinriktat. Det innebär
att eleven med de två tidigare nämnda aspekterna får bättre förståelse och kan
bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och av rumsliga
samband. Hit hör också förmågan att kunna bedöma olika handlingsalternativ och
vilka konsekvenser det kan ha för människor och miljö, för att kunna fatta
välgrundade beslut i ett demokratiskt samhälle.
Det centrala inom ämnet är begreppet landskap i dess betydelse av både natur- och
kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning. Samspelet mellan
människan och hennes omgivning studeras i olika landskap. Med tiden utvecklas och
kompletteras på så sätt kunskaper om såväl det egna landet som världen och jorden
som helhet och om skillnader och likheter mellan olika delar.
Detta krävs som grund för att få en förståelse av människors skilda levnadsvillkor och
hur olika kulturer har utvecklats. Globen är en modell av den helhet inom vilken alla
typer av landskap har sin plats. Kartor är nödvändiga hjälpmedel i ämnet.
1
Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studier av huvuddrag och
strukturer som exempelvis identifiering av klimat- och vegetationszoner,
jordbruksdistrikt och industriregioner. Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering
och flöden är centrala i ämnets teorier och analysmetoder. De är nödvändiga
hjälpmedel för insikter som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid
utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya
områden. Modeller av olika slag är liknande hjälpmedel för att förklara och förstå.
Kretsloppstänkandet spelar en central roll i analysen av samband i naturen och
mellan människa och natur.
Annat som är centralt inom ämnet är frågor om natur- och kulturlandskapens
uppkomst, framväxt och förändringar, liksom frågor om befolkningsförändringar och
dess drivkrafter och konsekvenser. Bakgrunden till sådana förändringar är vanligtvis
regionala olikheter i fördelningen av bl.a. naturresurser, befolkning och
verksamheter. En analys av förändringar inkluderar också faktorer som:
omvärldsuppfattning, människosyn, maktförhållanden, teknikens möjligheter,
ekonomiska restriktioner, attityder och värderingar. Dessa faktorer ger upphov till
flöden som flyttningar, handel och andra kontakter mellan olika områden och därmed
till rumsliga samband. För att analysera sådana komplexa problemområden krävs
samverkan mellan geografi och andra ämnen. Grundläggande för geografiämnet är
att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i
ett holistiskt sammanhang.
I geografiämnet skapas möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter
genom att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa. Undervisningen i geografi
ger också tillfällen till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift.
I samtal med andra kan etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar
utmanas 1
1.2 Bakgrund
1
http://www.skolverket.se/sb/d/2414/a/16139/func/kursplan/id/3883/titleId/GE1010%20-%20Geografi
2
Jag har en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom
fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett av de bästa sett att stimulera
inlärningen.
Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna
kursplanen 2009 att ha en större betydelse2 Där sägs att undervisningen ska
utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om
det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas
kunskaper om fältstudier och laborationer.
Tittar man på kursplanen för år 6 så ska de kunna undersöka verkligheten. De
behöver också skaffa sig kunskaper om processer i mark, vatten och luft, och hur
dessa processer kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Likaså
behöver de veta hur kunskaper om demografi, bebyggelse och transporter kan
uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha
kunskaper om hur man genom fältstudier kan karaktärisera platser, analysera
landskap och identifiera gränser i sin egen livsmiljö
Jag anser också att arbetet med fältstudier och laborationer ger en djupare och
bredare förståelse för vad geografi är, utöver det tränas även sociala färdigheter. Det
jag menar med laborationer är inte på något sett stora och avancerade laborationen,
utan det ska vara de enkla som leder fram till elevens egna funderingar.
För att åskådliggöra det låter jag här filosofen/pedagogen John Dewey hjälpa till med
att beskriva en enklare laboration:
”Med en enkel apparatur - ett glas, citron vatten och ett glasrör - fällde barnen ut
kalciumkarbonat ur vattnet. Därifrån gick de vidare till att studera de processer
genom vilka olika sorters mineraler, vulkaniska och sedimentära osv. har format
jordens yta och för att sedan ta reda på de ställen där de nu finns.
2
Skolverket, 2010
3
Sedan vidare till platser i USA:s, Hawaiis och Puerto Ricos geografi, till de effekter
dessa bergarter i sina olika former får mänskliga aktiviteter. Så avrundades detta
geologiska arbete till sist med människans liv i nutiden” 3
Det Dewey kunde märka var att barnen såg och kände sambandet mellan geologiska
processer som ägde rum för mycket länge sedan och att de hade förståelse för de
fysiska villkor som idag bestämmer industriellt arbete.
Själva laborationen kräver lite material och tid, men ett intresse väcks hos eleverna.
Även en lärare utan laborativ vana kan på ett lätt sett genomföra en sådan
laboration.
Inom skolan behöver geografin höja sin status. Återigen kommer Dewey få sätta ord
på mitt eget ställningstagande:
”Anknytningspunkten för alla naturvetenskaper finner man i geografiämnet.
Geografins betydelse består i att den framställer jorden som det blivande hemmet för
människans arbete. En värld utan relation till mänskligt arbete är inte någon värld.
Mänskligt flit och framgång, avskurna från sambandet med jorden är inte ens en
känsla, knappt ett namn. Jorden är till syvende och sist den enda källan till
människans föda.
Jorden är det stora fältet, den stora gruvan, den stora energikällan för värme, ljus
och elektricitet. Den är den stora scenen för hav, floder, berg och slätter av vilka
jordbruk och gruvdrift och skogsbruk, alla industrier och distributionssystem bara är
beståndsdelar. Det är genom vad vi gör i och med världen som vi förstår dess
mening och mäter dess värde” 4
Det Dewey här vill förmedla är att skolan inte enbart skall vara en praktisk ”verkstad”
eller något slags rutinarbete för att barnen skall få bättre tekniska färdigheter som
exempelvis kockar eller rörmokare, utan de ska vara verkliga ”verkstäder” för
vetenskaplig insikt när det gäller naturmaterial och naturprocesser. Det ska även
vara utgångspunkt från vilka barnen skall ledas fram till insikt om människans
3
4
Dewey, 2004
Dewey, 2004
4
historiska utveckling. Den verkliga betydelsen av detta kan bättre illustreras med
exempel från verkligt skolarbete än genom endast allmän föreläsning.
Jag tror att vi som pedagoger måste se framåt och släppa in de nya
undervisningsformerna som skolverket föreslår i och med nya kursplanen.
Om man som pedagog ser på det som redan nu kan läsas i Lpo 94, tycker jag att vi
pedagoger missat viktiga delar inom geografiundervisningen.
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.
Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga, att arbeta självständigt och lösa problem.
Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.
I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och
estetiska aspekterna uppmärksammas.
Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är
förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att
undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya
metoder prövas och utvecklas” 5
1.3 Syfte
Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag funderat på hur SO- lärarna
arbetar med geografi. Arbetar de i första hand med kartor och länder eller görs något
laborativt arbete med inslag av fältstudier? Detta blir viktigt för alla geografilärare i
och med den nya kursplanen som kommer 2011 6 Där sägs att undervisningen ska
utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om
det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas
kunskaper om fältstudier och laborationer.
5
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994
6
Skolverket, 2010
5
1.4 Frågeställning
Hur ser behörigheten ut för geografilärare i förhållande till andra SO-lärare?
I vilken grad och form används fältstudier och laborationer i geografiundervisningen i
år 6-9?
Vilken status har fältstudier och laborationer bland SO-lärare?
Vilka hinder finns för att använda fältstudier och laborationer inom ämnet?
1.5 Val av metod
Efter att ha läst in mig på de nya förslagen om geografiundervisningen valde jag att
göra en enkätundersökning för att få så många svar som möjligt, vilket inte hade varit
fallet om jag valt intervjuer. Jag använde mig av Johansson & Svedners bok 7 när
enkäten skulle konstrueras. De brister de tar upp är bl.a. ofullständigt analyserad
problemställning, brister i frågekonstruktionen, ogenomtänkt enkätadministration och
brister i databearbetningen, vilket jag försökte undvika.
1.5.1 Urval
Enkäten (bilaga 1) skickades till 35 SO-lärare där anonymiteten kunde garanteras.
Enkäten gick ut till 6 skolor i Stockholmsområdet, år 6-9. Dessa valdes ut genom ett
avgränsat geografiskt område (en kommun). Utifrån kommunen sett är den då
generaliserbar, men dock inte för hela landets kommuner. De 35 lärarna som valdes
ut undervisar alla i geografi.
1.5.2 Datainsamling
Alla frågor hade fasta svarsalternativ, men byggdes ut så de även kunde svaras på
genom öppna frågor med exempel motiveringar. Frågorna tog upp en sak i varje
fråga där språket var lättbegripligt. Enkäten bestod av 3 sidor med totalt 10 stycken
frågor. Enkäten inleddes med en presentation från mig och syftet med enkäten, där
lärarna själv kunde välja om de ville delta eller ej. Själva frågedelen inleddes med
bakgrundsfrågor och sedan de frågeområden jag ville undersöka.
1.5.3. Procedur
7
Johansson och Svedner, 2006
6
Lärarna hade 2 veckor på sig att svara på enkäten som gick ut till 6 skolor med
internpost och vidarebefordrades med hjälp av rektor, som jag haft telefonkontakt
med innan enkäten skickades, till den berörda skolans SO-lärare. Enkäten
återsändes sedan till mig med hjälp av internpost på skolorna.
1.5.4 Bearbetning
När enkäterna kommit till mig gjorde jag en sammanställning utifrån enkätfrågorna.
De öppna frågorna skrev jag ner på en lista utifrån vad de svarat. De som svarat med
liknande svar togs endast upp en gång.
1.5.5 Bortfall
Totalt svarade 16st på enkäten och bortfallet var 19st. Bortfallet beror kanske på
enkättrötthet hos lärarna. För att motverka detta hade jag tidigare förklarat för
rektorerna hur viktigt det var att lärarna svarade på dessa. Genom att så få svar går
det inte att räkna på ett signifikant resultat och generaliserbarheten föll i och med
detta bort. Det kommer att leda till ett validitetsproblem.
1.5.6 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten bör vara förhållandevis hög eftersom frågorna är utformade på ett
sådant sett att om jag skulle göra samma enkät på dessa som svarat får jag
antagligen samma svar, om nu lärarna tog sig tid för enkäten och inte endast bara
gjorde den lite översiktligt. Det problem jag ser är mitt eget ställningstagande och i
och med detta hur jag formulerat frågorna och analyserar de inkomna data. Ett annat
problem kan vara att de tillfrågade inte visste skillnader på fältstudier och
laborationer. Validiteten är förhållandevis låg eftersom så få enkäter kom tillbaka till
mig och en generalisering inom kommunen blir då omöjlig att göra.
2. Teori
7
2.1 Kinestetisk perception
Det första som vi pedagoger behöver bli mer medvetna om är hjärnan. Det är det
viktigaste ”verktyget” våra elever har. För att få en förståelse för hur vår hjärna
fungerar kommer här ett fåtal fakta från forskningssidan.
Man kan inte tillräckligt mycket understryka hur viktigt det är att barn är motoriskt
aktiva under inlärningsprocesserna. Sovjetisk forskning har visat att kinestetisk
perception är vår viktigaste inlärningskanal. Om vi ser på barns lek är den präglad av
rörelser. Dessa knyter samman alla andra kanaler som aktiveras. Barnet erövrar
världen i leken genom syn, hörsel, lukt, smak, information från huden, balans och
annat integreras genom barnets aktivitet. Samtidigt ger leken barnet möjlighet att
leva ut sina känslor. När vi idag vet hur barnets aktivitet utvecklar hjärnan finns all
anledning att förskola och skola använder detta som en ledande princip vid all
inlärning 8
Om vi tvingas anstränga oss för att analysera ett nytt och krävande problem lär vi oss
mer än om hjärnan bara kör samma program om och om igen, vilket i och för sig är
bekvämt men knappast utvecklande. Eftersom vi människor är olika använder vi våra
sinnesorgan på olika sätt och olika mycket när vi lär och arbetar. Vissa av oss
föredrar att lyssna och diskutera, andra föredrar att se och skriva och så finns det de
som helst vill känna, prova på och uppleva. Men gemensamt för oss alla är att vår
förmåga att lära ökar om vi använder oss av flera sinnen samtidigt 9
Med taktiltkinestetisk inriktning lär man sig i första hand genom att känna och
praktisera. Den lärarstilen används endast till 15 %, vilket är en låg siffra. När vi
arbetar med olika lärarstilar arbetar vi med flera olika sinnen och därmed byggs det
upp förbindelser i hjärnan, s.k. elektrokemiska spår. Därför är det viktigt att
undervisningen varieras så att alla våra sinnen får vara med i lärandet 10
Den som enbart den muntliga vägen presenterar ett budskap, når i genomsnitt 20 %
av mottagarna. Kompletterar man med att visa bilder på en overhead når man
ytterligare 30 %. Om dessutom mottagarna själva får vara med och diskutera, når
8
Danielsen s. 19, 1998
Danielsen s. 23, 1998
10
Danielsen s. 45, 1998
9
8
man ytterligare 20 %. Om de också aktiveras så att de själva får göra vissa moment,
når man 20 % till, man är då uppe i 90 %. Att arbeta i grupp och varierade grupper
tränar upp den sociala kompetensen och förmågan att samarbeta, vilket är viktigt
inför arbetslivet 11
2.2 Laborativa metoder mm.
Det är inte enbart i hjärnforskningen man förstått att praktisk problemlösning är viktig
inom skolan. Redan så tidigt som 1946 poängterade skolkommission det.
“En förutsättning för den fria personlighetsdaningen i skolan är en omläggning av
undervisningsmetoderna. Arbetsskole metoder, laborativa metoder och
aktivitetspedagogik bör av samhället systematiskt understödjas” 12
En fördel att använda sig av laborationer är att det ger en bra träning inför gymnasiet
och universitet. Genom laborationer kan eleven få prova på och mäta sina praktiska
kunskaper, vilken är en fördel inför de nationella prov som hålls i år 9.
2.3 Learning by doing
Uttrycken ”intelligent action” och ”learning by doing” återspeglar en syn på
människan som aktiv gentemot sin omvärld, där utveckling är en ”arbetsuppgift” för
människan och dess överlevnad. I utbildningen måste då eleven ges möjlighet att
aktivt pröva och experimentera. Teori och praktik är inte varandras motsatser, men
väl varandras förutsättningar. Därför kan ingendera värderas högre än de andra 13
Dewey betonade även nödvändigheten av att överge ett förlegat ämnesindelat
lärarstoff till förmån för ett arbete med de praktiska problem som eleverna skulle
möta i samhället. Den skarpa uppdelningen mellan teori och praktik måste därför
överges 14
Ögon, öron och händer skall vara redskap färdiga att använda. Omdömet ska kunna
fatta de betingelser som barnen måste arbeta under, och den praktiska
11
Danielsen s. 120, 1998
Skolkommissionen s. 5, 1946
13
Dewey s. 17, 2004
14
Dewey s. 19, 2004
12
9
organisationsförmågan skall vara uppövad så den kan användas så väl och så
effektivt som möjligt 15
Det avgörande skälet till att den nuvarande skolan inte kan utgöra en naturligt social
enhet är just det att detta element av gemensamma och produktiva aktiviteter
saknas. På lekplatsen, i lek och idrott uppstår den sociala organisationen spontant
och oundvikligt. Det finns någonting att göra, aktiviteter att utföra som kräver en
naturlig uppdelning av arbetet, val av ledare och medhjälpare, ömsesidig samverkan
och tävling. I klassrummet saknas både motivet och det sammanhållande kitt som
den sociala organisationen utgör 16
”Är man är i färd med att konstruera något är det en viss typ av ordning som inte går
att upprätthålla, det råder en viss oordning i varje fungerande verkstad, där är det
inte tyst, man är inte upptagen av att sitta still med knäppta händer, man håller inte
sina böcker på det eller det viset. Man gör en mängd olika saker och där råder
virrvarr och en röra som alltid blir följden av aktivitet. Men genom arbete, genom att
göra något som ger resultat och genom att göra detta i samverkan med andra,
uppstår en annan sorts disciplin. Det är bara när man låter en inskränkt och fixerad
föreställning om traditionell skoldisciplin ta överhanden som man löper risken att
bortse från en djupare och mycket vidare form av disciplin, den som kommer av att
man får ta del i konstruktivt arbete, bidra till resultat, som även om det är socialt till
sin natur, för den skull inte är mindre uppenbart och påtagligt till formen och
följaktligen också i en form där man kan ta ansvar och göra adekvata bedömningar 17
2.4 Självständighet
Vår upptäcktsfärd med sinnenas hjälp har pågått sedan det första levnadsåret.
Genom att se, känna, lyssna, smaka och lukta vidgar barnet sitt vetande om tingen 18
Den naturliga utvecklingen till självständighet börjar med barnets starka krav att få
göra saker konkret. De allra flesta vuxna behöver skolning för att tillfredsställande
15
Dewey s. 48, 2004
Dewey s. 63, 2004
17
Dewey s. 65, 2004
18
Malmborg s. 19, 1977
16
10
fylla en uppgift som handledare av barn. Att hålla tillbaka sin egen verksamhetslust
och sin egen auktoritet, om dessa hindrar barnet att handla själv, är nödvändigt med
inte alltid lätt. De vuxna måste möta barnets behov av frihet och självständighet
samtidigt som de bibehåller sin nödvändiga roll att vara barnets naturliga auktoritet 19
Den unga människan, 12 till arton år, har under dessa år behov av självständighet
och oberoende. Ett för dessa åldrar alltför intellektuellt upplagt program och för få
möjligheter att aktivt satsa på sitt arbete utgör ett problem i skolan, där skolleda och
ineffektivitet blir följden. De för ungdomens utveckling så väsentliga praktiska
ämnena har fått vika för det ständigt ökande kravet på intellektuellt kunnande 20
Även om psykologisk insikt och kunskap alltmer vunnit terräng, dröjer sig helt
naturligt en mängd av de gamla attityderna kvar inom skolans arbete. Barn och
ungdomar vilka under småbarnsåren och i grundskolan följt de vuxnas direktiv –
aldrig behövt ta ställning, bara haft som uppgift att ”läsa därifrån till dit” och lösa på
förhand givna uppgifter - kan inte plötsligt vid ca 15års ålder göra självständiga val i
ett oerhört brokigt och mångfasetterat studiematerial 21
2.5 Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande
Kurt Lewins modell för erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande, alltså ett
lärande som är förankrat i upplevelse av konkret verklighet.
19
Malmborg s. 26, 1977
Malmborg s. 52, 1977
21
Malmborg s. 60, 1977
20
11
Det modellen 22 vill förklara är att allt lärande som har sin grund i konkreta
upplevelser är effektivare än sådant kunskapsförvärv som består i inläsning av texter
och föreläsningar.
Modellen är basen för allt lärande, nylärande såväl som fördjupat arbete. Direkt
personlig erfarenhet ger liv, nyanser och mening åt abstrakta begrepp och gör det
möjligt att testa begreppen i en åskådlig verklighet. En god teori är förankrad i
praktisk verklighet och kan vägleda oss i praktisk handling. Det är verkligheten som
ger ”feedback”, återkoppling till våra sätt att uppfatta, generalisera, bilda begrepp och
utforma teorier 23
2.6 Lärandets förankring
Även David Kolb har gjort sig känd genom att använda sig av Lewins modell, men
han byggde ut den på flera olika sätt. Sålunda såg han hur de olika stadierna i
tankeutvecklingen enligt Piagets modell kunde läggas in i Lewins modell.
Pedagogiken bygger på att lärandet förankras genom att ”gå igenom” fyra olika steg.
Elever o studenter ska vara aktiva o självständigt kunna pröva sig fram.
Laborationer, arbetsövningar och exkursioner får en ny mening: de ska inte bara ge
konkretion och åskådlighet, utan göra de unga vana vid att pröva idéer och uppslag i
verkligheten.
22
23
http://www.sfr.se/cirkeln/cirkeln_05_06_larstil_kopia
Egidius s. 122, 2009
12
Kolbs cirkel visar hur vi behandlar och uppfattar information
Kolbs teori visar en process där alla stadier måste ingå, men vi är alla olika och inte
lika effektiva i alla dessa stadier. För en effektiv inlärning behövs förmågor som är
antagonistiska: Konkret upplevelse mot abstrakt tänkande och aktivt
experimenterande mot reflekterande observation.
1. Konkret upplevelse - Deltagarna blir engagerade i en aktivitet, löser en uppgift, gör
saker, ser, observerar och säger någonting. Ju fler sinnen som aktiveras hos eleven
desto effektivare blir inlärningen. Vi brukar tala om att också aktivera det "sjätte"
sinnet, våra inre känslor. Om jag kan ta med mig upplevelsen i form av känslor och
dessa bearbetas på ett bra sätt kan jag stärka min och gruppens inlärning.
2. Processgenomgång - Här tar processen sin början och vi förstärker eller
modifierar här vår upplevelse. Vi delar upp processgenomgången i två delar.
a) En faktadel, vad hände egentligen under vår upplevelse/uppgift? Vad gjorde
gruppen och vad bestod uppgiften av, vilket var händelseförloppet?
b) En processdel, vad som skedde mellan gruppdeltagarna och inom respektive
individ, känslor och tankar. Deltagarna delar med sig av sina reaktioner och
upplevelser till andra som kanske reagerat på ett annat sätt.
13
3. Generalisering eller teoribildning - Vi pratar om hur den nya erfarenheten kan
användas nästa gång vi stöter på en liknande upplevelse eller uppgift. Vad kan vi
lära oss här? Finns det några likheter mellan det vi just upplevt och någon situation i
vårt dagliga arbete eller liv? Vi formar en teori - en bild av den verklighet vi varit med
om.
4. Pröva ett nytt beteende - Med utgångspunkt från lärdomar vi fått fram i de tidigare
faserna förändrar vi vårt beteende och försöker tillämpa den teori vi format. Vi
utvecklar ett nytt handlingsmönster.
I den upplevelsebaserade inlärningen kan man se att individer lär sig bäst av sin
egen upplevelse och undersökning. Den tar även steget bortom kunskap och in i
färdighet genom att skapa en lärsituation – ju stakare upplevelse desto bättre
färdighet. För att något inte ska glömmas bort måste lärprocessen vara njutbar,
motiverande och givande 24
2.7 Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och
utbildningsområde. Utemiljön med dess upplevelser är centralt och lärandet förläggs i
hög grad till utomhusmiljön, vilket även är fallet vid fältstudier. Denna pedagogik bör
vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i
den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en
ständigt aktuell kunskapskälla, där det finns ett rikt och varierat material för såväl
historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden.
Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan
vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Kunskap handlar här om
reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet, direkt upplevelse och
språkliga begrepp. Att synliggöra människan/samhället i de lokala och globala
kretsloppen är en viktig aspekt 25
Som Dahlgren (2007) poängterar har man kunnat se att koncentrationen och hälsan
förbättras genom detta sett att arbeta. Likaså nämner han att direkta upplevelser som
24
25
http://advenire.se/grupputveckling/upplevelsebaserad-inlaerning/
http://www.liu.se/ikk/ncu/vimmerby/om-utomhuspedagogik?l=sv
14
sker med hjälp av utomhusmiljön ger eleverna både praktiska och teoretiska
erfarenheter som sker utanför klassrummet. På det viset öppnar man upp ett vidare
lärande inom alla ämnen ex. matematik, natur, svenska och teknik.
Det Brugge och Ohlsson förmedlar är vikten av att låta elever undersöka med alla
sinnen för att själva lära sig tänka förnuftigt istället för att läsa litteratur där man då
måste förlita sig på andras förnuft.
2.8 Problembaserat lärande (PBL)
Arbetssättet i PBL har stöd i forskning om människors lärande. I PBL har man försökt
skapa en arbetsform som är så gynnsam som möjligt för djupt och varaktigt lärande.
Det man tar fasta på är bl.a. att det är lättare att minnas saker om man lär sig dem i
ett sammanhang som liknar det där man sedan använder dem - PBL baseras på fall
som liknar situationer i verkligheten. Det är lättare att lära om man kan anknyta till de
kunskaper man redan har. Förståelse och lärande på djupet underlättas av att man
formulerar sina tankar i ord och diskuterar nyvunna kunskaper med andra. Man lär
sig också bättre om man baserar sitt lärande på intresse och på ett upplevt behov de studiemål som gruppen sätter upp bygger på insikt om vad som måste läras för
att kunna lösa det problem man själva formulerat. Viktigt är att avsluta arbetet med
återkoppling 26
2.9 Laborationer
Det Sjöberg (2000) vill visa är att laborationer kan ha olika syften. Klassiska försök
kan göras för att eleverna ska få ett historiskt perspektiv. Laborationer kan även
göras för att eleverna ska få praktisera det de har lärt sig teoretiskt. Eleverna kan
också få träna på att använda olika instrument eller prova på en metod. Att ge
eleverna ansvar under laborationerna är ett bra sett att bygga upp självförtroende,
just för att läraren tror på deras förmåga att praktiskt lösa en uppgift.
26
http://www.med.lu.se/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerande#pbl_vetens
k ap
15
3. Resultat
Åldersfördelningen är från 28 till 63 år, av dem som svarat på enkäten var 43,7% (7)
kvinnor och 56,3 % (9) var män. Fördelningen mellan hur länge de arbetat som lärare
var 1 - 32år. Nedan samredovisas enkätsvaren och även de öppna frågorna i
diagram och diagramtext.
16
Jämförelse mellan undervisnings ämnen och behörighet i ämnet
100
90
80
70
%
60
50
40
30
20
10
0
Undervisar i Hi (stapel A)
Behörig (stapel B)
Undervisar i Sh (stapel C)
Behörig (stapel D
Undervisar i Re (stapel E)
Behörig (stapel F)
Undervisar i Ge (stapel G)
Beörig (stapel H)
Diagrammet visar att de som undervisar i historia och religion är behöriga.
Däremot är 33 % (4) av de 75 % (12) som totalt undervisar i samhällskunskap
obehöriga och 75 % (12) av geografi lärarna är obehöriga.
Använder fältstudier/laborationer och tycker dessa är viktiga
17
100
90
80
70
60
%
50
40
30
20
10
0
Använder fältstudier 18,7% (3)
Tycker det är viktigt m fältstudier 56,2% (9)
Använder laborationer 18,7% (3)
Tycker det är viktigt m laborationer 37% (6)
Fältstudier och laborationer används lika mycket i undervisningen 18,7% (3). Det
som nämns som fältundervisning är: att vara ute och titta på bergarter/mineraler,
spår efter istiden och försöker ge eleverna en känsla för hur stort vårt solsystem är.
Det man gör inom laboration är: praktiska exempel på jordens inre och yttre krafter,
dramatisera planeternas banor, testa olika mineralers sammansättning med hjälp av
syra och magneter och experiment med vatten i olika former. Fler av de tillfrågade
tycker det är viktigare med fältstudier, 56,2% (9) än med laborationer 37 % (6) Övrigt
som sägs är att fältstudier och laborationer, som anses praktiska, gör det
intressantare för eleven.
18
Finns det hinder i att använda laborationer och/eller fältstudier i
geografiundervisning?
Ja 81,3% (13)
Nej 18,7% (3)
81,3% (13) anser att det finns hinder för att använda sig av laborationer och/eller
fältstudier. De hinder som finns är: brist på tid (för korta pass och planeringstid som
inte räcker till), brist på adekvat utbildning, brist på tradition, brist på material, brist på
intresse/engagemang (gäller främst de obehöriga), schemaläggning, lärares
osäkerhet vid bedömning och salar som inte lämpar sig för laborationer.
3.1 Resultatöversikt
Det lärarna gör i fältundervisning är att vara ute och titta på bergarter/mineraler, spår
efter istiden och försöker ge eleverna en känsla för hur stort vårt solsystem är. Den
motivering som ges är att det blir intressantare för eleven, de får uppleva det de lär
sig, viktigt att låta eleverna utföra praktiska övningar, det blir mer begripligt för
eleverna, att praktiskt visa hur naturen ser ut och varför är en viktig del för att förstå
och själv få en bild av olika fenomen och att fältstudier kommer att uppta en stor del i
den nya kursplanen. Fältstudier bidrar till att öka förståelsen för ämnet då man kan
blanda teori och praktik. Nackdelarna är att eleverna ser dessa utflykter som
nöjesresor och själva kunskapsbehållningen är lägre i jämförelse med ”vanlig”
undervisning. Nu använder sig 18,7% av fältstudier och 56,2% tycker det är viktigt.
19
Det lärarna gör laborativt/ praktiskt är exempel jordens inre och yttre krafter,
dramatisera planeternas banor, testa olika mineralers sammansättning med hjälp av
syra, magneter och experiment med vatten i olika former. Den motivering som ges är
eleverna får en variation i sin undervisning och laborationstillfällena kan bidra till det,
men det är viktigt att kunskapen blir tydlig. De säger även att det är viktigt med
praktiska övningar där eleven är delaktig, det är alltid bra att konkretisera och göra
egna tester. De som inte tyckte laborationer var viktiga motiverade det med bl.a. att
fältstudier är viktigare och att laborationer är mindre viktiga, men att geografin borde
ligga i naturorienterings blocket (NO). Nu använder sig 18,7% av laborationer och
37,5% tycker det är viktigt.
Endast 25 % av de som undervisar i geografi är behöriga.
Många av de tillfrågade såg hinder, 81,3%, för dessa undervisnings former.
Det man hänvisar till är:
- brist på tid (för korta pass och planeringstid som inte räcker till)
- brist på adekvat utbildning
- brist på tradition
- brist på material
- brist på intresse/engagemang (gäller främst de obehöriga)
- schemaläggning
- lärarens osäkerhet vid bedömning
- salar som inte lämpar sig för laborationer
- SO undervisningen är mer inriktad på det humanistiska än det naturvetenskapliga.
20
4. Diskussion
Många pedagoger visar ett intresse för fältstudier och laborationen, men ser för
många hinder för att det ska kunna genomföras. Ett problem som jag tycker är
anmärkningsvärt är bristen på behörighet när det gäller ämnet geografi. I och med
utomhuspedagogiken kan man möta och stimulera de lärare som ansåg sig vara
utan adekvat utbildning i fältarbete. Innebörden av fältundervisning är att arbeta ute
på ett medvetet sett och det är dessa kunskaper som behöver finnas hos
geografilärare. Läraren bör vara den som motiverar och om intresset saknas blir det
ett problem. Läraren behöver ”läras” att se fördelarna med laborationer för
laborationer görs för att eleverna ska få praktisera det de har lärt sig teoretiskt.
Eleverna kan också få träna på att använda olika instrument eller prova på en metod.
Att ge eleverna ansvar under laborationerna är ett bra sett att bygga upp
självförtroende, just för att läraren tror på deras förmåga att praktiskt lösa en uppgift.
Tittar man på dagens skolgårdar vad det gäller år 6-9 så är de ganska tråkiga och
inte många är anpassade till elevernas egna aktiviteter och instinkter, vilket gör att
fältundervisning skulle prioriteras högre för att nå fler elever. Tyvärr verkar det i
dagsläget som fältundervisning fått stå tillbaka av tidsbrist och ”verkligheten” har fått
flytta in i klassrummet för bild- och filmvisning. I och med detta tappar vi de elever
som är mer ”praktiska”. Teori och praktik är inte varandras motsatser, men väl
varandras förutsättningar. Därför kan ingendera värderas högre än de andra 27
Genom att använda ”klassrummet” utomhus får eleven en varierad naturupplevelse
och som stärker elevens utveckling och hälsa på ett sett som inomhus miljön aldrig
kan uppfylla. Även en helt annan aspekt är att eleverna får en bättre fysisk hälsa och
ett extra pedagogiskt verktyg som stimulerar lärandet och utvecklingen. Man kan inte
tillräckligt mycket understryka hur viktigt det är att barn är motoriskt aktiva under
inlärningsprocesserna. Sovjetisk forskning har visat att kinestetisk perception är vår
viktigaste inlärningskanal 28
27
28
Dewey s. 17, 2004
Danielsen s. 19, 1998
21
Många lektionssalar är byggda så att de passar bäst till traditionell
klassrumsundervisning, därför blir fältstudier ett bra komplement. Den demokratiska
skolan grundas på det faktum att alla har förmåga att utveckla sitt tänkande och sin
personlighet. Skolan ska inte enbart utveckla eleverna rent intellektuellt, utan också
understödja den sociala utvecklingen. Den ska också skapa förmåga till samarbete
och ett självständigt tänkande 29 Inlärning handlar därför inte om att upprepa eller
kopiera färdig kunskap. Det är istället en process inom var och en av oss.
Vi bearbetar ny kunskap utifrån de förkunskaper, färdigheter och attityder vi redan
har. Genom detta förändras våra kunskaper. Skolans främsta arbete bör rikta in sig
på att ge utrymme för flera kunskapsformer och att skapa broar mellan dessa för att
eleverna ska kunna få ett större holistiskt lärande. Utgår man från Lewins modell är
basen för allt lärande, nylärande såväl som fördjupat arbete. Direkt personlig
erfarenhet ger liv, nyanser och mening åt abstrakta begrepp och gör det möjligt att
testa begreppen i en åskådlig verklighet. En god teori är förankrad i praktisk
verklighet och kan vägleda oss i praktisk handling. Det är verkligheten som ger
”feedback”, återkoppling till våra sätt att uppfatta, generalisera, bilda begrepp och
utforma teorier 30
Vid inlärning är det viktigt att fråga oss inte bara vad vi lär oss, utan också hur vi lär
oss. En god inlärningsprocess ger resultat som är mer beständiga över tid. Det är
viktigt att inse att varje form av inlärning föregås av någon slags upplevelse som
även Lewin och Kolb förespråkar. Danielsson (1998) menar att om vi anstränger oss
för att analysera ett nytt och krävande problem lär vi oss mer än om hjärnan bara kör
samma program om och om igen- vilket i och för sig är bekvämt men det hjälper oss
knappast att utvecklas.
Förmåga till kritisk granskning och samarbete som man får i och med
fältstudier/laborationer anses svåra att mäta med betyg. Utifrån detta verkar det
tyvärr som att det reproduktiva lärandet fortfarande finns kvar i stor utsträckning och
att blindkartor står i fokus i geografi undervisningen. Det enda som verkar hänt är att
eleverna nu är mer delaktiga av som ska läras in, men fortfarande kvarstår
reproduktionen och inte den djupare förståelsen i helhet. Tanken med den
29
30
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994
Egidius s. 122, 2009
22
progressiva pedagogiken är att elevens intressen och motivation är det viktigaste
instrumentet som en pedagog kan använda sig av. Det är bara när man låter en
inskränkt och fixerad föreställning om traditionell skoldisciplin ta överhanden som
man löper risken att bortse från en djupare och mycket vidare form av disciplin, den
som kommer av att man får ta del i konstruktivt arbete, bidra till resultat, som även
om det är socialt till sin natur, för den skull inte är mindre uppenbart och påtagligt till
formen och följaktligen också i en form där man kan ta ansvar och göra adekvata
bedömningar 31 De för ungdomens utveckling så väsentliga praktiska ämnena har fått
vika för det ständigt ökande kravet på intellektuellt kunnande 32
4.1 Metoddiskussion
Mitt syfte med enkätundersökningen var att ta reda på om det fanns något fältstudieoch laborativt arbete som lärarna använde sig av. Likaså tyckte jag det var viktigt att
ta reda på vad lärarna tyckte om dessa metoder, både för- och nackdelar. Jag har
här undersök vad jag ville undersöka, tyvärr var tiden knapp annars hade jag valt att
låta enkäten gå ut till flera lärare för att få ett bredare datamaterial att utgå ifrån. Jag
inser idag att min egen läroprocess begränsat mig och att jag arbetat i skolan många
år gör att jag själv redan hade en färdig uppfattning om min frågeställning. Det kan
ha påverkat de enkätfrågor som lärarna svarade på och även min egen analys av de
svar som kom in. Ett annat problem kan vara att de tillfrågade inte visste vad
fältstudier och laborationer innebar utan svarade lite godtyckligt.
4.2 Förslag till utökad forskning
Är det så att utbildade geografi lärare är mer motiverade att använda sig av
fältstudier/laborationer?
Hur ställer sig lärarna till att dela upp geografin i 2 block, så naturgeografi ingår i NO
och kulturgeografi i SO?
Det hade även varit intressant att veta hur skolverket och rektorer tänker möta upp
de nya krav som ställs på geografi lärarna.
Likaså skulle det vara intressant att veta hur lärarutbildare kommer att möta dessa
krav i sina utbildningar.
31
32
Dewey s. 65, 2004
Malmborg s. 52, 1977
23
5. Slutsats
24
Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag länge funderat på hur SOlärarna arbetar med geografi och hur många av dessa är behöriga i ämnet ? Arbetar
de med något laborativt arbete med inslag av fältstudier? Det jag kan märka utifrån
min enkät så är endast 25 % av de som undervisar i geografi behöriga.
Många pedagoger visar ett intresse för fältstudier och laborationen, men ser för
många hinder för att det ska kunna genomföras. Fältarbete och laborationer
användes lika mycket. En större del var mer positiv till fältstudier än till laborationer.
Andelen som inte såg hinder för dessa former av undervisning var 18,7% och
fördelarna var ex. att det var viktigt med praktiska övningar, bra att konkretisera och
att det kan öka förståelse för ämnet. De övriga hänvisar till är brist på tid (för korta
pass och planeringstid som inte räcker till), brist på adekvat utbildning, brist på
tradition, brist på material, brist på intresse/engagemang (gäller främst de
obehöriga), schemaläggning, lärares osäkerhet vid bedömning, salar som inte
lämpar sig för laborationer och att SO undervisningen är mer inriktad på det
humanistiska än det naturvetenskapliga.
Litteraturlista
Brügge, Britta, Glantz, Mats & Sandell, Klas(2007) .Friluftslivets pedagogik- För
kunskap, känsla och livskvalitet. Nacka: Liber
25
Dahlgren, Lars-Owe (2007) Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Lund:
Studentlitteratur
Danielsen, Torbjörn (1998) Hjärnan, en pedagogisk resurs. Jönköping: Seminarium
Dewey, John, Hartman Sven G & Hartman Ros-Mari: (2004) Individ, skola och
samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och kultur
Egidius, Henry (2009) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur
Grinder, Michael (1999) Ledarskap och lärande i klassrummet. Jönköping:
Brainbooks
Johansson, Bo & Svedner, PerOlov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningenundersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala: Läromedel och utbildning
Af Malmborg, Connie (1977) Montessoriskolan. Stockholm: Forum
Ohlsson, Anders (2005) Utikuligt. Örebro: Anders Ohlsson
Sjöberg, Svein. (2000) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk
ämnesdidaktik Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2010) Förslag till kursplaner för grundskolan inklusive kunskapskrav
2010-03-22 Dnr 2008:741
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Webbsidor
Hammar, Tom (2005) Upplevelsebaserad inlärning (www) Hämtat från
http://www.tailwind.se/?page_id=47 Hämtat 23 november 2009
26
Advenire AB (2008) Om upplevelsebaserad inlärning Hämtat från
http://advenire.se/grupputveckling/upplevelsebaserad-inlaerning/ Hämtat 23 november
2009
Studiefrämjandet Hämtat från http://www.sfr.se/cirkeln/cirkeln_05_06_larstil_kopia
Hämtat 27 november 2009
Skolverket (2000) Kursplan för geografi Hämtat från
http://www.skolverket.se/sb/d/2414/a/16139/func/kursplan/id/3883/titleId/GE1010%20
-%20Geografi Hämtat den 24 november 2009
Linköpings universitet Utomhuspedagogik Hämtat från
http://www.liu.se/ikk/ncu/vimmerby/om-utomhuspedagogik?l=sv Hämtat den 25 mars
2010
Lunds universitet Vad är problembaserat lärande? Hämtat från
http://www.med.lu.se/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laeran
de#pbl_vetenskap Hämtat 25 mars 2010
Bilaga 1
Enkät
27
Mitt namn är Ulrika Eriksson, jag arbetar som lärare på xx skolan samtidigt läser jag
pedagogik och geografi på distans. Jag skulle behöva hjälp med denna enkät som jag kommer
att använda mig av i mitt examensarbete. Enkäten består delvis av kryssfrågor, vilket gör att
dina motiveringar är av vikt vid sammanställningen.
Jag skulle behöva få tillbaka enkäten senast den 13 november, den kommer att vara helt
anonym och kan skickas med internposten till xx skolan Ulrika Eriksson postfack 33 eller med
vanlig post till Lyckebysälgv 6 13670 Vendelsö.
Vid frågor nås jag på 073-631 99 70.
Tack på förhand.
1. Vilken är din ålder?
2. Vilket kön (kryssa)
□ Kvinna
□ Man
3. Hur länge har du arbetat som lärare?
4. Vilka av So ämnena undervisar du i?
□ Historia
□ Samhällskunskap
□ Religion
□ Geografi
5. Vilka av dessa är du ämnesbehörig i?
□ Historia
□ Samhällskunskap
□ Religion
□ Geografi
6. Använder du dig av fältstudier i geografiundervisningen?
□ Nej
□ Ja
28
Om ja, hur arbetar du då?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
7. Anser du att fältstudier är ett viktigt moment i geografiundervisningen?
□ Nej
□ Ja
Motivera:___________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Använder du dig av laborationer i din geografiundervisning?
□ Nej
□ Ja
Om ja, hur arbetar du då?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
9. Anser du att laborationer är ett viktigt moment i geografiundervisningen?
□ Nej
□ Ja
29
Motivera:___________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
10. Anser du att det finns hinder i att använda laborationer och/eller fältstudier i
geografiundervisning?
□ Nej
□ Ja
Om ja, i så fall vilka?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Tack
30