s ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R FÖRSKOLA OCH SKOLA Handläggare: Madeleine Hagerth Telefon: 08-508 21 051 Eva Danielsson Telefon: 08-508 21 317 BILAGA 4 DNR 30-2007-102 SID 1 (52) 2007-02-02 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2007-02-15 Kvalitetsredovisning för kommunala förskolor och skolor i Älvsjö 2006 Box 48, 125 21 Älvsjö. Telefon 08-508 21 000. Fax 08-508 21 099. Org. nr 212000-0142 [email protected] Besöksadress Älvsjö stationsplan 11 www.stockholm.se/alvsjo s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 2 (52) ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Förskola och skola Verksamhetsområdeschef Norra barn- och ungdomsområdet Resultatenhetschef/rektor Förskolor Södra barn- och ungdomsområdet Resultatenhetschef/rektor Förskolor - Dalskolan (F-5) - Sjöängsskolan (F-9) - Solbergaskolan (F-9) - Skolbarnsomsorg Familjedaghem Särskolan Grundskolor - Broskolan - Mockasinen - - Citrusgården Prästängen Skogsgläntan Solängen Sylvester Vandrarskon Äppelängen Familjedaghem Grundskolor Bullerbyn Ekbacken Emilia/Örtagården Fantasia Grindstugan Gårdsstugan I Ur och Skur Vindleken Lillskogen Matrisen Mullegården/Knyttegården Rödkulla Snöripan Solkatten Speldosan Ekängens skola (F-5) Herrängens skola (F-5) Johan Skytteskolan (6-9) Kämpetorpsskolan (F-5) Långbrodalsskolan (F-5) Skolbarnsomsorg Förskolor, familjedaghem, grundskolor, skolbarnsomsorg och särskola var organiserade i två barn- och ungdomsområden. Det norra barn- och ungdomsområdet hade ca 1 500 barn och elever och det södra barn- och ungdomsområde hade ca 2 650 barn och elever inom förskolan och skolan. I norra området ingick sju förskolor, två familjedaghem, tre grundskolor med förberedelseklasser för flyktingelever, särskolorna Broskolan och Mockasinen, integrerad skolbarnsomsorg samt mellanstadieklubbar. Omslutningen var ca 128 miljoner kronor exklusive interna intäkter. I södra området ingick femton förskolor, fyra familjedaghem, fem grundskolor, en förberedelseklass för flyktingelever, integrerad skolbarnsomsorg, samt mellanstadieklubbar. Omslutningen var ca 195 miljoner kronor exklusive interna intäkter. Särskolorna är kommungemensamma. Träningsskolan Broskolan är för elever med grav autism och träningsskolan Mockasinen är för gravt utvecklingsstörda elever på en tidig utvecklingsnivå. Den öppna förskolan är organiserad under verksamhetsområdet social omsorg i Nätverkshuset tillsammans med andra verksamheter för barn- och ungdomsfamiljer. Stadsdelsförvaltningen har ett prognostiserat ökande barnunderlag i förskoleåldern 1-5 år men krympande elevunderlag i skolåldern 6-12 år. Diskussioner för att på ett effektivt sätt kunna omdisponera lokaler och personal har därför förts under året. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 3 (52) Ledningsstruktur Barn- och ungdomsområdena är egna resultatenheter som leds av var sin rektor med ett varierande antal biträdande rektorer. Varje barn och ungdomsområde ansvarar och organiserar all verksamhet inom sitt område vilket även innebär att elevhälsoarbetet organiseras lokalt inom områdena. Arbetet riktar sig till både förskolan och skolan. Rektorerna hade ett särskilt socioekonomiskt anslag för barn i behov av särskilt stöd på 27,2 mkr, som de fördelade efter behov till de olika enheterna. Till resultatenheternas förfogande står även stadsdelens Nätverkshus som kompletterar elevvårdsarbetet med handledning till personal, familjevårdsarbete m.m. Förskolorna leds av biträdande rektorer och samråd sker med förskolans föräldraråd. Skolorna leds av en eller flera biträdande rektorer för varje skola. En styrelse med föräldramajoritet i Solbergaskolan ansvarar för verksamhetsutveckling tillsammans med rektor, representanter för personalen och elever. En styrelse med föräldramajoritet i södra området ansvarar för verksamhetsutveckling för hela områdets skolor tillsammans med rektor, representanter för personalen och elever. Skolbarnsomsorgen är integrerad i stadsdelens grundskolverksamhet. Personalen är anställd vid skolorna och ingår i arbetslagen. Gemensam verksamhetsplanering genomförs av skolbarnsomsorgspersonal och skolpersonal. De olika yrkeskategorierna arbetar tillsammans och växlar mellan verksamheterna. Detta innebär bättre kontinuitet för barnen och en fördjupad pedagogisk verksamhet som även utvecklat de bägge verksamheterna. Rektorerna har ett gemensamt möte med de biträdande rektorerna en gång per månad för att ta upp övergripande frågor som bör hanteras på ett gemensamt sätt inom hela stadsdelsområdet. Ledarskapet är centralt för hur enheterna fungerar. Ett gott ledarskap skapar förtroende och tillit till att förskolan och skolan förmår att uppfylla sitt uppdrag. Under året har ett kompetensutvecklingsprogram i specifika administrativa och ekonomiska ledningsfrågor för enhetschefer genomförts. Några biträdande rektorer går för närvarande den statliga rektorsutbildningen. Kvalitetsarbetet Utifrån stadens budget för 2006 har verksamhetsområdeschefen tillika stadsdelsdirektören tillsammans med rektorerna tagit fram förslag till stadsdelsnämndens mål för förskolan. Förslagen diskuterades därefter med stadsdelsnämnden under en seminariedag för att sedan fastställas i samband med beslut om budget för 2006. Handikappråd och fackliga representanter har under arbetet också fått möjlighet att ge sina synpunkter. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 4 (52) Nämnden har i sina mål för förskolan angett vad verksamheten ska uppnå, samt vilken kvalitet enheterna allmänt ska erbjuda brukarna. Målen för verksamhetsområdet anger nämndens åtagande till kommunledningen samt syftar till att styra och säkerställa en likvärdig grundläggande kvalitet i verksamheterna. Utöver det som här redovisas har nämnden också ett mål som anger att verksamheternas negativa miljöpåverkan ska minska genom att andelen ekologiska livsmedel som köps in ska uppgå till minst 15 %, energianvändningen ska minska samt att alla enheter ska källsortera sitt avfall. Efter det att förslagen till nämndens mål samt förslagen till enheternas budgettilldelning tagits fram, gavs enheterna anvisningar för sitt arbete med verksamhetsplaner och budget. Enheterna ”förtydligade” målen i sina verksamhetsplaner (EVP) till enhetsspecifika åtaganden med tillhörande arbetssätt och planer för uppföljningar. För skolorna fanns inga mål framtagna, men läroplanen och skolplanen skulle ligga till grund för skolornas enhetsspecifika åtaganden. Enheterna redovisade också utifrån särskilt angivna frågor hur de avsåg att använda resurserna effektivt för att nå åtagandena inom given budgetram samt också uppgifter om brukardialog, dialog med medarbetarna, utvecklingsarbete samt budgetförutsättningar. Enheterna har skrivit in de åtaganden som vänder sig till brukarna i kvalitetsgarantierna för 2006. I enlighet med stadens anvisningar innehåller kvalitetsgarantierna också en ingress, uppgifter om rättelse, hantering av synpunkter/klagomål samt vart brukarna ska vända sig om de vill veta mer. Förvaltningsledningen har sedan, tillsammans med utvecklingssekreterarna inom planerings- och utvecklingsavdelningen, gått igenom samtliga enheters förslag till kvalitetsgarantier. Slutligen har kvalitetsgarantierna fastställts av stadsdelsnämnden. Enheterna får även anvisningar för att kunna skriva enhetens verksamhetsberättelse / kvalitetsredovisning. Detta börjar med att vårterminen ska utvärderas i ett dokument kallat tertialrapport 2. I arbetet med dessa utvärderingar ska också föräldrarnas synpunkter beaktas. De 22 förskolornas, 2 familjedaghemsenheternas, 8 grundskolornas och 2 särskolornas kvalitetsredovisningar sammanfattas till denna kvalitetsredovisning för Älvsjös förskolor och skolor 2006. Två förskolor och en skola deltog i Stockholms stads årliga kvalitetsutmärkelse 2004. Förskolan Äppelängen vann då kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola och förskolan I Ur och Skur Vindleken fick hedersomnämnande. 2005 deltog en förskola och en skola. Då vann förskolan I Ur och Skur Vindleken kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola. 2006 deltog Kämpetorpsskolan i kvalitetsutmärkelsen. _______________________________ s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 5 (52) ÖPPEN FÖRSKOLA Den öppna förskolan riktar sig till nyblivna föräldrar och är en mötesplats för hemmavarande föräldrar med barn i Älvsjö. Stadsdelsnämndens mål att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och via elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov och förutsättningar ligger bl.a. till grund för den öppna förskolans verksamhet. Personalen samarbetar med mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC). Personalen från BVC deltar en gång per vecka i öppna förskolans verksamhet och diskuterar regelbundet de behov som finns i området med personalen. Öppna förskolan erbjuder en välkomnande, nätverksskapande och barnsäker miljö som bryter en eventuell isolering. Det är en pedagogisk verksamhet med åldersanpassade lekar, sång, rim och ramsor. Det finns leksaker och skapande material som ger en gynnsam miljö för barns utveckling. Genom samarbetet med integrationsföreningen Bryggan har verksamheten arbetat mot målet att erbjuda familjer med olika kulturella bakgrunder meningsfulla fritidsaktiviteter. Öppna förskolan planerar och genomför sommaraktiviteter såsom gårdsfester och utflykter. Dessa vänder sig i första hand till familjer som inte själva har möjlighet att kunna erbjuda sina barn dessa upplevelser. Gårdsfesten med musik, clownföreställning, hoppborg, ansikts- och tatueringsmålning samt förtäring hölls i början av sommaren. 350 personer kom och gick under dagens aktiviteter. Utflykter gjordes till Eskilstuna djurpark, Tom Titts i Södertälje, Fjäderholmarna, Torekällberget i Södertälje och Gålö havsbad. Det var 20-50 personer med på varje utflykt. Två veckolånga levande verkstadskurser i samarbete med Långrbro folkhögskola genomfördes där 20 familjer deltog. Genom att öka och stimulera föräldrarnas möjlighet till kunskap om barns utveckling blir barnen trygga och vill utforska omvärlden samtidigt som föräldrarna stärks i sin föräldraroll. Öppna förskolan erbjuder spädbarnsmassagekurser för nyblivna föräldrar. Detta stärker anknytningen mellan barn och förälder och ger barnen en god kroppsuppfattning. Massagen ger också barnet en större trygghet, stärker självuppfattningen och är därmed bra för utveckling och inlärning. Sammanlagt har det under året varit 10 föräldragrupper med 6-9 föräldrar med barn som träffats 6 gånger vardera. Därutöver har öppna förskolan haft 4 individuella coachuppdrag. Under vårterminen hade den öppna förskolan i genomsnitt 164 besökande per vecka och under höstterminen var det en ökning till 256 besökande per vecka. Orsaken till detta bedöms vara det ökande antalet nyfödda barn i stadsdelen. 120 olika familjer besöker öppna förskolan 2-3 gånger i veckan. Cirka 60 % av besökarna bor i södra barn- och ungdomsområdet och cirka 40 % i norra barn- och ungdomsområdet. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 6 (52) FÖRSKOLA Förutsättningar 31/12 SmåbarnsÅr grupp 2003 22 2004 24 2005 20 2006 29 Antal Genom Storsmå -snitt barnsbarn små grupp 343 15,6 33 334 13,9 36 293 14,7 45 391 13,5 44 Antal Genom Totalt Totalt stora -snitt antal antal barn stora grupper barn 55 649 19,7 992 60 683 19,0 1 017 764 17,0 65 1 057 751 17,1 73 1 141 Totalt genom -snitt 18,0 16,9 16,3 15,6 Varav flerspråkiga antal % * * * * 223 21% 208 18% * 2003 och 2004 redovisades inte uppgifterna. Storbarngrupperna kan delas in i: Syskongrupper (3-5 år); 8 avdelningar med 138 barn, 17,3 barn/avdelning. Utvidgad syskongrupp (1-5 år); 36 avdelningar med 613 barn, 17,0 barn/avdelning. Resursavdelningen omdisponerades till ordinarie avdelning under höstterminen. Därutöver fanns det 2004; 7 familjedaghem med 23 barn, 2005; 6 familjedaghem med 29 barn och 2006; 5 familjedaghem med 22 barn. Kommunfullmäktige har fastställt en viktig fråga för förskoleverksamheten: Minska barnsgrupperna med i genomsnitt två barn per grupp under mandatperioden. Stadsdelsnämndens mål lyder: Barngruppernas storlek inom förskoleverksamheterna ska minska. Detta mål är uppfyllt som framgår av ovanstående tabell. Under 2006 har barnomsorgsgarantin också uppfyllts. 31/12 År 2004 2005 2006 Antal barnskötare 113,62 114,57 131,73 FörskolAntal lärare övrig antal % pers. 65,80 35% 10,50 69,51 35% 13,48 70,30 33% 12,83 * 2004 redovisades inte uppgifterna. Varav Totalt specialped. Personal Barnantal kompetens -täthet täthet anställda antal % * * 190 0,19 5,4 3,25 1,6 % 198 0,19 5,4 0,30 0,1 % 215 0,19 5,3 s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 7 (52) Andelen förskollärare har minskat sedan 2005 liksom andelen personal med specialkompetens. 10 avdelningar var utan förskollärare, en ökning med 2 sedan 2005. Resursanvändning Hur förskolorna har kompetensutvecklat medarbetarna och nyttjat deras olika kompetenser Varje förskola avsätter en pott pengar varje år för kurser, föreläsningar och litteratur för att ge personalen den kompetensutveckling som behövs för att utveckla arbetsmetoder och höja kvaliteten på förskolan, men också för den personliga utvecklingen. Även olika studiebesök har genomförts. På förskolornas arbetsplatsträffar (APT) diskuteras vilken kompetensutveckling som personalen behöver utifrån förskolans utveckling i stort. På medarbetarsamtalen tar biträdande rektor upp den frågan igen för att få fram vilken kompetensutveckling varje medarbetar behöver. Alla medarbetare har fått någon slags kompetensutveckling under året. Fortbildningarna har bidragit till ett mer medvetet synsätt och arbetssätt. De fortbildningar personal gått på är exempelvis datorutbildning, lära sig hur man fotograferar med digitalkamera, kurser för att öka kunskaperna om dokumentation, utbildning om läroplanen, teckenspråkskurs, portfolioföreläsning, inspirationsföreläsning om självkänsla och genusföreläsning samt kurs i läs- skriv- och matematikglädje. All förskolepersonal i Älvsjö hade en heldagsutbildning med temat ”Barns hälsa”. Flera pedagoger har under året varit på kompetensfondens olika utbildningar bl.a. har några medarbetare läst till barnskötare, barnskötare med äldre utbildning har gått fördjupningskurs och flera har gått en kurs i pedagogiskt ledarskap. Förskolorna tar tillvara på de olika kompetenserna och delger varandra kunskaper på APT, planeringsdagar och i det dagliga arbetet. Hälsocoacher på förskolorna har inspirerat kollegorna med aktiviteter. Arbetslagsledarna har varit på konferens för att vidareutveckla samarbetet mellan sig i Älvsjö. Schemalagd planeringstid har införts för samtliga medarbetare på några förskolor. Flera förskolor har pedagogisk handledning av kollegor. Den pedagogiska utvecklaren för några förskolor har haft utbildning kring läroplanen. Vidare har hon haft handledning kring pedagogisk dokumentation med de enskilda arbetslagen. Pedagogiska utvecklaren har anordnat nätverksträffar med sina fyra förskolor där den lärande inomhusmiljön och dokumentation har behandlats. Nätverksgrupperna har fått föreläsningar, läst gemensam litteratur och gjort studiebesök. Plussjobbare med andra kompetenser än de som redan finns på förskolorna har också anställts och de har kompletterat och tillfört verksamheten nya utvecklingsidéer. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 8 (52) Hur förskolorna har nyttjat och utformat lokaler, pedagogisk miljö och lekmaterial Förskolorna har de senaste åren arbetat med den inre lärande miljön och därmed byggt upp en god pedagogisk lärandemiljö utifrån barnens ålder, behov och intressen. Personalen för hela tiden en aktuell diskussion om lokalerna och hur de kan nyttjas på bästa sätt. Nyttjandet varierar varje år från barngrupp till barngrupp eftersom den pedagogiska miljön ska väcka barnens lust att leka och skapa. Några förskolor har även införskaffat digitalkameror för dokumentationsarbetet. Materialet på några förskolor har blivit kartlagt och inventerat i syfte att skapa en stimulerande inomhusmiljön. Diskussion har förts kring det pedagogiska materialet och de aktiviteter som barnen deltar i. Vidare har förskolor observerat hur barnen förhåller sig till materialet och funnit att synlig materiel uppmuntrar barnen till olika aktiviteter och lekar. Flera förskolor har i dag en pedagogisk inomhusmiljö där materialet är placerat väl synligt i barnens höjd för att väcka deras nyfikenhet och lust att erövra ny kunskap. Några förskolor har iordningställt lokalerna så att barnen kan ta för sig av material som de vill använda för sina olika uttryck som t.ex. skapande, experiment, pussel, böcker, konstruktionslek, vatten och rollek. Utomhus och inomhusmiljön förbättras således ständigt efter de behov som finns. Hur förskolorna har arbetat fram likabehandlingsplaner Arbetet med att främja likabehandling för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling grundar sig, förutom på skollagen, på lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft 2006-04-01. Mall för förskolornas likabehandlingsplan har arbetats fram av arbetsgrupp bestående av biträdande rektorer både i norra respektive södra barn- och ungdomsområdet. Alla förskolor i respektive område har samma likabehandlingsplan, dock med lokala varianter beroende på förskolans arbetssätt. Arbetssätten har tagits fram av personal på respektive förskola. Detta befäster kännedomen om planens innehåll. Planen har beslutats på förskolornas arbetsplatsträffar (APT). Några förskolor har sedan diskuterat likabehandlingsplanen på föräldraråden. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 9 (52) Målen för förskolan Målen för förskolan är de nationella målen i läroplanen Lpfö 98 och de prioriterade områdena i stadens förskoleplan. Dessa har samlats i fyra målområden. Under respektive målområde anges även särskilda uppdrag för nämndernas förskoleverksamhet från stadens budget 2006. Utifrån dessa mål har nämnden antagit egna mål och enheterna har utarbetat enhetsspecifika åtaganden för respektive målområde. Målområde Normer och värden Lärande och utveckling Inflytande Samverkan Samverkan med förskola, förskoleklass och skola Samverkan Måldokume nt Läroplan Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskoleplan Olikheter som tillgång Språk, kommunikation kultur Barns inflytande Följa, utveckla och sprida erfarenheter kring språkutveckling i förskolan. Utveckla formerna för utvecklingssamtal , föräldramöten och olika former av föräldraråd för enheter och för hela stadsdelen. Alla barn och alla föräldrar ska ges möjlighet till inflytande samt tydlig information vad gäller både det enskilda barnet och förskolans verksamhet. Budget Nämndens mål Erbjuda barn i behov av särskilt stöd de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt kan delta i verksamheten. Alla barn ska få trygghet samt lära sig respekt och tolerans för andra, andras åsikter och olikheter. Alla barn i behov av särskilt stöd ska genom tidig upptäckt och via elevhälsan/Nätverk s-huset ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Alla barn ska utvecklas både socialt och som individer genom lek, lärande och språkutveckling. Förskola och hem Utveckla och förbättra formerna för övergång från förskola till grundskola och skolbarnsomsorg. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 10 (52) Utbildningsförvaltningens inspektion 2006 av förskolan Fantasia Utbildningsförvaltningen har under 2006 gjort inspektion på en förskola. Inspektörernas sammanfattande bedömning av förskolan Fantasia var att det inom förskolan finns ett gott arbetsklimat med engagerad och utvecklingsinriktad personal. I förskolan finns goda exempel på ett fint förhållningssätt till barnen och en strävan att ge barnen inflytande. För att förskolan ska nå en bättre måluppfyllelse utpekade inspektörerna några utvecklingsområden som bör prioriteras. Dessa var att schemalägga planeringstid för personalen, utveckla styrdokumenten och implementera Förskoleplan för Stockholms stad, jämställdhetsarbetet, arbetet med natur och miljö, den pedagogiska miljön, strategier för den pedagogiska dokumentationen, strategier i arbetet med modersmålsstödet och samverkan med samtliga skolor som barnen går till. Förskolan Fantasia har arbetat med dessa områden och förbättrat dem under året. Arbetssätt för att nå måluppfyllelse Normer och värden Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen. Nämndens mål att alla barn ska få trygghet För att ge barn och föräldrar en trygg start har några förskolor skickat välkomstbrev och hälsat barn och föräldrar välkomna till förskolan. I brevet framgick när barnet ska börja och vem som var ansvarig för inskolningen. Förskolan skickade också med ett förslag till inskolningsschema. På informationsmötet presenterar pedagogerna sig, sitt arbetssätt och förskolans verksamhet. De besvarar föräldrarnas frågor och funderingar inför invänjningen och barnens framtida vistelse på förskolan. Vid samma tillfälle delades blanketter ut för barnens vistelsetider, allergier m.m. Några förskolor ber om fotografier på familjen, mamma, pappa, syskon, far- och morföräldrar samt eventuella husdjur. Dessa används sedan till en trygghets-/familjetavla, som hängs upp i barnens ögonhöjd. Fotografierna är upptakten till portfolion med dokumentation i skrift och bild som följer barnet under hela vistelsen på förskolan. Förskolan tar reda på barnets historia före förskolan, vad barnet tycker bra och dåligt om samt mat- och sovvanor m.m. Alla barn som har börjat under året har haft minst tio dagars inskolning. Perioden har dock anpassats utifrån det enskilda barnets behov. Under inskolningsperioden har föräldrarna getts möjlighet att diskutera frågor och funderingar med personalen. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 11 (52) Samtalen vid hämtning och lämning har prioriterats av flera förskolor. Tillsammans med barn och föräldrar har personalen vid lämning pratat om hur kvällen och morgonen varit. Vid hämtning har man samtalat om dagens aktiviteter och hur dagen har varit för barnet. Förskolorna har fasta rutiner och aktiviteter för att skapa trygghet och tidsuppfattning. Det är tydliga övergångar mellan olika aktiviteter. Pedagogerna har gemensamma ”regler”. Personalen förklarar t.ex. varför de säger nej. Pedagogerna äter tillsammans med barnen vid frukost, lunch och mellanmål. Knapersamling (grönsaksbitar) före maten gör att barngruppen blir lugnare när de ska sätta sig till bords. På vissa avdelningar har barnen och pedagogerna bestämda platser och på andra får man välja var man vill sitta. Alla barn vilar en stund efter lunch. En del sover, en del har läs- och skrivstund och andra har sagoeller musikstund. Schema och planering är anpassad så att vuxna finns i barnens närhet både utomhus och inomhus. Det finns alltid ordinarie medarbetare på varje avdelning. Vid utelek på gården och i skogen har personalen god uppsikt över barnen. Vartefter barnen går hem på eftermiddagarna stryks deras namn från en lista. Såväl inomhus som utomhusmiljön kontrolleras. Fel och brister ska omedelbart rapporteras. Några förskolor dokumenterar alla anmälda brister i en för ändamålet avsedd pärm som sammanställs en gång per år inför den årliga kvalitetsredovisningen. Förskolorna har en pärm med viktiga upplysningar om varje barn. Pärmen fungerar vid akut uppkomna situationer och hålls uppdaterad. En första hjälpen väska och mobiltelefon finns alltid med till skogen och på utflykter. Rutiner och handlingsplaner finns också för olika händelser och situationer i en pärm tillgänglig för samtliga medarbetare. Man går igenom handlingsplanerna på personalens utvecklingsdagar i syfte att förbättra rutinerna. Vid händelser som rör rutiner och handlingsplaner diskuteras dessa på nästkommande APT. Nämndens mål att lära sig respekt och tolerans för andra, andras åsikter och olikheter Det prioriterade området i förskoleplanen olikheter som tillgång Förskolorna har arbetat med att skapa förutsättningar så att barnen på olika sätt har fått utrymme att uttrycka sina tankar och åsikter. I den dagliga verksamheten som t.ex. samlingar och måltider har det funnits möjlighet att få komma till tals och uttrycka sig fritt. De barn som inte själva har tagit initiativ till att uttrycka sina tankar och åsikter har genom en vuxen uppmuntrats till att föra fram dessa. Barnen har övat på att lyssna på varandra. Barnen uppmuntras också till att försöka uttrycka sina behov på ett sätt så att andra förstår vad de vill. Personalen är noga med att följa upp konflikter som behöver vuxenstöd. Några förskolor arbetar också med beröringslekar för att utveckla barnens empatiska förmåga, utomhuslekar som t ex ”När katten är lat”, ”Önskeringen” och tafattlekar. Digitalkameran används flitigt i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. I situationer där barnen har varit hjälpsamma och visat empati dokumenteras vänlighet, s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 12 (52) kamratskap och samarbete. Samtal mellan barn och pedagoger sker regelbundet med stöd av dokumentation i portfolio som finns tillgänglig för barnet. Några förskolor har intervjuat de äldre barnen om känslor och hjälpsamhet. Förskolorna har i sina åtaganden flera områden, där olikheter kommer in som ett arbetssätt. I dessa åtaganden kommer de hela tiden tillbaka till att alla inte är lika. Personalen uppmuntrar, stimulerar, lyssnar och pratar med barnen om likheter och olikheter samt att alla har lika värde och att man ska respektera varandra som man är. Personalen ska föregå med gott exempel och alltid inse att de är förebilder för barnen. Genom att vara empatiska själva, visar de vägen för barnen. De visar på hur man löser konflikter på ett bra sätt och lär barnen att ”göra” förlåt. Varje barn blir respekterat för den det är. Personalen lyssnar till barnens åsikter och låter barnen göra olika saker beroende på behov och önskemål. Barnen får jämföra sina ögonfärger, titta på vem som är längst och äldst samt mäta varandra med band eller med kottar i skogen. Personalen pratar om olikheter och fördelarna med det. De uppmuntrar barnen till att använda sin kreativa förmåga. Barn som kan något speciellt får visa de andra barnen. Ett exempel kan vara när ett barn kan spelreglerna till ett spel, då visar barnet de andra barnen. Även måltidssituationen används för att prata lite mera med barnen om att ett barn t.ex. inte får äta fläsk och varför. På det sättet får barnen kunskap om andra kulturer. Förskolorna arbetar dagligen med att stärka alla barns självkänsla och att de ska känna att de duger och är bra på olika saker. I det dagliga arbetet kommer det hela tiden situationer som det gäller att fånga upp så att barnen ber varandra om hjälp och hjälper varandra m.m. Detsamma gäller i det empatiska arbetet, där personalen är viktiga förebilder. Barnen hjälper en kompis, kanske tröstar eller hämtar hjälp. Pedagogerna bemöter barnen positivt och vägleder i konflikter De stärker på så sätt barnens empatiska förmåga. I leken tränar barnen sig att respektera och förstå varandras olikheter i sitt sätt att vara, tänka osv. Barnens identitet och självkänsla stärks bl.a. genom barnens portfolio, som de ofta tittar i, och där de också ser sitt eget lärande över tid. När det gäller förskolans arbete med barnen är det viktigt att se till att flickor och pojkar får samma möjligheter, rättigheter och även skyldigheter. Flera förskolor har arbetat utifrån vad pedagogerna lärt sig eller har fått uppgifter att göra med barnen från genusprojektet. Det har varit mycket både roligt och givande för barn och personal. I arbetet med barnen har förskolan beaktat barns olikhet vid planering för att utforma den pedagogiska miljön. Böcker finns för olika intressen och åldrar, olika kläder varierar för rollekar, olika material finns för konstruktion och bygglekar osv. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 13 (52) Nämndens mål att alla barn i behov av särskilt stöd ska genom tidig upptäckt och via elevhälsan/Nätverkshuset ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov och förutsättningar Genom dokumentation, barnobservationer, barnintervjuer i den dagliga verksamheten, diskussioner med arbetslaget och i utvecklingssamtalen med föräldrarna har förskolorna haft stora möjligheter att upptäcka om ett barn behöver särskilt stöd och pedagogiska hjälpmedel. Därefter har personalen diskuterat med berörda föräldrar om barnets behov av särskilt stöd. Tillsammans med föräldrarna har förskolan utarbetat en handlingsplan som innehåller åtgärd, omfattning, tidsplan och utvärdering. Förskolan står alltid i nära kontakt med föräldrarna om det som bestämts i handlingsplanen/åtgärdsprogrammet och om hur barnet utvecklas från tid till annan. Personalen har fortgående diskussioner i arbetslaget för att kunna utföra ett så gott arbete som möjligt kring barnets svårigheter och för att kunna tillgodose barnets individuella behov. Handlingsplanen följs kontinuerligt upp tillsammans i arbetslaget, på planeringsmöten och med ledningen inför utvecklingssamtalen med föräldrarna. Från barnets vardag finns dokumentation sparad i den egna portfolion. Portfolion är ett instrument för att dokumentera varje individs egen utveckling. Portfolio är synlig och tillgänglig så att barnen när som helst kan se och reflektera över sin egen utveckling. Därigenom får barnen möjlighet att följa sin egen utveckling och föräldrarna blir delaktiga och får underlag för utvecklingssamtalen med pedagogerna. I de fall föräldrar har annat språk och inte talar svenska har tolk erbjudits. I en del fall har förskollärare haft anledning att konsultera specialist för att rådgöra. Föräldern blir informerad och har ibland erbjudits möjlighet att gå vidare med särskild träning eller konsultation. Förskolorna har således samarbetat med specialister när behov uppstått. Några avdelningar har haft handledning av specialpedagog för barn med särskilda behov. Utveckling och lärande Inom målområdet utveckling och lärande har förskolorna arbetat på ett mycket tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen. Nämndens mål att alla barn ska utvecklas både socialt och som individer genom lek och lärande Enheternas pedagogiska inriktningar samt profiler gör att arbetssätten varierat mellan förskolorna men målet har varit detsamma. Många grupper är uppbyggda med barn i olika åldrar för att på ett vardagligt och naturligt sätt få kunskap av äldre kamrater. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 14 (52) Att reda ut missförstånd och konflikter är en del av barnens sociala utveckling och beskrivs under rubriken normer och värden. Lek och lärande i vardagen utgår från barnens nyfikenhet och lärande. Materialet är tillgängligt och anpassat för barnens åldrar och behov. Personalen erbjuder och introducerar nya material och leksaker. I det skapande arbetet har barnen tillgång till olika material av olika kvalité så att det egna uttrycket får nyanser. Vidare håller några förskolor på att organisera om den pedagogiska verksamheten för att skapa möjligheter att arbeta i mindre grupper som underlättar dialogen med det enskilda barnet. Förskolorna går på teater och museer för att barnen ska få nya upplevelser och för att utmana barnens tänkande. Förskolorna arbetar med grupplekar och dramaövningar för att tydliggöra situationer och bemötanden. Personalen ställer lagom stora krav och låter barnen pröva på utan att avbrytas. Förskolorna låter barnen växa i sina uppgifter i dialog med vuxna. Förskolorna uppmuntrar barnen att komma fram till egna lösningar i olika sammanhang. Personalen är ibland noga med att inte ha några färdiga lösningar utan uppmuntrar barnen att genom undersökningar i vardagen komma fram till egna lösningar. På så sätt skapas en tilltro hos barnen om sin egen förmåga. Barnen tränar sin motoriska utveckling vid olika övningar ute och inne, genom musik, rörelse och dans, olika sorters byggmaterial, genom att gå på olika underlag, klättra i träd och berg, gå på stigar, hoppa från sten till sten, bygga kojor, leka med naturmaterial osv. Barnen får grundläggande matematisk förståelse genom att i samlingen räkna hur många som är med, räkna bestick, tallrikar och glas vid dukningen, ta fram hur många madrasser som behövs till vilan, räkna sina fingrar, hur många penslar behövs, städa fem saker var, ta bort och lägga till, vid påklädningen, genom räknesagor, räkneramsor, i olika spel, i byggkonstruktion, vid rumsorientering, vid bakning, vid vattenlek då de öser med olika stora kannor och burkar samt genom att studera olika former. Förskolorna utvecklar barnens miljötänkande bl.a. genom att besöka den närliggande skogen regelbundet. Vid skogsutflykter stimuleras barnen att upptäcka naturen och dess skiftningar genom att samla löv, kottar och studera växter och djur. Skogsutflykterna har genomförts oavsett väder så att barnen fått uppleva hur naturen ändrar sig efter årstid och väderlek. Vid utflykter plockas naturmaterial som används till att skapa och att berätta för andra vad man varit med om under dagen. Pedagogerna skapar utrymme och miljö för barnens lek. Barnen på några förskolor har odlat i rabatter på gården. I växthuset på Sylvester har det varit full aktivitet på såväl växter som barn. Växthuset har el och går därför att använda hela året. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 15 (52) En medarbetare på varje förskola har ansvar för att miljöarbetet på förskolorna kontinuerligt fortskrider. Några förskolor har låtit barnen vara delaktiga i källsorteringen och tömt i förskolans källsorteringsfraktioner. Flera förskolor har varit delaktiga i lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Detta är berikande för den pedagogiska utvecklingen och stimulerar pedagogerna som får ta del av ny forskning och se varierande pedagogiska metoder i barnens lärande. Nämndens mål att alla barn ska språkutvecklas Det prioriterade området i förskoleplanen språk, kommunikation och kultur Språket har använts i alla vardagssituationer som t.ex. vid på- och avklädning samt måltiderna, där personalen i samtalet konkret benämnt allt i barnets omgivning. Vidare har pedagogerna stimulerat språket genom att läsa och berätta sagor, ibland med hjälp av storböcker och flanotavlor, dramatisera sagor, använda sig av handdockor, språkpåsar osv. På några förskolor gör barnen sagoböcker som plastas in. Förskolorna köper in en hel del litteratur till barnen. Sång, sånglekar, rimsagor och rimord är också viktiga inslag liksom ordlappar med barnens namn, maträtter, veckodagar m.m. Några förskolor har egna ordlådor för 5-åringarna. Många möjligheter har tillvaratagits för kommunikation i barngrupperna t.ex. i samlingar, på utflykt och under pågående projektarbeten. Barnen uppmuntras att uttrycka sina behov, önskemål och känslor. Barns olika uttryck har således uppmuntrats, stimulerats och respekterats. Förskolorna har också tittat på och i viss mån mätt barnets språkutveckling. I portfolio under fliken ”Jag” synliggörs hur barnet i olika projekt utvecklas i sitt språk, t.ex. från ettord-satser till längre meningar, känna igen bokstäver till att skriva sitt namn, känna igen siffror till att räkna till tre osv. Alla barn som går över till förskoleklass från förskolorna i södra området får göra uppgifter enligt ett läsutvecklingsschema (LUS) där de ska uppnå nivå 2. LUS är ett diagnostiskt redskap för att se barnens utveckling när det gäller begreppsförståelse och ordbilder. Bullerbyn är en förskola med profilering läs- och skrivutveckling. Där har språk och kommunikation en extra viktig framtoning. För att dokumentera använder sig flera förskolor ofta av videokamera, digitalkamera och vanlig kamera. De fotograferar de aktiviteter de har och dokumenterar också barnens utveckling kontinuerligt i portfolion. Inför utvecklingssamtalet har särskilda observationer gjorts för att kartlägga språket. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 16 (52) Vid utvecklingssamtal för föräldrar med annat språk påtalar förskolan vikten av att de använder sitt egna modersmål hemma. Flerspråkiga barn är i behov av stimulans på samtliga språk som de talar. De föräldrar som har annat hemspråk har erbjudits hemspråksträning för sitt barn. Fem barn har fått detta under året men sju barn har ansökt och det har ännu inte gått att ordna detta genom utbildningsförvaltningens Språkcentrum. Förskolorna upplever det också positivt när de får vikarier med ursprung i andra länder. På förskolan Citrusgården har cirka en tredjedel av barnen någon förälder som är född i ett annat land än Sverige. Förskolan har lagt tyngdpunkt vid arbetet med språket. Förskolan har arbetat med språkutveckling genom att i den dagliga verksamheten benämna saker i barnens omgivning. Vid samlingar har personalen använt språkpåsar samt att de i stor utsträckning sjunger sånger och läser sagor. Kulturutbudet för barnen är stort i förskolorna. De åker iväg ett flertal gånger per år på olika aktiviteter. Barnen får del av teaterutbudet, gå på museum och olika traditionsbundna aktiviteter. Förskolorna använder sig av närområdets utbud t.ex. bio samt rim och ramsor på biblioteket. De lånar också böcker från bokbussen som kommer till förskolan samt besöker biblioteket mer regelbundet. Exempel på aktiviteter är att 2-3 åringarna har gått på rim och ramsor och 5-åringarna har gått på Farbror Fläskkorvs musikverkstad. Barns inflytande Inom målområdet barns inflytande har förskolorna arbetat på ett mycket tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen. Nämndens mål att alla barn och alla föräldrar ska ges tydlig information samt möjlighet till inflytande vad gäller både det enskilda barnet och förskolans verksamhet Förskolorna har i större utsträckning utformat verksamheten så att barnen fått möjlighet att påverka innehållet. Verksamheten har planerats både efter förskolans åtaganden och efter behov hos det individuella barnet och barngruppen. Genom att observera och lyssna när barnen samtalar och leker får personalen information om barnens intressen. På samlingar frågar de barnen vad de vill göra på förskolan och vad de är intresserade av för tillfället. Genom barnintervjuer får de också reda på vad barnen tycker om att göra på förskolan. I samlingar tas gemensamma beslut med barnen. På småbarnsavdelning observeras barnen och genom att tolka deras signaler har de bemötts utifrån sina intresseområden. Flera förskolor har under året gjort stora satsningar på den lärande inomhusmiljön och genomfört inventering av materialet. Personalen har därefter skapat en inomhusmiljö med olika stationer på avdelningarna vilket medfört att barnen har möjlighet att göra egna val. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 17 (52) Materialet är placerat väl synligt på hyllor i barnens höjd så att de själva kan nå färg, papper, trolldeg, pussel, klossar, sagoböcker etc. Stationerna är utformade utifrån barnens intresse, behov och mognad. Förhoppningsvis inbjuder det till att barnen upptäcker nya utmaningar och utvecklar sin fantasi. Personalen har också sett till att det finns tillgång och valmöjlighet till olika sorters lekar. Förskola och hem Inom målområdet förskola och hem har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen. Nämndens mål att alla barn och alla föräldrar ska ges tydlig information samt möjlighet till inflytande vad gäller både det enskilda barnet och förskolans verksamhet Inom förskolan har man en daglig kontakt och är skicklig på att hantera meningsskiljaktigheter direkt på plats. Vid klagomål reder man ut detta mellan inblandade parter så fort som möjligt. Vid större meningsskiljaktigheter kallar man till gemensamt möte. Personalen för regelbundna diskussioner om hur de kan utveckla bemötandet mot föräldrar. Några förskolor har möten eller öppet hus för föräldrar som är intresserade av att välja den förskolan. Föräldrar som har barn som ska börja på förskolan har inbjudits till ett informationsmöte. Detta beskrivs utförligare under rubriken normer och värden. Föräldrar vars barn har börjat i förskolan får information om verksamheten genom förskoleråd, föräldramöten, månadsbrev, informationstavlor, almanackor samt vid lämning och hämtning. Några förskolor har en skriftlig veckoplan väl synlig på varje avdelning för föräldrarna där förskolan delger verksamhetens innehåll. Information finns om barnets dag hos den pedagog som har ansvar för stängning eller hos barnets avdelningspersonal. På några förskolors avdelningar finns anslagstavla med almanacka och en resumé av dagen. Flertalet förskolor dokumenterar varje barns utveckling och lärande i en portfolio. Den finns alltid tillgänglig för föräldrarna så att de kan följa barnets arbete. Portfolion följer med barnet från åren i förskolan till det börjar i förskoleklassen. Förskolorna erbjuder alla föräldrar minst ett utvecklingssamtal per år. Då talar man om barnets kompetenser, intressen och utvecklingsbehov. Tillsammans med föräldrarna utarbetades en individuell utvecklingsplan, vilken följs upp i den dagliga kontakten och vid nästa utvecklingssamtal. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 18 (52) De flesta förskolor har ett föräldramöte per termin. Förskolorna har också föräldraråd minst två gånger per termin där föräldrarepresentanter, personal och biträdande rektor kan diskutera förskolans verksamhet. Alla föräldrar kan lämna sitt bidrag till föräldrarepresentanterna eller lägga brev i en speciell låda. Föräldrar har bl.a. deltagit i diskussionen om värdegrundsfrågor. Rektor för södra barn och ungdomsområdet träffar föräldrarepresentanter i föräldraråd två gånger per termin. Då får föräldrarna också information från rektor om vad som händer i hela barn- och ungdomsområdet vad gäller både förskola och skola. Under 2004 startade ett stadsdelsövergripande förskoleråd. I förskolerådet ingick föräldrarepresentanter från förskolor, politiker från stadsdelsnämnden samt tjänstemän från förvaltningen. Rådets ordförande hade valts ur föräldragruppen. Rådet har träffats en gång på våren och en gång på hösten. De frågor som har varit på dagordningen är antalet inskrivna barn, personaltäthet, barnomsorgskön, barnprognoser, barnstugeutbyggnad, budgetutfall, budgetförutsättningar, tema kvalitet i förskolan, det politiska maktskiftet och val av föräldrar till Skolverkets inspektion. Rådet avskaffades i samband med maktskiftet. Samverkan med förskoleklass och skola Inom målområdet samverkan med förskoleklass och skola har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen. Det prioriterade området i förskoleplanen samverkan Vid övergången från förskola till skola erbjuds alla föräldrar ett överlämnandesamtal med deltagande av pedagoger från förskolan och skolan. Då har barnet fått visa upp och lämnat över sin portfolio till förskoleklassens pedagog. På så vis kan mottagande pedagoger i förskoleklassen få kunskap om barnet och dess utveckling. Förskolorna i södra området har inför överlämnandet av barnens portfolio utarbetat rutiner tillsammans med förskoleklasserna. Detta har pågått under ett flertal år. De har gemensamt kommit fram till de flikar som finns i portfolion och vad de ska innehålla. Skolorna informerar förskolorna om hur intagningen går till, datum för alla möten både med föräldrar och barn och när de ska besöka förskolorna. Förskolorna i Solberga har en välutvecklad handlingsplan för att förbereda barnen inför förskoleklassen i Dalskolan och Solbergaskolan. Förskolorna i Örby slott/Liseberg har haft överlämningssamtal med Sjöängsskolan tillsammans med föräldrar. Barnen har gjort besök i skolan i sina planerade förskoleklasser. Barnen fick möjlighet att träffa sina nya klasskamrater, blivande lärare och övrig personal. Efter att barnen valt ut sitt bästa självporträtt och en intervju om Vad jag kan överlämnades portfolio till förskoleklassens pedagog. Under skolåren fortsätter barnen att samla dokument i sin portfolio. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 19 (52) Resultat samt bedömning och analys av måluppfyllelse Förskolorna strävar efter att ständigt förbättra verksamheten. Jämförelsevis mot 2005 har de flesta förbättringsförslag genomförts under 2006. Det viktiga arbetet med att tydliggöra mål, åtaganden och arbetssätt samt med att utveckla uppföljningsmetoder för varje barn och för verksamheten har fortsatt. All personal inom förskolorna har arbetat med att utveckla de enhetsspecifika åtagandena utifrån läroplanen. Medvetenheten om läroplanens strävansmål har därför ökat starkt i verksamheterna. Medarbetarna har i sina självutvärderingar en gång per termin bedömt att åtagandena har uppfyllts på ett tillfredställande sätt. Åtagandena har följts upp och utvärderas vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar och planeringsdagar genom pedagogiska diskussioner, i avdelningens verksamhetsplaner och skriftliga utvärderingar. Alla synpunkter och klagomål har också dokumenterats och diskuterats. Några förskolor har arbetat med att konkretisera läroplanen och övriga styrdokument för att sedan omsätta dessa i förskolans EVP för 2007. Under året utarbetade några förskolor en bedömningsmall för att bättre kunna ha en överblick över alla delområden i åtagandet. Detta gjorde att det blev lättare för pedagogerna att bedöma fler moment under ett åtagande. Förskolorna har således utvecklat nya arbetssätt och uppföljningsmetoder för att utvärdera det pedagogiska arbetet. Medarbetarnas medvetenhet har ökat genom att de diskuterat praktik i olika pedagogiska forum och genom olika fortbildningsinsatser. Antalet förskollärare har ökat på några av förskolorna. Deras kompetens har stor betydelse för kvaliteten i förskolan. Förskolorna har sett över schemaläggningen så att all personal har planeringstid för att dokumentera kontinuerligt. Pedagogernas planeringstid har också schemalagts för mer samplanering och bl.a. pedagogiskt forum har införts. Förskolorna arbetar hela tiden med vi-känslan i personalgruppen genom friskvårdsaktiviteter tillsammans och arbete över avdelningarna. Varje ansvarspedagog har dokumenterat barnens utveckling i förhållandet till åtagandena i barnens portfolio. Avdelningarna har i sin egen verksamhetsplan redovisat organisation, rutiner, ansvarsområden och de aktiviteter barnen är involverade i. Dokumentation sker kontinuerligt och görs med hjälp av observationer, digitalkamera och videokamera. Verksamheten och det enskilda barnet har därmed synliggjorts. I miljöarbetet har målet nåtts fullt ut. Barnen har blivit mer miljömedvetna. Miljön fungerar som en röd tråd och involveras i alla aktiviteter som sker i några av förskolorna. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 20 (52) Barnen är nu också i större utsträckning delaktiga i miljöarbetet, sedan de nya sophusen ställts upp. Andelen ekologiska livsmedel har dessutom ökat på förskolorna. Förskolan Sylvester har även i år fått miljödiplom. Förskolornas ekonomi har varit god och det har betytt att de i slutet på året har inhandlat, böcker, inventarier, arbetskläder, kamrer, datorer, mycket förbrukningsmaterial m.m. Normer och värden Inom området normer och värden bedöms målen uppnådda. Målet för barn i behov av särskilt stöd är i hög grad uppnått. Inskolningen har utvärderats med föräldrar och ansvariga pedagoger. Föräldrarna har varit nöjda med bemötande och invänjning samt att det alltid funnits en ordinarie personal på avdelningen vid sjukdom. De dagliga samtalen tillsammans med barn och föräldrar har medfört att personalen haft möjlighet att tolka barnens signaler och möta barnet där det befinner sig. Barnen har övat på att lyssna på varandra. Arbetsmetoden har gett barnen vidgade perspektiv och ökad förståelse för att det finns olika sätt att tänka, uttrycka sig samt att vi är olika och har olika förutsättningar. De nya perspektiven har stärkt både barnens empati och självkänsla. Vid observationer och genom utvecklingssamtal framgår att barnen uppvisar ett positivt samspel med andra. Man pratar med och lyssnar på andra barn, deltar i trivsamma samtal med vuxna och de flesta kan ta hänsyn till andra genom att vänta på sin tur och låta andra barn leka själva. Förskolorna har börjat arbeta mer målinriktat med genusfrågor. De har under året sökt medel från Kompetensfonden för att intensifiera och utveckla det pedagogiska arbetet med jämställdhet i verksamheten. All personal har fått en föreläsning och en genuspilot från varje förskola har haft fem tillfällen med inköpt handledning. Genuspiloten har delgett övriga pedagoger på förskolan vad man lärt sig under utvecklingsarbetet. Inom all förskolverksamhet har barnen en trygg fysisk och psykisk miljö. Detta är ett resultat av att personalen bl.a. är uppmärksam på fel och brister i den fysiska miljön både inom- och utomhus. Felen anmäls och åtgärdas i allmänhet omgående. Synpunkts- och klagomålshanteringen är också instrument som allt fler enheter använder aktivt för att åstadkomma en allt mer trygg fysisk och psykisk miljö för barnen. Att identifiera vilka barn som är i behov av mer stöd är inte svårt utan det är att hitta den bästa pedagogiska metoden att åtgärda svårigheterna. En heldag med temat barnhälsa genomfördes vecka 44 för all förskolepersonal ena dagen och all skolpersonal den andra dagen. De flesta enheter anser att de har kunnat ge det särskilda stöd som barnen varit i s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 21 (52) behov av. De barn som har haft extra resurs har efter avslutad termin i de allra flesta fall upplevts haft en positiv utveckling. Utveckling och lärande Inom området utveckling och lärande bedöms målen helt uppnådda. Förskolorna har introducerat metoder för dokumentation i syfte att synliggöra lärandeprocessen för barnen, pedagogerna och föräldrarna. Barn och vuxna har arbetat tillsammans med dokumentation av barnens miljö i arbetet med porfolio. Fotografier och intervjuer synliggör arbetet. Resultat finns dokumenterat i barnets portfolio. Dokumentationen kring tema- och projektarbete har varit till god hjälp för barnen att minnas, samtala och reflektera över vad de har varit med om samt att de har fått syn på sitt eget lärande. Både barn, föräldrar och pedagoger anser att de metoder som introducerats för dokumentation medfört att barnens utveckling och lärande har synliggjorts tydligare och att det också har utvecklats och fördjupats. Personalen har vid samlingarna uppmuntrat barnen att beskriva materialet i språkpåsarna och att återberättat sagorna, vilket man sett har utvecklat deras språk. En annan viktig grundsten i arbetet med språket har varit de enskilda samtalen med barnen, vilket lett till goda resultat. Läsutvecklingsschemat (LUS) visar också på goda resultat. Den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivglädje på Bullerbyn har gjort att barnen har blivit mycket inspirerade och några barn läser lite grann. Vidare har förskolorna kartlagt och inventerat den lärande inomhusmiljön för att ringa in behovet av materiel. Förskolornas miljöer och material har utvecklats och förändrats. På avdelningarna är olika stationer utformade utifrån barnens intresse, behov och mognad. Materialet är placerat väl synligt i barnens höjd och detta medförde att barnen gör egna val. Personalen har observerat hur barnen förhåller sig i en miljö där materialet är lättillgängligt och uppmärksammat att de tar mer initiativ till olika lekar. Förändringen har lett till att barnen blivit mer självständiga. Skogsutflykterna har gett barnen rika naturupplevelser och de har utvecklat en ökad förstålelse för naturen samt vikten av att värna om den. Barnens upplevelser i skogen har bearbetats med en tydlig röd tråd i tema och projekt genom skapande, sång, sagoläsning och samtal. Barns inflytande Inom området barns inflytande bedöms målen helt uppnådda. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 22 (52) Barns inflytande var inom många av förskolorna ett område för fortsatt utvecklingsarbete. Barnen har utifrån ålder och mognad nu blivit mer delaktiga i planering och beslut för verksamheten. Varje barn har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och får därmed möjlighet att påverka sin situation. De äldre barnen har till stora delar uppnått en förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vid medarbetarnas utvärderingar framgår att barnen har blivit mera spontana, vågar ta för sig mera, uttrycker flera egna idéer, tar initiativ och vågar ifrågasätta. På en av avdelning har man prövat att låta barnen ibland få hålla i samlingen och bestämma innehållet helt själva. Några av barnen har tagit hjälp av sina föräldrar. Barnen har tyckt att detta har varit mycket roligt och spännande. Förskola och hem Inom området inflytande för föräldrar bedöms målen uppnådda i hög grad. Förskolorna arbetar kontinuerligt med positiva som negativa synpunkter och förbättringsförslag. Många föräldrar upplever en kvalitetshöjning i förskolan. De flesta föräldrar kan i hög grad rekommendera förskolan till andra. De flesta föräldrar tycker att verksamheten oftast uppfyller kvalitetsgarantin. Några förskolor har lyckats att få med föräldrarna i värdegrunds- och genusdiskussioner på föräldramötena genom att göra det i smågrupper och sedan återberätta i den stora gruppen. Någon av förskolorna har tyvärr haft ett lågt deltagande på föräldramötena. Samverkan med förskoleklass och skola Inom området samverkan bedöms målet helt uppnått. Samverkan mellan skolorna och förskolorna har fungerat bra liksom förskolans rutiner för överlämnandet av blivande skolbarn. Målet har varit att underlätta för barnen vid övergången från förskolan till skolan. Samlad analys och förslag till åtgärder för utveckling Den samlade analysen av förskolornas kvalitetsredovisningar är att de uppnått målen enligt läroplanen, förskoleplanen samt nämndens mål för verksamhetsområdet. Det finns dock fortfarande behov av att öka medvetenheten kring förskolans uppdrag. Diskussioner gällande barnens bästa och därmed förskolans kvalitetsarbete får aldrig avstanna. Förskolorna strävar efter att ständigt förbättra verksamheten. Förslagen till åtgärder för utveckling rör inledningsvis arbetsmiljö och organisatoriska frågor och beskrivs därefter enligt läroplanens olika målområden. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 23 (52) Personalen kommer att fortsätta diskutera arbetsmiljöns betydelse för den fortsatta utvecklingen. Några andra områden är t.ex. hur man ska kunna förbättra kommunikationen mellan pedagogerna, få mer gemensam planeringstid på avdelningarna, bli bättre på att hålla fast vid fattade beslut, ställa upp bättre för varandra samt utöka och förbättra samarbetet mellan avdelningarna. Personalen ska således sträva efter att ytterligare öka vi-känslan och fortsätta arbetet med att se till att sjukfrånvaron ligger inom rimlig nivå. Några förskolor har bildat en ledningsgrupp där biträdande rektorer och arbetslagsledare ingår för att öka genomslagskraften i arbetet med utveckling och kvalité. Från andra halvåret 2007 kommer samtliga förskolors biträdande rektorer att få en gemensam chef och detta ger bra förutsättningar till ett mer samlat utvecklingsarbete. Förskolorna ska gå igenom de enhetsspecifika åtagandena och upprätta eller revidera sina utvärderingsmallar för åtaganden till nästa år. Man ska använda utvärderingarna för att få insikt och kunskap hur man ska gå vidare. Denna kvalitetsredovisning är relativt omfattande för att den ska kunna användas av förskolorna för att få tipps och idéer till sin verksamhetsutveckling. De nätverksgrupper som startats mellan några förskolor kommer att vidareutvecklas i samarbete med den pedagogiska utvecklaren. I nätverksgrupperna ska man fördjupa sina kunskaper i områden som intresserar, d.v.s. läsa litteratur, gå på förläsningar, kurser och studiebesök tillsammans. De nya kunskaperna ska sedan appliceras i verksamheten. Förskolorna kommer att satsa på att vidareutveckla den kompetens som finns på förskolan. Det finns ett behov av att öka den pedagogiska medvetenheten vilket förskolorna kommer att prioritera för att skapa en förskola i ständig utveckling. Förskolorna ska också sträva efter att ha förskollärare på alla avdelningar. Förskolorna ska också göra fler inköp av datorer och skrivare till alla avdelningar för att kunna förbättra dokumentationen. Normer och värden Regelbundna diskussioner kring läroplanens värdegrund ska föras för att höja den pedagogiska medvetenheten hos personalen. Både nätverksarbete och fortbildningen kring läroplanen kommer att fortskrida. Arbetet kring läroplanen kommer att fokusera kring värdegrundens plats i verksamheten. Förskolorna kommer att lägga fokus på genusdiskussioner på APT och pedagogträffar. Medarbetarna kommer under 2007 att få utbildning i genuspedagogik. Föräldrar kommer att involveras i detta arbete för att de ska vara delaktiga i de värderingar som genomsyrar förskolans verksamhet. Förskolorna ska också vidareutveckla de pedagogiska diskussionerna över avdelningarna för att öka samsynen och det empatiska förhållningssättet. De ska också dokumentera s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 24 (52) barnens empatiska handlingar som reflektionsunderlag i samtal både i grupp och med det enskilda barnet i syfte att öka medvetenheten kring sitt agerande. Ett viktigt utvecklingsarbete är fortfarande att diskutera utformningen av barnhälsan och hur medel för barn i behov av särskilt stöd lämpligast disponeras. Ytterligare ett utvecklingsområde i detta sammanhang är samarbetet med individ- och familjeomsorgen, habiliteringen och barnavårdscentralerna. Förskolorna kommer också att ha uppföljning av de resultat som framkom under heldagsutbildningen med temat ”Barns hälsa”. Några förskolor kommer att fortsätta arbetet för att vara en förskola i hållbar utveckling. Kokerskorna ska öka inköpen av kravmärkta och ekologiska livsmedel. Förskolorna fortsätter arbeta med pärmen för det systematiska brandskyddsarbetet för att göra lokalerna tryggare. Utveckling och lärande För att synliggöra barnens lärandeprocess och språkutveckling ska arbetet med pedagogisk dokumentation och portfolio utvecklas. Dokumentation kring det enskilda barnets arbete och barnintervju ska finnas i varje barns portfolio. Ett par projekt och teman ska synliggöras i varje barns portfolio. Några förskolor fortsätter arbetet med att utveckla dokumentation genom bl.a. bildhantering på datorn. Arbetet omkring språket och barnets identitet kan ytterligare utvecklas och fördjupas. Förskolorna ska fortsätta att delta i inspirationsföreläsningar om hur man bl.a. ska arbeta med temat läs- skriv- och matematikglädje. Förskolorna ska också fortsätta att diskutera utvecklingen av ute- och inneverksamhet. Några förskolor ska omorganisera den pedagogiska arbetsstrukturen för att kunna arbeta i mindre grupper i syfte att underlätta dialogen med det enskilda barnet. Lokalerna ska göras ännu bättre ur pedagogisk synvinkel eftersom barngruppen och barnens intressen ändras efter hand. Några förskolor har medvetet införskaffat material med teknisk, naturvetenskaplig och laborativ inriktning. I dessa stationer kan barnen skapa, måla, arbeta med teknik, matematik och drama. Förskolorna kommer att använda gården som en lärandemiljö för att inspirera till lek och utforskande. Några förskolor kommer att se över sin utomhusmiljö under 2007. Det stora växthuset på Sylvester ska användas året runt till bl.a. ateljé. Behov finns av att höja kompetensen hos pedagogerna i ämnet miljökunskap för att barnen ska kunna utveckla en ökad medvetenhet om naturen. Även komposterings- och källsorteringsarbetet ska utökas. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 25 (52) Några förskolor fortsätter att skaffa sig inspiration och idéer om hur man ska arbeta inom Reggio Emilias pedagogik. De kommer att fortsätta utbilda medarbetarna i Reggio Emilias arbetssätt och tankar. Planer som finns är att bilda ett nätverk tillsammans med övriga Reggio Emiliainspirerade förskolorna i stadsdelen liksom att gå på fler studiebesök i andra stadsdelar. Barns inflytande Förskolorna ska fortsätta använda barnens tankar och funderingar som utgångspunkt i verksamhetens innehåll samt involvera dem i planeringsprocessen för att tydliggöra deras delaktighet. Under året ska flera förskolor tillsammans med barnen diskutera och utveckla en gemensam värdegrund. I de fall barnen kan bidra till att utforma förskolans miljö ska detta uppmuntras och stödjas av pedagogerna. Förskola och hem Informationsmöte för föräldrar innan invänjning ska införas på fler förskolor. Några av förskolorna har haft ett lågt deltagande på föräldramötena. De behöver förändra innehållet i mötena och aktivt arbeta för att föräldrarna ska komma till mötena. Fler förskolor ska införa ett utvecklingssamtal per termin. Samtalsmetodik och arbetet kring barnens utvecklingsplaner kommer att förbättras. Pedagogerna kommer att ha pedagoghandledare till hjälp för detta arbete. Några förskolor behöver tydliggöra syftet med föräldrarådet och dra upp riktlinjer för dess arbete. Flera förskolor ska verka för ett ökat samarbete med föräldrarådet och de kommer under året att tillsammans diskutera och utveckla en gemensam värdegrund. Samverkan med förskoleklass och skola Förskolorna och skolorna ska fortsätta sitt arbete och förbättra rutinerna för övergången mellan förskola och förskoleklass. _____________________________ s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 26 (52) FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA, FRITIDSHEM Förutsättningar År Verksamhet 2004 Skolår F Skolår 1-5 Skolår 6-9 Särskola Fritidshem Antal Varav ***) Antal Varav elever flersprålärare behöriga 30/9 kiga elever antal % antal % 258 37 14% 18 17 94% 1 538 217 14% 88 86 98% 1 392 289 21% 120 111 93% 37 1 053 2005 Skolår F Skolår 1-5 Skolår 6-9 Särskola Fritidshem 293 1 493 1 312 37 1 045 32 199 252 19 11% 13% 19% 51% 2006 Skolår F Skolår 1-5 Skolår 6-9 Särskola Fritidshem 276 1 371 1238 40 1 099 44 227 166 19 16% 16% 14% 43% 19 84 115 9** 20 90 110 8** 18 83 106 9 95% 99% 92% 100% 19 89 106 8 99% 99% 92% 100% Varav special- Elevhälsa pedagoger antal 0 9 6,5 % 0% 9% 5% 0 9 6 7 0% 10% 5% 78% 1 7 4 8 2004 redovisades inte uppgifterna. * Antal personal i elevhälsa för samtliga skolår – skolsköterskor, kuratorer samt skolpsykologer. Inom varje skolområde finns kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor. Speciallärarna ingår även i elevhälsoteamet. **Samtliga fem lärare på Mockasinen har dessutom specialpedagogutbildning. ***Anger endast elever som redovisats i BoSko med modersmålsundervisning. Särskolan Skolorna strävar efter att integrera de elever som så önskar i första hand i den ordinarie skolan. Med god planering kan det ge eleven ett lika bra stöd som den annars skulle få i särskolan. Exempelvis har några särskoleelever i år 6-9 i Solbergaskolan varit inskrivna i en liten undervisningsgrupp i ämnen som matematik, svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen medan bild, media, slöjd, idrott och musik undervisats i den ordinarie klassen. 9*) *) s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 27 (52) Skolbarnsomsorg Fritidshem Skolbarnomsorgen är till alla delar integrerad tillsammans med den pedagogiska verksamheten för eleverna. Pedagogik och metodik har stärkts under olika delar av skoldagen för att öka elevernas möjligheter att nå målen. Skolbarnsomsorgens personal besitter en kompetens som framförallt utvecklar barnens sociala förmåga och skapar en lugn och lärande miljö för alla elever. Alla arbetslag för elever skolår F-3 är uppbyggda med pedagoger från alla verksamheter förskollärare, lärare, fritidspedagoger samt barnskötare för förskoleklassen elever. Fritidsklubbar Alla skolor i stadsdelen har erbjudit alla elever i skolår 4-6 att delta i fritidsklubbar. Fritidsklubbarna har under året samverkat med olika lokala föreningar och idrottsrörelser som t.ex. Handslaget. En stor del av eleverna har även deltagit i det utbud som Kulturskolan organiserat. I norra området är en fritidsklubb belägen i en park, Kristallparken, där en mängd olika aktiviteter erbjudits i parkområdet och i fritidsklubbens och Solberga Ungdomsgårds lokaler. Fritidsklubbens elever har ansvarat för skötsel och omvårdnad av Kristallparkens alla djur. I Ungdomsgårdens lokaler har fritidsklubbens elever aktiviteter som musikgrupper, skapande verksamhet etc. I södra området erbjuds liknande verksamheter som inom- och utomhusaktiviteter, verksamhet i mediasalen, skapande verksamheter i textil och trä- och metallslöjd. Elevhälsan Stockholms kommunfullmäktige antog 2004 ”Strategi för elevhälsa” som ett tillägg till stadens skolplan. Alla skolor har ett fungerande elevhälsoarbete. Skolpsykolog, kurator samt specialpedagoger ingår som bas i de flesta skolors elevvårdsteam och har kontinuerligt haft möten för att följa elevernas psykiska och fysiska hälsotillstånd. Biträdande rektorerna har varit ordförande i elevkonferensen, som beslutat om alla extra insatser, skolbyten m.m. Stödinsatser har prioriteras främst för de yngre eleverna. Resursanvändning Hur skolorna har kompetensutvecklat medarbetarna och nyttjat deras olika kompetenser För att tydliggöra värdegrunden och synliggöra det pedagogiska arbetet har arbetslagen på två skolor i stadsdelen slutfört en utbildning ”Pedagogisk grundsyn i arbetslag” och i en skola har personal utbildats under ledning av Friends-organisationen. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 28 (52) Under året har skolorna arbetat aktivt med att utveckla arbetssätt och former för att stärka skolornas system och rutiner när det gäller att lägga upp arbetet mot kränkande behandling. En likabehandlingsplan har tagits fram i varje skolenhet. Samtlig personal inom varje skolenhet har varit delaktig i detta arbete. Alla berörda pedagoger har deltagit i olika fortbildningsinsatser anordnade av Kompetensfonden inom området matematik, eftersom det är ett prioriterat ämne i skolplanen. I södra området har pedagogerna utbildats i att dokumentera elevernas måluppfyllelse när det gäller den sociala utvecklingen och kunskapsutvecklingen i ett databaserat program. PODB – Projekt och OmdömesDataBas. Alla pedagogerna för elever i tidiga och senare skolåren har deltagit i utbildningen om likvärdig bedömning och betygssättning. Studiedagar samt pedagogiska seminarier har organiserats under året. ROS-gruppen har under året samverkat för att initiera och utveckla samverkansformen mellan förskola, skola, Nätverkshuset samt sociala enheten inom individ- och familjeomsorgen. Representanter i ROS-gruppen är verksamhetschefer, enhetschefer och rektorer. I särskolan har de flesta lärarna både sedvanlig lärarutbildning och en speciallärarkompetens. Dessa skickliga lärare bidrar till en god studiemiljö med ett varmt omhändertagande klimat och ett elevfokuserat arbetssätt som är positivt för lärandet. Samtliga medarbetare bidrar till en ständig utveckling i de lärande samtalen som äger rum vid arbetslagsträffarna. Solbergaskolan, Sjöängsskolan samt Johan Skytteskolan har under hösten anställt fyra plussjobbare genom Kulturarbetarnas arbetsförmedling. Dessa personer har olika bakgrund och intresseområden som har bidragit till att utveckla skolornas verksamhet inom nya områden. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 29 (52) Målen för grundskolan Målen för förskolan är de nationella målen i läroplanen Lpfö 98 och de prioriterade områdena i stadens förskoleplan. Dessa har samlats i fyra målområden. Under respektive målområde anges även särskilda uppdrag för nämndernas förskoleverksamhet från stadens budget 2006. Utifrån dessa mål har nämnden antagit egna mål och enheterna har utarbetat egna åtaganden för respektive målområde. MålOmråden Normer och värden Lärande och kunskap Inflytande Bedömning Samverkan och betyg Läroplan Normer och värden Kunskaper Bedömning och betyg SkolPlan Elevhälsa (se elevhälsostrategi) Lärande och kunskaper - språkutveckling - matematik Elevernas ansvar och inflytande Elevers ansvar och inflytande Måldokument Budget Erbjuda elever i behov av särskilt stöd de insatser som krävs för att på ett fullgott sätt delta i verksamheten och uppnå målen Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka under mandatperioden Föräldrainflytande Utveckla metoder och sprida erfarenheter kring elev- och föräldraInflytande Övergång och samverkan Samverkan Utveckla och förbättra former för övergång mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg Arbetssätt för att nå måluppfyllelse Normer och värden Skolorna har arbetat med målet normer och värden på ett mycket tillfredsställande sätt. Under året har skolorna arbetat aktivt med att utveckla arbetssätt och former för att stärka skolornas system och rutiner när det gäller att lägga upp arbetet mot kränkande behandling. En likabehandlingsplan har tagits fram i varje skolenhet. Stora insatser har s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 30 (52) också genomförts för att skapa en lugn och trygg atmosfär i skolan. Att förstärka goda normer och ge bra förebilder är några av de övergripande målen. Arbetsmiljön för elever har en stor betydelse för hur arbetet kan bedrivas effektivt och med bra kvalitet. Både den psykosociala miljön och den fysiska miljön har betydelse för lärandet. För att tydliggöra bestämmelser och ordningsregler på skolorna har många enheter tagit initiativ till att skriva kontrakt med varje familj om det förhållningssätt och de regler som upprättats på skolan. Elevråden har i de flesta skolor under året bearbetat de trivsel/ordningsregler som funnits. Alla elever skolår 4 och 8 har haft dokumenterade hälsosamtal med skolsköterskan där ett av målen är att med individuella samtal få en uppfattning om elevernas upplevelse av trygghet och säkerhet i skolans vardag. Varje skolenhet har en elevrepresentant som har till uppgift att företräda eleverna när det gäller arbetsmiljöarbetet på skolan. T.ex. en elevrepresentant deltog i skyddsrondsarbetet i Solbergaskolan under höstterminen. På några skolor, bl.a. Herrängens skola, har livskunskap införts som obligatoriskt ämne på schemat. Ansvarig lärare för ämnet Livskunskap har under året ansvarat för några seminarier för de lärarstudenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning i skolorna. Även skolbarnsomsorgens personal har haft samtalsgrupper i ämnen såsom Livsviktigt och Kompissamtal. Skolorna samverkar i frågor om mobbning med ett flertal olika organisationer (Charlie, Friends m fl.) där har elever och personal tillsammans utvecklat metoder och riktlinjer i detta arbete. Arbetet med FN´s barnkonvention och de mänskliga rättigheterna har fortsatt och samtal och diskussioner i värdegrundsfrågor har lett till att elevrådet i Sjöängsskolan utvecklat och skrivit om stora delar av skolans ordningsregler. Herrängens skolas anti-mobbningsteam, som består av föräldrar och personal, har diskuterat skolans handlingsplaner i värdegrundsfrågor samt har haft enskilda samtal med alla elever. Det har visat sig vara ett värdefullt instrument för ökad förståelse för elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Johan Skytteskolan genomför varje läsår en trivselenkät som omfattar alla elever i skolan. Samverkan har även skett med Presens och Guldsitsen för att utveckla och genomföra föräldramöten i där värdegrundsfrågor prioriterats och varit i fokus. Inom särskolorna har personalen arbetat med att förbättra och anpassa miljön utefter elevernas växlande behov. Det har även varit ett särskilt uppdrag för ledningen inom särskolan att arbeta för att personalgruppens förutsättningar i arbetet är så trygg och stabil som möjligt. Skolans elever ska varje dag möta lärare och pedagoger som är väl kända för eleverna och där rutiner och struktur för verksamheten är väl kända för alla. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 31 (52) Elevhälsa Stockholms kommunfullmäktige antog 2004 ”Strategi för elevhälsa” som ett tillägg till stadens skolplan. Här presenteras en helhetsbild av hur långt hälsoarbetet samt läroplansområdet normer och värden kommit i samtliga pedagogiska verksamheter. Elevhälsostrategin har sex kvalitetsområden som följts upp och utvärderats under året. Insatserna ska vara hälsofrämjande och förebyggande Arbetsmiljön ska vara trygg och säker Elever i behov av särskilt stöd ska speciellt beaktas Samverkan är viktig för helhet och kontinuitet Kompetensutveckling för all personal nödvändig Tillgång till elevhälsas yrkesgrupper ska garanteras för att säkerställa likvärdigheten. Alla skolor har haft ett fungerande elevhälsoarbete. Skolpsykolog, kurator samt specialpedagoger har ingått i de flesta skolors elevvårdsteam och träffats kontinuerligt för att följa elevernas psykiska och fysiska hälsotillstånd. Biträdande rektorerna har varit ordförande i elevkonferensen, som beslutar om alla extra insatser, skolbyten m.m. Stödinsatser har prioriteras främst för de yngre eleverna. Nätverkshusets medarbetare samverkar vid behov med elevårdsteamen i skolorna i olika frågor. Familjer i området har kontaktat familjeterapeuterna när de upplevt svårigheter i skolsituationen eller i andra sociala sammanhang. Stadsdelsdirektören, rektorsgruppen samt utvecklingssekreterarna har träffat representanter från stadens skolhälsovård under hösten för att tillsammans diskutera de resultat från stadens undersökningar i övergripande hälsofrågor som redovisats Under året har olika former av utbildning skett t.ex. KOMET, som är ett kognitivt åtgärdsprogram för eleven och som verksamhetens pedagoger kan tillämpa för att anpassa förståelsen och miljön för eleven på ett bättre sätt. KOMET-utbildningen har fortsatt under året. De lärare som utbildats har haft mycket goda erfarenheter av sina kunskaper och tillsammans med deltagande elever har en lugn och harmonisk atmosfär kunnat konstateras för alla elever under skoldagen. Inom BUS-gruppen har även medarbetare och enheternas ledning under året haft utbildningstillfällen tillsammans. En gemensam studiedag för alla personal inom förskola, skola och skolbarnsomsorg har ägt rum under året när det gäller barn- och elevhälsa. Open Space, en studiedag där alla s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 32 (52) personalkategorier möttes för att lägga grunden till det kommande arbetet med att ta fram en barn- och elevhälsostrategi för varje enhet i stadsdelen. Långbrodalsskolan har framhållit att arbetet med att stärka elevernas sociala utvecklingsmål har prioriterats i elevhälsoarbetet. En stärkt självkänsla ger eleven förutsättningar att våga ta ställning t.ex. mot bruk av tobak, alkohol och narkotika. Ekängens skola har arbetat med att det hälsofrämjandet arbetet är allas ansvar i skolan. Eleverna ska få en bra kost och extra möjligheter till motion och rörelse. Inom skolenheter har olika projekt startats för att utveckla skolrestaurangerna, så att eleverna blir mer nöjda med skollunchen. Fredrik Eriksson, kock och restaurangägare i Långbro Wärdshus, har anlitats för att se över skolrestaurangernas miljö samt föreslagit menyer som uppskattats av eleverna. I norra området har Solberga- och Dalskolan erhållit medel från Miljöförvaltningen för att öka livsmedelsinköp av ekologiskt odlad mat. Föräldrarna har inbjudits till en Hälsovecka med en föreläsning en kväll. Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd kräver ett ständigt utvecklingsarbete och nya samverkansformer måste utvecklas så att en kvalitativt och resurseffektiv elevhälsa kan utvecklas inom stadsdelsförvaltningen. Att identifiera vilka barn som är i behov av mer stöd är ofta inte svårigheten, utan det är att finna den bästa pedagogiska metoden. Pedagogerna i verksamheten har deltagit i olika utbildningar under året, bl.a. genom Kompetensfondens utbud av utbildningar. Ett omfattande utvecklingsarbete har skett under året där olika satsningar på kompetensutveckling för lärare och all personal i skolorna har ägt rum. Ett Kompetensfondsprojekt Better Reading Partnership har bl.a. erbjudit all personal en coachutbildning till att bli läspartner för elever som har behov av stöd för att förbättra läsandet. Lärarstudenterna i området har även påbörjat ett coacharbete för elever som behöver stöd i olika situationer. Det har främst handlat om stöd i sociala situationer där uppgiften tillsammans elev och student har varit att läsa tillsammans, besöka biblioteket och samtala om olika situationer och upplevelser eleven haft svårigheter att hantera. Nätverkshuset har i dessa sammanhang varit en samverkanspartner för att knyta kontakterna med föräldrar och elever. Ytterligare ett femtal studenter har under höstterminen anmält intresse för att arbeta som coach för elever. För att andelen elever som når målen ska kunna öka, har elever med utländsk bakgrund, genom en effektiv svenskundervisning och vid behov studiehandledning på modersmålet, givits ökade förutsättningar att nå målen för utbildningen. Vid Sjöängsskolan, s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 33 (52) Solbergaskolan och Johan Skytteskolan finns tvåspråkiga lärare och personal. Vid Solbergaskolan finns dessutom lärare och fritidspersonal, vilka behärskar fler språk. Brister i modersmålsundervisningen har under året dock uppstått och anledningen har delvis varit att den enhet skolorna anlitar, Språkcentrum, har haft svårigheter att rekrytera medarbetare. En annan anledning är modersmålslärarnas uppdragssituation, uppdrag över hela staden och med långa resor mellan undervisningssituationerna. Johan Skytteskolan har valt att lägga resurser på att bilda små undervisningsgrupper i kärnämnena, vilket innebär att elever med behov av särskilt stöd kan få det inom den egna gruppen och den ordinarie undervisningens ram. Små undervisningsgrupper har under året funnits på flera av skolorna. Under året har skolorna intensifierat arbetet med att ytterligare utveckla frånvaroregistreringen för elever skolår 6-9. Ett administrativt IT-baserat system har införts under året, vilket medfört en snabbare kontakt med elevens familjer och elevhälsan. En särskild handlingsplan finns på varje skolenhet vid större frånvaro. Elevens undervisningssituationer samt kamratrelationer är en prioriterad punkt vid diskussion om en elevs ökade frånvaro observerats. Diskussion om elevernas undervisningssituation har diskuterats vid varje arbetslagsmöte. För att undvika stress, ojämn arbetsbelastning samt för många och täta läx- och skrivningstillfällen har skolorna sammanställt ett arbetsschema för eleverna där diagnoser, prov etc. redovisats. För att få en tydlig bild av skolornas resultat och hur de utvecklas och vilka behov som finns för att öka måluppfyllelsen har en inventering av enheternas behov av extra insatser sammanställts. En resursfördelning och även en omfördelning inom och mellan enheternas reguljära resurser har verkställts inför varje termin. Efter uppföljning och utvärdering av de planerade och genomförda insatserna har en ny bedömning skapats. Individuella åtgärdsprogram och utvecklingsprogram har utarbetats för alla elever under året tillsammans med elever, föräldrar och lärare. I de fall större insatser krävts utanför ordinarie verksamhet har rektor fattat beslut. Lärande och kunskap Skolornas arbete i de yngre åldrarna har varit helt tillfredsställande, i de senare åren har arbetet varit mycket tillfredsställande. Inom stadsdelen finns en mångfald av inriktningar och profilklasser som musik, ma/no, bilingual education m.m. Genom att fånga elevernas intresseval genomsyras undervisningen även i andra ämnen, än den valda inriktningen, av elevernas motivation. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 34 (52) Elevernas läsförståelse diagnostiseras två gånger per termin och analyseras för att stödåtgärder i tid kan organiseras. Betyg och provresultat analyseras återkommande för att de ska vara möjligt att identifiera barn med behov av extra stödinsatser. Under året har skolornas insatser för att stärka elevernas språk- och läsutveckling intensifierats på olika sätt. Ett läsutvecklingsprojekt som startades 2005 har bidragit till att kompetensutveckling skett av all personal som så önskat. Better reading partnership – all intresserad personal på skolornas har utbildats till att bli bra läspartner till elever som behöver stimulans i sitt läsande. Arbetet med LäsUtvecklingScheman (LUS) har fortsatt och innefattar även de senare åren inom grundskolan. Och en viss omvärdering av de olika stegen har skett, speciellt för de senare skolåren. Ett starkt inslag under året har varit skolbibliotekens betydelse för att utveckla elevernas läsintresse. Stadens skolbibliotekarier har under året inbjudit stadsdelens skolbibliotekarier för att utbyta erfarenheter och ge tips och idéer hur skolbiblioteken kan stärka elevernas möjligheter till ett läsande friutrymme i skolan. Solbergaskolans bibliotek har återuppbyggts i vackra och centralt placerade lokaler. Enheterna har under året utvecklat nya arbetssätt och arbetsformer för att möta behovet av att stödja elever med flerspråkig bakgrund. I området har svårigheter ibland uppstått att anlita modersmålslärare i minoritetsspråk. I Solbergaskolan finns lärare med tvåspråkig bakgrund som kan fånga upp en stor grupp elever i undervisningen och i studiehandledningsgrupper. Matematik är ett prioriterat kärnämne i skolverksamheten, dels för nyttan av kunskaperna som sådana, dels för att allmänt stärka elevernas utveckling när det gäller logiskt och abstrakt tänkande som problemslösningsförmåga. Det har krävt ett elevaktivt arbetssätt. Speciella klasser med matematikinriktning har organiserats i alla 6-9 skolorna. Efter fortbildningsinsatser genom Kompetensfonden för personal har skolorna beviljats medel för att bygga upp matematikverkstäder på skolorna. Inom stadsdelens IT-projekt har arbetet med PODB (projekt- och omdömes databas) genomförts i södra området. Syftet är att utveckla utvärderings- och redovisningssätten när det gäller att synliggöra elevernas arbeten och den måluppfyllelse som eftersträvas. PODB är även ett dokumentationsunderlag vid utvecklingssamtal samt vid planering av elevernas åtgärdsprogram. Utöver den vanliga undervisningstiden har några skolors elever, som riskerar att inte bli godkända, fått möjlighet till extraundervisning på påsklov och sommarlov samt läxhjälp varje vecka efter skoldagens slut. Studenter från deltagande studenter i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har även arbetat som coacher för elever som behöver stöd. Alla elever erbjuds möjlighet att läsa gymnasiets A-kurser i engelska eller matematik. Undervisningen har präglats av verklighetsanknytning och detta har åstadkommits bl.a. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 35 (52) genom kulturella aktiviteter och studiebesök i direkt koppling till de olika arbetsområdena. Externa föreläsare bjudits in och eleverna har deltagit i en hel del studiebesök under året. Ett 140-tal studenter har sin verksamhetsförlagda utbildning organiserad i alla skolor i området. Den verksamhetsförlagda utbildningen har bidragit till en kvalitativt god verksamhet för stadsdelens barn och ungdomar samt till det strategiska rekryteringsarbetet inom det pedagogiska området. Elevernas ansvar och inflytande Skolorna har arbetat med målen elevernas ansvar och inflytande på ett tillfredsställande sätt. Enheterna har utvecklat verktyg som synliggjort och konkretiserat elevernas utveckling inför föräldrar och eleverna själva. Ett exempel på verktyg är elevens portfolio. Elevernas delaktighet i ett fortlöpande planeringsarbete med att följa upp sitt skolarbete och lärande har ökat. Genom delaktighet och inflytande i skolornas lokala styrelse/förvaltningsråd har klassråd och elevrådsarbetet intensifierats under året. För att underlätta deltagande i elevrådet har en morgontid lagts schemafri, för att eleverna inte ska gå miste om någon lektion, En heldagsutbildning organiserades i våras tillsammans med Solbergaskolans elevråd i värdegrundsfrågor, styrdokument m.m. Elevrådets styrelse i Sjöängen har varit mycket aktivt vid bildandet av ett Ungdomsråd i Älvsjö. Sjöängsskolan har under senare delen verkat för en större satsning för att stärka unga flickors självkänsla och bekämpa sexuella trakasserier m.m. Skola och hem Skolorna har arbetat med målet skola och hem på ett mycket tillfredsställande sätt. Skolorna samarbetar med hemmen mer än tidigare. Representanter från södra områdets lokala styrelse har under hösten deltagit i norra områdets föräldraråd för att delge erfarenheter av styrelsearbetet. En styrelse med föräldramajoritet etablerades i Solbergaskolan i slutet av förra året. Att varje klass sänder veckobrev är idag en självklarhet och föräldrastyrelsen har som målsättning att bistå skolan med underlag för att kunna distribuera dessa via e-mail. Skolorna i södra området har i samråd med hemmen förändrat innehållet i utvecklingssamtalen till att förutom portfolio även erbjuda en dokumenterad redovisning av elevens utveckling och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3 dokumenteras elevernas kunskaper samt sociala förmåga i PODB. Detta bedömningssystem har under året införts i samtliga skolor i stadsdelen. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 36 (52) Bedömning och betyg Skolorna har arbetat med målen bedömning och betyg på ett tillfredsställande sätt. Genom att arbeta med portfolio synliggörs elevernas resultat och utveckling både för eleven själv och för föräldrarna. Detta är ett sätt att ge eleverna möjlighet att ta större ansvar i sin egen utbildning. Skolorna har arbetat med att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling på ett allsidigt sätt och med att fortlöpande och i utvecklingssamtalen informera och redovisa detta för eleven och föräldrarna. Skolorna har utnyttjat all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna när bedömningarna har gjorts samt inför betygssättning. Lärarna har under året deltagit i utbildning om likvärdig bedömning och betygssättning. Många planeringsmöten och utbildningsdagar har under året ägnats åt att diskutera och skriva målformuleringar i alla ämnen. När det gäller arbetet med att formulera mål och utveckla kriterier för att underlätta och få en likvärdighet i bedömningen och betygssättningen har ett antal seminarier organiserats för skolornas lärare. En bidragande faktor har varit Kompetensfondsprojektet Likvärdig bedömning och betygssättning. Projektet har startat många processer inom verksamheter och mellan olika lärargrupperingar av ämneslärare. Kunskapsuppföljningen är viktig för måluppfyllelsen. Därför har en systematisk redovisning av måluppfyllelsen påbörjats under året redan fr.o.m. skolår 3. Ett databaserat omdömessystem använts i stadsdelens skolor när det gäller bedömningar av måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Bedömningsunderlaget användes sedan vid utvecklingssamtal med elever, föräldrar och personal. Bedömningsunderlaget användes även vid upprättande av åtgärds- och utvecklingsprogram för eleverna och som är tydliga och lätta att förstå och utvärdera. Övergång och samverkan Skolorna har arbetat med målet övergång och samverkan på ett mycket tillfredsställande sätt. Då förskolorna ingår i de två barn- och ungdomsområdena ges stora möjligheter att tidigt samarbeta kring eleverna. Den ökade integrationen mellan förskola – skola – familjedaghem - skolbarnsomsorg har gett bra förutsättningar för att alla barn och vuxna i områdena ska kunna lägga grunden för en trygghet både för elever och personal. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 37 (52) Ett intimt samarbete sker mellan Sjöängsskolan och lärare på Örbyskolan och Östbergaskolan då många elever kommer från dessa skolor till skolår 6 eller 7. Några elever läser kurser på Brännkyrka gymnasiets A-kurser i matematik och engelska. Biträdande rektorerna samverkar i Älvsjö inför intag och information om förskoleklasserna. Skolorna har utvecklat samverkan mellan pedagoger i verksamheten genom väl genomarbetade konferensscheman som innebär att ämnen, profiler och arbetsenheter har goda möjligheter att samordna den pedagogiska verksamheten. Samverkan med andra aktörer i det närliggande samhället utvecklas genom den verklighetsanpassade undervisningen dvs. elevernas prao år 8, studiebesök, kulturaktiviteter etc. Övergången mellan F-5 skolorna där eleverna gör ett skolbyte har inte fungerat tillfredsställande enligt elever och föräldrar. Ett förbättringsarbete kommer att ske under våren 2007 så att det även vid detta skolbyte finns en handlingsplan på varje skolenhet. Övergången och samverkan med de näraliggande gymnasierna underlättas av den samverkan som sker då många elever redan läst gymnasiekurser i matematik och engelska. Skolledningarna på skolorna för senare år har upparbetade rutiner och samverkansmöten regelbundet. I norra området har en studievägledare ett särskilt och speciellt uppdrag att förbereda elever och skolor på denna övergång. Kulturskolan har en mycket stor verksamhet i södra området. Ett 25-tal lärare har sin arbetsplats i skolornas lokaler och börjar undervisningen när skoltiden är över för dagen. Kulturskolan samverkan även med skolorna i den betydelsen att eleverna deltar i gruppundervisningar där endast den enskilda skolans elever är aktiva. Stadsbiblioteket anordnar många kulturbegivenheter under året som grupper av barn i alla åldrar besöker. Skolorna gör även besök för att göra boklån. Ett ordnat kulturprogram finns på varje enhet som även har en kulturansvarig pedagog. Stadsdelsnämndens mål var att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och via elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Elevhälsan samt lärare och fritidspersonal samverkar med Nätverkshuset medarbetare när olika behov uppstår i verksamheten. Det kan vara föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll, barn eller elever som känner sig ensamma och utan stöd i vuxenvärlden. Föräldrar kan således söka hjälp och stöd hos Nätverkshuset som bedriver en öppen verksamhet. Resultat samt bedömning och analys av måluppfyllelse s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 38 (52) Normer och värden Skolornas åtaganden gällande normer och värden bedöms helt nådda. En lugn och trygg atmosfär i skolorna har skapats genom att förstärka goda normer och ge bra förebilder. Diskussionen och arbetet med att hålla värdegrundsfrågorna aktuella och kända har inneburit att elever och föräldrar i utvecklingssamtal och på föräldramöten framfört uppskattning av skolornas satsningar. Inte minst har likabehandlingsplanen gjort att det finns tydliga mål och åtaganden när det gäller förhållningssätt och regler. De lokala trivselenkäterna visar att den stora majoriteten av elever trivs och känner sig trygga i stadsdelens skolor. När det gäller satsningar på arbetsmiljöarbetet har personal och elever deltagit i diskussioner om förslag till de åtgärder som genomförts under året. Johan Skytteskolans skolgård är upprustad, ljushallen har fått en trevlig utformning med nya möbler. I Solbergaskolan har även en upprustning skett av klassrum, i data- och mediasalen. Herrängens skola har redovisat goda erfarenheter av elevernas upplevelser av ämnet livskunskap. Det har resulterat i ett lugnare klimat och framförallt mindre kamratkonflikter vid inom- och utomhuslekar. Inom särskolorna har personalen arbetat med att förbättra och anpassa miljön utefter elevernas växlande behov. Det har även varit ett särskilt uppdrag för ledningen inom särskolan att arbeta för att personalgruppens förutsättningar i arbetet är så trygg och stabil som möjligt. Skolans elever ska varje dag möta lärare och pedagoger som är väl kända för eleverna och där rutiner och struktur för verksamheten är väl kända för alla. Lärande och kunskap Skolornas åtaganden gällande kunskaper bedöms uppnådda i hög grad. Eleverna i stadsdelens skolor visar fortsatt mycket goda resultat när det gäller betyg som nationella betyg. För skolår 5 visar resultaten inga större avvikelser i måluppfyllelsen jämförelse med föregående års resultat. Andelen elever som är behöriga till gymnasiets nationella program har varit relativt konstant de senaste åren men visar nu på några procentenheter sämre resultat. I Stockholm och landet i övrigt är liksom Älvsjös resultat att 89 % av eleverna är behöriga att söka de nationella programmen på gymnasiet. Elevernas läsförståelse diagnostiseras två gånger per termin och analyseras för att stödåtgärder i tid kan organiseras. År F-2 visar på mycket goda resultat när det gäller läsutveckling. Fr.o.m. skolår 3 visar resultaten på att insatser och åtgärder behöver planeras och sättas in. Ett läsutvecklingsprojekt, som startades 2005 har bidragit till att s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 39 (52) eleverna stimulerats till läsande, vilket ökat måluppfyllelsen för de yngre elevernas resultat. Speciella klasser med matematikinriktning har organiserats i 6-9 skolorna. Efter erbjuden fortbildningsinsats för personal har skolorna beviljats medel från Kompetensfonden för att bygga upp matematikverkstäder på de enskilda skolorna. Elever och föräldrar kan följa elevens utveckling och resultat genom utvecklingssamtal där portfolio och skolornas bedömningsunderlag bildar underlag för samtalen. Genom självvärdering har eleverna lärt sig att ”se och prata” om sin egen lärprocess och sin egen utveckling. Elevernas ansvar och inflytande Skolans åtaganden när det gäller elevernas ansvar och inflytande är uppnådda i hög grad. Måluppfyllelse finns för elevernas kunskap om och delaktighet i den demokratiska beslutsprocessen. Elevernas delaktighet i planeringen av undervisningen behöver utvecklas. Elevrådets styrelse i Sjöängen har varit mycket aktivt vid bildandet och verksamheten i Ungdomsrådet i stadsdelen. Skola och hem Skolans åtagande när det gäller skola och hem är uppnådda i hög grad. Skolornas samarbete med hemmen har ökat. En styrelse med föräldramajoritet etablerades i Solbergaskolan i slutet av förra året. Att varje klass sänder veckobrev är idag en självklarhet och föräldrastyrelsen har som målsättning att bistå skolan med underlag för att kunna distribuera dessa via E-mall. I alla skolor har utvecklingssamtalen utvecklats i och med införandet av ett databaserat bedömningssystem som förutom portfolio även erbjudit en dokumenterad redovisning av elevens utveckling och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3 dokumenteras elevernas kunskaper samt sociala förmåga i POB. Beträffande måluppfyllelsen för föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet, behöver frågan ständigt hållas aktuell beroende på att skolan hela tiden får nya föräldragrupper. Övergång och samverkan Skolornas åtaganden för övergång och samverkan är de helt uppfyllda. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 40 (52) Förskolorna i södra området har ett nära samarbete med förskoleklasserna i södra barnoch ungdomsområdet. Förskolorna har inför överlämnandet av barnens portfolio utarbetat rutiner tillsammans med förskoleklasserna. Detta har pågått under ett flertal år. Alla föräldrar har inbjudits till ett överlämnandesamtal där förskolans personal samt förskoleklassen lärare deltar tillsammans. Förskolorna i Solberga har en välutvecklad handlingsplan för att förbereda barnen inför förskoleklassen i Dalskolan och Solberga skolan. Förskolorna har besökt skolan tillsammans med barnen. Ansvariga pedagoger från båda verksamheterna har haft överlämnandesamtal tillsammans med föräldrar. Samverkan med Sjöängsskolan och förskolorna har fungerat bra liksom förskolans rutiner för överlämnandet av blivande skolbarn. Målet har varit att underlätta för barnen vid övergång från förskola till skola. Bedömning och betyg Antal elever som ej beräknas uppnå målen i fler än två ämnen Älvsjö Sdfs Totalt antal Antal elever Fördelat på Fördelat på Fördelat på Skol- Skolår elever som ej basämnena: ämnesgruppen: ämnesgruppen: områden i skolåret beräknas nå Sv/eng/ma Praktiska, estiska Övriga ämnen målen Norra 2 78 6 6/6/6 2 119 5 5/3/1 3 80 6 6/5/2 3 172 17 16/1/2 108 11 8/5/6 160 12 12/4/8 119 13 12/9/11 170 8 10/5/5 94 12 11/2/6 158 1 1/1/1 118 13 10/4/17 Södra Norra Södra Norra 4 Södra 4 Norra 5 Södra 5 Norra 6 Södra 6 Norra 7 5 20 s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 41 (52) Södra 7 Norra 8 Södra 8 Norra 9 Södra 9 181 1 1/1/0 169 31 18/10/11 181 9 5/3/5 146 25 21/11/21 177 14 5/9/8 2 8 6 4 Läsutvecklingsschema, andel elever 2002-2006 som uppnått fastställd nivå Skolår och nivå Skolår F Nivå 3 Skolår 2 Nivå 9 Skolår 3 Nivå 15 Skolår 5 Nivå 17 Skolår 6 Nivå 18a Skolår 9 Nivå 18 År 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 2006 2002 2003 2004 2005 2006 2006 Herr- Ekängens ängens skola skola 96% 98% 97% 100% 98% 100% 100% 100% 100% 100% 98% 100% 100% 100% 100% 97% 98% 99% 100% 88% 87% 94% 100% 91% 98% 89% 100% 100% 92% 100% 96% - - Kämpe- Johan torpSkytteskolan skolan 97% 93% 100% 100% 100% 100% 100% 95% 98% 100% 80% 69% 75% 77% 62% - 100% 100% 100% 63% 89% Långbrodalsskola 100% 96% 100% 95% 97% 100% 100% 100% 96% 100% 89% 87% 81% 93% 94% - Dalskolan 90% 100% 100% 100% 100% 100% 84% 96% 100% 82% 77% 89% 81% 79% - 100% 100% 100% 100% 100% 82% 90% 95% 91% 77% 65% 75% 84% - 78% 100% 100% 100% 100% 98% 98% 98% 100% 95% 96% 99% 96% 92% 86% 96% - - 60% 47%90% 46% - 95% 98% 85% 89% Nivå 3 = Vet bokstav har ett ljud Nivå 9 = Kan läsa dubbelteckning Nivå 15 = Läser flytande med förståelse Nivå 18 = Läser mycket Alla uppgifter inkluderar elever i förberedelseklasser Solberga- Sjöängs skolan -skolan s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 42 (52) Läsutvecklingsschema är ett bedömningsinstrument på samtliga skolor inom stadsdelen. I analysen av uppnådda resultat bör påpekas att resultaten från de olika budgetåren rör olika populationer och alltså inte går att jämföra som om de vore samma elevgrupp som förändrar sitt resultat. Inom skolår F och 2 har skolorna, under 2006, uppnått fullgoda resultat. I södra skolområdet har extra stödåtgärder tidigt satts in med ett varierat utbud av insatser. Speciellt kan nämnas lästräningshjälp med läspartner (Better Reading Partnership/ BRP) för elever med speciella behov. För skolår 3 ligger Kämpetorpskolan och Dalskolan i en nivå som indikerar att insatser bör vidtas för att dessa elever under sin fortsatta skolgång inte ska komma efter i kunskapsinhämtandet. Under hösten 2005 har läsutvecklingsschemat varit föremål för viss omvärdering, framförallt i de senare årskurserna. Nationella prov skolår 5, andel godkända elever åren 2002-2006 Ämne Svenska År 2002 2003 2004 2005 2006 Engelska 2002 2003 2004 2005 2006 Matematik 2002 2003 2004 2005 2006 Herrängensskola 93% 97% 98% 98% 100% 96% 95% 98% 96% 99% 92% 97% 95% 99% 96% EkKäm- Långäng- petorp- broens skolan dalsskola skolan 96% 90% 98% 100% 100% 93% 100% 88% 97% 92% 97% 96% 92% 98% 100% 96% 86% 94% 100% 98% 95% 100% 93% 99% 96% 100% 99% 96% 98% 99% 96% 84% 100% 97% 95% 98% 98% 98% 97% 97% 94% 100% 98% 99% Dalskolan Solbergaskolan Sjöängsskolan 90% 92% 100% 100% 100% 90% 92% 100% 100% 100% 94% 92% 96% 100% 100% 86% 82% 92% 88% 86% 86% 78% 91% 83% 71% 95% 61% 84% 82% 96% 100% 99% 100% 84% 87% 68% 95% 100% 86% 87% 79% 93% 100% 86% 77% Älvsjö stadsdel 94% 96% 95% 95% 89% 94% 94% Resultaten från nationella prov i år 5 för våren 2005 har registretas i stadens verksamhetssystem BoSko, Med anledning av att bortfallet är så pass stort och tillförlitligheten därmed är osäker i skolår 5 redovisas inte detta resultat för staden. Kommentarer skolår F-5 s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 43 (52) I de tre kärnämnena framgår att de flesta skolor ligger på en relativt hög nivå i fråga om måluppfyllelse. Det är normala variationer mellan årskullar och ämnen. Svenska När det gäller måluppfyllelsen i svenska skolår 5, visar resultaten generellt på en något förbättrad måluppfyllelse. Några skolor har oförändrat resultat men vid analyser visar det sig att en stor grupp elever i denna åldersgrupp haft lässvårigheter under utbildningstiden och att där stora specialinsatser krävts av skolorna. Där resultaten varit oförändrade eller förbättrats har lärarna haft ett gott stöd av speciallärare. Läsutvecklingen har följts upp regelbundet och insatser satts in när så krävts. En stabilitet i lärargruppen har även påverkat elevernas goda resultat. För en skola i området har resultaten minskat något i svenska men ökat fantastiskt i ämnet matematik. Åldersgruppen i svenska har haft täta lärarbyten i svenskämnet under utbildningstiden. Gruppen har även haft ett stort behov av särskilda insatser när det gäller framförallt läsinlärning. Matematik Solbergaskolans åldersgrupp skolår 5 har gjort fantastiska resultat under året. Eleverna har haft samma lärare under alla år och läraren har en lärarutbildning med inriktning ma/no. Sjöängsskolan har de senaste åren haft en försämring av matematikresultaten. Tänkbara förklaringar är dels att årskurserna haft många lärarbyten, dels att många elever redan i tidigt behövde särskilt stöd speciellt i matematik. Under året har matematikverkstäder byggts upp i de flesta av F-5-skolorna för att stödja matematikundervisningen mot en mer laborativ problemlösningsform. Uppgifter om de elever som inte har uppnått kravnivån i de nationella proven år 5 Ämne Svenska Antal elever som gjort provet 293 Elever som inte har uppnått kravnivån, som under året har bedömts Antal vara i behov av god- särskilt stöd kända Antal % 281 11 92% Elever som inte har uppnått kravnivån, som har annat modersmål än svenska Antal 1 % 8% Antal och fördelning i % mellan pojkar och flickor av de elever som inte har uppnått kravnivån Pojkar Flickor Antal % Antal % 9 75% 3 25% s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 44 (52) Engelska Matematik 293 294 278 277 11 15 73% 100% 4 2 27% 12% 10 9 67% 53% Nationella prov skolår 9, andel godkända elever åren 2002-2006 Ämne År Svenska 2002 2003 2004 2005 2006 Johan SkytteSkolan 99% 98% 98% 99% 99% SolbergaSkolan Sjöängsskolan Älvsjö Stadsdel Stockholms Stad 86% 87% 90% 93% 92% 98% 97% 97% 98% 95% 98% 96% 96% 97% Engelska 2002 98% 86% 98% 2003 96% 97% 96% 2004 96% 94% 98% 2005 100% 90% 98% 98% 97% 2006 98% 91% 94% 95% 97% Matematik 2002 90% 75% 90% 2003 87% 96% 2004 96% 83% 84% 2005 92% 78% 98% 93% 91% 2006 85%* 90% 89% 87% 90% Nationella proven består av en stor mängd delprov inom varje ämne. Alla delprov måste vara fullgjorda inom ämnet för att eleven ska få godkänt. *)Uppgifterna inkluderar FK-elever. (FK= förberedelseklass) Kommentarer skolår 6-9 Andelen elever med godkända betyg i ämnena svenska, engelska och matematik har generellt minskat något i jämförelse med 2005. Sjöängsskolan tog in ca 15 nya elever till sina förberedelseklasser i skolår 8 och 9 under 2004 och 2005. Dessa 15 elever hade så låga förkunskaper att det inte var möjligt att nå godkänt resultat på så kort tid. 5 8 33% 47% s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 45 (52) I Johan Skytteskolan har elevernas resultat analyserats under hela utbildningstiden och insatser har satts in där behov funnits. I Solbergaskolan har lärare och skolledning varit speciellt uppmärksamma på den åldersgrupp som redovisas i år. Under större delen av utbildningstiden har eleverna haft behov av speciallärarinsatser i ett flertal ämnen. Resultaten som redovisas i SALSA visar även generellt på ett något sämre resultat för Johanskytteskolan samt för Sjöängsskolan i jämförelse med skolornas tidigare resultat. Solbergaskolan har de senaste tre åren visat på jämförelsevis bättre resultat. SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. SALSA tar viss hänsyn till föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund samt fördelningen pojkar och flickor i kommuner och skolor. Resultatet mellan skolor bör ej rangordnas, utan det är endast jämförbara resultat på den redovisade skolan som är intressant att analysera över tid. Uppgifter om de elever som inte har uppnått kravnivån i de nationella proven år 9 Ämne Antal elever som gjort provet Svenska 334 Engelska 338 Matematik 331 Elever som inte har uppnått kravnivån, som under året har bedömts Antal vara i behov av god- särskilt stöd kända Antal % 322 12 100% 323 15 100% 294 37 100% Elever som inte har uppnått kravnivån, som har annat modersmål än svenska Antal 12 8 17 % 100% 53% 46% Avgångsbetyg skolår 9, andel godkända elever åren 2002-2006 Ämne År Svenska 2002 2003 2004 2005 Johan Solberga- SjöängsSkytte- skolan skolan skolan 99% 86% 92% 99% 89% 98% 98% 92% 98% 98% 91% 90% Älvsjö stadsdel 94% 94% Antal och fördelning i % mellan pojkar och flickor av de elever som inte har uppnått kravnivån Pojkar Flickor Antal % Antal % 8 66% 4 34% 9 60% 6 40% 18 49% 19 51% s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 46 (52) 2006 98% 87% 92% 93% 2002 97% 86% 89% 92% 2003 99% 89% 97% 2004 97% 81% 98% 2005 96% 89% 88% 92% 2006 97% 86% 89% 94% Matematik 2002 97% 86% 92% 94% 2003 99% 95% 98% 97% 2004 98% 93% 98% 2005 95% 82% 91% 92% 2006 97% 87% 89% 92% Uppgifterna för 2006 är hämtade från BosKo. I svenska är betygsresultaten lika mellan 2005 och 2006 i Johan Skytteskolan, men försämrats något speciellt i Solbergaskolan. Engelska I engelska har betygsresultaten förbättrats något i Sjöängsskolan och Johan Skytteskolan men försämrats i Solbergaskolan. Matematikbetygen är förbättrade för Johan Skytteskolan och Solbergaskolan. Sjöängsskolans försämrade resultat redovisas nedan. Johan Skytteskolan Av de elever som saknar betyg i minst ett basämne har fyra elever vistats i Sverige mindre än två år, i något fall mindre än ett år. Två elever är behöriga till gymnasiet då de ingår i kvoten /elever som innefattas av regeln att man skall ha vistats i Sverige mer än fyra år och inte ha läst engelska i sitt hemland. Sjöängsskolan Kommentar: 46 av 96 elever var under årskurs 9 föremål för speciella insatser (någon form av resurs/speciallärarinsats) dvs. 48% av årskursen. 21 elever var utredda m. div. (ibland flera) diagnoser. Av de 16 elever som inte var behöriga till gymnasiet fanns 3 nyinkomna till Sverige och 4 med särskoleproblematik. I denna statistik framgår dock inte hur många ungdomar i behov av särskilt stöd som genom stödinsatser uppnått behörighet till gymnasieskolan. Meritvärdet för de 80 elever som var behöriga för gymnasieskolan var i genomsnitt 214p Solbergaskolan s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 47 (52) Skolan har många elever med behov av särskilt stöd. En del av dessa har annat modersmål än svenska. Under våren skedde en del lärarbyten för eleverna skolår 9. Procentsatsen visar att det är fler pojkar än flickor som berörs. Det i kombination med ovanstående påverkar studieklimat och resultat. Uppgifter om de elever som 2006 inte har uppnått lägst betyget godkänd i slutbetyg Ämne Antal elever som gjort provet Svenska 334 Engelska 334 Matematik 328 Elever som inte har uppnått kravnivån, som under året har bedömts Antal vara i behov av god- särskilt stöd kända Antal % 310 24 *) 310 24 *) 291 37 *) Elever som inte har uppnått kravnivån, som har annat modersmål än svenska Antal 23 21 13 % *) *) *) Antal och fördelning i % mellan pojkar och flickor av de elever som inte har uppnått kravnivån Pojkar Antal 9 11 27 Flickor % Antal % 37% 15 63% 46% 13 54% 73% 10 27% *)Sjöängsskolan har 96 elever i åldersgruppen. En stor del elever i den gruppen hade inte godkänt i flera ämnen och skrev således i inte alla delar i proven. Andel behöriga elever till gymnasiet efter prövning År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Johan Solberga Sjöängs- Älvsjö Stockholms Skytte- Skolan Skolan Stadsde stad * Skolan l 99% 88% 91% 94% 90% 97% 84% 88% 91% 89% 96% 89% 97% 94% 88% 98% 89% 97% 96% 89% 96% 84% 93% 92% 89% 81% 95%** 83% 89% 89% *)Stockholm stads resultat före prövning och skolornas resultat efter prövning. **)FK-elever ej inräknade. P.g.a. kort tid i Sverige når FK-eleverna ej målen i engelska för skolår 9. En elev distansundervisning. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 48 (52) Meritvärde och behörighet till gymnasieskolan Skolor 2006 2005 Beh Meritv Beh Meritv Johan Skytteskolan Solbergaskolan Sjöängsskolan Älvsjö stadsdel Stockholms stad 92,0 81,4 83,3 88,9 88,4 219,9 92,9 220 204,6 77,8 196 186,5 88,1 212 214 215 2004 2003 Beh Meritv Beh Meritv 93,8 227 83,1 210 87,2 216 93,4 218 77,8 197 82,5 196 Resultat redovisade av Skolverket Samlad analys och förslag till åtgärder för utveckling Normer och värden En lugn och trygg atmosfär i skolorna har skapats genom att förstärka goda normer och ge bra förebilder. Diskussionen och arbetet med att hålla värdegrundsfrågorna aktuella och kända har inneburit att elever och föräldrar i utvecklingssamtal och på föräldramöten framfört uppskattning av skolornas satsningar. Inte minst har likabehandlingsplanen gjort att det finns tydliga mål och åtaganden när det gäller förhållningssätt och regler. De lokala trivselenkäterna visar att den stora majoriteten av elever trivs och känner sig trygga i stadsdelens skolor. För att ytterligare utveckla det förebyggande arbetet mot kränkande behandling, kommer skolorna att löpande arbeta med att inventera de områden som behöver utvecklas. Skolorna planerar att utveckla följande förbättringsområden; Utbilda och fortbilda friends-representanter samt en satsning av utbildning av ny personal. Utveckla former för uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Ordningsregler ska ses över och ytterligare förtydligas till läsåret 2007/2008. Lärande och kunskap Skolorna har prioriterat insatser i de tidigare åren för att stimulera läsutvecklingen och till stora delar lyckats mycket bra med detta arbete. Läsprojektet Better Reading Partnership samt skolornas enträgna arbete med att följa läsutveckling redan från förskoleklassen har givit resultat. Resultaten i de nationella proven visar på en mycket god måluppfyllelse. De enheter som uppvisar ett något sämre resultat har i kommentarer redovisad de insatser och åtgärder som kommer att genomföras under läsåret. Skolans viktigaste ämne är svenska och undervisningen i svenska måste förstärkas och det är alla lärares uppdrag att stimulera och utveckla läsförmågan hos eleverna. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 49 (52) Skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Det finns relativt stora variationer i stadsdelen hur skolbiblioteken är organiserade och bemannade. Ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolbiblioteksverksamheten bör utvecklas. Arbetet för att förbättra våra elevers kunskap i matematik, naturvetenskap och teknik är ett centralt utvecklingsområde för skolorna under de närmaste åren. Den av Kompetensfonden anordnade utbildningen i matematik måste fortsätta och de satsningar som skolorna inlett måste bli långsiktiga om man ska kunna nå goda och hållbara resultat. De skolor som deltagit i kompetensfondens kompetensutbildning har fått medel för att inrätta en matematikverkstad för elevers och lärares möjligheter att arbeta mer laborativt. Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen visar i år på ett något sämre resultat än det redovisade resultatet 2005. Resultatet är jämförbart med genomsnittet för staden som även är 89 %. De skolor som uppvisat ett något sämre resultat i år, har i kommentarer redovisat de insatser och åtgärder som gjorts under läsåret 2005/2006. Det var väl känt för några skolor att en stor del elever som började sin utbildning hade svårigheter med läs- och skrivläran. För många var även behovet stort av modersmålsundervisning samt studiestöd i ämnesundervisningen. Skolorna har sina kommentarer påpekat att kunskapen finns om att identifiera vilka elever som är i behov av mer stöd men svårigheten är att finna den bästa pedagogiska metoden. Målet är att lärarna ska få bättre förutsättning att ägna sig åt sin huvuduppgift – att undervisa. Det handlar om att stärka såväl lärarnas ämneskompetens som deras förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling, att kunna tolka och bedöma resultaten samt avgöra hur man ska gå vidare. Det har pågått ett aktivt utvecklingsarbete som ska tydliggöra mål och kunskapskriterier för ämnen och arbetsområden. Syftet är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för vad som krävs av dem och att själva kunna bedöma sina resultat och sätta egna mål för studierna utifrån vad som krävs i läroplan och skolplan. Denna process har diskuterats på studiedagar, arbetslagsmöten, föräldra- samt föräldrarådsmöten för att alla ska vara delaktiga och ta ansvar för detta arbete och kommer att fortsätta. Skolorna står inför en stor utmaning de närmaste åren, då de ska genomföra de förbättringar som är nödvändiga för att ge eleverna förutsättningar att nå de nationella målen och goda förutsättningar att prestera efter förmåga. Bättre analyser och uppföljningsmetoder krävs för att ge underlag för de åtgärder som behöver sättas in. Ett flertal arbetssätt kan utvecklas och förbättras t.ex. självvärdering, lärande samtal i arbetslaget och handledning av kollegor m.m. Följande utvecklingsområden är planerade för området; Utveckla metoder och former för att kommunicera mål, kriterier och bedömningsgrunder i samtalen med elever och föräldrar. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 50 (52) Skillnaden i pojkars och flickors resultat över tid fordrar att all personal på skolan uppmärksammas på detta. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och utrymme ska därför ges för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Under året har personalen haft ett genusperspektiv i diskussioner om undervisningens innehåll och arbetssätt. Detta arbete ska fortsätta och framgent visa på nya metoder och undervisningssätt. Under året har en inventering och kartläggning skett beträffande elevernas behov av extra stöd och insatser, så att rätt insatser och resurser fördelas för att elevernas förståelse och resultat av skolarbetet ska upplevas stimulerande. Varje termin sker uppföljning och utvärdering av elevernas åtgärdsprogram och förslag till ny resursfördelning beslutas i ledningsgruppen. Den behovsinventering som nu påbörjats kommer att skapa möjligheter för arbetslag och skolledning att på ett tydligt sätt omfördela resurser så att rätt insatser och åtgärder kan sättas in för enskilda elever och grupper av elever som behöver stöd för att nå målen. Elevernas ansvar och inflytande Enheterna har utvecklat verktyg som synliggjort och konkretiserat elevernas utveckling inför föräldrar och eleverna själva. Ett exempel på verktyg är elevens portfolio. Elevernas delaktighet i ett fortlöpande planeringsarbete med att följa upp sitt skolarbete och lärande har ökat. Men generellt kan skolorna påvisa någon högre måluppfyllelse när det gäller elevernas inflytande i lärsituationen. Enligt skolornas egna utvärderingar fungerar klass- och elevråd tillfredsställande. Genom delaktighet och inflytande i skolornas lokala styrelse/förvaltningsråd har klassråd och elevrådsarbetet intensifierats under året. Planerade förbättringsområden är; Utveckla metoder och former för att öka elevernas motivation för att ta ansvar för egna studier. Handlingsplan för skolans elevråd. Skola och hem Skolorna samarbetar med hemmen mer än tidigare. En styrelse med föräldramajoritet etablerades i Solbergaskolan i slutet av förra året och ett utvecklingsarbete under året har organiserats i samarbete med föräldrastyrelsen i södra området. I samråd med hemmen har innehållet i utvecklingssamtalen förändrats och utvecklats till att förutom portfolio även erbjuda en dokumenterad redovisning av elevens utveckling och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3 dokumenteras elevernas kunskaper samt sociala förmåga i PODB. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 51 (52) Ett kompetensfondsprojekt har givit skolorna möjlighet att utveckla föräldrasamverkan, information och inflytandearbetet i de lokala styrelserna i södra området och i Dal- och Solbergaskolan. Föräldrarepresentanterna i de lokala styrelserna för dessa skolor har tillsammans med skolledning och personal deltagit i ett kompetensutvecklingsprogram där en det bland annat ingick en studieresa till England. Arbetet har beskrivits i en rapport med en rad förslag till insatser för att öka föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet. Följande förbättringsområden är planerade; Vidarutveckla meddelandeblad till hemmen. Förstärka informationen på hemsidorna. Övergång och samverkan Stadsdelen har sedan flera år handlingsplaner för övergången mellan förskola och förskoleklass. Alla föräldrar erbjuds ett överlämnandesamtal där förskolepersonalen och skolans personal deltar. Den ökade integrationen mellan förskola – skola – familjedaghem - skolbarnsomsorg har gett bra förutsättningar för att alla barn och vuxna i områdena ska kunna lägga grunden för trygghet både för elever och personal. Biträdande rektorerna samverkar i Älvsjö inför intag och information om förskoleklasserna. Skolorna har utvecklat samverkan mellan pedagoger i verksamheten genom väl genomarbetade konferensscheman som innebär att ämnen, profiler och arbetsenheter har goda möjligheter att samordna den pedagogiska verksamheten. Övergången mellan F-5 skolorna där eleverna gör ett skolbyte har inte fungerat tillfredsställande enligt elever och föräldrar. Ett förbättringsarbete kommer att ske under våren 2007 så att det även vid detta skolbyte finns en handlingsplan på varje skolenhet. Övergången och samverkan med de näraliggande gymnasierna underlättas av den samverkan som sker då många elever redan läst gymnasiekurser i matematik och engelska. Skolledningarna på skolorna för senare år har upparbetade rutiner och samverkansmöten regelbundet. I norra området har en studievägledare ett särskilt och speciellt uppdrag att förbereda elever och skolor på denna övergång. Dock uppstår problem för gymnasierna att ta emot elever som redan läst gymnasiekurser. Kulturskolan har en mycket stor verksamhet i södra området. Ett 25-tal lärare har sin arbetsplats i skolornas lokaler och börjar undervisningen när skoltiden är över för dagen. Kulturskolan samverkan även med skolorna i den betydelsen att eleverna deltar i gruppundervisningar där endast den enskilda skolans elever är aktiva. Lokalsamordningen är ett utvecklingsområde för skolorna och Kulturskolans lärare. s TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 30-2007-102 SID 52 (52) Stadsdelsnämndens mål var att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och via elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov och förutsättningar. Elevhälsan samt lärare och fritidspersonal samverkar med Nätverkshuset medarbetare när olika behov uppstår i verksamheten. Det kan vara föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll, barn eller elever som känner sig ensamma och utan stöd i vuxenvärlden. Föräldrar kan således söka hjälp och stöd hos Nätverkshuset som bedriver en öppen verksamhet. Detta samarbete fungerar väl men behöver hela tiden aktualiseras så att ny personal får information om denna verksamhet. Förbättringsområden inom denna del är följande Utökad samverkan och erfarenhetsutbyte med lärarna i tidigare skolår. Utökad samverkan med näraliggande gymnasier. Utökad samverkan med modersmålslärarna för att få en ökad förståelse för tvåspråkigheten och i ett lärperspektiv när det gäller undervisningen. Betyg och bedömning Genom att arbeta med portfolio synliggörs elevernas resultat och utveckling både för eleven själv och för föräldrarna. Detta är ett sätt att ge eleverna möjlighet att ta större ansvar i sin egen utbildning. Skolorna har arbetat med att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling på ett allsidigt sätt och med att fortlöpande och i utvecklingssamtalen informera och redovisa detta för eleven och föräldrarna. Skolorna har utnyttjat all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna när bedömningarna har gjorts samt inför betygssättning. Lärarna har under året deltagit i utbildning om likvärdig bedömning och betygssättning. Många planeringsmöten och utbildningsdagar har under året ägnats åt att diskutera och skriva målformuleringar i alla ämnen. När det gäller arbetet med att formulera mål och utveckla kriterier för att underlätta och få en likvärdighet i bedömningen och betygssättningen har ett antal seminarier organiserats för skolornas lärare. En bidragande faktor har varit kompetensfondsprojektet Likvärdig bedömning och betygssättning. Projektet har startat många processer inom verksamheter och mellan olika lärargrupperingar av ämneslärare och kommer att fortsätta. Följande förbättringsområden är planerade; Uppföljnings- och utvärderingsmetoder, portfolio, PODB eller liknande IT-stöd. Innehållet i utvecklingssamtalen Skriftliga omdömen i tidiga skolår Skriftliga omdömen när det gäller ev. betyg ordning och uppförande Frånvaroregistreringen _________________________________