Kvalitetsredovisning för kommunala förskolor och

s
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING
VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R FÖRSKOLA OCH SKOLA
Handläggare:
Madeleine Hagerth
Telefon: 08-508 21 051
Eva Danielsson
Telefon: 08-508 21 317
BILAGA 4
DNR 30-2007-102
SID 1 (52)
2007-02-02
Till
Älvsjö stadsdelsnämnd
2007-02-15
Kvalitetsredovisning
för kommunala
förskolor och skolor
i Älvsjö
2006
Box 48, 125 21 Älvsjö. Telefon 08-508 21 000. Fax 08-508 21 099. Org. nr 212000-0142
[email protected]
Besöksadress Älvsjö stationsplan 11
www.stockholm.se/alvsjo
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 2 (52)
ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Förskola och skola
Verksamhetsområdeschef
Norra barn- och
ungdomsområdet
Resultatenhetschef/rektor
Förskolor
Södra barn- och
ungdomsområdet
Resultatenhetschef/rektor
Förskolor
- Dalskolan (F-5)
- Sjöängsskolan (F-9)
- Solbergaskolan (F-9)
-
Skolbarnsomsorg
Familjedaghem
Särskolan
Grundskolor
- Broskolan
- Mockasinen
-
-
Citrusgården
Prästängen
Skogsgläntan
Solängen
Sylvester
Vandrarskon
Äppelängen
Familjedaghem
Grundskolor
Bullerbyn
Ekbacken
Emilia/Örtagården
Fantasia
Grindstugan
Gårdsstugan
I Ur och Skur Vindleken
Lillskogen
Matrisen
Mullegården/Knyttegården
Rödkulla
Snöripan
Solkatten
Speldosan
Ekängens skola (F-5)
Herrängens skola (F-5)
Johan Skytteskolan (6-9)
Kämpetorpsskolan (F-5)
Långbrodalsskolan (F-5)
Skolbarnsomsorg
Förskolor, familjedaghem, grundskolor, skolbarnsomsorg och särskola var organiserade i två
barn- och ungdomsområden. Det norra barn- och ungdomsområdet hade ca 1 500 barn och
elever och det södra barn- och ungdomsområde hade ca 2 650 barn och elever inom
förskolan och skolan.
I norra området ingick sju förskolor, två familjedaghem, tre grundskolor med
förberedelseklasser för flyktingelever, särskolorna Broskolan och Mockasinen, integrerad
skolbarnsomsorg samt mellanstadieklubbar. Omslutningen var ca 128 miljoner kronor
exklusive interna intäkter.
I södra området ingick femton förskolor, fyra familjedaghem, fem grundskolor, en
förberedelseklass för flyktingelever, integrerad skolbarnsomsorg, samt
mellanstadieklubbar. Omslutningen var ca 195 miljoner kronor exklusive interna intäkter.
Särskolorna är kommungemensamma. Träningsskolan Broskolan är för elever med grav
autism och träningsskolan Mockasinen är för gravt utvecklingsstörda elever på en tidig
utvecklingsnivå.
Den öppna förskolan är organiserad under verksamhetsområdet social omsorg i
Nätverkshuset tillsammans med andra verksamheter för barn- och ungdomsfamiljer.
Stadsdelsförvaltningen har ett prognostiserat ökande barnunderlag i förskoleåldern 1-5 år
men krympande elevunderlag i skolåldern 6-12 år. Diskussioner för att på ett effektivt sätt
kunna omdisponera lokaler och personal har därför förts under året.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 3 (52)
Ledningsstruktur
Barn- och ungdomsområdena är egna resultatenheter som leds av var sin rektor med ett
varierande antal biträdande rektorer. Varje barn och ungdomsområde ansvarar och
organiserar all verksamhet inom sitt område vilket även innebär att elevhälsoarbetet
organiseras lokalt inom områdena. Arbetet riktar sig till både förskolan och skolan.
Rektorerna hade ett särskilt socioekonomiskt anslag för barn i behov av särskilt stöd på
27,2 mkr, som de fördelade efter behov till de olika enheterna. Till resultatenheternas
förfogande står även stadsdelens Nätverkshus som kompletterar elevvårdsarbetet med
handledning till personal, familjevårdsarbete m.m.
Förskolorna leds av biträdande rektorer och samråd sker med förskolans föräldraråd.
Skolorna leds av en eller flera biträdande rektorer för varje skola. En styrelse med
föräldramajoritet i Solbergaskolan ansvarar för verksamhetsutveckling tillsammans med
rektor, representanter för personalen och elever. En styrelse med föräldramajoritet i södra
området ansvarar för verksamhetsutveckling för hela områdets skolor tillsammans med
rektor, representanter för personalen och elever.
Skolbarnsomsorgen är integrerad i stadsdelens grundskolverksamhet. Personalen är
anställd vid skolorna och ingår i arbetslagen. Gemensam verksamhetsplanering
genomförs av skolbarnsomsorgspersonal och skolpersonal. De olika yrkeskategorierna
arbetar tillsammans och växlar mellan verksamheterna. Detta innebär bättre kontinuitet
för barnen och en fördjupad pedagogisk verksamhet som även utvecklat de bägge
verksamheterna.
Rektorerna har ett gemensamt möte med de biträdande rektorerna en gång per månad för
att ta upp övergripande frågor som bör hanteras på ett gemensamt sätt inom hela
stadsdelsområdet.
Ledarskapet är centralt för hur enheterna fungerar. Ett gott ledarskap skapar förtroende
och tillit till att förskolan och skolan förmår att uppfylla sitt uppdrag. Under året har ett
kompetensutvecklingsprogram i specifika administrativa och ekonomiska ledningsfrågor
för enhetschefer genomförts. Några biträdande rektorer går för närvarande den statliga
rektorsutbildningen.
Kvalitetsarbetet
Utifrån stadens budget för 2006 har verksamhetsområdeschefen tillika stadsdelsdirektören
tillsammans med rektorerna tagit fram förslag till stadsdelsnämndens mål för förskolan.
Förslagen diskuterades därefter med stadsdelsnämnden under en seminariedag för att
sedan fastställas i samband med beslut om budget för 2006. Handikappråd och fackliga
representanter har under arbetet också fått möjlighet att ge sina synpunkter.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 4 (52)
Nämnden har i sina mål för förskolan angett vad verksamheten ska uppnå, samt vilken
kvalitet enheterna allmänt ska erbjuda brukarna. Målen för verksamhetsområdet anger
nämndens åtagande till kommunledningen samt syftar till att styra och säkerställa en
likvärdig grundläggande kvalitet i verksamheterna. Utöver det som här redovisas har
nämnden också ett mål som anger att verksamheternas negativa miljöpåverkan ska minska
genom att andelen ekologiska livsmedel som köps in ska uppgå till minst 15 %,
energianvändningen ska minska samt att alla enheter ska källsortera sitt avfall.
Efter det att förslagen till nämndens mål samt förslagen till enheternas budgettilldelning
tagits fram, gavs enheterna anvisningar för sitt arbete med verksamhetsplaner och budget.
Enheterna ”förtydligade” målen i sina verksamhetsplaner (EVP) till enhetsspecifika
åtaganden med tillhörande arbetssätt och planer för uppföljningar. För skolorna fanns inga
mål framtagna, men läroplanen och skolplanen skulle ligga till grund för skolornas
enhetsspecifika åtaganden.
Enheterna redovisade också utifrån särskilt angivna frågor hur de avsåg att använda
resurserna effektivt för att nå åtagandena inom given budgetram samt också uppgifter om
brukardialog, dialog med medarbetarna, utvecklingsarbete samt budgetförutsättningar.
Enheterna har skrivit in de åtaganden som vänder sig till brukarna i kvalitetsgarantierna
för 2006. I enlighet med stadens anvisningar innehåller kvalitetsgarantierna också en
ingress, uppgifter om rättelse, hantering av synpunkter/klagomål samt vart brukarna ska
vända sig om de vill veta mer.
Förvaltningsledningen har sedan, tillsammans med utvecklingssekreterarna inom
planerings- och utvecklingsavdelningen, gått igenom samtliga enheters förslag till
kvalitetsgarantier. Slutligen har kvalitetsgarantierna fastställts av stadsdelsnämnden.
Enheterna får även anvisningar för att kunna skriva enhetens verksamhetsberättelse /
kvalitetsredovisning. Detta börjar med att vårterminen ska utvärderas i ett dokument
kallat tertialrapport 2. I arbetet med dessa utvärderingar ska också föräldrarnas synpunkter
beaktas. De 22 förskolornas, 2 familjedaghemsenheternas, 8 grundskolornas och 2
särskolornas kvalitetsredovisningar sammanfattas till denna kvalitetsredovisning för
Älvsjös förskolor och skolor 2006.
Två förskolor och en skola deltog i Stockholms stads årliga kvalitetsutmärkelse 2004.
Förskolan Äppelängen vann då kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola och förskolan I Ur
och Skur Vindleken fick hedersomnämnande. 2005 deltog en förskola och en skola. Då
vann förskolan I Ur och Skur Vindleken kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola. 2006
deltog Kämpetorpsskolan i kvalitetsutmärkelsen.
_______________________________
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 5 (52)
ÖPPEN FÖRSKOLA
Den öppna förskolan riktar sig till nyblivna föräldrar och är en mötesplats för
hemmavarande föräldrar med barn i Älvsjö.
Stadsdelsnämndens mål att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och via
elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov
och förutsättningar ligger bl.a. till grund för den öppna förskolans verksamhet.
Personalen samarbetar med mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC).
Personalen från BVC deltar en gång per vecka i öppna förskolans verksamhet och
diskuterar regelbundet de behov som finns i området med personalen.
Öppna förskolan erbjuder en välkomnande, nätverksskapande och barnsäker miljö som
bryter en eventuell isolering. Det är en pedagogisk verksamhet med åldersanpassade
lekar, sång, rim och ramsor. Det finns leksaker och skapande material som ger en
gynnsam miljö för barns utveckling.
Genom samarbetet med integrationsföreningen Bryggan har verksamheten arbetat mot
målet att erbjuda familjer med olika kulturella bakgrunder meningsfulla fritidsaktiviteter.
Öppna förskolan planerar och genomför sommaraktiviteter såsom gårdsfester och
utflykter. Dessa vänder sig i första hand till familjer som inte själva har möjlighet att
kunna erbjuda sina barn dessa upplevelser. Gårdsfesten med musik, clownföreställning,
hoppborg, ansikts- och tatueringsmålning samt förtäring hölls i början av sommaren. 350
personer kom och gick under dagens aktiviteter. Utflykter gjordes till Eskilstuna djurpark,
Tom Titts i Södertälje, Fjäderholmarna, Torekällberget i Södertälje och Gålö havsbad.
Det var 20-50 personer med på varje utflykt. Två veckolånga levande verkstadskurser i
samarbete med Långrbro folkhögskola genomfördes där 20 familjer deltog.
Genom att öka och stimulera föräldrarnas möjlighet till kunskap om barns utveckling blir
barnen trygga och vill utforska omvärlden samtidigt som föräldrarna stärks i sin
föräldraroll. Öppna förskolan erbjuder spädbarnsmassagekurser för nyblivna föräldrar.
Detta stärker anknytningen mellan barn och förälder och ger barnen en god
kroppsuppfattning. Massagen ger också barnet en större trygghet, stärker
självuppfattningen och är därmed bra för utveckling och inlärning. Sammanlagt har det
under året varit 10 föräldragrupper med 6-9 föräldrar med barn som träffats 6 gånger
vardera. Därutöver har öppna förskolan haft 4 individuella coachuppdrag.
Under vårterminen hade den öppna förskolan i genomsnitt 164 besökande per vecka och
under höstterminen var det en ökning till 256 besökande per vecka. Orsaken till detta
bedöms vara det ökande antalet nyfödda barn i stadsdelen. 120 olika familjer besöker
öppna förskolan 2-3 gånger i veckan. Cirka 60 % av besökarna bor i södra barn- och
ungdomsområdet och cirka 40 % i norra barn- och ungdomsområdet.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 6 (52)
FÖRSKOLA
Förutsättningar
31/12 SmåbarnsÅr grupp
2003
22
2004
24
2005
20
2006
29
Antal Genom Storsmå -snitt
barnsbarn små
grupp
343
15,6
33
334
13,9
36
293
14,7
45
391
13,5
44
Antal Genom Totalt
Totalt
stora -snitt
antal
antal
barn stora
grupper barn
55
649
19,7
992
60
683
19,0
1 017
764
17,0
65
1 057
751
17,1
73
1 141
Totalt
genom
-snitt
18,0
16,9
16,3
15,6
Varav
flerspråkiga
antal %
*
*
*
*
223 21%
208 18%
* 2003 och 2004 redovisades inte uppgifterna.
Storbarngrupperna kan delas in i:
Syskongrupper (3-5 år);
8 avdelningar med 138 barn,
17,3 barn/avdelning.
Utvidgad syskongrupp (1-5 år); 36 avdelningar med 613 barn,
17,0 barn/avdelning.
Resursavdelningen omdisponerades till ordinarie avdelning under höstterminen.
Därutöver fanns det
2004; 7 familjedaghem med 23 barn,
2005; 6 familjedaghem med 29 barn och
2006; 5 familjedaghem med 22 barn.
Kommunfullmäktige har fastställt en viktig fråga för förskoleverksamheten:
Minska barnsgrupperna med i genomsnitt två barn per grupp under mandatperioden.
Stadsdelsnämndens mål lyder:
Barngruppernas storlek inom förskoleverksamheterna ska minska.
Detta mål är uppfyllt som framgår av ovanstående tabell. Under 2006 har
barnomsorgsgarantin också uppfyllts.
31/12
År
2004
2005
2006
Antal
barnskötare
113,62
114,57
131,73
FörskolAntal
lärare
övrig
antal % pers.
65,80 35% 10,50
69,51 35% 13,48
70,30 33% 12,83
* 2004 redovisades inte uppgifterna.
Varav
Totalt
specialped.
Personal Barnantal
kompetens
-täthet
täthet
anställda antal
%
*
*
190
0,19
5,4
3,25 1,6 %
198
0,19
5,4
0,30 0,1 %
215
0,19
5,3
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 7 (52)
Andelen förskollärare har minskat sedan 2005 liksom andelen personal med
specialkompetens. 10 avdelningar var utan förskollärare, en ökning med 2 sedan
2005.
Resursanvändning
Hur förskolorna har kompetensutvecklat medarbetarna och nyttjat deras olika
kompetenser
Varje förskola avsätter en pott pengar varje år för kurser, föreläsningar och litteratur för
att ge personalen den kompetensutveckling som behövs för att utveckla arbetsmetoder och
höja kvaliteten på förskolan, men också för den personliga utvecklingen. Även olika
studiebesök har genomförts.
På förskolornas arbetsplatsträffar (APT) diskuteras vilken kompetensutveckling som
personalen behöver utifrån förskolans utveckling i stort. På medarbetarsamtalen tar
biträdande rektor upp den frågan igen för att få fram vilken kompetensutveckling varje
medarbetar behöver. Alla medarbetare har fått någon slags kompetensutveckling under
året. Fortbildningarna har bidragit till ett mer medvetet synsätt och arbetssätt.
De fortbildningar personal gått på är exempelvis datorutbildning, lära sig hur man
fotograferar med digitalkamera, kurser för att öka kunskaperna om dokumentation,
utbildning om läroplanen, teckenspråkskurs, portfolioföreläsning, inspirationsföreläsning
om självkänsla och genusföreläsning samt kurs i läs- skriv- och matematikglädje. All
förskolepersonal i Älvsjö hade en heldagsutbildning med temat ”Barns hälsa”.
Flera pedagoger har under året varit på kompetensfondens olika utbildningar bl.a. har
några medarbetare läst till barnskötare, barnskötare med äldre utbildning har gått
fördjupningskurs och flera har gått en kurs i pedagogiskt ledarskap.
Förskolorna tar tillvara på de olika kompetenserna och delger varandra kunskaper på
APT, planeringsdagar och i det dagliga arbetet. Hälsocoacher på förskolorna har inspirerat
kollegorna med aktiviteter. Arbetslagsledarna har varit på konferens för att vidareutveckla
samarbetet mellan sig i Älvsjö. Schemalagd planeringstid har införts för samtliga
medarbetare på några förskolor. Flera förskolor har pedagogisk handledning av kollegor.
Den pedagogiska utvecklaren för några förskolor har haft utbildning kring läroplanen.
Vidare har hon haft handledning kring pedagogisk dokumentation med de enskilda
arbetslagen. Pedagogiska utvecklaren har anordnat nätverksträffar med sina fyra förskolor
där den lärande inomhusmiljön och dokumentation har behandlats. Nätverksgrupperna har
fått föreläsningar, läst gemensam litteratur och gjort studiebesök.
Plussjobbare med andra kompetenser än de som redan finns på förskolorna har också
anställts och de har kompletterat och tillfört verksamheten nya utvecklingsidéer.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 8 (52)
Hur förskolorna har nyttjat och utformat lokaler, pedagogisk miljö och lekmaterial
Förskolorna har de senaste åren arbetat med den inre lärande miljön och därmed byggt
upp en god pedagogisk lärandemiljö utifrån barnens ålder, behov och intressen.
Personalen för hela tiden en aktuell diskussion om lokalerna och hur de kan nyttjas på
bästa sätt. Nyttjandet varierar varje år från barngrupp till barngrupp eftersom den
pedagogiska miljön ska väcka barnens lust att leka och skapa. Några förskolor har även
införskaffat digitalkameror för dokumentationsarbetet.
Materialet på några förskolor har blivit kartlagt och inventerat i syfte att skapa en
stimulerande inomhusmiljön. Diskussion har förts kring det pedagogiska materialet och
de aktiviteter som barnen deltar i. Vidare har förskolor observerat hur barnen förhåller sig
till materialet och funnit att synlig materiel uppmuntrar barnen till olika aktiviteter och
lekar.
Flera förskolor har i dag en pedagogisk inomhusmiljö där materialet är placerat väl synligt
i barnens höjd för att väcka deras nyfikenhet och lust att erövra ny kunskap. Några
förskolor har iordningställt lokalerna så att barnen kan ta för sig av material som de vill
använda för sina olika uttryck som t.ex. skapande, experiment, pussel, böcker,
konstruktionslek, vatten och rollek.
Utomhus och inomhusmiljön förbättras således ständigt efter de behov som finns.
Hur förskolorna har arbetat fram likabehandlingsplaner
Arbetet med att främja likabehandling för att motverka diskriminering och annan
kränkande behandling grundar sig, förutom på skollagen, på lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft
2006-04-01.
Mall för förskolornas likabehandlingsplan har arbetats fram av arbetsgrupp bestående av
biträdande rektorer både i norra respektive södra barn- och ungdomsområdet. Alla
förskolor i respektive område har samma likabehandlingsplan, dock med lokala varianter
beroende på förskolans arbetssätt. Arbetssätten har tagits fram av personal på respektive
förskola. Detta befäster kännedomen om planens innehåll. Planen har beslutats på
förskolornas arbetsplatsträffar (APT). Några förskolor har sedan diskuterat
likabehandlingsplanen på föräldraråden.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 9 (52)
Målen för förskolan
Målen för förskolan är de nationella målen i läroplanen Lpfö 98 och de prioriterade
områdena i stadens förskoleplan. Dessa har samlats i fyra målområden. Under respektive
målområde anges även särskilda uppdrag för nämndernas förskoleverksamhet från stadens
budget 2006. Utifrån dessa mål har nämnden antagit egna mål och enheterna har utarbetat
enhetsspecifika åtaganden för respektive målområde.
Målområde
Normer och
värden
Lärande och
utveckling
Inflytande
Samverkan
Samverkan med
förskola, förskoleklass och skola
Samverkan
Måldokume
nt
Läroplan
Normer och värden Utveckling och
lärande
Barns inflytande
Förskoleplan
Olikheter som
tillgång
Språk,
kommunikation
kultur
Barns inflytande
Följa, utveckla och
sprida erfarenheter
kring
språkutveckling i
förskolan.
Utveckla
formerna för
utvecklingssamtal
, föräldramöten
och olika former
av föräldraråd för
enheter och för
hela stadsdelen.
Alla barn och alla
föräldrar ska ges
möjlighet till
inflytande samt
tydlig information
vad gäller både
det enskilda
barnet och
förskolans
verksamhet.
Budget
Nämndens
mål
Erbjuda barn i
behov av särskilt
stöd de insatser
som krävs för att
var och en på ett
fullgott sätt kan
delta i
verksamheten.
Alla barn ska få
trygghet samt lära
sig respekt och
tolerans för andra,
andras åsikter och
olikheter.
Alla barn i behov
av särskilt stöd ska
genom tidig
upptäckt och via
elevhälsan/Nätverk
s-huset ges
adekvata insatser
som utgår från den
enskildes behov
och förutsättningar.
Alla barn ska
utvecklas både
socialt och som
individer genom lek,
lärande och
språkutveckling.
Förskola och hem
Utveckla och
förbättra formerna
för övergång från
förskola till
grundskola och
skolbarnsomsorg.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 10 (52)
Utbildningsförvaltningens inspektion 2006 av förskolan Fantasia
Utbildningsförvaltningen har under 2006 gjort inspektion på en förskola. Inspektörernas
sammanfattande bedömning av förskolan Fantasia var att det inom förskolan finns ett gott
arbetsklimat med engagerad och utvecklingsinriktad personal. I förskolan finns goda
exempel på ett fint förhållningssätt till barnen och en strävan att ge barnen inflytande. För
att förskolan ska nå en bättre måluppfyllelse utpekade inspektörerna några
utvecklingsområden som bör prioriteras. Dessa var att schemalägga planeringstid för
personalen, utveckla styrdokumenten och implementera Förskoleplan för Stockholms
stad, jämställdhetsarbetet, arbetet med natur och miljö, den pedagogiska miljön, strategier
för den pedagogiska dokumentationen, strategier i arbetet med modersmålsstödet och
samverkan med samtliga skolor som barnen går till.
Förskolan Fantasia har arbetat med dessa områden och förbättrat dem under året.
Arbetssätt för att nå måluppfyllelse
Normer och värden
Inom målområdet normer och värden har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt
för att nå måluppfyllelsen.
Nämndens mål att alla barn ska få trygghet
För att ge barn och föräldrar en trygg start har några förskolor skickat välkomstbrev och
hälsat barn och föräldrar välkomna till förskolan. I brevet framgick när barnet ska börja
och vem som var ansvarig för inskolningen. Förskolan skickade också med ett förslag till
inskolningsschema. På informationsmötet presenterar pedagogerna sig, sitt arbetssätt och
förskolans verksamhet. De besvarar föräldrarnas frågor och funderingar inför
invänjningen och barnens framtida vistelse på förskolan. Vid samma tillfälle delades
blanketter ut för barnens vistelsetider, allergier m.m.
Några förskolor ber om fotografier på familjen, mamma, pappa, syskon, far- och
morföräldrar samt eventuella husdjur. Dessa används sedan till en trygghets-/familjetavla,
som hängs upp i barnens ögonhöjd. Fotografierna är upptakten till portfolion med
dokumentation i skrift och bild som följer barnet under hela vistelsen på förskolan.
Förskolan tar reda på barnets historia före förskolan, vad barnet tycker bra och dåligt om
samt mat- och sovvanor m.m.
Alla barn som har börjat under året har haft minst tio dagars inskolning. Perioden har
dock anpassats utifrån det enskilda barnets behov. Under inskolningsperioden har
föräldrarna getts möjlighet att diskutera frågor och funderingar med personalen.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 11 (52)
Samtalen vid hämtning och lämning har prioriterats av flera förskolor. Tillsammans med
barn och föräldrar har personalen vid lämning pratat om hur kvällen och morgonen varit.
Vid hämtning har man samtalat om dagens aktiviteter och hur dagen har varit för barnet.
Förskolorna har fasta rutiner och aktiviteter för att skapa trygghet och tidsuppfattning. Det
är tydliga övergångar mellan olika aktiviteter. Pedagogerna har gemensamma ”regler”.
Personalen förklarar t.ex. varför de säger nej. Pedagogerna äter tillsammans med barnen
vid frukost, lunch och mellanmål. Knapersamling (grönsaksbitar) före maten gör att
barngruppen blir lugnare när de ska sätta sig till bords. På vissa avdelningar har barnen
och pedagogerna bestämda platser och på andra får man välja var man vill sitta. Alla barn
vilar en stund efter lunch. En del sover, en del har läs- och skrivstund och andra har sagoeller musikstund.
Schema och planering är anpassad så att vuxna finns i barnens närhet både utomhus och
inomhus. Det finns alltid ordinarie medarbetare på varje avdelning. Vid utelek på gården
och i skogen har personalen god uppsikt över barnen. Vartefter barnen går hem på
eftermiddagarna stryks deras namn från en lista.
Såväl inomhus som utomhusmiljön kontrolleras. Fel och brister ska omedelbart
rapporteras. Några förskolor dokumenterar alla anmälda brister i en för ändamålet avsedd
pärm som sammanställs en gång per år inför den årliga kvalitetsredovisningen.
Förskolorna har en pärm med viktiga upplysningar om varje barn. Pärmen fungerar vid akut
uppkomna situationer och hålls uppdaterad. En första hjälpen väska och mobiltelefon finns
alltid med till skogen och på utflykter. Rutiner och handlingsplaner finns också för olika
händelser och situationer i en pärm tillgänglig för samtliga medarbetare. Man går igenom
handlingsplanerna på personalens utvecklingsdagar i syfte att förbättra rutinerna. Vid
händelser som rör rutiner och handlingsplaner diskuteras dessa på nästkommande APT.
Nämndens mål att lära sig respekt och tolerans för andra, andras åsikter och olikheter
Det prioriterade området i förskoleplanen olikheter som tillgång
Förskolorna har arbetat med att skapa förutsättningar så att barnen på olika sätt har fått
utrymme att uttrycka sina tankar och åsikter. I den dagliga verksamheten som t.ex.
samlingar och måltider har det funnits möjlighet att få komma till tals och uttrycka sig
fritt. De barn som inte själva har tagit initiativ till att uttrycka sina tankar och åsikter har
genom en vuxen uppmuntrats till att föra fram dessa. Barnen har övat på att lyssna på
varandra. Barnen uppmuntras också till att försöka uttrycka sina behov på ett sätt så att
andra förstår vad de vill. Personalen är noga med att följa upp konflikter som behöver
vuxenstöd. Några förskolor arbetar också med beröringslekar för att utveckla barnens
empatiska förmåga, utomhuslekar som t ex ”När katten är lat”, ”Önskeringen” och
tafattlekar.
Digitalkameran används flitigt i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. I
situationer där barnen har varit hjälpsamma och visat empati dokumenteras vänlighet,
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 12 (52)
kamratskap och samarbete. Samtal mellan barn och pedagoger sker regelbundet med stöd
av dokumentation i portfolio som finns tillgänglig för barnet. Några förskolor har
intervjuat de äldre barnen om känslor och hjälpsamhet.
Förskolorna har i sina åtaganden flera områden, där olikheter kommer in som ett
arbetssätt. I dessa åtaganden kommer de hela tiden tillbaka till att alla inte är lika.
Personalen uppmuntrar, stimulerar, lyssnar och pratar med barnen om likheter och
olikheter samt att alla har lika värde och att man ska respektera varandra som man är.
Personalen ska föregå med gott exempel och alltid inse att de är förebilder för barnen.
Genom att vara empatiska själva, visar de vägen för barnen. De visar på hur man löser
konflikter på ett bra sätt och lär barnen att ”göra” förlåt.
Varje barn blir respekterat för den det är. Personalen lyssnar till barnens åsikter och låter
barnen göra olika saker beroende på behov och önskemål. Barnen får jämföra sina
ögonfärger, titta på vem som är längst och äldst samt mäta varandra med band eller med
kottar i skogen. Personalen pratar om olikheter och fördelarna med det. De uppmuntrar
barnen till att använda sin kreativa förmåga. Barn som kan något speciellt får visa de andra
barnen. Ett exempel kan vara när ett barn kan spelreglerna till ett spel, då visar barnet de
andra barnen. Även måltidssituationen används för att prata lite mera med barnen om att ett
barn t.ex. inte får äta fläsk och varför. På det sättet får barnen kunskap om andra kulturer.
Förskolorna arbetar dagligen med att stärka alla barns självkänsla och att de ska känna att
de duger och är bra på olika saker. I det dagliga arbetet kommer det hela tiden situationer
som det gäller att fånga upp så att barnen ber varandra om hjälp och hjälper varandra
m.m. Detsamma gäller i det empatiska arbetet, där personalen är viktiga förebilder.
Barnen hjälper en kompis, kanske tröstar eller hämtar hjälp.
Pedagogerna bemöter barnen positivt och vägleder i konflikter De stärker på så sätt
barnens empatiska förmåga. I leken tränar barnen sig att respektera och förstå varandras
olikheter i sitt sätt att vara, tänka osv. Barnens identitet och självkänsla stärks bl.a. genom
barnens portfolio, som de ofta tittar i, och där de också ser sitt eget lärande över tid.
När det gäller förskolans arbete med barnen är det viktigt att se till att flickor och pojkar
får samma möjligheter, rättigheter och även skyldigheter. Flera förskolor har arbetat
utifrån vad pedagogerna lärt sig eller har fått uppgifter att göra med barnen från
genusprojektet. Det har varit mycket både roligt och givande för barn och personal.
I arbetet med barnen har förskolan beaktat barns olikhet vid planering för att utforma den
pedagogiska miljön. Böcker finns för olika intressen och åldrar, olika kläder varierar för
rollekar, olika material finns för konstruktion och bygglekar osv.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 13 (52)
Nämndens mål att alla barn i behov av särskilt stöd ska genom tidig upptäckt och via
elevhälsan/Nätverkshuset ges adekvata insatser som utgår från den enskildes behov
och förutsättningar
Genom dokumentation, barnobservationer, barnintervjuer i den dagliga verksamheten,
diskussioner med arbetslaget och i utvecklingssamtalen med föräldrarna har förskolorna
haft stora möjligheter att upptäcka om ett barn behöver särskilt stöd och pedagogiska
hjälpmedel.
Därefter har personalen diskuterat med berörda föräldrar om barnets behov av särskilt
stöd. Tillsammans med föräldrarna har förskolan utarbetat en handlingsplan som
innehåller åtgärd, omfattning, tidsplan och utvärdering. Förskolan står alltid i nära kontakt
med föräldrarna om det som bestämts i handlingsplanen/åtgärdsprogrammet och om hur
barnet utvecklas från tid till annan. Personalen har fortgående diskussioner i arbetslaget
för att kunna utföra ett så gott arbete som möjligt kring barnets svårigheter och för att
kunna tillgodose barnets individuella behov. Handlingsplanen följs kontinuerligt upp
tillsammans i arbetslaget, på planeringsmöten och med ledningen inför
utvecklingssamtalen med föräldrarna.
Från barnets vardag finns dokumentation sparad i den egna portfolion. Portfolion är ett
instrument för att dokumentera varje individs egen utveckling. Portfolio är synlig och
tillgänglig så att barnen när som helst kan se och reflektera över sin egen utveckling.
Därigenom får barnen möjlighet att följa sin egen utveckling och föräldrarna blir delaktiga
och får underlag för utvecklingssamtalen med pedagogerna.
I de fall föräldrar har annat språk och inte talar svenska har tolk erbjudits. I en del fall har
förskollärare haft anledning att konsultera specialist för att rådgöra. Föräldern blir
informerad och har ibland erbjudits möjlighet att gå vidare med särskild träning eller
konsultation. Förskolorna har således samarbetat med specialister när behov uppstått.
Några avdelningar har haft handledning av specialpedagog för barn med särskilda behov.
Utveckling och lärande
Inom målområdet utveckling och lärande har förskolorna arbetat på ett mycket
tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen.
Nämndens mål att alla barn ska utvecklas både socialt och som individer genom lek och
lärande
Enheternas pedagogiska inriktningar samt profiler gör att arbetssätten varierat mellan
förskolorna men målet har varit detsamma. Många grupper är uppbyggda med barn i olika
åldrar för att på ett vardagligt och naturligt sätt få kunskap av äldre kamrater.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 14 (52)
Att reda ut missförstånd och konflikter är en del av barnens sociala utveckling och
beskrivs under rubriken normer och värden.
Lek och lärande i vardagen utgår från barnens nyfikenhet och lärande. Materialet är
tillgängligt och anpassat för barnens åldrar och behov. Personalen erbjuder och
introducerar nya material och leksaker. I det skapande arbetet har barnen tillgång till olika
material av olika kvalité så att det egna uttrycket får nyanser. Vidare håller några
förskolor på att organisera om den pedagogiska verksamheten för att skapa möjligheter att
arbeta i mindre grupper som underlättar dialogen med det enskilda barnet.
Förskolorna går på teater och museer för att barnen ska få nya upplevelser och för att
utmana barnens tänkande. Förskolorna arbetar med grupplekar och dramaövningar för att
tydliggöra situationer och bemötanden. Personalen ställer lagom stora krav och låter
barnen pröva på utan att avbrytas. Förskolorna låter barnen växa i sina uppgifter i dialog
med vuxna.
Förskolorna uppmuntrar barnen att komma fram till egna lösningar i olika sammanhang.
Personalen är ibland noga med att inte ha några färdiga lösningar utan uppmuntrar barnen
att genom undersökningar i vardagen komma fram till egna lösningar. På så sätt skapas en
tilltro hos barnen om sin egen förmåga.
Barnen tränar sin motoriska utveckling vid olika övningar ute och inne, genom musik,
rörelse och dans, olika sorters byggmaterial, genom att gå på olika underlag, klättra i träd
och berg, gå på stigar, hoppa från sten till sten, bygga kojor, leka med naturmaterial osv.
Barnen får grundläggande matematisk förståelse genom att i samlingen räkna hur många
som är med, räkna bestick, tallrikar och glas vid dukningen, ta fram hur många madrasser
som behövs till vilan, räkna sina fingrar, hur många penslar behövs, städa fem saker var,
ta bort och lägga till, vid påklädningen, genom räknesagor, räkneramsor, i olika spel, i
byggkonstruktion, vid rumsorientering, vid bakning, vid vattenlek då de öser med olika
stora kannor och burkar samt genom att studera olika former.
Förskolorna utvecklar barnens miljötänkande bl.a. genom att besöka den närliggande
skogen regelbundet. Vid skogsutflykter stimuleras barnen att upptäcka naturen och dess
skiftningar genom att samla löv, kottar och studera växter och djur. Skogsutflykterna har
genomförts oavsett väder så att barnen fått uppleva hur naturen ändrar sig efter årstid och
väderlek. Vid utflykter plockas naturmaterial som används till att skapa och att berätta för
andra vad man varit med om under dagen.
Pedagogerna skapar utrymme och miljö för barnens lek. Barnen på några förskolor har
odlat i rabatter på gården. I växthuset på Sylvester har det varit full aktivitet på såväl
växter som barn. Växthuset har el och går därför att använda hela året.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 15 (52)
En medarbetare på varje förskola har ansvar för att miljöarbetet på förskolorna
kontinuerligt fortskrider. Några förskolor har låtit barnen vara delaktiga i källsorteringen
och tömt i förskolans källsorteringsfraktioner.
Flera förskolor har varit delaktiga i lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning.
Detta är berikande för den pedagogiska utvecklingen och stimulerar pedagogerna som får
ta del av ny forskning och se varierande pedagogiska metoder i barnens lärande.
Nämndens mål att alla barn ska språkutvecklas
Det prioriterade området i förskoleplanen språk, kommunikation och kultur
Språket har använts i alla vardagssituationer som t.ex. vid på- och avklädning samt
måltiderna, där personalen i samtalet konkret benämnt allt i barnets omgivning.
Vidare har pedagogerna stimulerat språket genom att läsa och berätta sagor, ibland med
hjälp av storböcker och flanotavlor, dramatisera sagor, använda sig av handdockor,
språkpåsar osv. På några förskolor gör barnen sagoböcker som plastas in. Förskolorna
köper in en hel del litteratur till barnen.
Sång, sånglekar, rimsagor och rimord är också viktiga inslag liksom ordlappar med barnens
namn, maträtter, veckodagar m.m. Några förskolor har egna ordlådor för 5-åringarna.
Många möjligheter har tillvaratagits för kommunikation i barngrupperna t.ex. i samlingar,
på utflykt och under pågående projektarbeten. Barnen uppmuntras att uttrycka sina behov,
önskemål och känslor. Barns olika uttryck har således uppmuntrats, stimulerats och
respekterats.
Förskolorna har också tittat på och i viss mån mätt barnets språkutveckling. I portfolio
under fliken ”Jag” synliggörs hur barnet i olika projekt utvecklas i sitt språk, t.ex. från ettord-satser till längre meningar, känna igen bokstäver till att skriva sitt namn, känna igen
siffror till att räkna till tre osv. Alla barn som går över till förskoleklass från förskolorna i
södra området får göra uppgifter enligt ett läsutvecklingsschema (LUS) där de ska uppnå
nivå 2. LUS är ett diagnostiskt redskap för att se barnens utveckling när det gäller
begreppsförståelse och ordbilder.
Bullerbyn är en förskola med profilering läs- och skrivutveckling. Där har språk och
kommunikation en extra viktig framtoning.
För att dokumentera använder sig flera förskolor ofta av videokamera, digitalkamera och
vanlig kamera. De fotograferar de aktiviteter de har och dokumenterar också barnens
utveckling kontinuerligt i portfolion. Inför utvecklingssamtalet har särskilda observationer
gjorts för att kartlägga språket.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 16 (52)
Vid utvecklingssamtal för föräldrar med annat språk påtalar förskolan vikten av att de
använder sitt egna modersmål hemma. Flerspråkiga barn är i behov av stimulans på
samtliga språk som de talar. De föräldrar som har annat hemspråk har erbjudits
hemspråksträning för sitt barn. Fem barn har fått detta under året men sju barn har ansökt
och det har ännu inte gått att ordna detta genom utbildningsförvaltningens Språkcentrum.
Förskolorna upplever det också positivt när de får vikarier med ursprung i andra länder.
På förskolan Citrusgården har cirka en tredjedel av barnen någon förälder som är född i
ett annat land än Sverige. Förskolan har lagt tyngdpunkt vid arbetet med språket.
Förskolan har arbetat med språkutveckling genom att i den dagliga verksamheten
benämna saker i barnens omgivning. Vid samlingar har personalen använt språkpåsar
samt att de i stor utsträckning sjunger sånger och läser sagor.
Kulturutbudet för barnen är stort i förskolorna. De åker iväg ett flertal gånger per år på
olika aktiviteter. Barnen får del av teaterutbudet, gå på museum och olika
traditionsbundna aktiviteter. Förskolorna använder sig av närområdets utbud t.ex. bio
samt rim och ramsor på biblioteket. De lånar också böcker från bokbussen som kommer
till förskolan samt besöker biblioteket mer regelbundet. Exempel på aktiviteter är att 2-3
åringarna har gått på rim och ramsor och 5-åringarna har gått på Farbror Fläskkorvs
musikverkstad.
Barns inflytande
Inom målområdet barns inflytande har förskolorna arbetat på ett mycket tillfredställande
sätt för att nå måluppfyllelsen.
Nämndens mål att alla barn och alla föräldrar ska ges tydlig information samt
möjlighet till inflytande vad gäller både det enskilda barnet och förskolans
verksamhet
Förskolorna har i större utsträckning utformat verksamheten så att barnen fått möjlighet
att påverka innehållet. Verksamheten har planerats både efter förskolans åtaganden och
efter behov hos det individuella barnet och barngruppen.
Genom att observera och lyssna när barnen samtalar och leker får personalen information
om barnens intressen. På samlingar frågar de barnen vad de vill göra på förskolan och vad
de är intresserade av för tillfället. Genom barnintervjuer får de också reda på vad barnen
tycker om att göra på förskolan. I samlingar tas gemensamma beslut med barnen. På
småbarnsavdelning observeras barnen och genom att tolka deras signaler har de bemötts
utifrån sina intresseområden.
Flera förskolor har under året gjort stora satsningar på den lärande inomhusmiljön och
genomfört inventering av materialet. Personalen har därefter skapat en inomhusmiljö med
olika stationer på avdelningarna vilket medfört att barnen har möjlighet att göra egna val.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 17 (52)
Materialet är placerat väl synligt på hyllor i barnens höjd så att de själva kan nå färg,
papper, trolldeg, pussel, klossar, sagoböcker etc. Stationerna är utformade utifrån barnens
intresse, behov och mognad. Förhoppningsvis inbjuder det till att barnen upptäcker nya
utmaningar och utvecklar sin fantasi. Personalen har också sett till att det finns tillgång
och valmöjlighet till olika sorters lekar.
Förskola och hem
Inom målområdet förskola och hem har förskolorna arbetat på ett tillfredställande sätt
för att nå måluppfyllelsen.
Nämndens mål att alla barn och alla föräldrar ska ges tydlig information samt
möjlighet till inflytande vad gäller både det enskilda barnet och förskolans
verksamhet
Inom förskolan har man en daglig kontakt och är skicklig på att hantera
meningsskiljaktigheter direkt på plats. Vid klagomål reder man ut detta mellan inblandade
parter så fort som möjligt. Vid större meningsskiljaktigheter kallar man till gemensamt
möte. Personalen för regelbundna diskussioner om hur de kan utveckla bemötandet mot
föräldrar.
Några förskolor har möten eller öppet hus för föräldrar som är intresserade av att välja
den förskolan. Föräldrar som har barn som ska börja på förskolan har inbjudits till ett
informationsmöte. Detta beskrivs utförligare under rubriken normer och värden.
Föräldrar vars barn har börjat i förskolan får information om verksamheten genom
förskoleråd, föräldramöten, månadsbrev, informationstavlor, almanackor samt vid
lämning och hämtning.
Några förskolor har en skriftlig veckoplan väl synlig på varje avdelning för föräldrarna
där förskolan delger verksamhetens innehåll. Information finns om barnets dag hos den
pedagog som har ansvar för stängning eller hos barnets avdelningspersonal. På några
förskolors avdelningar finns anslagstavla med almanacka och en resumé av dagen.
Flertalet förskolor dokumenterar varje barns utveckling och lärande i en portfolio. Den
finns alltid tillgänglig för föräldrarna så att de kan följa barnets arbete. Portfolion följer
med barnet från åren i förskolan till det börjar i förskoleklassen.
Förskolorna erbjuder alla föräldrar minst ett utvecklingssamtal per år. Då talar man om
barnets kompetenser, intressen och utvecklingsbehov. Tillsammans med föräldrarna
utarbetades en individuell utvecklingsplan, vilken följs upp i den dagliga kontakten och
vid nästa utvecklingssamtal.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 18 (52)
De flesta förskolor har ett föräldramöte per termin. Förskolorna har också föräldraråd
minst två gånger per termin där föräldrarepresentanter, personal och biträdande rektor kan
diskutera förskolans verksamhet. Alla föräldrar kan lämna sitt bidrag till
föräldrarepresentanterna eller lägga brev i en speciell låda. Föräldrar har bl.a. deltagit i
diskussionen om värdegrundsfrågor. Rektor för södra barn och ungdomsområdet träffar
föräldrarepresentanter i föräldraråd två gånger per termin. Då får föräldrarna också
information från rektor om vad som händer i hela barn- och ungdomsområdet vad gäller
både förskola och skola.
Under 2004 startade ett stadsdelsövergripande förskoleråd. I förskolerådet ingick
föräldrarepresentanter från förskolor, politiker från stadsdelsnämnden samt tjänstemän
från förvaltningen. Rådets ordförande hade valts ur föräldragruppen. Rådet har träffats en
gång på våren och en gång på hösten. De frågor som har varit på dagordningen är antalet
inskrivna barn, personaltäthet, barnomsorgskön, barnprognoser, barnstugeutbyggnad,
budgetutfall, budgetförutsättningar, tema kvalitet i förskolan, det politiska maktskiftet och
val av föräldrar till Skolverkets inspektion. Rådet avskaffades i samband med maktskiftet.
Samverkan med förskoleklass och skola
Inom målområdet samverkan med förskoleklass och skola har förskolorna arbetat på ett
tillfredställande sätt för att nå måluppfyllelsen.
Det prioriterade området i förskoleplanen samverkan
Vid övergången från förskola till skola erbjuds alla föräldrar ett överlämnandesamtal med
deltagande av pedagoger från förskolan och skolan. Då har barnet fått visa upp och lämnat
över sin portfolio till förskoleklassens pedagog. På så vis kan mottagande pedagoger i
förskoleklassen få kunskap om barnet och dess utveckling.
Förskolorna i södra området har inför överlämnandet av barnens portfolio utarbetat rutiner
tillsammans med förskoleklasserna. Detta har pågått under ett flertal år. De har
gemensamt kommit fram till de flikar som finns i portfolion och vad de ska innehålla.
Skolorna informerar förskolorna om hur intagningen går till, datum för alla möten både
med föräldrar och barn och när de ska besöka förskolorna.
Förskolorna i Solberga har en välutvecklad handlingsplan för att förbereda barnen inför
förskoleklassen i Dalskolan och Solbergaskolan.
Förskolorna i Örby slott/Liseberg har haft överlämningssamtal med Sjöängsskolan
tillsammans med föräldrar. Barnen har gjort besök i skolan i sina planerade förskoleklasser.
Barnen fick möjlighet att träffa sina nya klasskamrater, blivande lärare och övrig personal.
Efter att barnen valt ut sitt bästa självporträtt och en intervju om Vad jag kan överlämnades
portfolio till förskoleklassens pedagog. Under skolåren fortsätter barnen att samla
dokument i sin portfolio.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 19 (52)
Resultat samt bedömning och analys av måluppfyllelse
Förskolorna strävar efter att ständigt förbättra verksamheten. Jämförelsevis mot 2005 har
de flesta förbättringsförslag genomförts under 2006. Det viktiga arbetet med att tydliggöra
mål, åtaganden och arbetssätt samt med att utveckla uppföljningsmetoder för varje barn
och för verksamheten har fortsatt. All personal inom förskolorna har arbetat med att
utveckla de enhetsspecifika åtagandena utifrån läroplanen. Medvetenheten om läroplanens
strävansmål har därför ökat starkt i verksamheterna.
Medarbetarna har i sina självutvärderingar en gång per termin bedömt att åtagandena har
uppfyllts på ett tillfredställande sätt. Åtagandena har följts upp och utvärderas vid
medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar och planeringsdagar genom
pedagogiska diskussioner, i avdelningens verksamhetsplaner och skriftliga utvärderingar.
Alla synpunkter och klagomål har också dokumenterats och diskuterats.
Några förskolor har arbetat med att konkretisera läroplanen och övriga styrdokument för
att sedan omsätta dessa i förskolans EVP för 2007. Under året utarbetade några förskolor
en bedömningsmall för att bättre kunna ha en överblick över alla delområden i åtagandet.
Detta gjorde att det blev lättare för pedagogerna att bedöma fler moment under ett
åtagande. Förskolorna har således utvecklat nya arbetssätt och uppföljningsmetoder för att
utvärdera det pedagogiska arbetet. Medarbetarnas medvetenhet har ökat genom att de
diskuterat praktik i olika pedagogiska forum och genom olika fortbildningsinsatser.
Antalet förskollärare har ökat på några av förskolorna. Deras kompetens har stor
betydelse för kvaliteten i förskolan.
Förskolorna har sett över schemaläggningen så att all personal har planeringstid för att
dokumentera kontinuerligt. Pedagogernas planeringstid har också schemalagts för mer
samplanering och bl.a. pedagogiskt forum har införts. Förskolorna arbetar hela tiden med
vi-känslan i personalgruppen genom friskvårdsaktiviteter tillsammans och arbete över
avdelningarna.
Varje ansvarspedagog har dokumenterat barnens utveckling i förhållandet till åtagandena i
barnens portfolio. Avdelningarna har i sin egen verksamhetsplan redovisat organisation,
rutiner, ansvarsområden och de aktiviteter barnen är involverade i. Dokumentation sker
kontinuerligt och görs med hjälp av observationer, digitalkamera och videokamera.
Verksamheten och det enskilda barnet har därmed synliggjorts.
I miljöarbetet har målet nåtts fullt ut. Barnen har blivit mer miljömedvetna. Miljön
fungerar som en röd tråd och involveras i alla aktiviteter som sker i några av förskolorna.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 20 (52)
Barnen är nu också i större utsträckning delaktiga i miljöarbetet, sedan de nya sophusen
ställts upp. Andelen ekologiska livsmedel har dessutom ökat på förskolorna. Förskolan
Sylvester har även i år fått miljödiplom.
Förskolornas ekonomi har varit god och det har betytt att de i slutet på året har inhandlat,
böcker, inventarier, arbetskläder, kamrer, datorer, mycket förbrukningsmaterial m.m.
Normer och värden
Inom området normer och värden bedöms målen uppnådda. Målet för barn i behov av
särskilt stöd är i hög grad uppnått.
Inskolningen har utvärderats med föräldrar och ansvariga pedagoger. Föräldrarna har varit
nöjda med bemötande och invänjning samt att det alltid funnits en ordinarie personal på
avdelningen vid sjukdom.
De dagliga samtalen tillsammans med barn och föräldrar har medfört att personalen haft
möjlighet att tolka barnens signaler och möta barnet där det befinner sig.
Barnen har övat på att lyssna på varandra. Arbetsmetoden har gett barnen vidgade
perspektiv och ökad förståelse för att det finns olika sätt att tänka, uttrycka sig samt att vi
är olika och har olika förutsättningar. De nya perspektiven har stärkt både barnens empati
och självkänsla. Vid observationer och genom utvecklingssamtal framgår att barnen
uppvisar ett positivt samspel med andra. Man pratar med och lyssnar på andra barn, deltar
i trivsamma samtal med vuxna och de flesta kan ta hänsyn till andra genom att vänta på
sin tur och låta andra barn leka själva.
Förskolorna har börjat arbeta mer målinriktat med genusfrågor. De har under året sökt
medel från Kompetensfonden för att intensifiera och utveckla det pedagogiska arbetet
med jämställdhet i verksamheten. All personal har fått en föreläsning och en genuspilot
från varje förskola har haft fem tillfällen med inköpt handledning. Genuspiloten har
delgett övriga pedagoger på förskolan vad man lärt sig under utvecklingsarbetet.
Inom all förskolverksamhet har barnen en trygg fysisk och psykisk miljö. Detta är ett
resultat av att personalen bl.a. är uppmärksam på fel och brister i den fysiska miljön både
inom- och utomhus. Felen anmäls och åtgärdas i allmänhet omgående. Synpunkts- och
klagomålshanteringen är också instrument som allt fler enheter använder aktivt för att
åstadkomma en allt mer trygg fysisk och psykisk miljö för barnen.
Att identifiera vilka barn som är i behov av mer stöd är inte svårt utan det är att hitta den
bästa pedagogiska metoden att åtgärda svårigheterna. En heldag med temat barnhälsa
genomfördes vecka 44 för all förskolepersonal ena dagen och all skolpersonal den andra
dagen. De flesta enheter anser att de har kunnat ge det särskilda stöd som barnen varit i
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 21 (52)
behov av. De barn som har haft extra resurs har efter avslutad termin i de allra flesta fall
upplevts haft en positiv utveckling.
Utveckling och lärande
Inom området utveckling och lärande bedöms målen helt uppnådda.
Förskolorna har introducerat metoder för dokumentation i syfte att synliggöra
lärandeprocessen för barnen, pedagogerna och föräldrarna. Barn och vuxna har arbetat
tillsammans med dokumentation av barnens miljö i arbetet med porfolio. Fotografier och
intervjuer synliggör arbetet. Resultat finns dokumenterat i barnets portfolio.
Dokumentationen kring tema- och projektarbete har varit till god hjälp för barnen att
minnas, samtala och reflektera över vad de har varit med om samt att de har fått syn på
sitt eget lärande. Både barn, föräldrar och pedagoger anser att de metoder som
introducerats för dokumentation medfört att barnens utveckling och lärande har
synliggjorts tydligare och att det också har utvecklats och fördjupats.
Personalen har vid samlingarna uppmuntrat barnen att beskriva materialet i språkpåsarna
och att återberättat sagorna, vilket man sett har utvecklat deras språk. En annan viktig
grundsten i arbetet med språket har varit de enskilda samtalen med barnen, vilket lett till
goda resultat. Läsutvecklingsschemat (LUS) visar också på goda resultat. Den fortsatta
utvecklingen av läs- och skrivglädje på Bullerbyn har gjort att barnen har blivit mycket
inspirerade och några barn läser lite grann.
Vidare har förskolorna kartlagt och inventerat den lärande inomhusmiljön för att ringa in
behovet av materiel. Förskolornas miljöer och material har utvecklats och förändrats. På
avdelningarna är olika stationer utformade utifrån barnens intresse, behov och mognad.
Materialet är placerat väl synligt i barnens höjd och detta medförde att barnen gör egna
val. Personalen har observerat hur barnen förhåller sig i en miljö där materialet är
lättillgängligt och uppmärksammat att de tar mer initiativ till olika lekar. Förändringen har
lett till att barnen blivit mer självständiga.
Skogsutflykterna har gett barnen rika naturupplevelser och de har utvecklat en ökad
förstålelse för naturen samt vikten av att värna om den. Barnens upplevelser i skogen har
bearbetats med en tydlig röd tråd i tema och projekt genom skapande, sång, sagoläsning
och samtal.
Barns inflytande
Inom området barns inflytande bedöms målen helt uppnådda.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 22 (52)
Barns inflytande var inom många av förskolorna ett område för fortsatt utvecklingsarbete.
Barnen har utifrån ålder och mognad nu blivit mer delaktiga i planering och beslut för
verksamheten.
Varje barn har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och får därmed
möjlighet att påverka sin situation. De äldre barnen har till stora delar uppnått en förmåga
att förstå och handla efter demokratiska principer och delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande. Vid medarbetarnas utvärderingar framgår att barnen har blivit mera
spontana, vågar ta för sig mera, uttrycker flera egna idéer, tar initiativ och vågar ifrågasätta.
På en av avdelning har man prövat att låta barnen ibland få hålla i samlingen och
bestämma innehållet helt själva. Några av barnen har tagit hjälp av sina föräldrar. Barnen
har tyckt att detta har varit mycket roligt och spännande.
Förskola och hem
Inom området inflytande för föräldrar bedöms målen uppnådda i hög grad.
Förskolorna arbetar kontinuerligt med positiva som negativa synpunkter och
förbättringsförslag. Många föräldrar upplever en kvalitetshöjning i förskolan. De flesta
föräldrar kan i hög grad rekommendera förskolan till andra. De flesta föräldrar tycker att
verksamheten oftast uppfyller kvalitetsgarantin.
Några förskolor har lyckats att få med föräldrarna i värdegrunds- och genusdiskussioner
på föräldramötena genom att göra det i smågrupper och sedan återberätta i den stora
gruppen. Någon av förskolorna har tyvärr haft ett lågt deltagande på föräldramötena.
Samverkan med förskoleklass och skola
Inom området samverkan bedöms målet helt uppnått.
Samverkan mellan skolorna och förskolorna har fungerat bra liksom förskolans rutiner för
överlämnandet av blivande skolbarn. Målet har varit att underlätta för barnen vid
övergången från förskolan till skolan.
Samlad analys och förslag till åtgärder för utveckling
Den samlade analysen av förskolornas kvalitetsredovisningar är att de uppnått målen
enligt läroplanen, förskoleplanen samt nämndens mål för verksamhetsområdet. Det finns
dock fortfarande behov av att öka medvetenheten kring förskolans uppdrag. Diskussioner
gällande barnens bästa och därmed förskolans kvalitetsarbete får aldrig avstanna.
Förskolorna strävar efter att ständigt förbättra verksamheten. Förslagen till åtgärder för
utveckling rör inledningsvis arbetsmiljö och organisatoriska frågor och beskrivs därefter
enligt läroplanens olika målområden.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 23 (52)
Personalen kommer att fortsätta diskutera arbetsmiljöns betydelse för den fortsatta
utvecklingen. Några andra områden är t.ex. hur man ska kunna förbättra
kommunikationen mellan pedagogerna, få mer gemensam planeringstid på avdelningarna,
bli bättre på att hålla fast vid fattade beslut, ställa upp bättre för varandra samt utöka och
förbättra samarbetet mellan avdelningarna. Personalen ska således sträva efter att
ytterligare öka vi-känslan och fortsätta arbetet med att se till att sjukfrånvaron ligger inom
rimlig nivå.
Några förskolor har bildat en ledningsgrupp där biträdande rektorer och arbetslagsledare
ingår för att öka genomslagskraften i arbetet med utveckling och kvalité. Från andra
halvåret 2007 kommer samtliga förskolors biträdande rektorer att få en gemensam chef
och detta ger bra förutsättningar till ett mer samlat utvecklingsarbete. Förskolorna ska gå
igenom de enhetsspecifika åtagandena och upprätta eller revidera sina utvärderingsmallar
för åtaganden till nästa år. Man ska använda utvärderingarna för att få insikt och kunskap
hur man ska gå vidare. Denna kvalitetsredovisning är relativt omfattande för att den ska
kunna användas av förskolorna för att få tipps och idéer till sin verksamhetsutveckling.
De nätverksgrupper som startats mellan några förskolor kommer att vidareutvecklas i
samarbete med den pedagogiska utvecklaren. I nätverksgrupperna ska man fördjupa sina
kunskaper i områden som intresserar, d.v.s. läsa litteratur, gå på förläsningar, kurser och
studiebesök tillsammans. De nya kunskaperna ska sedan appliceras i verksamheten.
Förskolorna kommer att satsa på att vidareutveckla den kompetens som finns på
förskolan. Det finns ett behov av att öka den pedagogiska medvetenheten vilket
förskolorna kommer att prioritera för att skapa en förskola i ständig utveckling.
Förskolorna ska också sträva efter att ha förskollärare på alla avdelningar.
Förskolorna ska också göra fler inköp av datorer och skrivare till alla avdelningar för att
kunna förbättra dokumentationen.
Normer och värden
Regelbundna diskussioner kring läroplanens värdegrund ska föras för att höja den
pedagogiska medvetenheten hos personalen. Både nätverksarbete och fortbildningen kring
läroplanen kommer att fortskrida. Arbetet kring läroplanen kommer att fokusera kring
värdegrundens plats i verksamheten.
Förskolorna kommer att lägga fokus på genusdiskussioner på APT och pedagogträffar.
Medarbetarna kommer under 2007 att få utbildning i genuspedagogik. Föräldrar kommer
att involveras i detta arbete för att de ska vara delaktiga i de värderingar som genomsyrar
förskolans verksamhet.
Förskolorna ska också vidareutveckla de pedagogiska diskussionerna över avdelningarna
för att öka samsynen och det empatiska förhållningssättet. De ska också dokumentera
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 24 (52)
barnens empatiska handlingar som reflektionsunderlag i samtal både i grupp och med det
enskilda barnet i syfte att öka medvetenheten kring sitt agerande.
Ett viktigt utvecklingsarbete är fortfarande att diskutera utformningen av barnhälsan och
hur medel för barn i behov av särskilt stöd lämpligast disponeras. Ytterligare ett
utvecklingsområde i detta sammanhang är samarbetet med individ- och familjeomsorgen,
habiliteringen och barnavårdscentralerna. Förskolorna kommer också att ha uppföljning
av de resultat som framkom under heldagsutbildningen med temat ”Barns hälsa”.
Några förskolor kommer att fortsätta arbetet för att vara en förskola i hållbar utveckling.
Kokerskorna ska öka inköpen av kravmärkta och ekologiska livsmedel.
Förskolorna fortsätter arbeta med pärmen för det systematiska brandskyddsarbetet för att
göra lokalerna tryggare.
Utveckling och lärande
För att synliggöra barnens lärandeprocess och språkutveckling ska arbetet med
pedagogisk dokumentation och portfolio utvecklas. Dokumentation kring det enskilda
barnets arbete och barnintervju ska finnas i varje barns portfolio. Ett par projekt och
teman ska synliggöras i varje barns portfolio. Några förskolor fortsätter arbetet med att
utveckla dokumentation genom bl.a. bildhantering på datorn.
Arbetet omkring språket och barnets identitet kan ytterligare utvecklas och fördjupas.
Förskolorna ska fortsätta att delta i inspirationsföreläsningar om hur man bl.a. ska arbeta
med temat läs- skriv- och matematikglädje.
Förskolorna ska också fortsätta att diskutera utvecklingen av ute- och inneverksamhet.
Några förskolor ska omorganisera den pedagogiska arbetsstrukturen för att kunna arbeta i
mindre grupper i syfte att underlätta dialogen med det enskilda barnet. Lokalerna ska
göras ännu bättre ur pedagogisk synvinkel eftersom barngruppen och barnens intressen
ändras efter hand. Några förskolor har medvetet införskaffat material med teknisk,
naturvetenskaplig och laborativ inriktning. I dessa stationer kan barnen skapa, måla,
arbeta med teknik, matematik och drama.
Förskolorna kommer att använda gården som en lärandemiljö för att inspirera till lek och
utforskande. Några förskolor kommer att se över sin utomhusmiljö under 2007. Det stora
växthuset på Sylvester ska användas året runt till bl.a. ateljé.
Behov finns av att höja kompetensen hos pedagogerna i ämnet miljökunskap för att
barnen ska kunna utveckla en ökad medvetenhet om naturen. Även komposterings- och
källsorteringsarbetet ska utökas.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 25 (52)
Några förskolor fortsätter att skaffa sig inspiration och idéer om hur man ska arbeta inom
Reggio Emilias pedagogik. De kommer att fortsätta utbilda medarbetarna i Reggio
Emilias arbetssätt och tankar. Planer som finns är att bilda ett nätverk tillsammans med
övriga Reggio Emiliainspirerade förskolorna i stadsdelen liksom att gå på fler studiebesök
i andra stadsdelar.
Barns inflytande
Förskolorna ska fortsätta använda barnens tankar och funderingar som utgångspunkt i
verksamhetens innehåll samt involvera dem i planeringsprocessen för att tydliggöra deras
delaktighet.
Under året ska flera förskolor tillsammans med barnen diskutera och utveckla en
gemensam värdegrund.
I de fall barnen kan bidra till att utforma förskolans miljö ska detta uppmuntras och
stödjas av pedagogerna.
Förskola och hem
Informationsmöte för föräldrar innan invänjning ska införas på fler förskolor. Några av
förskolorna har haft ett lågt deltagande på föräldramötena. De behöver förändra innehållet
i mötena och aktivt arbeta för att föräldrarna ska komma till mötena.
Fler förskolor ska införa ett utvecklingssamtal per termin. Samtalsmetodik och arbetet
kring barnens utvecklingsplaner kommer att förbättras. Pedagogerna kommer att ha
pedagoghandledare till hjälp för detta arbete.
Några förskolor behöver tydliggöra syftet med föräldrarådet och dra upp riktlinjer för dess
arbete. Flera förskolor ska verka för ett ökat samarbete med föräldrarådet och de kommer
under året att tillsammans diskutera och utveckla en gemensam värdegrund.
Samverkan med förskoleklass och skola
Förskolorna och skolorna ska fortsätta sitt arbete och förbättra rutinerna för övergången
mellan förskola och förskoleklass.
_____________________________
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 26 (52)
FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA,
FRITIDSHEM
Förutsättningar
År
Verksamhet
2004 Skolår F
Skolår 1-5
Skolår 6-9
Särskola
Fritidshem
Antal Varav ***) Antal Varav
elever flersprålärare behöriga
30/9
kiga elever
antal
%
antal %
258
37 14%
18
17
94%
1 538 217 14%
88
86
98%
1 392 289 21%
120 111
93%
37
1 053
2005 Skolår F
Skolår 1-5
Skolår 6-9
Särskola
Fritidshem
293
1 493
1 312
37
1 045
32
199
252
19
11%
13%
19%
51%
2006 Skolår F
Skolår 1-5
Skolår 6-9
Särskola
Fritidshem
276
1 371
1238
40
1 099
44
227
166
19
16%
16%
14%
43%
19
84
115
9**
20
90
110
8**
18
83
106
9
95%
99%
92%
100%
19
89
106
8
99%
99%
92%
100%
Varav
special-
Elevhälsa
pedagoger
antal
0
9
6,5
%
0%
9%
5%
0
9
6
7
0%
10%
5%
78%
1
7
4
8
2004 redovisades inte uppgifterna.
* Antal personal i elevhälsa för samtliga skolår – skolsköterskor, kuratorer samt skolpsykologer. Inom varje
skolområde finns kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor. Speciallärarna ingår även i elevhälsoteamet.
**Samtliga fem lärare på Mockasinen har dessutom specialpedagogutbildning.
***Anger endast elever som redovisats i BoSko med modersmålsundervisning.
Särskolan
Skolorna strävar efter att integrera de elever som så önskar i första hand i den
ordinarie skolan. Med god planering kan det ge eleven ett lika bra stöd som den
annars skulle få i särskolan. Exempelvis har några särskoleelever i år 6-9 i
Solbergaskolan varit inskrivna i en liten undervisningsgrupp i ämnen som
matematik, svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen medan bild, media,
slöjd, idrott och musik undervisats i den ordinarie klassen.
9*)
*)
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 27 (52)
Skolbarnsomsorg
Fritidshem
Skolbarnomsorgen är till alla delar integrerad tillsammans med den pedagogiska
verksamheten för eleverna. Pedagogik och metodik har stärkts under olika delar av
skoldagen för att öka elevernas möjligheter att nå målen. Skolbarnsomsorgens
personal besitter en kompetens som framförallt utvecklar barnens sociala förmåga och
skapar en lugn och lärande miljö för alla elever. Alla arbetslag för elever skolår F-3 är
uppbyggda med pedagoger från alla verksamheter förskollärare, lärare, fritidspedagoger
samt barnskötare för förskoleklassen elever.
Fritidsklubbar
Alla skolor i stadsdelen har erbjudit alla elever i skolår 4-6 att delta i fritidsklubbar.
Fritidsklubbarna har under året samverkat med olika lokala föreningar och idrottsrörelser
som t.ex. Handslaget. En stor del av eleverna har även deltagit i det utbud som
Kulturskolan organiserat. I norra området är en fritidsklubb belägen i en park,
Kristallparken, där en mängd olika aktiviteter erbjudits i parkområdet och i
fritidsklubbens och Solberga Ungdomsgårds lokaler. Fritidsklubbens elever har ansvarat
för skötsel och omvårdnad av Kristallparkens alla djur. I Ungdomsgårdens lokaler har
fritidsklubbens elever aktiviteter som musikgrupper, skapande verksamhet etc. I södra
området erbjuds liknande verksamheter som inom- och utomhusaktiviteter, verksamhet i
mediasalen, skapande verksamheter i textil och trä- och metallslöjd.
Elevhälsan
Stockholms kommunfullmäktige antog 2004 ”Strategi för elevhälsa” som ett tillägg till
stadens skolplan.
Alla skolor har ett fungerande elevhälsoarbete. Skolpsykolog, kurator samt specialpedagoger ingår som bas i de flesta skolors elevvårdsteam och har kontinuerligt haft
möten för att följa elevernas psykiska och fysiska hälsotillstånd. Biträdande rektorerna har
varit ordförande i elevkonferensen, som beslutat om alla extra insatser, skolbyten m.m.
Stödinsatser har prioriteras främst för de yngre eleverna.
Resursanvändning
Hur skolorna har kompetensutvecklat medarbetarna och nyttjat deras olika
kompetenser
För att tydliggöra värdegrunden och synliggöra det pedagogiska arbetet har arbetslagen på
två skolor i stadsdelen slutfört en utbildning ”Pedagogisk grundsyn i arbetslag” och i en
skola har personal utbildats under ledning av Friends-organisationen.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 28 (52)
Under året har skolorna arbetat aktivt med att utveckla arbetssätt och former för att stärka
skolornas system och rutiner när det gäller att lägga upp arbetet mot kränkande
behandling. En likabehandlingsplan har tagits fram i varje skolenhet. Samtlig personal
inom varje skolenhet har varit delaktig i detta arbete.
Alla berörda pedagoger har deltagit i olika fortbildningsinsatser anordnade av
Kompetensfonden inom området matematik, eftersom det är ett prioriterat ämne i
skolplanen.
I södra området har pedagogerna utbildats i att dokumentera elevernas måluppfyllelse när
det gäller den sociala utvecklingen och kunskapsutvecklingen i ett databaserat program.
PODB – Projekt och OmdömesDataBas.
Alla pedagogerna för elever i tidiga och senare skolåren har deltagit i utbildningen om
likvärdig bedömning och betygssättning. Studiedagar samt pedagogiska seminarier har
organiserats under året.
ROS-gruppen har under året samverkat för att initiera och utveckla samverkansformen
mellan förskola, skola, Nätverkshuset samt sociala enheten inom individ- och
familjeomsorgen. Representanter i ROS-gruppen är verksamhetschefer, enhetschefer och
rektorer.
I särskolan har de flesta lärarna både sedvanlig lärarutbildning och en
speciallärarkompetens. Dessa skickliga lärare bidrar till en god studiemiljö med ett varmt
omhändertagande klimat och ett elevfokuserat arbetssätt som är positivt för lärandet.
Samtliga medarbetare bidrar till en ständig utveckling i de lärande samtalen som äger rum
vid arbetslagsträffarna.
Solbergaskolan, Sjöängsskolan samt Johan Skytteskolan har under hösten anställt fyra
plussjobbare genom Kulturarbetarnas arbetsförmedling. Dessa personer har olika
bakgrund och intresseområden som har bidragit till att utveckla skolornas verksamhet
inom nya områden.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 29 (52)
Målen för grundskolan
Målen för förskolan är de nationella målen i läroplanen Lpfö 98 och de prioriterade
områdena i stadens förskoleplan. Dessa har samlats i fyra målområden. Under respektive
målområde anges även särskilda uppdrag för nämndernas förskoleverksamhet från stadens
budget 2006. Utifrån dessa mål har nämnden antagit egna mål och enheterna har utarbetat
egna åtaganden för respektive målområde.
MålOmråden
Normer och
värden
Lärande och
kunskap
Inflytande
Bedömning Samverkan
och betyg
Läroplan
Normer och
värden
Kunskaper
Bedömning
och betyg
SkolPlan
Elevhälsa
(se elevhälsostrategi)
Lärande och
kunskaper
- språkutveckling
- matematik
Elevernas
ansvar och
inflytande
Elevers
ansvar och
inflytande
Måldokument
Budget
Erbjuda elever i
behov av särskilt stöd de
insatser som
krävs för att på
ett fullgott sätt
delta i verksamheten och
uppnå målen
Andelen elever
som lämnar
grundskolan och
har uppnått
kunskapsmålen
ska öka under
mandatperioden
Föräldrainflytande
Utveckla
metoder och
sprida
erfarenheter kring
elev- och
föräldraInflytande
Övergång och
samverkan
Samverkan
Utveckla och
förbättra
former för
övergång
mellan
förskola,
skola och
skolbarnsomsorg
Arbetssätt för att nå måluppfyllelse
Normer och värden
Skolorna har arbetat med målet normer och värden på ett mycket tillfredsställande sätt.
Under året har skolorna arbetat aktivt med att utveckla arbetssätt och former för att stärka
skolornas system och rutiner när det gäller att lägga upp arbetet mot kränkande
behandling. En likabehandlingsplan har tagits fram i varje skolenhet. Stora insatser har
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 30 (52)
också genomförts för att skapa en lugn och trygg atmosfär i skolan. Att förstärka goda
normer och ge bra förebilder är några av de övergripande målen.
Arbetsmiljön för elever har en stor betydelse för hur arbetet kan bedrivas effektivt och
med bra kvalitet. Både den psykosociala miljön och den fysiska miljön har betydelse för
lärandet. För att tydliggöra bestämmelser och ordningsregler på skolorna har många
enheter tagit initiativ till att skriva kontrakt med varje familj om det förhållningssätt och
de regler som upprättats på skolan. Elevråden har i de flesta skolor under året bearbetat de
trivsel/ordningsregler som funnits.
Alla elever skolår 4 och 8 har haft dokumenterade hälsosamtal med skolsköterskan där ett
av målen är att med individuella samtal få en uppfattning om elevernas upplevelse av
trygghet och säkerhet i skolans vardag.
Varje skolenhet har en elevrepresentant som har till uppgift att företräda eleverna när det
gäller arbetsmiljöarbetet på skolan. T.ex. en elevrepresentant deltog i skyddsrondsarbetet i
Solbergaskolan under höstterminen.
På några skolor, bl.a. Herrängens skola, har livskunskap införts som obligatoriskt ämne på
schemat. Ansvarig lärare för ämnet Livskunskap har under året ansvarat för några
seminarier för de lärarstudenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning i skolorna.
Även skolbarnsomsorgens personal har haft samtalsgrupper i ämnen såsom Livsviktigt
och Kompissamtal.
Skolorna samverkar i frågor om mobbning med ett flertal olika organisationer (Charlie,
Friends m fl.) där har elever och personal tillsammans utvecklat metoder och riktlinjer i
detta arbete. Arbetet med FN´s barnkonvention och de mänskliga rättigheterna har fortsatt
och samtal och diskussioner i värdegrundsfrågor har lett till att elevrådet i Sjöängsskolan
utvecklat och skrivit om stora delar av skolans ordningsregler.
Herrängens skolas anti-mobbningsteam, som består av föräldrar och personal, har
diskuterat skolans handlingsplaner i värdegrundsfrågor samt har haft enskilda samtal med
alla elever. Det har visat sig vara ett värdefullt instrument för ökad förståelse för elevernas
upplevelse av trygghet och trivsel.
Johan Skytteskolan genomför varje läsår en trivselenkät som omfattar alla elever i skolan.
Samverkan har även skett med Presens och Guldsitsen för att utveckla och genomföra
föräldramöten i där värdegrundsfrågor prioriterats och varit i fokus.
Inom särskolorna har personalen arbetat med att förbättra och anpassa miljön utefter
elevernas växlande behov. Det har även varit ett särskilt uppdrag för ledningen inom
särskolan att arbeta för att personalgruppens förutsättningar i arbetet är så trygg och stabil
som möjligt. Skolans elever ska varje dag möta lärare och pedagoger som är väl kända för
eleverna och där rutiner och struktur för verksamheten är väl kända för alla.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 31 (52)
Elevhälsa
Stockholms kommunfullmäktige antog 2004 ”Strategi för elevhälsa” som ett tillägg till
stadens skolplan. Här presenteras en helhetsbild av hur långt hälsoarbetet samt
läroplansområdet normer och värden kommit i samtliga pedagogiska verksamheter.
Elevhälsostrategin har sex kvalitetsområden som följts upp och utvärderats under året.
 Insatserna ska vara hälsofrämjande och förebyggande
 Arbetsmiljön ska vara trygg och säker
 Elever i behov av särskilt stöd ska speciellt beaktas
 Samverkan är viktig för helhet och kontinuitet
 Kompetensutveckling för all personal nödvändig
 Tillgång till elevhälsas yrkesgrupper ska garanteras för att säkerställa likvärdigheten.
Alla skolor har haft ett fungerande elevhälsoarbete. Skolpsykolog, kurator samt specialpedagoger har ingått i de flesta skolors elevvårdsteam och träffats kontinuerligt för att
följa elevernas psykiska och fysiska hälsotillstånd. Biträdande rektorerna har varit
ordförande i elevkonferensen, som beslutar om alla extra insatser, skolbyten m.m.
Stödinsatser har prioriteras främst för de yngre eleverna.
Nätverkshusets medarbetare samverkar vid behov med elevårdsteamen i skolorna i olika
frågor. Familjer i området har kontaktat familjeterapeuterna när de upplevt svårigheter i
skolsituationen eller i andra sociala sammanhang.
Stadsdelsdirektören, rektorsgruppen samt utvecklingssekreterarna har träffat
representanter från stadens skolhälsovård under hösten för att tillsammans diskutera de
resultat från stadens undersökningar i övergripande hälsofrågor som redovisats
Under året har olika former av utbildning skett t.ex. KOMET, som är ett kognitivt
åtgärdsprogram för eleven och som verksamhetens pedagoger kan tillämpa för att anpassa
förståelsen och miljön för eleven på ett bättre sätt. KOMET-utbildningen har fortsatt
under året. De lärare som utbildats har haft mycket goda erfarenheter av sina kunskaper
och tillsammans med deltagande elever har en lugn och harmonisk atmosfär kunnat
konstateras för alla elever under skoldagen.
Inom BUS-gruppen har även medarbetare och enheternas ledning under året haft
utbildningstillfällen tillsammans.
En gemensam studiedag för alla personal inom förskola, skola och skolbarnsomsorg har
ägt rum under året när det gäller barn- och elevhälsa. Open Space, en studiedag där alla
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 32 (52)
personalkategorier möttes för att lägga grunden till det kommande arbetet med att ta fram
en barn- och elevhälsostrategi för varje enhet i stadsdelen.
Långbrodalsskolan har framhållit att arbetet med att stärka elevernas sociala
utvecklingsmål har prioriterats i elevhälsoarbetet. En stärkt självkänsla ger eleven
förutsättningar att våga ta ställning t.ex. mot bruk av tobak, alkohol och narkotika.
Ekängens skola har arbetat med att det hälsofrämjandet arbetet är allas ansvar i skolan.
Eleverna ska få en bra kost och extra möjligheter till motion och rörelse.
Inom skolenheter har olika projekt startats för att utveckla skolrestaurangerna, så att
eleverna blir mer nöjda med skollunchen. Fredrik Eriksson, kock och restaurangägare i
Långbro Wärdshus, har anlitats för att se över skolrestaurangernas miljö samt föreslagit
menyer som uppskattats av eleverna.
I norra området har Solberga- och Dalskolan erhållit medel från Miljöförvaltningen för att
öka livsmedelsinköp av ekologiskt odlad mat. Föräldrarna har inbjudits till en Hälsovecka
med en föreläsning en kväll.
Barn i behov av särskilt stöd
Barn i behov av särskilt stöd kräver ett ständigt utvecklingsarbete och nya samverkansformer måste utvecklas så att en kvalitativt och resurseffektiv elevhälsa kan utvecklas
inom stadsdelsförvaltningen. Att identifiera vilka barn som är i behov av mer stöd är ofta
inte svårigheten, utan det är att finna den bästa pedagogiska metoden. Pedagogerna i
verksamheten har deltagit i olika utbildningar under året, bl.a. genom Kompetensfondens
utbud av utbildningar.
Ett omfattande utvecklingsarbete har skett under året där olika satsningar på
kompetensutveckling för lärare och all personal i skolorna har ägt rum. Ett Kompetensfondsprojekt Better Reading Partnership har bl.a. erbjudit all personal en coachutbildning
till att bli läspartner för elever som har behov av stöd för att förbättra läsandet.
Lärarstudenterna i området har även påbörjat ett coacharbete för elever som behöver stöd
i olika situationer. Det har främst handlat om stöd i sociala situationer där uppgiften
tillsammans elev och student har varit att läsa tillsammans, besöka biblioteket och samtala
om olika situationer och upplevelser eleven haft svårigheter att hantera. Nätverkshuset har
i dessa sammanhang varit en samverkanspartner för att knyta kontakterna med föräldrar
och elever. Ytterligare ett femtal studenter har under höstterminen anmält intresse för att
arbeta som coach för elever.
För att andelen elever som når målen ska kunna öka, har elever med utländsk bakgrund,
genom en effektiv svenskundervisning och vid behov studiehandledning på modersmålet,
givits ökade förutsättningar att nå målen för utbildningen. Vid Sjöängsskolan,
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 33 (52)
Solbergaskolan och Johan Skytteskolan finns tvåspråkiga lärare och personal. Vid
Solbergaskolan finns dessutom lärare och fritidspersonal, vilka behärskar fler språk.
Brister i modersmålsundervisningen har under året dock uppstått och anledningen har
delvis varit att den enhet skolorna anlitar, Språkcentrum, har haft svårigheter att rekrytera
medarbetare. En annan anledning är modersmålslärarnas uppdragssituation, uppdrag över
hela staden och med långa resor mellan undervisningssituationerna.
Johan Skytteskolan har valt att lägga resurser på att bilda små undervisningsgrupper i
kärnämnena, vilket innebär att elever med behov av särskilt stöd kan få det inom den egna
gruppen och den ordinarie undervisningens ram. Små undervisningsgrupper har under året
funnits på flera av skolorna.
Under året har skolorna intensifierat arbetet med att ytterligare utveckla
frånvaroregistreringen för elever skolår 6-9. Ett administrativt IT-baserat system har
införts under året, vilket medfört en snabbare kontakt med elevens familjer och
elevhälsan. En särskild handlingsplan finns på varje skolenhet vid större frånvaro. Elevens
undervisningssituationer samt kamratrelationer är en prioriterad punkt vid diskussion om
en elevs ökade frånvaro observerats.
Diskussion om elevernas undervisningssituation har diskuterats vid varje arbetslagsmöte.
För att undvika stress, ojämn arbetsbelastning samt för många och täta läx- och
skrivningstillfällen har skolorna sammanställt ett arbetsschema för eleverna där diagnoser,
prov etc. redovisats.
För att få en tydlig bild av skolornas resultat och hur de utvecklas och vilka behov som
finns för att öka måluppfyllelsen har en inventering av enheternas behov av extra insatser
sammanställts. En resursfördelning och även en omfördelning inom och mellan
enheternas reguljära resurser har verkställts inför varje termin. Efter uppföljning och
utvärdering av de planerade och genomförda insatserna har en ny bedömning skapats.
Individuella åtgärdsprogram och utvecklingsprogram har utarbetats för alla elever under
året tillsammans med elever, föräldrar och lärare. I de fall större insatser krävts utanför
ordinarie verksamhet har rektor fattat beslut.
Lärande och kunskap
Skolornas arbete i de yngre åldrarna har varit helt tillfredsställande, i de senare åren har
arbetet varit mycket tillfredsställande.
Inom stadsdelen finns en mångfald av inriktningar och profilklasser som musik, ma/no,
bilingual education m.m. Genom att fånga elevernas intresseval genomsyras
undervisningen även i andra ämnen, än den valda inriktningen, av elevernas motivation.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 34 (52)
Elevernas läsförståelse diagnostiseras två gånger per termin och analyseras för att stödåtgärder i tid kan organiseras. Betyg och provresultat analyseras återkommande för att de
ska vara möjligt att identifiera barn med behov av extra stödinsatser.
Under året har skolornas insatser för att stärka elevernas språk- och läsutveckling
intensifierats på olika sätt. Ett läsutvecklingsprojekt som startades 2005 har bidragit till att
kompetensutveckling skett av all personal som så önskat. Better reading partnership – all
intresserad personal på skolornas har utbildats till att bli bra läspartner till elever som
behöver stimulans i sitt läsande. Arbetet med LäsUtvecklingScheman (LUS) har fortsatt
och innefattar även de senare åren inom grundskolan. Och en viss omvärdering av de
olika stegen har skett, speciellt för de senare skolåren.
Ett starkt inslag under året har varit skolbibliotekens betydelse för att utveckla elevernas
läsintresse. Stadens skolbibliotekarier har under året inbjudit stadsdelens
skolbibliotekarier för att utbyta erfarenheter och ge tips och idéer hur skolbiblioteken kan
stärka elevernas möjligheter till ett läsande friutrymme i skolan. Solbergaskolans bibliotek
har återuppbyggts i vackra och centralt placerade lokaler.
Enheterna har under året utvecklat nya arbetssätt och arbetsformer för att möta behovet av
att stödja elever med flerspråkig bakgrund. I området har svårigheter ibland uppstått att
anlita modersmålslärare i minoritetsspråk. I Solbergaskolan finns lärare med tvåspråkig
bakgrund som kan fånga upp en stor grupp elever i undervisningen och i
studiehandledningsgrupper.
Matematik är ett prioriterat kärnämne i skolverksamheten, dels för nyttan av kunskaperna
som sådana, dels för att allmänt stärka elevernas utveckling när det gäller logiskt och
abstrakt tänkande som problemslösningsförmåga. Det har krävt ett elevaktivt arbetssätt.
Speciella klasser med matematikinriktning har organiserats i alla 6-9 skolorna. Efter
fortbildningsinsatser genom Kompetensfonden för personal har skolorna beviljats medel
för att bygga upp matematikverkstäder på skolorna.
Inom stadsdelens IT-projekt har arbetet med PODB (projekt- och omdömes databas)
genomförts i södra området. Syftet är att utveckla utvärderings- och redovisningssätten
när det gäller att synliggöra elevernas arbeten och den måluppfyllelse som eftersträvas.
PODB är även ett dokumentationsunderlag vid utvecklingssamtal samt vid planering av
elevernas åtgärdsprogram.
Utöver den vanliga undervisningstiden har några skolors elever, som riskerar att inte bli
godkända, fått möjlighet till extraundervisning på påsklov och sommarlov samt läxhjälp
varje vecka efter skoldagens slut. Studenter från deltagande studenter i den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har även arbetat som coacher för elever som
behöver stöd.
Alla elever erbjuds möjlighet att läsa gymnasiets A-kurser i engelska eller matematik.
Undervisningen har präglats av verklighetsanknytning och detta har åstadkommits bl.a.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 35 (52)
genom kulturella aktiviteter och studiebesök i direkt koppling till de olika
arbetsområdena. Externa föreläsare bjudits in och eleverna har deltagit i en hel del
studiebesök under året.
Ett 140-tal studenter har sin verksamhetsförlagda utbildning organiserad i alla skolor i
området. Den verksamhetsförlagda utbildningen har bidragit till en kvalitativt god
verksamhet för stadsdelens barn och ungdomar samt till det strategiska rekryteringsarbetet
inom det pedagogiska området.
Elevernas ansvar och inflytande
Skolorna har arbetat med målen elevernas ansvar och inflytande på ett tillfredsställande sätt.
Enheterna har utvecklat verktyg som synliggjort och konkretiserat elevernas utveckling
inför föräldrar och eleverna själva. Ett exempel på verktyg är elevens portfolio. Elevernas
delaktighet i ett fortlöpande planeringsarbete med att följa upp sitt skolarbete och lärande
har ökat.
Genom delaktighet och inflytande i skolornas lokala styrelse/förvaltningsråd har klassråd
och elevrådsarbetet intensifierats under året. För att underlätta deltagande i elevrådet har
en morgontid lagts schemafri, för att eleverna inte ska gå miste om någon lektion, En
heldagsutbildning organiserades i våras tillsammans med Solbergaskolans elevråd i
värdegrundsfrågor, styrdokument m.m.
Elevrådets styrelse i Sjöängen har varit mycket aktivt vid bildandet av ett Ungdomsråd i
Älvsjö. Sjöängsskolan har under senare delen verkat för en större satsning för att stärka
unga flickors självkänsla och bekämpa sexuella trakasserier m.m.
Skola och hem
Skolorna har arbetat med målet skola och hem på ett mycket tillfredsställande sätt.
Skolorna samarbetar med hemmen mer än tidigare. Representanter från södra områdets
lokala styrelse har under hösten deltagit i norra områdets föräldraråd för att delge
erfarenheter av styrelsearbetet. En styrelse med föräldramajoritet etablerades i
Solbergaskolan i slutet av förra året. Att varje klass sänder veckobrev är idag en
självklarhet och föräldrastyrelsen har som målsättning att bistå skolan med underlag för
att kunna distribuera dessa via e-mail.
Skolorna i södra området har i samråd med hemmen förändrat innehållet i
utvecklingssamtalen till att förutom portfolio även erbjuda en dokumenterad redovisning
av elevens utveckling och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3
dokumenteras elevernas kunskaper samt sociala förmåga i PODB. Detta
bedömningssystem har under året införts i samtliga skolor i stadsdelen.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 36 (52)
Bedömning och betyg
Skolorna har arbetat med målen bedömning och betyg på ett tillfredsställande sätt.
Genom att arbeta med portfolio synliggörs elevernas resultat och utveckling både för
eleven själv och för föräldrarna. Detta är ett sätt att ge eleverna möjlighet att ta större
ansvar i sin egen utbildning.
Skolorna har arbetat med att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling på ett allsidigt sätt
och med att fortlöpande och i utvecklingssamtalen informera och redovisa detta för eleven
och föräldrarna. Skolorna har utnyttjat all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanerna när bedömningarna har gjorts samt inför
betygssättning. Lärarna har under året deltagit i utbildning om likvärdig bedömning och
betygssättning. Många planeringsmöten och utbildningsdagar har under året ägnats åt att
diskutera och skriva målformuleringar i alla ämnen.
När det gäller arbetet med att formulera mål och utveckla kriterier för att underlätta och få
en likvärdighet i bedömningen och betygssättningen har ett antal seminarier organiserats
för skolornas lärare. En bidragande faktor har varit Kompetensfondsprojektet Likvärdig
bedömning och betygssättning. Projektet har startat många processer inom verksamheter
och mellan olika lärargrupperingar av ämneslärare.
Kunskapsuppföljningen är viktig för måluppfyllelsen. Därför har en systematisk
redovisning av måluppfyllelsen påbörjats under året redan fr.o.m. skolår 3. Ett databaserat
omdömessystem använts i stadsdelens skolor när det gäller bedömningar av
måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Bedömningsunderlaget användes sedan vid
utvecklingssamtal med elever, föräldrar och personal. Bedömningsunderlaget användes
även vid upprättande av åtgärds- och utvecklingsprogram för eleverna och som är tydliga
och lätta att förstå och utvärdera.
Övergång och samverkan
Skolorna har arbetat med målet övergång och samverkan på ett mycket tillfredsställande sätt.
Då förskolorna ingår i de två barn- och ungdomsområdena ges stora möjligheter att tidigt
samarbeta kring eleverna. Den ökade integrationen mellan förskola – skola –
familjedaghem - skolbarnsomsorg har gett bra förutsättningar för att alla barn och vuxna i
områdena ska kunna lägga grunden för en trygghet både för elever och personal.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 37 (52)
Ett intimt samarbete sker mellan Sjöängsskolan och lärare på Örbyskolan och
Östbergaskolan då många elever kommer från dessa skolor till skolår 6 eller 7. Några
elever läser kurser på Brännkyrka gymnasiets A-kurser i matematik och engelska.
Biträdande rektorerna samverkar i Älvsjö inför intag och information om
förskoleklasserna. Skolorna har utvecklat samverkan mellan pedagoger i verksamheten
genom väl genomarbetade konferensscheman som innebär att ämnen, profiler och
arbetsenheter har goda möjligheter att samordna den pedagogiska verksamheten.
Samverkan med andra aktörer i det närliggande samhället utvecklas genom den
verklighetsanpassade undervisningen dvs. elevernas prao år 8, studiebesök,
kulturaktiviteter etc.
Övergången mellan F-5 skolorna där eleverna gör ett skolbyte har inte fungerat
tillfredsställande enligt elever och föräldrar. Ett förbättringsarbete kommer att ske under
våren 2007 så att det även vid detta skolbyte finns en handlingsplan på varje skolenhet.
Övergången och samverkan med de näraliggande gymnasierna underlättas av den
samverkan som sker då många elever redan läst gymnasiekurser i matematik och
engelska. Skolledningarna på skolorna för senare år har upparbetade rutiner och
samverkansmöten regelbundet. I norra området har en studievägledare ett särskilt och
speciellt uppdrag att förbereda elever och skolor på denna övergång.
Kulturskolan har en mycket stor verksamhet i södra området. Ett 25-tal lärare har sin
arbetsplats i skolornas lokaler och börjar undervisningen när skoltiden är över för dagen.
Kulturskolan samverkan även med skolorna i den betydelsen att eleverna deltar i
gruppundervisningar där endast den enskilda skolans elever är aktiva.
Stadsbiblioteket anordnar många kulturbegivenheter under året som grupper av barn i alla
åldrar besöker. Skolorna gör även besök för att göra boklån. Ett ordnat kulturprogram
finns på varje enhet som även har en kulturansvarig pedagog.
Stadsdelsnämndens mål var att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och
via elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes
behov och förutsättningar. Elevhälsan samt lärare och fritidspersonal samverkar med
Nätverkshuset medarbetare när olika behov uppstår i verksamheten. Det kan vara
föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll, barn eller elever som känner sig ensamma
och utan stöd i vuxenvärlden. Föräldrar kan således söka hjälp och stöd hos Nätverkshuset
som bedriver en öppen verksamhet.
Resultat samt bedömning och analys av måluppfyllelse
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 38 (52)
Normer och värden
Skolornas åtaganden gällande normer och värden bedöms helt nådda.
En lugn och trygg atmosfär i skolorna har skapats genom att förstärka goda normer och ge
bra förebilder. Diskussionen och arbetet med att hålla värdegrundsfrågorna aktuella och
kända har inneburit att elever och föräldrar i utvecklingssamtal och på föräldramöten
framfört uppskattning av skolornas satsningar. Inte minst har likabehandlingsplanen gjort
att det finns tydliga mål och åtaganden när det gäller förhållningssätt och regler.
De lokala trivselenkäterna visar att den stora majoriteten av elever trivs och känner sig
trygga i stadsdelens skolor.
När det gäller satsningar på arbetsmiljöarbetet har personal och elever deltagit i
diskussioner om förslag till de åtgärder som genomförts under året. Johan Skytteskolans
skolgård är upprustad, ljushallen har fått en trevlig utformning med nya möbler. I
Solbergaskolan har även en upprustning skett av klassrum, i data- och mediasalen.
Herrängens skola har redovisat goda erfarenheter av elevernas upplevelser av ämnet
livskunskap. Det har resulterat i ett lugnare klimat och framförallt mindre
kamratkonflikter vid inom- och utomhuslekar.
Inom särskolorna har personalen arbetat med att förbättra och anpassa miljön utefter
elevernas växlande behov. Det har även varit ett särskilt uppdrag för ledningen inom
särskolan att arbeta för att personalgruppens förutsättningar i arbetet är så trygg och stabil
som möjligt. Skolans elever ska varje dag möta lärare och pedagoger som är väl kända för
eleverna och där rutiner och struktur för verksamheten är väl kända för alla.
Lärande och kunskap
Skolornas åtaganden gällande kunskaper bedöms uppnådda i hög grad.
Eleverna i stadsdelens skolor visar fortsatt mycket goda resultat när det gäller betyg som
nationella betyg. För skolår 5 visar resultaten inga större avvikelser i måluppfyllelsen
jämförelse med föregående års resultat. Andelen elever som är behöriga till gymnasiets
nationella program har varit relativt konstant de senaste åren men visar nu på några
procentenheter sämre resultat. I Stockholm och landet i övrigt är liksom Älvsjös resultat
att 89 % av eleverna är behöriga att söka de nationella programmen på gymnasiet.
Elevernas läsförståelse diagnostiseras två gånger per termin och analyseras för att
stödåtgärder i tid kan organiseras. År F-2 visar på mycket goda resultat när det gäller
läsutveckling. Fr.o.m. skolår 3 visar resultaten på att insatser och åtgärder behöver
planeras och sättas in. Ett läsutvecklingsprojekt, som startades 2005 har bidragit till att
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 39 (52)
eleverna stimulerats till läsande, vilket ökat måluppfyllelsen för de yngre elevernas
resultat.
Speciella klasser med matematikinriktning har organiserats i 6-9 skolorna. Efter erbjuden
fortbildningsinsats för personal har skolorna beviljats medel från Kompetensfonden för att
bygga upp matematikverkstäder på de enskilda skolorna.
Elever och föräldrar kan följa elevens utveckling och resultat genom utvecklingssamtal
där portfolio och skolornas bedömningsunderlag bildar underlag för samtalen. Genom
självvärdering har eleverna lärt sig att ”se och prata” om sin egen lärprocess och sin egen
utveckling.
Elevernas ansvar och inflytande
Skolans åtaganden när det gäller elevernas ansvar och inflytande är uppnådda i hög grad.
Måluppfyllelse finns för elevernas kunskap om och delaktighet i den demokratiska
beslutsprocessen. Elevernas delaktighet i planeringen av undervisningen behöver
utvecklas.
Elevrådets styrelse i Sjöängen har varit mycket aktivt vid bildandet och verksamheten i
Ungdomsrådet i stadsdelen.
Skola och hem
Skolans åtagande när det gäller skola och hem är uppnådda i hög grad.
Skolornas samarbete med hemmen har ökat. En styrelse med föräldramajoritet etablerades
i Solbergaskolan i slutet av förra året. Att varje klass sänder veckobrev är idag en
självklarhet och föräldrastyrelsen har som målsättning att bistå skolan med underlag för
att kunna distribuera dessa via E-mall.
I alla skolor har utvecklingssamtalen utvecklats i och med införandet av ett databaserat
bedömningssystem som förutom portfolio även erbjudit en dokumenterad redovisning av
elevens utveckling och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3
dokumenteras elevernas kunskaper samt sociala förmåga i POB.
Beträffande måluppfyllelsen för föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet, behöver
frågan ständigt hållas aktuell beroende på att skolan hela tiden får nya föräldragrupper.
Övergång och samverkan
Skolornas åtaganden för övergång och samverkan är de helt uppfyllda.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 40 (52)
Förskolorna i södra området har ett nära samarbete med förskoleklasserna i södra barnoch ungdomsområdet. Förskolorna har inför överlämnandet av barnens portfolio utarbetat
rutiner tillsammans med förskoleklasserna. Detta har pågått under ett flertal år.
Alla föräldrar har inbjudits till ett överlämnandesamtal där förskolans personal samt
förskoleklassen lärare deltar tillsammans.
Förskolorna i Solberga har en välutvecklad handlingsplan för att förbereda barnen inför
förskoleklassen i Dalskolan och Solberga skolan. Förskolorna har besökt skolan
tillsammans med barnen. Ansvariga pedagoger från båda verksamheterna har haft
överlämnandesamtal tillsammans med föräldrar.
Samverkan med Sjöängsskolan och förskolorna har fungerat bra liksom förskolans rutiner
för överlämnandet av blivande skolbarn. Målet har varit att underlätta för barnen vid
övergång från förskola till skola.
Bedömning och betyg
Antal elever som ej beräknas uppnå målen i fler än två ämnen
Älvsjö Sdfs
Totalt antal
Antal elever
Fördelat på
Fördelat på
Fördelat på
Skol-
Skolår
elever
som ej
basämnena:
ämnesgruppen:
ämnesgruppen:
områden
i skolåret
beräknas nå
Sv/eng/ma
Praktiska, estiska
Övriga ämnen
målen
Norra
2
78
6
6/6/6
2
119
5
5/3/1
3
80
6
6/5/2
3
172
17
16/1/2
108
11
8/5/6
160
12
12/4/8
119
13
12/9/11
170
8
10/5/5
94
12
11/2/6
158
1
1/1/1
118
13
10/4/17
Södra
Norra
Södra
Norra
4
Södra
4
Norra
5
Södra
5
Norra
6
Södra
6
Norra
7
5
20
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 41 (52)
Södra
7
Norra
8
Södra
8
Norra
9
Södra
9
181
1
1/1/0
169
31
18/10/11
181
9
5/3/5
146
25
21/11/21
177
14
5/9/8
2
8
6
4
Läsutvecklingsschema, andel elever 2002-2006 som uppnått fastställd nivå
Skolår och
nivå
Skolår F
Nivå 3
Skolår 2
Nivå 9
Skolår 3
Nivå 15
Skolår 5
Nivå 17
Skolår 6
Nivå 18a
Skolår 9
Nivå 18
År
2002
2003
2004
2005
2006
2002
2003
2004
2005
2006
2002
2003
2004
2005
2006
2006
2002
2003
2004
2005
2006
2006
Herr- Ekängens ängens
skola skola
96%
98%
97%
100%
98%
100%
100%
100%
100%
100%
98%
100%
100%
100%
100%
97%
98%
99%
100%
88%
87%
94%
100%
91%
98%
89%
100%
100%
92%
100%
96%
-
-
Kämpe- Johan
torpSkytteskolan skolan
97%
93%
100%
100%
100%
100%
100%
95%
98%
100%
80%
69%
75%
77%
62%
-
100%
100%
100%
63%
89%
Långbrodalsskola
100%
96%
100%
95%
97%
100%
100%
100%
96%
100%
89%
87%
81%
93%
94%
-
Dalskolan
90%
100%
100%
100%
100%
100%
84%
96%
100%
82%
77%
89%
81%
79%
-
100%
100%
100%
100%
100%
82%
90%
95%
91%
77%
65%
75%
84%
-
78%
100%
100%
100%
100%
98%
98%
98%
100%
95%
96%
99%
96%
92%
86%
96%
-
-
60%
47%90%
46%
-
95%
98%
85%
89%
Nivå 3 = Vet bokstav har ett ljud
Nivå 9 = Kan läsa dubbelteckning
Nivå 15 = Läser flytande med förståelse
Nivå 18 = Läser mycket
Alla uppgifter inkluderar elever i förberedelseklasser
Solberga- Sjöängs
skolan
-skolan
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 42 (52)
Läsutvecklingsschema är ett bedömningsinstrument på samtliga skolor inom stadsdelen. I
analysen av uppnådda resultat bör påpekas att resultaten från de olika budgetåren rör olika
populationer och alltså inte går att jämföra som om de vore samma elevgrupp som
förändrar sitt resultat.
Inom skolår F och 2 har skolorna, under 2006, uppnått fullgoda resultat. I södra
skolområdet har extra stödåtgärder tidigt satts in med ett varierat utbud av insatser.
Speciellt kan nämnas lästräningshjälp med läspartner (Better Reading Partnership/ BRP)
för elever med speciella behov. För skolår 3 ligger Kämpetorpskolan och Dalskolan i en
nivå som indikerar att insatser bör vidtas för att dessa elever under sin fortsatta skolgång
inte ska komma efter i kunskapsinhämtandet.
Under hösten 2005 har läsutvecklingsschemat varit föremål för viss omvärdering,
framförallt i de senare årskurserna.
Nationella prov skolår 5, andel godkända elever åren 2002-2006
Ämne
Svenska
År
2002
2003
2004
2005
2006
Engelska 2002
2003
2004
2005
2006
Matematik 2002
2003
2004
2005
2006
Herrängensskola
93%
97%
98%
98%
100%
96%
95%
98%
96%
99%
92%
97%
95%
99%
96%
EkKäm- Långäng- petorp- broens
skolan dalsskola
skolan
96%
90%
98%
100% 100%
93%
100% 88%
97%
92%
97%
96%
92%
98% 100%
96%
86%
94%
100% 98%
95%
100% 93%
99%
96% 100% 99%
96%
98%
99%
96%
84%
100%
97%
95%
98%
98%
98%
97%
97%
94%
100% 98%
99%
Dalskolan
Solbergaskolan
Sjöängsskolan
90%
92%
100%
100%
100%
90%
92%
100%
100%
100%
94%
92%
96%
100%
100%
86%
82%
92%
88%
86%
86%
78%
91%
83%
71%
95%
61%
84%
82%
96%
100%
99%
100%
84%
87%
68%
95%
100%
86%
87%
79%
93%
100%
86%
77%
Älvsjö
stadsdel
94%
96%
95%
95%
89%
94%
94%
Resultaten från nationella prov i år 5 för våren 2005 har registretas i stadens verksamhetssystem
BoSko, Med anledning av att bortfallet är så pass stort och tillförlitligheten därmed är osäker i
skolår 5 redovisas inte detta resultat för staden.
Kommentarer skolår F-5
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 43 (52)
I de tre kärnämnena framgår att de flesta skolor ligger på en relativt hög nivå i fråga om
måluppfyllelse. Det är normala variationer mellan årskullar och ämnen.
Svenska
När det gäller måluppfyllelsen i svenska skolår 5, visar resultaten generellt på en något
förbättrad måluppfyllelse. Några skolor har oförändrat resultat men vid analyser visar det
sig att en stor grupp elever i denna åldersgrupp haft lässvårigheter under utbildningstiden
och att där stora specialinsatser krävts av skolorna. Där resultaten varit oförändrade eller
förbättrats har lärarna haft ett gott stöd av speciallärare. Läsutvecklingen har följts upp
regelbundet och insatser satts in när så krävts. En stabilitet i lärargruppen har även
påverkat elevernas goda resultat.
För en skola i området har resultaten minskat något i svenska men ökat fantastiskt i ämnet
matematik. Åldersgruppen i svenska har haft täta lärarbyten i svenskämnet under
utbildningstiden. Gruppen har även haft ett stort behov av särskilda insatser när det gäller
framförallt läsinlärning.
Matematik
Solbergaskolans åldersgrupp skolår 5 har gjort fantastiska resultat under året. Eleverna
har haft samma lärare under alla år och läraren har en lärarutbildning med inriktning
ma/no.
Sjöängsskolan har de senaste åren haft en försämring av matematikresultaten. Tänkbara
förklaringar är dels att årskurserna haft många lärarbyten, dels att många elever redan i
tidigt behövde särskilt stöd speciellt i matematik. Under året har matematikverkstäder
byggts upp i de flesta av F-5-skolorna för att stödja matematikundervisningen mot en mer
laborativ problemlösningsform.
Uppgifter om de elever som inte har uppnått kravnivån i de nationella proven år 5
Ämne
Svenska
Antal
elever
som
gjort
provet
293
Elever som inte
har uppnått kravnivån, som under
året har bedömts
Antal vara i behov av
god- särskilt stöd
kända Antal
%
281
11
92%
Elever som inte har
uppnått kravnivån,
som har annat
modersmål än
svenska
Antal
1
%
8%
Antal och fördelning i %
mellan pojkar och flickor
av de elever som inte har
uppnått kravnivån
Pojkar
Flickor
Antal % Antal
%
9
75%
3
25%
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 44 (52)
Engelska
Matematik
293
294
278
277
11
15
73%
100%
4
2
27%
12%
10
9
67%
53%
Nationella prov skolår 9, andel godkända elever åren 2002-2006
Ämne
År
Svenska
2002
2003
2004
2005
2006
Johan
SkytteSkolan
99%
98%
98%
99%
99%
SolbergaSkolan
Sjöängsskolan
Älvsjö
Stadsdel
Stockholms
Stad
86%
87%
90%
93%
92%
98%
97%
97%
98%
95%
98%
96%
96%
97%
Engelska
2002
98%
86%
98%
2003
96%
97%
96%
2004
96%
94%
98%
2005
100%
90%
98%
98%
97%
2006
98%
91%
94%
95%
97%
Matematik 2002
90%
75%
90%
2003
87%
96%
2004
96%
83%
84%
2005
92%
78%
98%
93%
91%
2006
85%*
90%
89%
87%
90%
Nationella proven består av en stor mängd delprov inom varje ämne. Alla delprov måste
vara fullgjorda inom ämnet för att eleven ska få godkänt.
*)Uppgifterna inkluderar FK-elever. (FK= förberedelseklass)
Kommentarer skolår 6-9
Andelen elever med godkända betyg i ämnena svenska, engelska och matematik har
generellt minskat något i jämförelse med 2005.
Sjöängsskolan tog in ca 15 nya elever till sina förberedelseklasser i skolår 8 och 9 under
2004 och 2005. Dessa 15 elever hade så låga förkunskaper att det inte var möjligt att nå
godkänt resultat på så kort tid.
5
8
33%
47%
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 45 (52)
I Johan Skytteskolan har elevernas resultat analyserats under hela utbildningstiden och
insatser har satts in där behov funnits.
I Solbergaskolan har lärare och skolledning varit speciellt uppmärksamma på den
åldersgrupp som redovisas i år. Under större delen av utbildningstiden har eleverna haft
behov av speciallärarinsatser i ett flertal ämnen.
Resultaten som redovisas i SALSA visar även generellt på ett något sämre resultat för
Johanskytteskolan samt för Sjöängsskolan i jämförelse med skolornas tidigare resultat.
Solbergaskolan har de senaste tre åren visat på jämförelsevis bättre resultat.
SALSA är ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när
hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer. SALSA tar viss hänsyn till föräldrars
utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund samt fördelningen pojkar och
flickor i kommuner och skolor. Resultatet mellan skolor bör ej rangordnas, utan det är
endast jämförbara resultat på den redovisade skolan som är intressant att analysera över
tid.
Uppgifter om de elever som inte har uppnått kravnivån i de nationella proven år 9
Ämne
Antal
elever
som
gjort
provet
Svenska
334
Engelska
338
Matematik
331
Elever som inte
har uppnått kravnivån, som under
året har bedömts
Antal vara i behov av
god- särskilt stöd
kända Antal
%
322
12
100%
323
15
100%
294
37
100%
Elever som inte har
uppnått kravnivån,
som har annat
modersmål än
svenska
Antal
12
8
17
%
100%
53%
46%
Avgångsbetyg skolår 9, andel godkända elever åren 2002-2006
Ämne
År
Svenska
2002
2003
2004
2005
Johan Solberga- SjöängsSkytte- skolan
skolan
skolan
99%
86%
92%
99%
89%
98%
98%
92%
98%
98%
91%
90%
Älvsjö
stadsdel
94%
94%
Antal och fördelning i %
mellan pojkar och flickor
av de elever som inte har
uppnått kravnivån
Pojkar
Flickor
Antal % Antal
%
8
66%
4
34%
9
60%
6
40%
18 49% 19 51%
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 46 (52)
2006 98%
87%
92%
93%
2002
97%
86%
89%
92%
2003
99%
89%
97%
2004
97%
81%
98%
2005 96%
89%
88%
92%
2006 97%
86%
89%
94%
Matematik 2002
97%
86%
92%
94%
2003
99%
95%
98%
97%
2004
98%
93%
98%
2005 95%
82%
91%
92%
2006 97%
87%
89%
92%
Uppgifterna för 2006 är hämtade från BosKo.
I svenska är betygsresultaten lika mellan 2005 och 2006 i Johan Skytteskolan, men
försämrats något speciellt i Solbergaskolan.
Engelska
I engelska har betygsresultaten förbättrats något i Sjöängsskolan och Johan Skytteskolan
men försämrats i Solbergaskolan.
Matematikbetygen är förbättrade för Johan Skytteskolan och Solbergaskolan.
Sjöängsskolans försämrade resultat redovisas nedan.
Johan Skytteskolan
Av de elever som saknar betyg i minst ett basämne har fyra elever vistats i Sverige mindre
än två år, i något fall mindre än ett år. Två elever är behöriga till gymnasiet då de ingår i
kvoten /elever som innefattas av regeln att man skall ha vistats i Sverige mer än fyra år
och inte ha läst engelska i sitt hemland.
Sjöängsskolan
Kommentar: 46 av 96 elever var under årskurs 9 föremål för speciella insatser (någon
form av resurs/speciallärarinsats) dvs. 48% av årskursen. 21 elever var utredda m. div.
(ibland flera) diagnoser. Av de 16 elever som inte var behöriga till gymnasiet fanns 3
nyinkomna till Sverige och 4 med särskoleproblematik. I denna statistik framgår dock inte
hur många ungdomar i behov av särskilt stöd som genom stödinsatser uppnått behörighet
till gymnasieskolan. Meritvärdet för de 80 elever som var behöriga för gymnasieskolan
var i genomsnitt 214p
Solbergaskolan
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 47 (52)
Skolan har många elever med behov av särskilt stöd. En del av dessa har annat modersmål
än svenska. Under våren skedde en del lärarbyten för eleverna skolår 9. Procentsatsen
visar att det är fler pojkar än flickor som berörs. Det i kombination med ovanstående
påverkar studieklimat och resultat.
Uppgifter om de elever som 2006 inte har uppnått lägst betyget godkänd i slutbetyg
Ämne
Antal
elever
som
gjort
provet
Svenska
334
Engelska
334
Matematik
328
Elever som inte
har uppnått kravnivån, som under
året har bedömts
Antal vara i behov av
god- särskilt stöd
kända Antal
%
310
24
*)
310
24
*)
291
37
*)
Elever som inte har
uppnått kravnivån,
som har annat
modersmål än
svenska
Antal
23
21
13
%
*)
*)
*)
Antal och fördelning i %
mellan pojkar och flickor
av de elever som inte har
uppnått kravnivån
Pojkar
Antal
9
11
27
Flickor
%
Antal
%
37% 15 63%
46% 13 54%
73% 10 27%
*)Sjöängsskolan har 96 elever i åldersgruppen. En stor del elever i den gruppen hade inte godkänt i
flera ämnen och skrev således i inte alla delar i proven.
Andel behöriga elever till gymnasiet efter prövning
År
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Johan Solberga Sjöängs- Älvsjö Stockholms
Skytte- Skolan Skolan Stadsde
stad *
Skolan
l
99%
88%
91%
94%
90%
97%
84%
88%
91%
89%
96%
89%
97%
94%
88%
98%
89%
97%
96%
89%
96%
84%
93%
92%
89%
81%
95%**
83%
89%
89%
*)Stockholm stads resultat före prövning och skolornas resultat efter prövning.
**)FK-elever ej inräknade. P.g.a. kort tid i Sverige når FK-eleverna ej målen i engelska för skolår 9.
En elev distansundervisning.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 48 (52)
Meritvärde och behörighet till gymnasieskolan
Skolor
2006
2005
Beh Meritv
Beh Meritv
Johan Skytteskolan
Solbergaskolan
Sjöängsskolan
Älvsjö stadsdel
Stockholms stad
92,0
81,4
83,3
88,9
88,4
219,9 92,9 220
204,6 77,8 196
186,5 88,1 212
214
215
2004
2003
Beh Meritv
Beh Meritv
93,8 227
83,1 210
87,2 216
93,4 218
77,8 197
82,5 196
Resultat redovisade av Skolverket
Samlad analys och förslag till åtgärder för utveckling
Normer och värden
En lugn och trygg atmosfär i skolorna har skapats genom att förstärka goda normer och ge
bra förebilder. Diskussionen och arbetet med att hålla värdegrundsfrågorna aktuella och
kända har inneburit att elever och föräldrar i utvecklingssamtal och på föräldramöten
framfört uppskattning av skolornas satsningar.
Inte minst har likabehandlingsplanen gjort att det finns tydliga mål och åtaganden när det
gäller förhållningssätt och regler. De lokala trivselenkäterna visar att den stora majoriteten
av elever trivs och känner sig trygga i stadsdelens skolor. För att ytterligare utveckla det
förebyggande arbetet mot kränkande behandling, kommer skolorna att löpande arbeta
med att inventera de områden som behöver utvecklas.
Skolorna planerar att utveckla följande förbättringsområden;
Utbilda och fortbilda friends-representanter samt en satsning av utbildning av ny personal.
Utveckla former för uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen.
Ordningsregler ska ses över och ytterligare förtydligas till läsåret 2007/2008.
Lärande och kunskap
Skolorna har prioriterat insatser i de tidigare åren för att stimulera läsutvecklingen och till
stora delar lyckats mycket bra med detta arbete. Läsprojektet Better Reading Partnership
samt skolornas enträgna arbete med att följa läsutveckling redan från förskoleklassen har
givit resultat. Resultaten i de nationella proven visar på en mycket god måluppfyllelse. De
enheter som uppvisar ett något sämre resultat har i kommentarer redovisad de insatser och
åtgärder som kommer att genomföras under läsåret. Skolans viktigaste ämne är svenska
och undervisningen i svenska måste förstärkas och det är alla lärares uppdrag att stimulera
och utveckla läsförmågan hos eleverna.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 49 (52)
Skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja
elevernas lärande. Det finns relativt stora variationer i stadsdelen hur skolbiblioteken är
organiserade och bemannade. Ett systematiskt kvalitetsarbete inom
skolbiblioteksverksamheten bör utvecklas.
Arbetet för att förbättra våra elevers kunskap i matematik, naturvetenskap och teknik är
ett centralt utvecklingsområde för skolorna under de närmaste åren. Den av Kompetensfonden anordnade utbildningen i matematik måste fortsätta och de satsningar som
skolorna inlett måste bli långsiktiga om man ska kunna nå goda och hållbara resultat. De
skolor som deltagit i kompetensfondens kompetensutbildning har fått medel för att inrätta
en matematikverkstad för elevers och lärares möjligheter att arbeta mer laborativt.
Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen visar i år på ett
något sämre resultat än det redovisade resultatet 2005. Resultatet är jämförbart med
genomsnittet för staden som även är 89 %.
De skolor som uppvisat ett något sämre resultat i år, har i kommentarer redovisat de
insatser och åtgärder som gjorts under läsåret 2005/2006. Det var väl känt för några skolor
att en stor del elever som började sin utbildning hade svårigheter med läs- och skrivläran.
För många var även behovet stort av modersmålsundervisning samt studiestöd i
ämnesundervisningen. Skolorna har sina kommentarer påpekat att kunskapen finns om att
identifiera vilka elever som är i behov av mer stöd men svårigheten är att finna den bästa
pedagogiska metoden. Målet är att lärarna ska få bättre förutsättning att ägna sig åt sin
huvuduppgift – att undervisa. Det handlar om att stärka såväl lärarnas ämneskompetens
som deras förmåga att bedöma elevernas kunskapsutveckling, att kunna tolka och bedöma
resultaten samt avgöra hur man ska gå vidare.
Det har pågått ett aktivt utvecklingsarbete som ska tydliggöra mål och kunskapskriterier
för ämnen och arbetsområden. Syftet är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för vad
som krävs av dem och att själva kunna bedöma sina resultat och sätta egna mål för
studierna utifrån vad som krävs i läroplan och skolplan. Denna process har diskuterats på
studiedagar, arbetslagsmöten, föräldra- samt föräldrarådsmöten för att alla ska vara
delaktiga och ta ansvar för detta arbete och kommer att fortsätta.
Skolorna står inför en stor utmaning de närmaste åren, då de ska genomföra de
förbättringar som är nödvändiga för att ge eleverna förutsättningar att nå de nationella
målen och goda förutsättningar att prestera efter förmåga. Bättre analyser och
uppföljningsmetoder krävs för att ge underlag för de åtgärder som behöver sättas in. Ett
flertal arbetssätt kan utvecklas och förbättras t.ex. självvärdering, lärande samtal i
arbetslaget och handledning av kollegor m.m.
Följande utvecklingsområden är planerade för området;
Utveckla metoder och former för att kommunicera mål, kriterier och bedömningsgrunder i
samtalen med elever och föräldrar.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 50 (52)
Skillnaden i pojkars och flickors resultat över tid fordrar att all personal på skolan
uppmärksammas på detta. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella
könsmönster och utrymme ska därför ges för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga
och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Under året har personalen haft ett
genusperspektiv i diskussioner om undervisningens innehåll och arbetssätt. Detta arbete
ska fortsätta och framgent visa på nya metoder och undervisningssätt.
Under året har en inventering och kartläggning skett beträffande elevernas behov av extra
stöd och insatser, så att rätt insatser och resurser fördelas för att elevernas förståelse och
resultat av skolarbetet ska upplevas stimulerande. Varje termin sker uppföljning och
utvärdering av elevernas åtgärdsprogram och förslag till ny resursfördelning beslutas i
ledningsgruppen. Den behovsinventering som nu påbörjats kommer att skapa möjligheter
för arbetslag och skolledning att på ett tydligt sätt omfördela resurser så att rätt insatser
och åtgärder kan sättas in för enskilda elever och grupper av elever som behöver stöd för
att nå målen.
Elevernas ansvar och inflytande
Enheterna har utvecklat verktyg som synliggjort och konkretiserat elevernas utveckling
inför föräldrar och eleverna själva. Ett exempel på verktyg är elevens portfolio. Elevernas
delaktighet i ett fortlöpande planeringsarbete med att följa upp sitt skolarbete och lärande
har ökat. Men generellt kan skolorna påvisa någon högre måluppfyllelse när det gäller
elevernas inflytande i lärsituationen.
Enligt skolornas egna utvärderingar fungerar klass- och elevråd tillfredsställande. Genom
delaktighet och inflytande i skolornas lokala styrelse/förvaltningsråd har klassråd och
elevrådsarbetet intensifierats under året.
Planerade förbättringsområden är;
Utveckla metoder och former för att öka elevernas motivation för att ta ansvar för egna
studier.
Handlingsplan för skolans elevråd.
Skola och hem
Skolorna samarbetar med hemmen mer än tidigare. En styrelse med föräldramajoritet
etablerades i Solbergaskolan i slutet av förra året och ett utvecklingsarbete under året har
organiserats i samarbete med föräldrastyrelsen i södra området.
I samråd med hemmen har innehållet i utvecklingssamtalen förändrats och utvecklats till
att förutom portfolio även erbjuda en dokumenterad redovisning av elevens utveckling
och måluppfyllelse när det gäller kunskaper. Från skolår 3 dokumenteras elevernas
kunskaper samt sociala förmåga i PODB.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 51 (52)
Ett kompetensfondsprojekt har givit skolorna möjlighet att utveckla föräldrasamverkan,
information och inflytandearbetet i de lokala styrelserna i södra området och i Dal- och
Solbergaskolan. Föräldrarepresentanterna i de lokala styrelserna för dessa skolor har
tillsammans med skolledning och personal deltagit i ett kompetensutvecklingsprogram där
en det bland annat ingick en studieresa till England. Arbetet har beskrivits i en rapport
med en rad förslag till insatser för att öka föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet.
Följande förbättringsområden är planerade;
Vidarutveckla meddelandeblad till hemmen.
Förstärka informationen på hemsidorna.
Övergång och samverkan
Stadsdelen har sedan flera år handlingsplaner för övergången mellan förskola och
förskoleklass. Alla föräldrar erbjuds ett överlämnandesamtal där förskolepersonalen och
skolans personal deltar.
Den ökade integrationen mellan förskola – skola – familjedaghem - skolbarnsomsorg har
gett bra förutsättningar för att alla barn och vuxna i områdena ska kunna lägga grunden
för trygghet både för elever och personal.
Biträdande rektorerna samverkar i Älvsjö inför intag och information om
förskoleklasserna. Skolorna har utvecklat samverkan mellan pedagoger i verksamheten
genom väl genomarbetade konferensscheman som innebär att ämnen, profiler och
arbetsenheter har goda möjligheter att samordna den pedagogiska verksamheten.
Övergången mellan F-5 skolorna där eleverna gör ett skolbyte har inte fungerat
tillfredsställande enligt elever och föräldrar. Ett förbättringsarbete kommer att ske under
våren 2007 så att det även vid detta skolbyte finns en handlingsplan på varje skolenhet.
Övergången och samverkan med de näraliggande gymnasierna underlättas av den
samverkan som sker då många elever redan läst gymnasiekurser i matematik och
engelska. Skolledningarna på skolorna för senare år har upparbetade rutiner och
samverkansmöten regelbundet. I norra området har en studievägledare ett särskilt och
speciellt uppdrag att förbereda elever och skolor på denna övergång. Dock uppstår
problem för gymnasierna att ta emot elever som redan läst gymnasiekurser.
Kulturskolan har en mycket stor verksamhet i södra området. Ett 25-tal lärare har sin
arbetsplats i skolornas lokaler och börjar undervisningen när skoltiden är över för dagen.
Kulturskolan samverkan även med skolorna i den betydelsen att eleverna deltar i
gruppundervisningar där endast den enskilda skolans elever är aktiva. Lokalsamordningen
är ett utvecklingsområde för skolorna och Kulturskolans lärare.
s
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 30-2007-102
SID 52 (52)
Stadsdelsnämndens mål var att alla barn i behov av särskilt stöd genom tidig upptäckt och
via elevhälsan/Nätverkshuset ska ges adekvata insatser som utgår från den enskildes
behov och förutsättningar. Elevhälsan samt lärare och fritidspersonal samverkar med
Nätverkshuset medarbetare när olika behov uppstår i verksamheten. Det kan vara
föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll, barn eller elever som känner sig ensamma
och utan stöd i vuxenvärlden. Föräldrar kan således söka hjälp och stöd hos Nätverkshuset
som bedriver en öppen verksamhet. Detta samarbete fungerar väl men behöver hela tiden
aktualiseras så att ny personal får information om denna verksamhet.
Förbättringsområden inom denna del är följande
Utökad samverkan och erfarenhetsutbyte med lärarna i tidigare skolår.
Utökad samverkan med näraliggande gymnasier.
Utökad samverkan med modersmålslärarna för att få en ökad förståelse för
tvåspråkigheten och i ett lärperspektiv när det gäller undervisningen.
Betyg och bedömning
Genom att arbeta med portfolio synliggörs elevernas resultat och utveckling både för
eleven själv och för föräldrarna. Detta är ett sätt att ge eleverna möjlighet att ta större
ansvar i sin egen utbildning.
Skolorna har arbetat med att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling på ett allsidigt sätt
och med att fortlöpande och i utvecklingssamtalen informera och redovisa detta för eleven
och föräldrarna. Skolorna har utnyttjat all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till kraven i kursplanerna när bedömningarna har gjorts samt inför
betygssättning. Lärarna har under året deltagit i utbildning om likvärdig bedömning och
betygssättning. Många planeringsmöten och utbildningsdagar har under året ägnats åt att
diskutera och skriva målformuleringar i alla ämnen.
När det gäller arbetet med att formulera mål och utveckla kriterier för att underlätta och få
en likvärdighet i bedömningen och betygssättningen har ett antal seminarier organiserats
för skolornas lärare. En bidragande faktor har varit kompetensfondsprojektet Likvärdig
bedömning och betygssättning. Projektet har startat många processer inom verksamheter
och mellan olika lärargrupperingar av ämneslärare och kommer att fortsätta.
Följande förbättringsområden är planerade;
Uppföljnings- och utvärderingsmetoder, portfolio, PODB eller liknande IT-stöd.
Innehållet i utvecklingssamtalen
Skriftliga omdömen i tidiga skolår
Skriftliga omdömen när det gäller ev. betyg ordning och uppförande
Frånvaroregistreringen
_________________________________