Jämlikhet i hälsa
och
jämlik hälso- och sjukvård
oavsett etnicitet
- Rapport med
förslag på åtgärder för Landstinget Sörmland
2
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Rapporten har arbetats fram av Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland
och syftar till att lägga fram förslag på åtgärder för att förbättra jämlikhet i
hälsa, och bedriva en jämlik hälso- och sjukvård, utifrån de skillnader som
finns gällande etnicitet. Utredningsarbetet har bedrivits under 2010 och har
utgått från ett beslut i Landstingsfullmäktige 2008 om att Landstinget
Sörmland ska sträva efter att anlita hälsokommunikatörer för att erbjuda
information och kunskap för att underlätta kontakterna med sjukvården och
landstingets övriga verksamheter.
Underlaget grundar sig i en problembeskrivning, lagstiftning och styrande
dokument, metoder/arbetssätt och evidens på området, nedslag i pågående
arbete i verksamheter inom landstingets hälso- och sjukvård idag, samt
synpunkter från några av landstingets verksamheter.
Nedan framgår vilka förslag på åtgärder som föreslås. I slutet av
dokumentet läggs även några av de behov fram som har uppmärksammats i
arbetet som kräver vidare utredning.
1. Upprätta ett utbildningsprogram och en långsiktig struktur för kompetensutbildning
av vårdpersonal i kulturell kompetens, diskriminering (fokus etnisk diskriminering)
och asyl/invandring.
2. Utarbeta enhetligt tryckt informationsmaterial på olika språk om landstinget och
egenvård, dina rättigheter och skyldigheter i vården och tillgänglighet, samt översyn
och samordning av tillgänglig hälso- och sjukvårdsrelaterad patientinriktad
information (utifrån olika diagnoser m.m.).
3. Säkerställa föräldrastöd/utbildning på vanligaste invandrarspråken vid behov i hela
länet (bl.a. utifrån lärdomar i projektet ”Liv.i Sörmland- föräldrar på lika villkor”).
4. Göra en förstudie i syfte att skapa förutsättningar till
hälsokommunikatörer/samhällsguider i Sörmland, tillsammans med andra aktörer i
länet såsom kommunerna och länsstyrelsen.
5. Starta ett utvecklingsarbete med hälsosamtalen för nyanlända i syfte att:
- öka besöksfrekvensen
- förbättra samtalen utifrån t.ex. sexualitet och hälsa.
- - utveckla samverkan med lokala och regionala aktörer.
6. Upprätta kontaktpersoner från landstinget i varje kommun gentemot kommunernas
samhällsorientering. Kontaktpersonerna ska kunna avsätta tid för att informera
nyanlända om landstinget samt hälso- och sjukvården.
7. Stärka ungdomsmottagningarna och SESAM- mottagningarna i deras arbete med
att bättre nå personer med utländsk bakgrund (bl.a. genom lärdomar från projekt vid
Nyköpings Ungdomsmottagning)
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 2(43)
3
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
INNEHÅLL
INLEDNING .................................................................................................5
Bakgrund...................................................................................................5
Syfte ...........................................................................................................6
Övergripande mål.....................................................................................6
Mål med uppdraget samt avgränsningar ...............................................6
Genomförandet av uppdraget .................................................................6
OMVÄRLDSPERSPEKTIV .......................................................................9
Rätten till hälsa .........................................................................................9
Internationell rätt .......................................................................................................9
Nationell lagstiftning ..................................................................................................9
Tolkservice- och tolktjänster ...................................................................................10
Hälsoundersökning och hälsosamtal till nyanlända ..............................................10
Jämlikhet i hälsa .....................................................................................11
Hälsans bestämningsfaktorer ..................................................................................11
Skillnader i hälsa i olika grupper i samhället.........................................................12
Skillnader i hälsa utifrån etnisk bakgrund ............................................................12
Barn till asylsökande och ensamkommande barn .................................................13
Diskriminering och hälsa .........................................................................................13
Diskriminering i hälso- och sjukvården .................................................................14
Jämlik hälso- och sjukvård....................................................................14
Hälso- och sjukvård i det mångkulturella samhället.............................................15
Landstingets styrande dokument..........................................................16
Visionen ” Det öppna landstinget”..........................................................................16
Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget
Sörmland ...................................................................................................................16
Riktlinjer för insatser riktade till befolkningen utifrån befolkningsmålet..........17
Integrationsstrategi ..................................................................................................18
Landstingets förhållningssätt till diskriminering ..................................................18
Strategiska mål och budgetskrivning 2011.............................................................19
Sammanfattning .....................................................................................19
METODER .................................................................................................21
Samhälls-/hälsoinformation för nyanlända..........................................21
Hälsokommunikatörer ...........................................................................22
Skåne .........................................................................................................................23
Östergötland..............................................................................................................23
Stockholm..................................................................................................................23
Västmanland .............................................................................................................24
Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar .............................................24
Interkulturellt socialt arbete genom t.ex. kulturtolkar och brobyggare..............24
Kulturell kompetens...............................................................................25
Samhälleliga förutsättningar.................................................................26
Sammanfattning: ....................................................................................26
LANDSTINGET SÖRMLANDS ARBETE IDAG..................................28
Hälsosamtal .............................................................................................28
Information till nyanlända genom Migrationsverket och
kommunerna ...........................................................................................29
Tolkar ......................................................................................................29
LiV i Sörmland- föräldrar på lika villkor ............................................30
Mångfaldsarbete inom ungdomsgrupper i Nyköping .........................30
Input från några verksamheter.............................................................30
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 3(43)
4
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Uppmärksammade utvecklingsområden/frågor:...................................................30
Nyanlända specifikt:.................................................................................................30
Generella: ..................................................................................................................31
Framgångsfaktorer som lyfts fram:........................................................................32
Uppmärksammade utvecklingsbehov.....................................................................32
Sammanfattning: ....................................................................................32
RESULTAT OCH FÖRSLAG ..................................................................34
Övriga uppmärksammade behov: ........................................................37
Övergripande:...........................................................................................................37
Specifika utvecklingsområden: ...............................................................................37
DEFINITIONER OCH BEGREPP ..........................................................38
Etnicitet ...................................................................................................38
Kultur ......................................................................................................38
Intersektionalitet.....................................................................................39
Interkulturalitet......................................................................................39
Mångkultur .............................................................................................39
Bilaga 1: Intervjuade/kontaktade verksamheter/funktioner: ............42
Bilaga 2: Utbildningar i kulturell kompetens ......................................43
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 4(43)
5
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
INLEDNING
Bakgrund
Sverige är idag ett mångkulturellt land. Det finns över 200 språkgrupper i
vårt land. En miljon, eller 14 % av befolkningen är född utomlands. Utöver
detta finns ca 800 000 personer som är födda i Sverige med en eller två
utrikes födda föräldrar. Grovt uppskattat brukar man dela in i tre
motsvarande stora grupper: en tredjedel som är födda i Norden, en tredjedel
i Europa, och en tredjedel födda utanför Europa. Drygt en halv miljon
personer i Sverige tillhör de nationella minoriteterna (sverigefinnar, samer,
romer, tornedalingar och judar). De nationella minoriteterna har funnits i
Sverige under lång tid, utgör grupper med en uttalad samhörighet.
De senaste 10 åren har Sveriges befolkning ökat med 265 000 personer. Av
dessa kommer ca 210 000 från andra länder. Till detta kommer ett okänt
antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Den irakiska
flyktinggruppen har dominerat de senare åren, till följd av det långvariga
kriget i Irak. Även många från Somalia har kommit under senare år pga.
olösta konflikter i hemlandet. En stor del av inflyttade till Sverige utgörs av
familjeanknytning. Av den miljon människor som flyttade till Sverige 1980
till 2007 var lite mer än hälften anknytning ( dvs. människor som flyttar för
att förenas med sin familj). Övriga är flyktingar, arbetskraftsinvandring,
eller som flyttar pga. studier.
Sörmland tar i genomsnitt emot ca 1000 nyanlända per år. Eskilstuna tar
emot drygt hälften av länets mottagande. Mottagandet är koncentrerat till
västra delen av länet – nära 80 % av de nyanlända söker sig till Eskilstuna
och KFV- regionen (Katrineholm- Flen- Vingåker). Hälften av alla
nyanlända är barn under 18 år. Alla kommuner i länet, förutom Katrineholm
har idag avtal med Migrationsverket om mottagande av flyktingar.
Prognosen för 2011 pekar mot ett något ökat mottagande för att sedan ev.
minska något 2012/2013.1
Flertal studier har visat att hälsan är sämre hos utländskt födda jämfört med
svenskfödda. Det går inte att dra några generella slutsatser kring orsakerna
och det finns stora variationer mellan olika grupper t.ex. beroende på hur
länge man vistats i Sverige. Det är dock tydligt att utländskt födda i högre
grad än svenskar tillhör socioekonomiskt svagare grupper. Vidare visar
studier att vården för personer med utländsk bakgrund inte är jämlik.
En av orsakerna till det utanförskap som många personer med utländsk
bakgrund får uppleva är diskriminering. En stor majoritet i Sverige tycker
att invandringen är bra för landet, men det finns också negativa attityder mot
invandrare. För att främja integration och arbeta mot diskriminering och
1
Migrationsverket statistik.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 5(43)
6
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
främlingsfientlighet krävs ett aktivt arbete inom alla sektorer i samhället, på
olika nivåer och såväl individ- som strukturinriktat.
Syfte
Syftet med denna rapport är att, utifrån målet om jämlik hälso- och
sjukvård, presentera förslag om hur Landstinget Sörmland kan förbättra sitt
arbete med att säkerställa att landstinget verkar för att skapa förutsättningar
för jämlik hälsa för alla. I detta fall utifrån etnisk bakgrund.
Övergripande mål
Det övergripande målet är att Landstinget Sörmland, utifrån sina
ansvarsområden, bidrar till att skapa ett jämlikt och integrerat samhälle. En
del i detta är att finna metoder för att uppnå jämlikhet i hälsa och en jämlik
hälso- och sjukvård för länets befolkning, utifrån etnicitet.
Mål med uppdraget samt avgränsningar
Målet för uppdraget är att lägga fram förslag på åtgärder som verkar för att:
a) skapa samhälleliga förutsättningar för att skapa jämlikhet i hälsa
och
b) jämlik hälso- och sjukvård utifrån etnicitet.
Förslagen är avgränsade till att framförallt uppfylla de förväntningar som
framställs i landstingets åtagande gällande hälsokommunikatörer (se nedan).
Förslagen utgår i första hand från att utveckla befintliga resurser, strukturer
och processer i Landstinget för ändamålet. De behovs som
uppmärksammats utifrån målet med uppdraget, som inte läggs fram som
förslag sammanfattas under ”övriga uppmärksammade behov” under
Resultat och förslagsavsnittet. Uppdraget omfattar inte en diskussion kring
de begränsningar som finns när det gäller vård till asylsökande och gömda.
Det kan dock påpekas att det är av vikt att fortsätta uppmärksamma det
området, då vården dessa är begränsad till akut omhändertagande och vård
som inte kan anstå.
Genomförandet av uppdraget
Uppdraget kommer genom ett av de åtaganden som Landstinget har genom
”Regional överenskommelse Sörmland - Strategier för en effektiv
introduktion och etablering av nyanlända flyktingar.” (RÖK)
Ett av åtagandena i överenskommelsen är hälsokommunikatörer. I
överenskommelsen är åtagandet formulerat enligt följande:
”Landstinget Sörmland strävar efter att anlita
hälsokommunikatörer för att erbjuda information och
kunskap för att underlätta kontakterna med sjukvården
och landstingets övriga verksamheter.”
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 6(43)
7
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Överenskommelsen antogs av Landstingsfullmäktige mars 2008 (LS-LED
07-408). Folkhälsocentrum har därefter, av Landstingsdirektören, fått ansvar
för utredning av åtaganden gällande Hälsokommunikatörer.
Våren 2010 påbörjades en bred omvärldsanalys på området. Kontakter togs
med olika funktioner inom Landstinget, samt med Länsstyrelsen som
förmedlade kontakt till ett nationellt nätverk för hälsokommunikatörer.
Genom de kontakter som togs inledningsvis med personal inom Landstinget
mödravården samt distriktssköterskor som utför hälsosamtal till nyanlända,
uppmärksammades att det finns flera olika och omfattande behov på
området.
Utifrån detta började frågor formuleras:
•
•
•
Vad behöver göras för att bättre uppnå jämlikhet i hälsa, samt uppfylla
kraven på en jämlik hälso- och sjukvård utifrån etnicitet?
Vad kan hälsokommunikatörer svara upp mot, och vad finns det för
andra behov och möjligheter till utveckling på området?
Hur har hälsokommunikatörer utvecklats på andra håll i landet? – Vilka
lärdomar kan man dra?
Dessa inledande frågor uppmärksammade ett behov av att bredda uppdraget
från utgångspunkten medlet hälsokommunikatörer till målet om jämlikhet i
hälsa enligt bl. a landstingets Policy för ett hälsofrämjande landsting samt
Vision. Genom att utgå från målet ges en bättre möjlighet till att utreda dels
vad hälsokommunikatörer kan fylla för syfte (som medel) relaterat till målet,
samt ge möjlighet att uppmärksamma andra behov på insatser som inte
hälsokommunikatörer kan svara upp emot.
Förskjutningen av uppdraget stämdes av i Folkhälso- och Miljöberedningen
(29/9 2010, då FOM 26/5 ställdes in.) Folkhälsocentrum fick mandat att i
uppdraget göra en problembeskrivning utifrån jämlikhet i hälsa, samt jämlik
hälso- och sjukvård avseende etnisk bakgrund, belysa evidens, göra en
mindre kartläggning av upplevda behov hos verksamheter i Landstinget, och
därefter ta fram ett underlag med förslag på insatser på området. 23/11
gjordes en kort avstämning på LSau och Folkhälsocentrum fick då även i
uppdrag att se över externa finansieringsmöjligheter.
En omfattande omvärldsanalys har pågått under hela utredningsarbetet. I
detta har ingått att ta fram information om:
-
Jämlikhet i hälsa utifrån etnisk bakgrund.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 7(43)
8
Landstingets ledningsstab
-
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Jämlikhet i hälso- och sjukvård.
Landstingets styrande dokument.
Samhällsorientering för nyanlända.
Forskning om metoder för att uppnå jämlikhet i hälsa.
Hälsokommunikatörer specifikt
Upplevda behov m.m. i några strategiskt utvalda verksamheter i
landstinget- hälso- och sjukvården.
Underlag har sökts genom aktuella studier och sammanställningar på
området, främst genom statliga myndigheter, samt översiktligt efter aktuell
och relevant forskning. Någon systematisk litteraturstudie (metastudie)
kring forskningsläget har dock inte varit möjlig inom tidsramen.
Forskningskontakter har uppgett att forskningsområdet är relativt outvecklat
i Sverige på området (jämlikhet i hälsa utifrån etnicitet - evidensbaserade
metoder).
För att inhämta synpunkter och få en bild från landstingets egna
verksamheter om behov och synpunkter, bjöds verksamheter in till en
hearing 20 oktober 2010. Det var dock många som inte hade möjlighet att
komma och mötet ställdes in. Kontakter togs istället genom
telefonintervjuer för att inhämta motsvarande information (se bilaga). Vid
ett flertal tillfällen har diskussioner förts med samordnande barnmorska
gällande föräldrastöd på olika språk, samt med ansvarig distriktssköterska i
Flen, Strängnäs och Nyköping gällande utvecklingsbehov av hälsosamtal för
asylsökande. Det har även funnits en kontinuerlig kontakt med
sammankallande för hälso- och sjukvård för asylsökande, på
utvecklingsavdelningen i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Diskussioner
har förts med barnrättsstrategen kring barnperspektivet.
Omvärldskoordinatorn i Kultur och Utbildningsförvaltningen har varit
behjälplig angående externa finansieringsmöjligheter.
Kommunerna har från juni 2010 haft en samverkansgrupp gällande
planering av samhällsorientering, sammankallad av länsstyrelsen.
Folkhälsocentrum har varit representerade i gruppen utifrån gemensamma
beröringspunkter rörande samhällsguider/hälsokommunikatörer.
Kontakter har tagits med andra projekt och verksamheter i Sverige som
arbetar med hälsokommunikatörer, såsom Skåne, Östergötland, Stockholm,
samt Folkhälsobyrån i Västmanland.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 8(43)
9
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
OMVÄRLDSPERSPEKTIV
Rätten till hälsa
Internationell rätt
Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet. Den är även grundläggande för
människors förmåga att tillvarata på övriga rättigheter. Rätten till hälsa ingår
i flertal internationella traktater, som FN:s allmänna förklaring om
mänskliga rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter, kvinno- och rasdiskrimineringskonventionerna,
barnkonventionen, jämte regionala traktater i såväl Europa som andra
världsdelar.
Staten är skyldig att vidta prioriteringar så att människors hälsa främjas. Det
handlar om rätten att få tillgång till vård, varor och tjänster som är
nödvändiga för förverkligandet av bästa möjliga hälsa för individen.
Vården, varorna och tjänsterna ska respektera medicinsk etik och vara
kulturellt lämpliga, det vill säga tillhandahållas med respekt för individen
med avseende till exempel på minoritetstillhörighet. Hälso- och
sjukvårdssystemet ska ge alla lika möjligheter och garantera frihet från
diskriminering.
Nationell lagstiftning
I Svensk lag stadgas rätten till hälsa till att börja med i 1 kap 2§
regeringsformen. Där framgår bl.a. att den enskildes personliga, ekonomiska
och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga
verksamheten. Vidare framgår att det särskilt ska åligga det allmänna att
trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för
social omsorg och trygghet.
Vidare återfinns bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:753) och
genom den nationella folkhälsopolitiken. Hälso- och sjukvårdslagen ger
landstinget ansvar för hälso- och sjukvården, dvs. åtgärder för att medicinskt
förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I § 2 framgår att
målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans värdighet.
Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering inom t.ex. hälso- och
sjukvården. De grunder som skyddas av lagen är etnicitet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, kön, sexuell läggning.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 9(43)
10
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Det är alltid den juridiska personen som kan bli anmäld för diskriminering,
inte den enskilt anställde.
De nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken i Sverige
skyddas och ges stöd genom den nationella minoritetspolitiken. Det
allmänna har enligt minoritetspolitiken ett särskilt ansvar att skydda och
främja minoritetsspråken. Utöver detta ska man även främja de nationella
minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna
minoritetsspråket ska särskilt främjas. Enligt lagen om nationella minoriteter
och minoritetsspråk (2009:724) har enskilda rätt att använda sig av finska,
meänkieli respetive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter med
förvaltningsmyndigheter vars geografiska verksamhetsområde helt eller
delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Eskilstuna
är finskt förvaltningsområde inom Landstinget Sörmland.
Förvaltningsmyndigheter ska även enligt den nya lagen när det behövs,
informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag.
Vidare ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna
möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som det är
möjligt samråda med representanter för minoriteter i sådana frågor.
Tolkservice- och tolktjänster
För att överbrygga språkliga skillnader har man i Sverige möjlighet till
tolkning.
I förvaltningslagens §8 anges följande: ”När en myndighet har att göra med
någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller
talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk.”
Rätten till tolk regleras även i Hälso- och sjukvårdslagen § 2. Istället för att
uttryckligen reglera nödvändigheten att använda språktolk finns det
allmänna skrivningar om målet för hälso- och sjukvården ska omfatta hela
befolkningen på lika villkor och att vården ska ges med respekt för
människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Regleringen innebär indirekt en tillämpning av förvaltningslagens principer
om objektivitet och likabehandling. Det innebär att om en person som
uppsöker en vårdinrättning eller annan institution inom hälso- och
sjukvårdslagens område och som inte behärskar svenska är det därför
naturligt att tolk bör anlitas för att bistå personen. 2
Hälsoundersökning och hälsosamtal till nyanlända
Landstingen är enligt Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård för
asylsökande m.fl. skyldiga att erbjuda asylsökande m.fl. en
hälsoundersökning som ska bestå av ett hälsosamtal och en faktisk
hälsoundersökning.
2
SOU 2004:15. S.92.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 10(43)
11
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Utredningen om mottagandevillkor för asylsökande har konstaterat att
asylsökande kan vara en riskgrupp avseende vissa allmänfarliga sjukdomar
men betonar samtidigt att asylsökande endast är en av flera riskgrupper.
Utredningen menar att obligatoriska hälsoundersökningar skulle innebära ett
betydande intrång i den enskildes integritet och att det allmänna intresset av
hälsoundersökningar inte är så starkt att det överväger detta intrång.
Hälsoundersökningen har enligt Socialstyrelsen riktlinjer två olika syften.
Den syftar till:
• att uppmärksamma personer som är i behov av omedelbar vård eller
vård som inte kan anstå (individinriktat)
• att uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder (samhällsinriktat)
Båda dessa syften ska beaktas vid uppläggningen av hälsoundersökningar.
Hälsoundersökningen bör i övrigt endast omfatta följande åtgärder för att
uppmärksamma behov av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå (för
barn även övrig vård) samt smittskyddsåtgärder:
• provtagning
• kroppsundersökning
Den asylsökande/flyktingen informeras om de prover som är aktuella, och
att undersökningen är frivillig. Det är dock viktigt att påpeka att vid
misstanke om samhällsfarlig sjukdom är den enskilde skyldig att låta
undersöka sig (13 § smittskyddslagen).
Migrationsverket informerar asylsökande om landstingets åtagande för viss
hälso- och sjukvård. Migrationsverket ska till berört landsting lämna
uppgifter om utlänningar som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och
sjukvård åt asylsökande m.fl. och som har etablerat boende inom landstinget
eller som i annat fall vistas inom landstinget. Uppgifter ska innehålla namn,
födelsedatum, adress, språk, ärendenummer hos Migrationsverket och i
förekommande fall, familjemedlemmar.
Jämlikhet i hälsa
Hälsans bestämningsfaktorer
Vår hälsa påverkas i positiv eller negativ bemärkelse av en mängd
bestämningsfaktorer som på olika sätt, och på olika nivåer, samspelar med
varandra. Några faktorer, så som vårt genetiska arv, kön och ålder kan vi
inte själva påverka. Andra faktorer uttrycks genom våra levnadsvanor och
vår livsstil och kan påverkas genom individuella ställningstaganden. För
övrigt ligger många av hälsans bestämningsfaktorer utanför den enskilda
människans kontroll.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 11(43)
12
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem utgår hälsans
bestämningsfaktorer från faktorer i samhällsorganisationen och människors
levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå
från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och
kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Att formulera
folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer även stora krav
på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. Att utgå från hälsans
bestämningsfaktorer placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför
sjukvården då de flesta faktorer som påverkar hälsan just befinner sig
utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet.
Skillnader i hälsa i olika grupper i samhället
Hälsan hos befolkningen är ojämlikt fördelad. De sociala skillnaderna i
hälsa är påtagliga. Både kvinnliga och manliga tjänstemän lever i medeltal
längre än arbetare efter 20 års ålder. Arbetare har genomgående större
sjukdomsrisker än tjänstemän. Vidare har lågutbildade betydligt fler
hälsoproblem än högutbildade. Socialbidragstagare, barn till missbrukare
och psykiskt sjuka löper större risk än andra att bli sjuka fysiskt eller
skadade. Ohälsa är mer utbredd bland ensamstående föräldrar än bland
sammanboende och barn till ensamstående föräldrar löper större risk än barn
till sammanboende att bli sjuka eller skadas, framförallt när det gäller
psykisk ohälsa, drogrelaterade diagnoser och självmord. De könsrelaterade
skillnaderna i hälsa är omfattande. Kvinnor och mäns skilda villkor när det
gäller arbetsförhållanden, familjesituation, sociala relationer och
ekonomiska tillgångar resulterar i olika sjukdomsmönster för kvinnor och
män. Samtidigt som kvinnor lever längre än män uppvisar de fler symtom
på sjuklighet. Kvinnor uppsöker sjukvård i betydligt högre utsträckning än
män. Kvinnor står för en större del av läkemedelskonsumtionen och är
sjukskrivna mer än män. Kvinnors högre sjuklighet har på senare år satts i
samband med kvinnors och mäns olika livsvillkor. 3 Socialstyrelsens hälsooch sjukvårdsrapport för 2009 pekar på att det finns stora hälsoskillnader
mellan olika grupper av medborgare och att det inte finns några tecken på
att dessa skillnader minskat de senaste decennierna. De senaste uppgifterna
från 2003-2005 när det gäller skillnader mellan socioekonomiska grupper,
visar att skillnaderna ökar.
Skillnader i hälsa utifrån etnisk bakgrund
Hälsoproblemen hos personer med utländsk bakgrund skiljer sig mellan
olika grupper beroende på ursprung. Hälsan har till exempel ha att göra med
det samhälle personen har flyttat från, tidigare social ställning/status, hur
migrationsprocessen har hanterats och hur tillvaron i det svenska samhället
blir. I studien Födelselandets betydelse från Folkhälsoinstitutet 2002
framgår att det finns skillnader i både den fysiska och psykiska hälsan
mellan utlandsfödda och sverigefödda. Tydligast är skillnaden när det gäller
3
Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:35. S12 ff.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 12(43)
13
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
psykisk ohälsa. Personer tillhörande svenska nationella minoriteterna har
också en sämre hälsa i många avseenden än majoritetsbefolkningen, och det
finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder. Detta enligt en
kartläggning från Statens Folkhälsoinstitut från 2010.
Barn till asylsökande och ensamkommande barn
De ensamkommande barnen/ungdomarna som kommer till Sverige är oftast
pojkar i övre tonåren, som skickas iväg av familjen för att hjälpa de som
stannar kvar. Att separeras från familjenätverket i en utvecklingsmässigt
känslig ålder kan utgöra en riskfaktor för vuxenblivandet pga. bristen av
vuxna identifikationsobjekt. Ofta har dessa ungdomar stora krav på sig från
familjen i hemlandet, på att snabbt lyckas i det nya landet för att kunna
hjälpa de som är kvar.
Migrationsprocessen innebär överlag stora påfrestningar för barn och
ungdomar oavsett vilken kategori de tillhör med risker för att deras
grundläggande behov och rättigheter inte blir tillgodosedda Den utsattheten
som migrationsprocessen innebär för dem försöker de på något sätt hantera.
Med de flesta barn har även inneboende resurser och krafter som kan
mobiliseras med rätt bemötande.
Hos en del av de asylsökande barnen uppkommer uppgivenhetssymtom
(tidigare kallade apatiska). Syntomen karaktäriseras av att barnen skärmar
av sig från omgivningen, kan sluta tala, äta, dricka och i vissa fall bli helt
sängliggandes. I en förstudie gjord av Socialstyrelsen 2009 pekar man på
vikten av förebyggande insatser, såsom hälsosamtal, skolgång och
uppföljande skolhälsovård. Man betonar även att det ofta hänger ihop med
föräldrarnas omsorgsförmåga sviktar (pga att asylprocessen påverkar den
egna hälsan, genom tex. oro för familjen och framtiden).
Äldres situation
Äldre som kommer från ett annat land har i regel ett mindre kontaktnät,
framförallt pga. språksvårigheter. Flera rapporter visar att äldre utrikesfödda
har svaga livsvillkor. De är i regel beroende av anhöriga på grund av
avsaknad av egen försörjning och bristande kunskap i svenska språket.
Diskriminering och hälsa
De grupper som är mest utsatta för ohälsa är också de grupper som är mest
utsatta för diskriminering i samhället. I rapporten ” Diskriminering – ett hot
mot folkhälsan” från 2006 konstateras att det finns samband mellan
diskriminering och hälsa. Det konstateras även att det behövs mer forskning
för att fördjupa kunskapen om sambanden mellan diskriminering och hälsa.
Statens Folkhälsoinstitut föreslår i Folkhälsopolitisk rapport 2010 att
regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att ta fram en handbok för att
mäta förekomst, form och frekvens av diskriminering. Detta i syfte att
kvalitetssäkra myndigheters och andra aktörers kartläggningar. Man föreslår
även att tillsätta en utredning för att se över möjligheten att möta lokala och
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 13(43)
14
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
regionala behov av stöd för det framtida arbetet mot diskriminering i syfte
att minska ohälsan hos utsatta grupper i samhället.
Diskriminering i hälso- och sjukvården
Diskrimineringsombudsmannen kunde 22 september 2010 i en debattartikel
i Dagens Samhälle redovisa att det sedan januari 2009 inkommit 278
anmälningar om diskriminering i hälso- och sjukvården. De flesta handlar
om diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller etnicitet. DO
konstaterar att det förekommer diskriminering både i form av kränkande
bemötande och sämre tillgång till vård (dvs både individ och strukturnivå).
DO manar även vårdhuvudmännen att ta ett större ansvar i att analysera för
vilka man tillhandahåller sjukvård och hur man gör det. Detta i syfte att
komma tillrätta med diskriminerande strukturer. DO förespråkar även
utbildning för personal i diskriminering och mänskliga rättigheter.
Jämlik hälso- och sjukvård
Det finns flera uppgifter som visar att vården i Sverige inte lever upp till
sina mål om att tillgodose en jämlik hälso- och sjukvård för alla grupper.
Högutbildade gör idag fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till sina
vårdbehov.4 Ojämlikhet i hälsa uppträder i hälso- och sjukvården i form av
högre dödstal i ”åtgärdbar dödlighet” 5 bland män, utlandsfödda och
personer med lägre utbildningsnivå.
I hälso- och sjukvårdsrapport 2009 framgår vidare: ” Dessa skillnader
förefaller öka i vissa avseenden – det gäller framförallt de diagnoser som
kan förebyggas. Lågutbildade tas också betydligt oftare in på sjukhus för
tillstånd som med adekvat behandling kan vårdas inom den öppna vården.
Vid vissa större folkhälsosjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke
är dessutom läkemedelsbehandlingen av lågutbildade personer och personer
födda utanför EU i lägre grad anpassad till moderna riktlinjer. Analyser av
äldres läkemedelsanvändning visar vidare att kvinnor och personer med
lägre utbildning i större utsträckning än män och högutbildade personer får
en mer riskfylld läkemedelsanvändning, både när det gäller olika typer av
olämpliga läkemedel och olika riskabla kombinationer av läkemedel.
Särskilt det senaste decenniet har könets betydelse för hälsa, sjuklighet och
behandlingsresultat fått ökad uppmärksamhet, både nationellt och
internationellt.”
Personer som är födda utanför Norden upplever att tillgängligheten till
vården är sämre, och de har ett lägre förtroende för hälso- och sjukvården än
infödda svenskar. Data från Vårdbarometern visar att personer som är födda
utanför Sverige upplever att det är svårare att komma fram på telefon till
4
Hälso- sjukvårdsrapport 2009. S. 21.Socialstyrelsen.
dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården bedöms kunna påverka med
förebyggande eller behandlande insatser
5
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 14(43)
15
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
primärvården jämfört med personer födda i Sverige. Ju längre bort från
Sverige man är född, desto svårare tycker man att det är att få kontakt med
vården. Även när det gäller information och respekt tycker man att
informationen kring diagnos och behandling är sämre ju längre från Sverige
man är född, och desto mindre respekt upplever man att vårdgivaren visar.
Detta kan ha flera förklaringar. Både språk och kulturella skillnader i
förväntningar och syn på vård och behandling kan spela en roll.
Kommunikationen i mötet mellan patient och vårdare är central. Attityden,
språket och samspelet vid samtalet, tillsammans med skriftlig information,
kan ha avgörande betydelse för resultatet av behandlingen.
Slutligen konstateras i Socialstyrelsens rapport att ojämlikheten är stor
mellan olika grupper på det förebyggande och det folkhälsoinriktade
området. Enligt de nationella folkhälsomålen från år 2003 och 2008 ska
hälso- och sjukvården arbeta mer hälsoinriktat samt samarbeta med andra
aktörer när det gäller att påverka hälsan. Det finns också stöd i hälso- och
sjukvårdslagen för en sådan bredare syn på hälso- och sjukvårdens uppgift.
Erfarenheterna av de mer avgränsade sjukvårdsindikatorerna inom måttet
åtgärdbar dödlighet visar att de uttalade skillnader som tidigare fanns har
minskat. Det blir därför en utmaning för hälso- och sjukvården att uppnå
motsvarande positiva resultat även på det bredare förebyggande fältet. Ett
aktivt jämlikhetsarbete kräver medvetenhet och kunskap om de skillnader i
hälsa som finns mellan olika grupper när det gäller såväl hälsoförhållanden
som vårdbehov. Vården måste utformas så att den så långt som möjligt är
likvärdig och lika tillgänglig för alla.
Som ett exempel på ojämlik hälso- och sjukvård visar en doktorsavhandling
från Karolinska institutet att beredskapen för hur barnhälsovården ska
bemöta familjer från andra kulturer är dålig. BVC- sjuksköterskorna
upplever den kulturella kompetensen som otillräcklig, att det saknas
riktlinjer och att det är svårt att göra riskbedömningar. Samtidigt känner
många föräldrar, med utländsk bakgrund, sig utsatta och oroliga att bli
missbedömda.
Hälso- och sjukvård i det mångkulturella samhället
I USA har man i vård och omsorgen uppmärksammat frågan om hur vården
på bästa sätt kan möta patienter från olika kulturer sedan 50-talet. I
utvecklingen av teorier, och metoder kring detta har ofta ett antroposofiskt
perspektiv använts i syfte att problematisera kring likheter och olikheter i
omvårdnaden mellan ett kulturellt relativt homogent samhälle v/s ett
kulturellt heterogent samhälle.
Den medicinska professionen kan ses som en kontext som domineras av
västerländska normer och värdesystem. Detta handlar t.ex. värdering av
normalt/onormalt, hälsa som motsats till sjukdom, och att det baseras på
vetenskaplig rationalitet. Vidare delar man ett gemensamt fackspråk, regler,
värderingar, klädsel. Denna kontext stämmer inte alltid överrens med hur
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 15(43)
16
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
man ser på frågor som rör hälsa och vård i andra kulturer, religioner, utifrån
olika värderingar språk m.m. utan kan också innebära motsättningar. 6
När vårdpersonal saknar förståelse för att kultur påverkar, eller hur den
påverkar omvårdnaden och att man misslyckas med att uppmärksamma
relevanta kulturella skillnader mellan dem själva och patienten, finns det en
risk till ett etnocentriskt perspektiv.7 Detta kan leda till missförstånd och
bristfällig omvårdnad.
Ett område där det är tydligt hur den kulturella referensramen spelar roll i
diagnosställande är bedömning av kognitiva förmågor (förståelse och
tänkande). Människans kognitiva förmågor är beroende av det sammanhang
de utvecklas och utövas i. På samma sätt påverkas således diagnos av
kognitiva förmågor av det sammanhang den sker i. Carl Martin Allwood,
professor i psykologi vid Göteborgs universitet, menar därför att man bör
iaktta stor försiktighet när västerländska test används på icke-västerländska
personer.
Landstingets styrande dokument
Landstinget Sörmland har i flertal övergripande dokument skrivningar om
jämlikhet och öppenhet.
Visionen ” Det öppna landstinget”
I landstingets vision ”Det öppna landstinget” (LS-LED10-243) framgår att:
”Landstinget Sörmland verkar för varje persons rätt till god hälsa, kultur och
utbildning. Alla människor har lika rättigheter och bemöts utifrån sina
förutsättningar.”
Vidare framgår att
”Landstinget välkomnar mångfalden och är öppet för alla utan åtskillnad”.
Visionen bygger således på att Landstinget ska verka för att uppfylla
människors rättigheter oavsett bakgrund, kön, funktionsnedsättning m.m.
Detta genom att bemöta utifrån de olika förutsättningar människor har. En
sådan förutsättning kan således vara etnisk bakgrund, vilket innefattar
ibland en annan språktillhörighet än den svenska, olika kulturell bakgrund,
olika utbildningsbakgrund etc.
Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i
Landstinget Sörmland
6
Cultural competence in primary child health care services – interaction between primary
child health care nurses, parents of foreign origin and their child. Berlin, Anita. Karolinska
institutet. 2010. S.22-23.
7
Ibid. S.23.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 16(43)
17
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
En god och jämlik hälsa är ett övergripande mål för landstinget. I policyn
för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget
Sörmland slås det fast att hälsofrämjande landsting innebär:
”en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik
och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen ”
”insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter med
ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv
hälsoutveckling hos individer och grupper. Landstinget har även ansvar
för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen.”
Policyn har mål utifrån insatser inriktade till befolkningen, till individ
samt personal.
Riktlinjer för insatser riktade till befolkningen utifrån
befolkningsmålet
I riktlinjerna för befolkningsmålet framgår uppdrag till bl.a. Hälso- och
sjukvården, samt informationsenheten som är relevanta att referera till i
detta underlag. När det gäller hälso- och sjukvården anges:
”Hälso- och sjukvårdens resursallokering bör i tilltagande utsträckning väga
in behovsanalyser baserade på befolkningsundersökningar som t ex
landstingets Liv och Hälsa-studier eller motsvarande. Behovsanalyserna bör
uppmärksamma särskilt utsatta kommuner/länsdelar samt särskilt utsatta
befolkningsgrupper beträffande livsvillkor och levnadsvanor.
Inom hälso- och sjukvården är det av vikt att man inom
planeringsfunktioner samt hos strategisk personal har kännedom om hälsans
respektive ohälsans fördelning i befolkningen samt sambanden mellan
livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. Utbildning på området ska ske inom
ramen för den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen.
Kunskap och uppgifter om hälsans/ohälsans fördelning i befolkningen samt
hänsyn till sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa ska
integreras i patientnära verksamhet i form av Fem frågor om din hälsa samt
Motiverande samtal. Metoderna utgör huvudåtgärder för det s k
Individmålet inom Policy för ett mer hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggandelandsting. Samverkan med andra
samhällsaktörer/huvudmän är angeläget som medel för måluppfyllelse.
För ökad förståelse för behovsorienteringen inom hälso- och sjukvården bör
underlag som t ex Liv och Hälsa(vuxen/ung)också delges allmänheten via
landstingets etablerade informationskanaler.”
För informationsavdelningen anges specifikt:
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 17(43)
18
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
”Landstingets informationsenhet ska ha grundläggande kännedom om
sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och ohälsa. Hänsyn till
sambanden skall integreras i planering och informationsverksamhet då det
är lämpligt. Strategier ska finnas för att information särskilt ska nå grupper
med en ofördelaktig situation beträffande livsvillkor, levnadsvanor och
ohälsa. I sådana strategier ska information även på andra språk än svenska
ha en framträdande roll liksom lättlästa versioner.
Strategiska åtgärder vid landstingets olika interna stöd- och
servicefunktioner av befolkningsrelevans (t ex Miljöstöd, Barnrätt,
Upphandling) ska, utifrån ett normerande och opinionsbildande syfte, via
befintliga informationskanaler göras kända för allmänheten, andra offentliga
samt kommersiella verksamheter.
Det är även av vikt för att för att stärka demokratin och delaktigheten i
samhället att allmänheten ges mest möjliga insyn i de politiska processerna
och besluten i landstinget. Information om detta bör produceras i varierande
form, språk och omfattning för att nå största möjliga antal undergrupper i
befolkningen.
För befolkningens och personalens förståelse för ökad behovsorientering
bör kunskapsunderlag som t ex Liv & Hälsa spridas via
informationsenhetens externa och interna kanaler.”
Integrationsstrategi
I Landstingets integrationsstrategi från 2004 framgår landstingets syn på
integration och mångfald:
Integration
”En process som leder till att människor från olika grupper – etniska och
könsmässiga – lever och verkar i kontakt med varandra i olika delar av samhället
utan att någon mot sin vilja behöver säga upp sin gruppidentitet”
Mångfald
Mångfald är att varje individ har lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.
Landstingets förhållningssätt till diskriminering
I Landstinget Sörmlands HBT - policy från 2010 (LSLED09-258) fastläggs
Landstinget Sörmlands förhållningssätt till diskriminering:
”Alla former av diskriminering är strukturella så till vida att de
bottnar i rådande samhällsstrukturer. Det kan gälla handlingar som begås
av individer likväl som av institutioner i samhället och det kan ske medvetet
eller omedvetet. Strukturer som är relevanta i detta sammanhang omfattar
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 18(43)
19
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
relationen mellan underordnade och dominerande grupper exempelvis
homosexualitet kontra heterosexualitet.”
”Med strukturell diskriminering avses regler, normer, rutiner,
vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra
samhällsstrukturer som utgör hinder för underordnade grupper att
uppnå lika rättigheter och möjligheter som dominerande grupper har.
Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller
oavsiktligt.”
Strategiska mål och budgetskrivning 2011
Under medborgarperspektivet återfinns det strategiska målet:
”Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet
landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
ålder eller social tillhörighet.”
Vidare framgår att:
”människor med utländsk bakgrund möter ofta problem i sina kontakter med
svensk hälso- och sjukvård. Problemen grundar sig i stor utsträckning på
språkbarriärer och kulturella skillnader. Rapporter visar också att den här gruppen
av människor har sämre hälsa och får sämre vård men har de största behoven.
Under planperioden kommer därför ett arbete att inledas för att stärka ställningen
och ytterligare tillgängliggöra vården för den här gruppen.” 8
Sammanfattning
Generellt kan man således säga att hälsan hos utländskt födda är sämre än
hos svenskfödda. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper, kön,
ålder, social status m.m. En del faktorer är specifika utifrån migrationens
påverkan och asylprocessen, men skillnader mellan svenskar och
utlandsfödda finns även efter asyltiden. En stor del kan bero på att en högre
andel av utländskt födda tillhör socioekonomiskt svaga grupper. Även
hälsan hos personer tillhörande de nationella minoriteterna är sämre än hos
svenskar vilket även bör beaktas i sammanhanget. Det kan vara viktigt att
särskilt uppmärksamma asylsökande barn, ensamkommande flyktingbarns
hälsa och situation. Socialstyrelsen pekar särskilt på åtgärder rörande barn
med uppgivenhetssyntom som bör vidtas (korrekta läkarintyg m.m.). Utifrån
hälsans bestämningsfaktorer går det främst att finna lösningar i att skapa
samhälleliga förutsättningar som gynnar hälsa; delaktighet, ekonomisk och
social trygghet, goda uppväxtvillkor. Ett aktivt arbete mot diskriminering är
en viktig del för ökad jämlikhet.
Det finns även brister när det gäller att leva upp till en jämlik hälso- och
sjukvård, när det gäller personer med utländsk bakgrund. Här lyfts bl.a.
8
Budget och mål 2011. Ett ansvarstagande landsting i förändring. S. 23-24.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 19(43)
20
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
språk och kulturella skillnader fram som orsaker som kan spela en viktig
roll i skilda förväntningar och syn på vård och behandling. Forskning från
USA visar på vikten av att vårdpersonal besitter kulturell kompetens. D.v.s.
att man har förståelse för att kultur påverkar, eller hur den påverkar
omvårdnaden.
Landstingets styrande dokument uppmärksammar rådande ojämlika
förhållanden samt att arbete ska inledas på området. Det här underlaget med
dess förslag kan ses som en del av det arbetet.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 20(43)
21
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
METODER
Omvärldsanalysen har inte stött på någon sammanfattande information om
vilka metoder som finns för att främja och arbeta för ökad jämlikhet i hälsa,
utifrån etnicitet. Detta gäller också metoder för att verka för en jämlik hälsooch sjukvård, utifrån etnisk bakgrund. Det här avsnittet kommer att belysa
de metoder som uppmärksammats i detta utredningsarbete, men kan inte
sägas ge en heltäckande bild.
Samhälls-/hälsoinformation för nyanlända
När man kommer som ny till ett land bär man med sig den referensram man
har från sitt hemland och den miljö man har haft omkring sig. Oavsett
bakgrund, utbildningsbakgrund m.m. behöver man en viss grundläggande
information om hur det nya samhället fungerar. Hur omfattande och vilken
typ av kunskap som man behöver varierar utifrån tidigare kunskapsnivå,
vilken typ av samhälle man kommer ifrån etc. Kunskapen och
informationen är en grundläggande förutsättning för att kunna utveckla ett
självständigt liv i det nya landet samt tillgodogöra sina rättigheter och leva
upp till de skyldigheter som ställs på alla medborgare i landet.
Om man kommer till Sverige som asylsökande får man under asyltiden viss
samhällsinformation av Migrationsverket. Samhällsinformation till
nyanlända (de som beviljats uppehållstillstånd) har tidigare getts inom
ramen för kommunernas introduktionsarbete, och dessförinnan genom Sfi
(Svenska för invandrare). Statliga myndigheter har också skyldighet att vid
behov vidta särskilda åtgärder för att informera nyanlända om sina
verksamheter. Från 1 december i år har Arbetsförmedlingen fått ta över
etableringsansvaret för nyanlända, från kommunerna. Kommunerna har
dock även fortsättningsvis ansvar för Sfi samt samhällsinformationen, nu
kallas samhällsorientering. Sfi och samhällsorienteringen ska ingå i de
etableringsplaner som arbetsförmedlingen ska upprätta tillsammans med den
nyanlände i samverkan med kommunerna. Samhällsorienteringen ska
innehålla:
Att komma till Sverige
Att bo i Sverige
Att försörja sig och utvecklas i Sverige
Att bilda familj i Sverige
Att leva med barn i Sverige
Att påverka Sverige
Att utöva religion i Sverige
Att bli sjuk och åldras i Sverige
Lokalkunskap
Oavsett vilket ämnesområde som behandlas ska samhällsorienteringen
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 21(43)
22
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
uppmärksamma följande tre aspekter:
1. värden,
2. välfärdsstat och
3. vardagsliv
Samhällsorienteringen ska innehålla såväl vardagskunskap av praktisk
natur, men också kunskaper om det svenska samhället ur ett mer
institutionellt och organisatoriskt perspektiv, och inslag av information om,
och diskussion och reflektion kring konstitutionella värden i det svenska
samhället. Utgångspunkten ska vara deltagarnas behov.
Samhällsorienteringen ska vidare ge tydlig information men även också ge
utrymme för dialog och reflektion. Dialogformen är framträdande redan
idag i det utvecklingsarbete som sker i de större kommunerna/länen. Det
gäller t.ex. Göteborgs stad, det länsövergripande arbete i Stockholm som är
under utveckling, samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne,
liksom ett par projekt i Uppsala.9 Samhällsorienteringen ska vara minst 60 h
och kan ses som en bas som kan kompletteras med insatser från kommunen
själv, landstinget och statliga myndigheter. Samhällsorienteringen ska
vidare till största del ges på modersmål eller annat språk som personen
behärskar väl. Kompetensen hos de som ska hålla i samhällorienteringen ska
innefatta pedagogisk kompetens, språk och ämneskunskap. I dagens Sverige
finns inte någon yrkesgrupp som omedelbart motsvarar dessa krav, utan
förslaget kräver en långsiktig satsning i form av universitetskurser, t.ex.
inom ramen för lärarutbildningarna. I SOU:n lyfter man fram
samhällsguider/hälsokommunikatörer som goda exempel på utförare.
Hälsokommunikatörer
Hälsokommunikatörer är ett koncept som nu funnits några år i Sverige. Det
finns idag som projektform i Skåne, som implementerad verksamhet i
Östergötland, och som projekt i Stockholms läns landsting. Uppdraget har
lite olika inriktning och uppdrag.
I rapporten ”Olika villkor - olika hälsa” Hälsan bland irakier folkbokförda i
Malmö 2005-2007, beskriver man hälsokommunikatörer så här:
”Hälsokommunikatörer består av en grupp utbildad hälso- och
sjukvårdspersonal med utomnordisk härkomst som ger information till
gruppen nyanlända invandrare med uppehållstillstånd och även asylsökande.
De fungerar som länkar mellan personer med invandrarbakgrund och
ordinarie personal inom hälsa, vård och omsorg. Hälsokommunikatörer
informerar gruppen inom framförallt följande områden: svensk sjukvård,
egenvård, kost och motion, psykisk hälsa, första hjälpen och tandvård.
Målgrupper för hälsoinformationen är barnfamiljer, blivande föräldrar,
9
SOU 2010: 16.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 22(43)
23
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
asylsökande och ungdomar som är i behov av information på sitt
modersmål.” 10
Verksamheten beskrivs vidare ha som syfte att öka jämlikheten i hälsa
genom informationsinsatser, och förebyggande folkhälsoarbete inom
utvalda språkgrupper. I studien har man kunnat visa att de som träffat
hälsokommunikatörer fler än tre gånger hade bättre kunskaper om vad som
påverkar hälsan jämfört med de som aldrig träffat hälsokommunikatörer.
Samtidigt påpekas också i studien att det är skillnader i livsvillkor och
levnadssätt som kan förklara skillnader i sjuklighet. Levnadsvanor är starkt
kopplade till människors livsvillkor, som utbildning, arbete och ekonomi.
Man påpekar att inför framtiden är insatser för att möjliggöra god utbildning
och tillgång till arbete, samt tryggad försörjning för utsatta grupper, av
största betydelse för hälsoutvecklingen.
Skåne
I Skåne bedrivs Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK) som ett
delprojekt inom Partnerskap Skåne som är en plattform för kommuner,
regionala myndigheter och organisationer samt den idéburna sektorn.
Projektet medfinansieras av berörda aktörer och Europeiska flyktingfonden
(ERF). SHK förmedlar samhälls- och hälsoinformation direkt på
modersmålet genom en särskilt utvecklad pedagogisk interaktiv process. De
säkerställer att nyanlända i Skåne får grundläggande information och
kunskap inom områdena arbete, boende, hälsa och språk.
Östergötland
I Östergötland är Hälsokommunikatörer på modersmål sedan 2008 en
implementerad verksamhet med treåriga avtal. Minst fem
hälsokommunikatörer verkar i Östergötland och har sin organisatoriska
placering inom Landstinget Östergötland. Verksamheten finansieras 50% av
Landstinget samt 50% genom 12 av 13 kommuner i länet.
Hälsokommunikatörerna informerar flyktingar och invandrare om hälsa och
underlättar mötet med den östgötska hälso- och sjukvården, de informerar
personal i verksamheter och organisationer om kulturskillnader, samt
utvecklar metoder för ändamålet.
Stockholm
Stockholms läns landsting bedriver genom stöd av Europeiska
flyktingfonden ett projekt med hälsokommunikatörer under 2010-2012.
Samarbetspartner är Huddinge, Stockholm Stad, Södertälje samt
Migrationsverket. Fem kvinnor och fem män utbildas och praktiserar en
termin och jobbar därefter som hälsokommunikatörer med att informera
nyanlända om hälsa och vårdmöjligheter på deras egna språk.
10
Olika villkor – olika hälsa. Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007.
Achraf Daryani. S. 51
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 23(43)
24
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Västmanland
I Västmanland anlitas Hälsoinformatörer av Landstinget och länets
kommuner genom avtal med företaget Folkhälsobyrån. Ett flertal av
informatörerna kombinerar sina uppdrag som hälsoinformatörer med arbete
åt Tolkbyrå. Primärvården i Landstinget har möjlighet att boka en
hälsoinformatör genom Folkhälsobyrån vid behov istället för tolk. Vidare
genomför Folkhälsobyråns hälsoinformatörer föräldrautbildning på olika
språk. Landstingets barnmorskor för in uppgifter på företagets hemsida och
Folkhälsobyrån kallar samman grupperna.
Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar
I Västra Götaland bedriver den ideella föreningen Födelsehuset sedan 2008
ett arbete med utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar. Studier
har visat att utlandsfödda kvinnor från främst Somalia och Etiopien löper en
högre risk att förlora sitt barn under graviditeten eller i samband med
förlossningen jämfört med svenska kvinnor. Bristande kommunikation och
kulturella olikheter kan skapa missförstånd, bristande förtroende och
otrygghet. Syftet med doulorna är att gravida invandrarkvinnor kan få stöd
av andra kvinnor med samma modersmål och kulturella bakgrund. En
utvärdering visar att doulastödet fyller en viktig funktion för den födande
kvinnan.Projektet doula och kulturtolk får stöd av hälso- och
sjukvårdsnämnderna 12 och 13 i Göteborg, samt samarbetar med Angereds
Närsjukhus för att utveckla verksamheten. I Angered bedrivs även
somaliska och arabiska mammagrupper.
Interkulturellt socialt arbete genom t.ex. kulturtolkar och brobyggare
Ett närliggande område till begreppet hälsokommunikatörer är begreppet
brobyggare. På Socialstyrelsen har man tittat närmre på interkulturellt
socialt arbete som i princip handlar om samma fråga som
hälsokommunikatörer inom ett närliggande samhällsområde. I deras rapport
Interkulturellt socialt arbete har man bl.a. kommit fram till att
Socialtjänstens individ och familjeomsorg behöver kunskap och insikter om
specifika aspekter som kan ha betydelse för förståelsen för den enskilda,
unika, brukarens behov. Det kan vara faktorer som har med det kulturella
mötet att göra, migrationserfarenheter och traumatisering, rättigheter och
villkor för nationella minoriteter, villkor för uppväxt och föräldraskap inom
flera kulturer, strukturell diskriminering m.m.11
Den danska Sundhedsstyrelsen har i en studie av verksamhet med s.k.
kulturmedlare i fyra europeiska länder listat en rad förekommande olika
syften med medlares roll:
11
ömsesidigt förmedla kunskap
säkra kommunikationen
hjälpa till att lösa konflikter
Interkulturellt socialt arbete. Socialstyrelsen. 2010. S.9.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 24(43)
25
Landstingets ledningsstab
-
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
hjälpa brukaren att ta tjänsterna i anspråk i enlighet med sina behov
skapa tillit till systemet
vara stödperson för brukaren
hjälpa systemet att optimera insatserna och behandlingens kvalitet
samt
verka antirasistiskt
ge brukaren mer kunskap om systemet och hur man kan använda det
bättre.
Att brukaren blir en ”bättre” patient eller klient (följer
behandlingsrekommendationerna)
Ge professionen mer kunskap om brukare med annan etnisk
bakgrund och/eller
Att professionen möter brukare med mer respekt för deras kultur och
andra sätt att tänka
Verka mot diskriminering.
Resultaten från studien visade att resultaten är motstridiga, men att olika
former av s.k. linkarbete kan höja kvaliteten i de direkta mötena mellan
den sociala barnvården och brukarna. När det gäller s.k. brobyggare
vinns en del goda svenska erfarenheter, men det saknas strukturerade
utvärderingar. Tillgång till socialarbetare med olika kulturella
bakgrunder och språkkunskaper inom olika delar av IFO:s organisation
har förts fram som önskemål i intervjuer med IFO- företrädare och
brukare. En synpunkt är att en bredare personalsammansättning i sig kan
bidra till att skapa en mer reflekterande hållning och naturligt föra in
mer diskussioner om värderingar och förhållningssätt i arbetsvardagen.
Även forskning har motiverat en bred personalsammansättning med
fleretnisk rekrytering, men främst för att öka bredden i erfarenheter och
legitimiteten i organisationen. Däremot har inte forskningen visat att det
skulle finnas fördelar med att ”etniskt matcha” socialarbetare och
brukare.12
Forskarna Merhdad Darvishpour och Pirjo Lahdenperä visar i en statlig
utredning att kulturtolkar kan användas i skolans arbete för att motverka
hedersförtryck. De menar att kulturtolkarna kan verka som förebilder
och motverka fördomar om invandrare.
Kulturell kompetens
Doktorsavhandlingen ” Cultural Competence in Primary Child Health Care
Services; interaction between the Primary Child Health Care nurse and
parents of foreign origin and their children”, visar att en framkomlig väg för
att bättre kunna möta upp en god hälso- och sjukvård för en mångkulturell
befolkning är genom kulturell kompetens bland personal.
Med kulturell kompetens avses en djupare förståelse och medvetenhet än att
bara ha kunskap om olika kulturer. Kulturell kompetens innefattar en
12
Ibid.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 25(43)
26
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
förändring av en persons förståelse och samverkan med den omgivande
världen.
Vidare uttrycks kulturell kompetens vara viktig hos vårdgivare för att kunna
utveckla en förtroendefull relation mellan patient och vårdpersonal. Detta
genom att patienten känner sig högre värderad, bättre förstådd och därmed
är det större sannolikhet att patienten fullföljer vårdplan.
Litteratur på området har framförallt sitt ursprung från USA, Europa, och
Australien. När det gäller utbildningsprogram har de framförallt arrangerats
i USA, England och delar av Europa. Det har visat sig att dessa utbildningar
utvecklat kunskapen, attityderna och färdigheter hos vårdgivare.13
Samhälleliga förutsättningar
I sammanhanget kring metoder kan det vara viktigt att även ha med sig
vetskapen om att orsakerna till ojämlikhet i hälsa många gånger går att finna
i samhälleliga förutsättningar såsom arbete, ekonomi, trygghet, delaktighet
och inflytande. Det går inte att isolera metoder utan att bära med sig dessa
större orsakssamband. Genom att finna metoder som medverkar till mindre
diskriminering, ökad förståelse, ökad kunskap från såväl samhällets aktörer
som hos nyanlända individer eller grupper, kan även dessa metoder
medverka till en positiv utveckling i de större samhälleliga sammanhangen.
En viktig del är att den första tiden i Sverige präglas av en hälsofrämjande
introduktion, och att samhället generellt är öppet för människor med olika
bakgrunder i sin struktur och bland människors attityder.
Sammanfattning:
Det är ett omfattande område att belysa evidens av olika metoder för att
uppnå jämlikhet i hälsa, utifrån etnicitet, samt metoder för en jämlik hälsooch sjukvård. De metoder som belysts i detta utredningsarbete har dels
koppling till det breda samhällsperspektivet gällande jämlikhet i hälsa
(utifrån etnicitet), samt till metoder för att bättre säkerställa en jämlik hälsooch sjukvård.
Ett viktigt grundantagande är att hälsan framförallt är ojämlikt fördelad
utifrån olika sociala grupper, och att det framförallt är genom en jämlik
fördelning av resurser som ojämlikhet går att motverka.
Det finns dock metoder som indirekt kan verka för att uppnå bättre
förutsättningar för jämlikhet i hälsa. En grund i att leva ett självständigt liv
är att ha information om hur det samhälle man lever i fungerar. Att man
också kan ta tillvara på sina rättigheter och vet vilka skyldigheter som
13
Cultural competence in primary child health care services – interaction between primary
child health care nurses, parents of foreign origin and their child. Berlin, Anita. Stockholm
2010. S. 25.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 26(43)
27
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
åligger den enskilde medborgaren. Denna information ges till nyanlända,
främst genom kommunens samhällsorientering. I denna information ingår
att informera om att bli sjuk och åldras i Sverige. I flera av de län som man
har hälsokommunikatörer har konceptet utvidgats till att de fungerar såväl
som samhällsguider som hälsokommunikatörer. I denna vidare tolkning kan
denna typ av arbete bl.a. förbättra kommunikationen mellan personal i
kommun/landsting/myndighet och brukare/patient.
Hälsokommunikatörer/samhällsguider verkar jämfört med tolkar ha ett
vidare tolkningsutrymme. Där tolken är bunden till ren översättning kan
hälsokommunikatören/samhällsguiden förklara utifrån kulturella
referensramar och därmed även ha en kulturellt överbryggande roll, åt bägge
håll.
När det gäller metoder som verkar för en jämlik hälso- och sjukvård lyfts
framförallt kulturell kompetens fram som ett sätt för t.ex. vårdgivare att
kunna utveckla en förtroendefull relation mellan patient och personal.
Utifrån den evidens som finns på området tycks således
hälsokommunikatörer främst fylla en roll som ett medel i arbetet med att
skapa förutsättningar för integration i ett bredare samhällsperspektiv. När
det gäller hälso- och sjukvården och arbete med att uppnå en jämlik hälsooch sjukvård, kan hälsokommunikatörerna vara ett medel för att t.ex. bättre
nå förståelse mellan personal och patient/brukare, men också som en del i
att öka den kulturella kompetensen. Det är dock den kulturella kompetensen
som kan ge en förutsättning till ett förändrat arbetssätt, ökad förståelse och i
längden en möjlighet till mer jämlik hälso- och sjukvård.
Hälsokommunikatörerna kan verka som ett komplement till detta.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 27(43)
28
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
LANDSTINGET SÖRMLANDS ARBETE IDAG
Nedan följer en översikt av olika insatser som görs idag som på olika sätt
syftar till att möta upp särskilda behov gällande nyanlända samt för att
säkerställa en jämlik vård, utifrån etnisk bakgrund. Översikten kan inte utge
sig för att vara heltäckande men kan ändå ge en bild av pågående arbete. Det
kan snarare ses som en illustration av områden som är i behov av
utveckling. Vi har således inte gjort en omfattande kartläggning för att
redovisa allt arbete där man har beaktat förhållanden utifrån etnisk/kulturellt
perspektiv. Vidare redovisas de uppmärksammade behov som inkommit
genom intervjuer som förts med några verksamheter i hälso- och
sjukvården. Avslutningsvis sammanfattas avsnittet med att föra fram
påvisade behov av utveckling inom processer som rör nyanlända specifikt,
eller mer generellt utifrån att uppnå jämlikhet i hälsa utifrån etnicitet.
Hälsosamtal
Hälsosamtalen regleras i Landstinget Sörmland genom ” Hälso- och
sjukvård till Asylsökande samt papperslösa och gömda flyktingar m.fl.
Riktlinjer för hälso- och sjukvården.”
Vidare regleras genomförandet av Regelbok för bedrivande av Primärvård i
Landstinget Sörmland. Vårdgivaren har ansvar för att asylsökande samt
papperslösa/gömda får akut eller omedelbar nödvändig hälso- och sjukvård
enligt nationella riktlinjer. Vidare framgår att asylsökande, individer med
familjeanknytning och kvotflyktingar får erbjudande om hälsosamtal/
hälsoundersökning enligt gällande nationella riktlinjer och av Landstinget
Sörmland framtagna Riktlinjer för hälso- och sjukvård avseende
asylsökande m fl. Avtal kommer upprättas med utvalda vårdenheter inom
respektive kommun.
Migrationsverket lämnar i Sörmland information till landstingets
samordnare för asylfrågor när det bosätter sig en ny asylsökande i länet, och
samordnaren informerar därefter berörd vårdcentral där den asylsökande
bor. Om den asylsökande tackat ja till hälsosamtal skickas sedan en kallelse
till den asylsökande om hälsosamtalet. Samtalet utförs med ett
intervjuformulär som finns för ändamålet, som grund.
Det finns i hälso- och sjukvården en länsövergripande administrativ
organisation för att handlägga de administrativa och ekonomiska
arbetsuppgifterna avseende asyl- och flyktingsjukvård. Organisationen
består av en arbetsgrupp bestående av representanter från ekonomienheten,
samlad redovisning, vårdsystem D-data, samt under ledning av en
samordnare från hälso- och sjukvårdsförvaltningens utvecklingsenhet.
Målen för den länsövergripande organisationen är att kunna ge en
helhetsbild över asyl- och flyktingsjukvården samt att därigenom lättare
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 28(43)
29
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
kunna få ut all den ersättning landstinget är berättigat till från
Migrationsverket.14
Tre distriktssköterskor i primärvården har ansökt och fått beviljat medel för
ett projekt (BEN) med hälsosamtalen som syftar till att skapa en struktur i
hälsosamtalet med asylsökande och nyanlända invandrare gällande
information om hälsa och sexualitet. Målet är att distriktssköterskor/
sjuksköterskor som utför hälsosamtalet ska få ett bra verktyg för att
underlätta kommunikation med och information till målgruppen
asylsökande och nyanlända invandrare speciellt i frågor rörande hälsa och
sexualitet. Projektet är delvis finansierat av Socialstyrelsen. Projektet blev
dock inte beviljat de medel som ansökt om och det är i nuläget oklart om
projektet har gått att genomföra (2011-01-20).
Antalet genomförda hälsoundersökningar av nyanlända asylsökande har gått
ner 2009, efter att tidigare ha ökat flera år i rad. Under 2009 fick 38 % den
hälsoundersökning som ska erbjudas alla asylsökande om man ser till hela
landet. I Sörmland motsvaras siffran av 297 genomförda hälsosamtal på
1165 asylsökande, dvs. 25%. Socialstyrelsen har i uppdrag att komma med
en ny föreskrift/ allmänna råd om hälsoundersökningar. Migrationsverket
startade 2009 ett arbete för att enklare och snabbare kunna överföra
information om nyanlända asylsökande från Migrationsverket till
Landstingen.
Information till nyanlända genom Migrationsverket och
kommunerna
Migrationsverket i Flen har upparbetad kontakt med Vårdcentralen i Flen
och ansvarig distriktsköterska där. Distriktssköterskan brukar bjudas in ca 1
gång/månad á 2h för att informera nyanlända om hälso- och sjukvården.
Insatsen ersätts av Migrationsverket för förlorad arbetstid. Material har
översatts av arabisktalande läkare på Vårdcentralen, men i övrigt ges
informationen muntligt.
I kommunernas samhällsinformation till nyanlända bjuds ofta representanter
från hälso- och sjukvården in. Tjänstemän som arbetar i kommunernas
flyktingmottagande uppger dock att det inte finns någon upparbetad kontakt
mellan respektive kommun och landstinget, men att det vore önskvärt.
Tolkar
Landstinget Sörmland har avtal med Semantix. På insidan:
(http://insidan.dll.se/sv/Halsa-och-sjukvard/patient/Tolk/ ) finns information
med regler, tips, och kom ihåg för beställning av tolk.
14
Administrativ organisation för asyl- och flyktingsjukvård. HN-HOS09-030, HN HOS09452.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 29(43)
30
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
LiV i Sörmland- föräldrar på lika villkor
Mödrahälsovården i Eskilstuna har blivit beviljade medel från de
hälsofrämjande medlen (befolkningmålet) för att kunna tillgodose
föräldrautbildning på modersmål genom utbildade tolkar inom
Mödrahälsovården. LiV som koncept kommer ursprungligen från företaget
Folkhälsobyrån i Västmanland. Informatörerna utbildas genom personal på
Folkhälsobyrån i Västmanland.
Mångfaldsarbete inom ungdomsgrupper i Nyköping
Ungdomsmottagningen i Nyköping har blivit beviljade medel från de
hälsofrämjande medlen (befolkningsmålet) för ett projekt där man ska
förebygga och minska antalet klamydiafall och andra sexuellt överförbara
sjukdomar, samt minska antalet oönskade graviditeter bland ungdomar med
utländsk bakgrund. I dagsläget är det mycket få ungdomar med utländsk
bakgrund som besöker ungdomsmottagningen. Genom att personal från
ungdomsmottagningen flyttar sig till de arenor som dessa ungdomar
befinner sig ska man bättre fånga upp ungdomar som annars inte söker sig
till ungdomsmottagningen. Projektet beräknas starta 2011 och ska pågå
under tre år. Om arbetssättet anses lyckat ska det implementeras i
verksamheten. Kunskaperna ska vidare spridas till andra
ungdomsmottagningar i länet.
Input från några verksamheter
Av de samtal och intervjuer som har förts med vissa verksamheter inom
Landstinget ( framförallt inom hälso- och sjukvården, se s.30) kan ett antal
uppmärksammade behov, och förslag identifieras.
Uppmärksammade utvecklingsområden/frågor:
Nyanlända specifikt:
- Patienter uteblir från hälsosamtal. Man kallar 2 gånger, sen slutar
man kalla om personen i fråga inte hört av sig.
- Samverkan med kommunerna när det gäller anknytningar och
kvotflyktingar (de som har PUT) skulle kunna fungera bättre när det
gäller hälsosamtalen. Ofta svårigheter att utröna om hälsosamtal
redan genomförts eller ej.
- Samverkan med skolhälovården fungerar bra då det finns avtal
mellan landstinget och kommunen, mindre bra i de kommuner där
avtal saknas.
- Finns behov av att ge mer stöd t.ex. vid livskriser för asylsökande,
men det uppfattas inte som att det innefattas inom begreppet akut
sjukvård.
- Man kan inte erbjuda specifik hjälp utifrån de trauman som många
bär med sig. Finns t.ex. inte massage.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 30(43)
31
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Generella:
-
-
-
-
-
-
-
Vårdcentral med förhållandevis hög andel patienter med utländsk
bakgrund upplever att det finns ett tryck från patienter med utländsk
bakgrund. Man upplever att det finns en otrygghet hos många
patienter med utländsk bakgrund. En rädsla som personalen försöker
bemöta på bästa sätt. Man vänder sig t.ex. till VC med feber för att
man inte har kunskap om att man kan avvakta några dagar.
Vårdens ”mått” t.ex. utvecklingskurvan hos barn, utgår från
västerländska normer, inte anpassat till olikheter inom olika kulturer.
Teleq är bara på svenska. Det gör att det är svårt för många som inte
kan svenska att boka tid.
Brist på översyn och samordning av skriftligt informationsmaterial
på olika språk samt avsaknad av skriftlig information inom flera
områden.
Stor variation på kunskap hos personalen om vilken översatt
information som finns att tillgå. Leder till att en del använder
information som ej är aktuell.
Behov av hälsokommunikatörskompetens inom ASIH (Avancerad
Sjukvård i Hemmet). ASIH bygger på att familjen/anhörig kan sköta
patienten i hemmet. Krävs mycket information för att få förståelse
om innebörden av vården för familjen. Kräver mer än enbart
översättning.
Går inte att tillämpa samtalsmetodik framgångsrikt med en tolk.
Fungerar bättre i direktkommunikation.
Svårt att kommunicera vid akuta situationer - ambulanssjukvården
använder sig ofta av utvecklat kroppsspråk, olika tecken kan dock
uppfattas olika beroende på var man kommer ifrån. Svårt att förklara
för en patient när läget inte är akut och att personen i fråga istället
kan uppsöka VC dagen därpå.
Svårt att nå invandrare genom traditionella sättet att jobba på.
Hos många nyanlända och invandrare med låg eller ingen
utbildningsnivå saknas grundläggande kunskaper om kroppen.
Många invandrarungdomar vänder sig inte till
ungdomsmottagningen, samtidigt uttrycks behov genom t.ex.
kommunal personal som jobbar med hälsa inom grupper, behov av
ökad kunskap bland nyanlända om kroppskännedom, sexualitet och
hälsa.
Det finns en generell problematik kring att patienter vänder sig till
fel vårdnivå. Denna problematik är dock inte specifik för invandrare.
Från akuten uttrycker man att det finns såväl svenskar som
invandrare som vänder sig till akuten med besvär som egentligen
inte är direkt akuta. Vid den nya influensan var det dock en speciell
situation då man uppmärksammade att det var fler föräldrar med
invandrarbakgrund som kom in med sina barn som hade feber. De
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 31(43)
32
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
trodde barnen skulle dö pga. de budskap som uppfattats i
massmedia. Det är svårare vid sådana tillfällen för någon som inte är
bra på svenska/inte kan svenska att få en nyanserad bild utifrån
information i media.
Framgångsfaktorer som lyfts fram:
- Mångkulturell och flerspråkig sammansättning av personalstyrkan.
Ökar förståelsen mellan personalen.
- ”Uppdyk” på familjecentral. Öppen tid som man inte behöver boka
tid för att komma till. Ger en möjlighet för de som har svårt att boka
tid genom teleq (som är på svenska).
Utifrån ovanstående uppmärksammade utvecklingsområden samt
synpunkter från verksamheterna själva, kan följande utvecklingsbehov
skönjas:
Uppmärksammade utvecklingsbehov
- Utveckling av hälsosamtalen, strategier för att öka besöksfrekvensen
samt utveckla innehållet i samtalen.
-
Hälsokommunikatörer skulle ev. kunna möjliggöra ASIH för
invandrare som inte är så bra på svenska, vara en del i
kunskapsöverföring i hälsosamtalen, och i samtalsmetodik.
-
Öka kunskapen om egenvård, kunskap om kroppen, sexualitet och
hälsa, hos vissa invandrare, särskilt ensamkommande ungdomar.
-
Öka kunskapen hos personal om vad det innebär att komma från ett
krigshärjat område, situationen i olika länder, om asylprocessen,
interkulturell dialog. – Utbildning och kunskap om olika kulturer.
-
Man behöver tänka nytt, jobba genom föreningar, familjecentralerna
olika mötesplatser i syfte att nå fler. Kan behövas mer uppsökande
verksamhet riktat till en del invandrare. Kan säkert behövas för
svenskar också, men många invandrare har särskilda behov av mer
information och kontakt med vården. Svenskar är generellt även
bättre på att ta kontakt med vården.
-
Förbättrad och sammanhållet utbud med befintlig översatt
information om tex Hälsoval, När du blir sjuk, sjukresor, har du
synpunkter på vården samt med övergripande information om
Landstinget på olika språk.
Sammanfattning:
Avsnittet visar att det finns ett antal pågående processer i landstinget dels
när det gäller hälso- och sjukvård för asylsökande specifikt, samt projekt där
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 32(43)
33
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
verksamheter arbetar för att bättre nå invandrargrupper som är
underrepresenterade (ungdomsmottagningen i Nyköping), eller säkerställa
jämlikhet i de tjänster som utförs (föräldrautbildning på olika språk).
Personal uttrycker behov av åtgärder inom t.ex. skriftlig information på
olika språk, arbetssätt, kulturell kompetens, samverkan med kommunerna.
När det gäller nyanlända specifikt är det ett problem att besöksfrekvensen
till hälsosamtalen är väldigt låg och personal som utför hälsosamtalen har
tagit initiativ till utvecklingsarbete när det gäller sexualitet och hälsa som en
viktig del i samtalen.
ORG NR 232100-0032 · C:\Documents and Settings\Carpet\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK39\rapport jämlikhet i hälsa etnicitet.doc · Utskriftsdatum:
2011-05-02 13:11
SID 33(43)
RESULTAT OCH FÖRSLAG
Rapporten lägger fram sju (7) konkreta förslag, belysta ur olika relevanta
aspekter som är hämtade utifrån tidigare avsnitt i rapporten. Förslagen är
grundade i uppmärksammade behov men länkas också åskådligt till mål,
lagar och evidens. För att väva samman de konkreta förslagen med de olika
aspekterna och även länka aspekternas relation till varandra har en
sammanfattande matris sammanställts. Matrisen omfattar även bedömningar
och avvägningar av betydelse i sammanhanget.
¾ En avvägning gäller förhållandet mellan särlösningar och mer
generella insatser. Förslagen har framförallt formulerats med
ambition att kunna verka långsiktigt och generellt, snarare än
kortsiktigt och specifikt. Mer utvecklat avser detta åtgärder som
innebär en utveckling av landstingets redan befintliga processer och
arbetssätt utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
¾ Sammanställningen tydliggör om insatsen syftar till jämlikhet i
hälsa, eller främst en jämlik hälso- och sjukvård.
¾ Vidare redovisas om insatsen framförallt berör situationen för
nyanlända specifikt eller personer med utländsk bakgrund mer
generellt.
¾ Det framgår vilka styrande dokument/lagstiftning som förslagen är
grundade i samt eventuell evidens på området. Principen för
respektive förslag har här varit att det minst ska finnas stöd i
styrande dokument/lagstiftning eller i evidens/utvärderingar.
¾ Vidare anges om förslaget är riktat internt till landstinget, eller om
det omfattar en samverkan med externa aktörer.
¾ Förslagen är värderade ur ett övergripande samhällsekonomiskt
perspektiv såtillvida att de utgår från befintliga
verksamheter/processer, strävar mot långsiktighet samt optimerat
resursutnyttjande genom huvudmannaövergripande samverkan.
¾ Avslutningsvis ges förslag på finansiering av respektive förslag samt
ansvarig funktion för fortsatt arbete med respektive förslag.
Principen för finansieringsförslagen har varit att söka lösningar
inom interna och externa projektprogram eller inom ramen för
andra befintliga resurser (personal + driftsmedel)
Rapporten belyser även andra uppmärksammade behov på området utöver
vad som konkretiseras i de nu lämnade förslagen. Efter förslagen redovisas
några av de övriga områden som är i behov av utveckling som
uppmärksammats under arbetet med uppdraget.
Förslag
Jämlikhet i
hälsa
Jämlik hälsooch sjukvård
Lag- /skyldighet/
styrdokument
direkt
Nyanlända
specifikt/
generellt
Generellt
1. Upprätta ett utbildningsprogram och en långsiktig struktur för
kompetensutbildning av vårdpersonal i kulturell kompetens,
diskriminering (fokus etnisk diskriminering) och asyl/invandring.
2. Utarbeta enhetligt tryckt informationsmaterial på olika språk om
landstinget och egenvård, dina rättigheter och skyldigheter i vården
samt tillgänglighet etc. Samt översyn och samordning av tillgänglig
hälso- och sjukvårdsrelaterad patientinriktad information (utifrån
olika diagnoser m.m.).
3. Säkerställa föräldrastöd/utbildning på vanligaste invandrarspråken
vid behov i hela länet (bl.a. utifrån lärdomar i projektet ”Liv.i
Sörmland- föräldrar på lika villkor”).
Indirekt
Indirekt
direkt
Generellt
Indirekt
direkt
generellt
4. Göra en förstudie i syfte att skapa förutsättningar till
hälsokommunikatörer/samhällsguider i Sörmland, tillsammans med
andra aktörer i länet såsom kommunerna och länsstyrelsen.
5. Starta ett utvecklingsarbete med hälsosamtalen för nyanlända i
syfte att:
öka besöksfrekvensen
förbättra samtalen utifrån t.ex. sexualitet och hälsa.
- utveckla samverkan med lokala och regionala aktörer.
Direkt
Kan bli en del
av.
generellt
Riktlinjer
befolkningsmålet.
Policy
hälsofrämjande
landsting.
Budget och mål
2011. Ett
ansvarstagande
landsting i
förändring.
RÖK (Regional
ÖverensKommelse)
Indirekt
Direkt
nyanlända
6. Upprätta kontaktpersoner från landstinget i varje kommun
gentemot kommunernas samhällsorientering. Kontaktpersonerna ska
kunna avsätta tid för att informera nyanlända om landstinget samt
hälso- och sjukvården..
Indirekt
Direkt
Nyanlända
7. Stärka ungdomsmottagningarna och SESAM- mottagningarna i
deras arbete med att nå personer med utländsk bakgrund (bl.a.
genom lärdomar från projekt vid Nyköpings Ungdomsmottagning.)
Direkt
Direkt
Generellt
Hälso- och
sjukvård till
asylsökande samt
papperslösa och
gömda flyktingar
mfl. Riktlinjer för
hälso- och
sjukvården.
Förordning
(2010:197) om
samhällsorientering
för vissa nyanlända
invandrare
Riktlinjer
befolkningsmålet.
Policy
hälsofrämjande
landsting.
Evidens/
Utvärdering
Internt/Externt
” Cultural
Competence”
internt
internt
Översyn av
föräldrautbildning:
för barnets bästa från
utbildning till
mötesplats.
”Olika villkor – olika
hälsa”
internt
externt
internt
Externt
Pilotprojektets egna
Erfarenheter/slutsatser
Internt samt
externt
stingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Förslag
Finansiella möjligheter
Förslag på ansvarig
/stödfunktion
1. Upprätta ett utbildningsprogram och en långsiktig struktur för kompetensutbildning av vårdpersonal
i kulturell kompetens, diskriminering (fokus etnisk diskriminering) och asyl/invandring.
Initialt medfinansiering av
EU-fond:, långsikt
egenfinansiering.
PHL medel, befolkningsmålet.
Personal/. Mångfaldsstrateg,
omvärldskoordinator och
FHC -stöd
Informationsenheten/
Mångfaldsstrateg och FHC
stöd
Hälso- och sjukvården
2. Utarbeta enhetligt tryckt informationsmaterial på olika språk om landstinget och egenvård, dina
rättigheter och skyldigheter i vården samt tillgänglighet etc. Samt översyn och samordning av
tillgänglig hälso- och sjukvårdsrelaterad patientinriktad information (utifrån olika diagnoser m.m.).
3. Säkerställa föräldrastöd/utbildning på vanligaste invandrarspråken vid behov i hela länet (bl.a.
utifrån lärdomar i projektet ”Liv.i Sörmland- föräldrar på lika villkor”).
4. Göra en förstudie i syfte att skapa förutsättningar till hälsokommunikatörer/samhällsguider i
Sörmland, tillsammans med andra aktörer i länet såsom kommunerna och länsstyrelsen.
5. Starta ett utvecklingsarbete med hälsosamtalen för nyanlända i syfte att:
- öka besöksfrekvensen
- förbättra samtalen utifrån t.ex. sexualitet och hälsa.
- - utveckla samverkan med lokala och regionala aktörer.
6. Upprätta kontaktpersoner från landstinget i varje kommun gentemot kommunernas
samhällsorientering. Kontaktpersonerna ska kunna avsätta tid för att informera nyanlända om
landstinget samt hälso- och sjukvården..
7. Stärka ungdomsmottagningarna och SESAM- mottagningarna i deras arbete med att bättre nå
personer med utländsk bakgrund (bl.a. genom lärdomar från projekt vid Nyköpings
Ungdomsmottagning.)
Medel för länsstrategins
förverkligande
Befintliga resurser i första
skede. Söka EUfinansiering i
ev fortsatta steg tillsammans
med andra aktörer. På lång sikt
egen finansiering tillsammans
med andra aktörer i länet.
Egen finansiering- kräver med
stor sannolikhet personalresurs
för utvecklingsarbetet samt
viss budget.
Befintliga resurser.
Inom ram för beviljade
projektmedel, på lång sikt
resursförstärkning.
FHC/omvärldskoordinator
stöd.
Primärvården och hälsoval
Hälso- och sjukvården
Projektägare
+ FHC
Övriga uppmärksammade behov:
Utöver de förslag som vi har lagt fram ovan, har det under arbetet med
uppdraget även uppmärksammats andra behov inom frågan med jämlikhet i
hälsa, jämlik hälso- och sjukvård oavsett etnicitet. Flera av dessa kräver ett
vidare utredningsarbete eller/och är av mer övergripande karaktär. Vi lyfter
här fram några av dessa frågor, i syfte att ge möjlighet till förnyade uppdrag
eller ställningstaganden. Dessa kan inte heller ge en heltäckande bild, men
visar att behoven är stora och här är några av de områden som skulle behöva
ses över för att bättre nå målen om jämlikhet i hälsa/jämlik hälso- och
sjukvård (oavsett etnicitet).
Övergripande:
•
Behov av en övergripande samordning inom området jämlikhet i
hälsa/ jämlik hälso- och sjukvård på en övergripande nivå utifrån
alla diskrimineringsgrunder.
•
Utveckla strategi och handlingsplan för långsiktigt arbete med
jämlikhet i hälsa,- jämlik hälso- och sjukvård oavsett etnicitet.
Specifika utvecklingsområden:
•
Utveckla verktyg för att mäta förekomst av diskriminering i hälsooch sjukvården. Detta i syfte att kartlägga och ge möjlighet till
uppföljningsarbete på området.
•
Vidareutreda landstingets ansvar när det gäller barns och ungas rätt
till hälsa och vård, och skydd, när de är ensamkommande flyktingar,
asylsökande eller nyanlända flyktingar. Utredningen bör syfta till att
identifiera; 1) landstingets ansvar 2) landstingets behov av
samverkan med andra berörda aktörer samt 3) behov av
kompetenshöjande insatser till verksamhet och personal. 4) förslag
på åtgärder.
•
Utreda behoven kring det psykosociala stödet för asylsökande samt
nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd.
•
Utreda de nationella minoriteternas hälsoläge och livssituation i
länet samt utveckla förslag på åtgärder. Romer är en särskilt utsatt
grupp.
•
Vidarutreda och utveckla tillgängligheten, t.ex. teleq på olika språk
inom hälso- och sjukvården.
38
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
DEFINITIONER OCH BEGREPP
Etnicitet
Begreppet etnicitet kan definieras som en människas eller en grupps känsla
av samhörighet till en etnisk grupp, alltså en namngiven grupp människor
med en gemensam historia och ursprung, gemensamma myter, samma
religion och språk. Etnicitet är ursprungligen en grekisk term som användes
för kategorisering av andra folk. Denna användning av begreppet lever
fortfarande kvar i västvärlden, där man ofta tenderar att benämna sig själva i
nationella termer, medan man definierar minoriteter eller folk i tredje
världen i etniska termer.
Kultur
Begreppet kultur används i många sammanhang och brukar definieras på
olika sätt. Det är vanligt att man talar om tre olika grunddefinitioner av
begreppet: det klassiska kulturbegreppet, det estetiska kulturbegreppet och
det antropologiska kulturbegreppet.
Det klassiska kulturbegreppet innefattar en tro på att det endast är vissa
människor som har ”kultur”. Kultur är någonting sublimt som individen har
tillskansat sig och äger i förhållande till andra genom exempelvis sin lärdom
och sitt intellektuella arbete. Det estetiska kulturbegreppet innebär alla typer
av estetiska föremål. Där ingår konstföremål som till exempel tavlor,
etsningar, tidskrifter och skulpturer.
Det antropologiska kulturbegreppet är numera den mest använda
definitionen av begreppet kultur. Den står för allmänna mänskliga tankeoch handlingsmönster i tid och rum, där begrepp som etnisk tillhörighet,
religion, kön, genus, livsuppfattning och livsstilar är centrala delar. Den
enskilda människan ses som tillhörande en större enhet, en grupp, där vissa
sätt att tänka, handla och förhålla sig till livet är förhärskande. Ofta förklaras
individens uttryckta tankar, beteenden och uttalanden med utgångspunkt i
gruppens allmänna och vedertagna mönster. En premiss för denna definition
av begreppet är att alla människor tillhör en kultur, med särskilda
gemensamma outtalade regler som samhörigheten och tillhörigheten vilar
på.
Denna sista definition av kulturbegreppet utgår från tron på att alla typer av
kulturella identiteter, individuella såväl som kollektiva, är skapade i ett
socialt sammanhang och förändras över tiden. Möten mellan människor från
olika kulturer och generationer förändrar gruppens och individens kulturella
identitet. Alla kulturella erfarenheter ses som en tillgång – exempelvis att
kunna olika språk m.m.
39
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett sätt att förstå och analysera maktstrukturer i
samhället. Strukturer som bestämmer vilken tillgång till makt olika personer
har i olika situationer. Att ha ett intersektionellt synsätt är att se hur olika
delar av en människas identitet kopplas samman med socialt skapade
föreställningar om olikheter. Dessa sociala konstruktioner skapar olika
utrymme för oss människor att delta i ett specifikt sammanhang, beroende
på vilka delar vår identitet består av. Ett intersektionellt perspektiv gör det
lättare att se och förstå hur maktstrukturer skapas, fungerar och förändras.
Utgångspunkten för detta perspektiv är att tillgång till utövande av makt
möjliggörs genom olika maktstrukturer som hela tiden samverkar och
förändras över tid och rum. Det går till exempel inte att enbart prata om
patriarkala strukturer utan att också se hur etnisk tillhörighet och sociala
förhållanden påverkar människors tilldelade status i en specifik situation.
Interkulturalitet
kan definieras som ett försök att benämna samhällsprocesser där människor
med olika språk och kulturer kommunicerar med varandra. Termen används
mer och mer i samband med utredningar och projekt som syftar till en
dynamisk integration av olika grupper. Ett interkulturellt angreppssätt vill
alltid arbeta för förståelse och tolerans mellan olika kulturella grupper.
Mångkultur
Mångkultur innebär på samma sätt som interkulturalitet att olika etniska
grupper och kulturer existerar och sammanbor vid sidan av varandra.
Skillnaden är att ett mångkulturellt samhälle inte behöver innebära ett
integrerat samhälle. Ett interkulturellt samhälle däremot, grundar sig i olika
kulturers och etniska gruppers ömsesidiga samverkan och berikande av
varandra. ”Interkultur” står i detta sammanhang för en process, för något
som syftar till och värdesätter interaktion och gränsöverskridande mellan
människor från olika kulturer i samhället.
Källa: metoder.nu
40
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
REFERENSER
Administrativ organisation för asyl- och flyktingsjukvård. HN-HOS09-030,
HN HOS09-452.
Agera utan att diskriminera En handbok för arbete mot diskriminering.
Gidlund, Lina. Elmqvist, Cecilia. Västerås, 2010.
Barn med uppgivenhetssyntom i asylsökande familjer. En förstudie hösten
2009. Socialstyrelsen.
Barn och migration. Utvärdering av projekt riktade till barn och ungdomar
med flykting- och invandrarbakgrund. Nestler, Sofia. Allmänna
Arvsfonden.2007
Bra kan bli bättre – Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 i sammandrag.
Stockholm. Socialstyrelsen 2009.
Budget och mål 2011. Ett ansvarstagande landsting i förändring.
Cultural competence in primary child health care services – interaction
between primary child health care nurses, parents of foreign origin and their
child. Berlin, Anita. Karolinska institutet. 2010.
Det öppna landstinget. Landstinget Sörmlands vision. LS-LED10-243.
Diskriminering – ett hot mot folkhälsan. Red. Jonas Frykman, FHI. 2006.
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Statens folkhälsoinstitut.
Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen.
Födelselandets betydelse. En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i
Sverige. Stockholm. Statens Folkhälsoinstitut. 2002.
Hur mår Sveriges nationella minoriteter? Kartläggning av hälsosituationen
bland de nationella minoriteterna samt förslag till förebyggande och
hälsofrämjande åtgärder. Östersund. Statens Folkhälsoinstitut. 2010.
Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Socialstyrelsen.
Integration och folkhälsa – en kunskapsöversikt. Lindecrona, Fredrik,
Ekblad, Solvig, Johansson Blight, Karin. 2005. Integrationsverket.
Integrationsstrategin - en vägledning i arbetet för mångfald i Landstinget
Sörmland.
41
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Interkulturellt socialt arbete. Socialstyrelsen. 2010.
Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
”LiV” – föräldrar på lika villkor. Slutrapport om ett projekt i syfte att
utveckla föräldragrupper för blivande föräldrar som inte talar svenska.
Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:35.
Mänskliga möten över gränser – vård och social omsorg i det
mångkulturella samhället. Allwood, Carl Martin. Johnsson, Per (red). 2009.
Stockholm. Liber.
Olika villkor – olika hälsa. Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö
2005-2007. Achraf Daryani.
Regelbok för bedrivande av Primärvård i Landstinget Sörmland. LSLED09-458.
Social rapport 2010. Socialstyrelsen.
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. Delbetänkande av
Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrar. Stockholm
2010. SOU 2010:16.
Särbehandlad och kränkt – en rapport om samband mellan diskriminering
och hälsa. Statens Folkhälsoinstitut. 2005.
Tolkförmedling. Kvalitet, registrering, tillsyn. Betänkande av
Tolkförmedlingsutredningen. SOU 2004:15
Utbilda för färre kränkningar i vården. Linna, Katri. Debattartikel i Dagens
Samhälle 20100922.
Utvärdering av projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar.
2009. Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén.
Vård på (o)lika villkor – en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk
hälso- och sjukvård. Diaz, Adolfo. SKL.2009.
www.metoder.nu
http://insidan.dll.se/sv/Halsa-och-sjukvard/patient/Tolk/
42
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Hälso- och sjukvård för asylsökande 2009. SKL.
http://www.skl.se/web/Asylsokande_1.aspx
www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/Integration/partnerskapskane/
Bilaga 1: Intervjuade/kontaktade verksamheter/funktioner:
Samordnande barnmorska
Ambulanssjukvården
Barnhälsovården Sörmland
Vårdplatsenheten Kullbergska sjukhuset
Akuten Mälarsjukhuset
Sammankallande för hälso- och sjukvård för asylsökande
Skiftinge Vårdcentral Eskilstuna
Närvårdskoordinator
Familjecentral Brandkärr, Nyköping
Ungdomsmottagning Katrineholm
Informationsenheten
Distriktssköterskor (som har hälsosamtal med nyanlända)
Externa kontakter:
------------------------------------------------------------------------------Folkhälsobyrån Västerås
Nationella nätverket för hälsokommunikatörer
Anita Berlin, Doktor i Medicinsk vetenskap, Magister i folkhälsovetenskap,
leg. sjuksköterska. Centrum för Allmänmedicin.
Skolsköterska för nyanlända elever, Eskilstuna kommun.
Projektledare och samhällsguider GNOT-projektet
43
Landstingets ledningsstab
DATUM
DIARIENR
2011-04-04
LS-LED10-550
Integrationssamordnare, Länsstyrelsen.
IMHAD
--------------------------------------------------------------------------------------------
Bilaga 2: Utbildningar i kulturell kompetens
En sökning på Mälardalens Högskolas kurser inom vårdvetenskap ger vid
handen att det finns flera kurser på området.
Dels ges en kurs på 7.5 HP (halvfart en termin) i vårdande ur ett kulturellt
perspektiv – klinisk utbildning. Kursen syftar till att studenterna ska skaffa
sig fördjupade kunskaper och ökad medvetenhet om vårdande ur kulturella
perspektiv. Efter avslutad kurs ska studenten kunna beskriva begreppen
människa, autonomi, integritet, värdighet, hälsa, lidande och vårdande samt
visa på hur de yttrar sig i den rådande kulturen, reflektera över och
analysera ovanstående begrepp i mötet med människor från andra kulturer
samt beskriva yttre och inre vårdmiljö i den aktuella kulturen.
Dels ges kursen Mångkulturella möten inom hälsa och vård 7,5 HP, som
syftar till att studenten skall skaffa sig grundläggande kunskaper och
medvetenhet om mångkulturella möten och dess betydelse i vårdandet. Efter
avslutad kurs skall studenten kunna identifiera och beskriva hur människan
framställs i samhället, beskriva och förklara betydelsen av det
mångkulturella perspektivet vid möten mellan människor, identifiera och
beskriva människors upplevelser och erfarenheter av hälsa, ohälsa och
lidande inom olika kulturer, reflektera över betydelsen av det
mångkulturella perspektivet i vårdande utifrån patient, anhörig och vårdare.
Samt kursen Kulturella perspektiv i hälsa och vård 7,5 HP. Kursen syftar
till att ge studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper och medvetenhet
om kulturella perspektiv på hälsa och vård. Målet är att studenten ska kunna
beskriva grundläggande kulturella begrepp och metoder samt förklara dess
betydelse för och förhållande till vårdvetenskapens område, identifiera
kulturella aspekter som kan påverka mötet mellan människor, beskriva
kulturella aspekters betydelse för mötet mellan vårdare och patient, visa på
en ökad kulturmedvetenhet och självkännedom inför möten med människor
från andra kulturer än den egna samt individuellt och tillsammans med
andra kunna presentera och diskutera bearbetat kursmaterial.
