Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poäng
Öppen på jobbet
Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande deras uppfattningar om att vara öppen
med sin sexuella läggning inom olika yrken.
Out at work
Attitudes among young bi- and homosexuals, concerning their beliefs about being open with
their sexual orientation in different occupations.
Karin Lokrantz
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng
Höstterminen 2006
Handledare: Ann-Christine Ringström
Examinator: Anders Lovén
2
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Arbetets art
Examensarbete, 10p poäng, Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Titel
Öppen på jobbet. Attityder hos unga bi- och homosexuella, gällande
deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom
olika yrken.
Författare
Karin Lokrantz
Handledare
Ann-Christine Ringström
Abstract
Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras
uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder
som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella
ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna
tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin
läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende
på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara
öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som
snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att
det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De
yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen,
t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att
det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i
allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet.
Nyckelord: studie- och yrkesvägledning, arbetsliv, bisexualitet, homosexualitet, attityder,
ungdomar.
3
4
Innehåll
INLEDNING
7
Syften och frågeställningar
8
LITTERATURGENOMGÅNG
9
Vad säger lagen?
9
Homosexuellas villkor i arbetslivet
Sverige
Internationellt
10
10
10
Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar
12
HBT-perspektiv på SYV-utbildningar
14
Teoretiska perspektiv
15
METOD
17
Val av metod
17
Urval
17
Databehandling
18
Definitioner
18
Avgränsningar
18
RESULTAT
20
Bakgrundsfrågor
20
Yrken
Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken
Mäns möjlighet till öppenhet i olika yrken
22
23
21
Vägledning
Vikten av HBT-kompetens hos SYV
Det egna yrkesvalet
Ungdomarnas erfarenheter och möten med SYV
24
26
27
24
Slutsats
28
5
ANALYS
29
Truckflatan och frisörbögen
29
Bisexuellas situation
31
REFERENSLISTA
32
BILAGA 1; ENKÄT
33
6
Inledning
När unga människor börjar tänka på vad de vill arbete med, kan inspiration komma från
olika håll. Det kan t.ex. vara det som en förälder arbetar med, något man själv är bra på
eller bara väldigt intresserad av. De allra flesta sållar dock ganska snabbt bort arbeten
som supermodell, astronaut och fotbollsproffs i Italien till fördel för yrken som känns mer
realistiska. För en del kan andra faktorer göra att vissa yrken ligger utom räckhåll. Olika
handikapp kan göra yrken omöjliga eller svårare att utföra. Vissa yrken har förutom
kunskapskrav, även krav som gäller längd, syn etc. men förutom sådana faktorer så anses
alla yrken möjliga för alla idag. Kvinnor får utbilda sig till präst och polis och män kan
vara både barnmorska och hudterapeut.
Undersökningar visar dock att det inte alltid är så lätt att tillhöra ett underrepresenterat
kön på en arbetsplats.1 Det är inte heller enkelt att vara den enda invandraren på jobbet,
eller att komma från en annan social bakgrund än andra. Kön, etnicitet och
socioekonomiska förutsättningar är faktorer som ofta studeras i aktuell forskning om hur
människor kommer fram till vad de vill arbeta med.
När det gäller om sexuell läggning påverkar människors yrkesval finns det inte mycket
svensk forskning. Lagen 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund
av sexuell läggning trädde i kraft 1 maj 1999.2 Samtidigt inrättades HomO,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, vars uppgift är att se
till att lagen efterlevs. Trots det finns det många yrken där det är svårt att vara öppen med
sin sexuella läggning på arbetsplatsen.3
För att kunna hjälpa någon annan, måste man först själv skaffa sig kunskaper, eller veta
var någon annan själv kan hitta kunskapen. För att kunna göra detta i en professionell
yrkesroll är det därför viktigt att den egna utbildningen utformats så att man är beredd på
de vägledningssituationer som kan uppstå. Med bristfälliga kunskaper hos studie- och
yrkesvägledare om bi- och homosexualitet i allmänhet och om situationen i arbetslivet i
synnerhet, är risken stor att man som vägledare inte kan ge tillräckligt bra vägledning –
just därför att det är ett tomt fack i den egna verktygslådan.
1
jamombud.se
homo.se
3
Forsberg m.fl. (2003), ss. 51-52.
2
7
Syften och frågeställningar
Syftet är att undersöka attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras
uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Upplever
ungdomar att det finns yrken där det är lättare respektive svårare att arbeta inom och vara
öppen med sin läggning? Om det är så, tror de att det kommer att påverka deras framtida
yrkesval? Är det viktigt för studie- och yrkesvägledaren att ha kunskap om bi- och
homosexuellas situation på arbetsmarknaden i vägledningssituationen?
1. Tror bi- och homosexuella ungdomar att det är lättare respektive svårare att leva
öppet på jobbet inom olika yrken?
2. Om det finns yrken som upplevs som lättare respektive svårare, vilka är då dessa?
3. Tycker bi- och homosexuella ungdomar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare
har kunskap om bi- och homosexualitet?
4. Tror bi- och homosexuella ungdomar att den egna sexuella läggningen påverkar det
framtida yrkesvalet?
8
Litteraturgenomgång
Vad säger lagen?
HomO arbetar med utbildning och rådgivning men också med stöd till enskilda personer
som utsatts för diskriminering och kan föra deras talan i domstol etc. Lagen har två
syften, dels att stödja den enskilda personen som utsatts för diskriminering och dels att
förebygga och motverka diskriminering i arbetslivet.4 Direkt diskriminering innebär att
man särbehandlar någon av skäl som tar sikte på den sexuella läggningen medan indirekt
diskriminering innebär något som verkar neutralt men som i praktiken är missgynnande
för personer av en viss sexuell läggning. Det är även förbjudet att instruera någon annan
att diskriminera. Trakasserier definieras som diskriminering och kan vara t.ex.
nedsättande skämt, anspelningar och utfrysning.
Människor antas oftast vara heterosexuella tills dess att de talar om att de inte är det. Att
vara öppen med sin sexuella läggning blir därför fortgående process för bi- och
homosexuella där man i olika situationer får ta ställning till när och om man vill berätta. I
en undersökning från 19875 definieras tre typer av situationer där valet att dölja eller
berätta om sin sexuella läggning aktualiseras. Den första handlar om när man bemöts som
om man vore heterosexuell (ja vi har varit i stugan, vad gjorde du och din man i
helgen?”) och den andra om situationer när man själv har en önskan att berätta för någon.
Den tredje kategorin karaktäriseras som särskilt påfrestande; att det talas om
homosexualitet, inte bara utifrån förförståelsen att alla närvarande är heterosexuella utan
att homosexualitet nämns på nedvärderande sätt. Dessa situationer kan uppstå överallt
men är vanliga på arbetsplatser och kräver då en handling att antingen säga något där den
egna sexuella läggningen blir öppen eller välja att vara tyst.
4
5
Danila (2005), ss.17-18.
Håkansson (1987), s. 135.
9
Homosexuellas villkor i arbetslivet
Sverige
Under 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en studie om bi- och homosexuellas
arbetsförhållanden.6 I studien undersöktes var bi- och homosexuella fanns på
arbetsmarknaden och hur deras anställningsförhållanden såg ut. Man förväntade sig att
finna att bi- och homosexuella skulle göra andra yrkes- och arbetsplatsval än
heterosexuella. Resultaten visade att kvinnor, både bi- och homosexuella, i högre
utsträckning än heterosexuella, studerade, var mer långtidssjukskrivna och hade i lägre
utsträckning fasta anställningar. Skillnaderna bland män av olika sexuell läggning var
betydligt mindre även om man även där kunde se att fler bi- och homosexuella män
studerade. Fler heterosexuella än bi- och homosexuella arbetar längre för en och samma
arbetsgivare och fler bi- och homosexuella arbetar inom den privata sektorn.
När det gällde skillnader mellan de bi- och homosexuella kvinnorna och männen visade
undersökningen att en betydligt lägre andel av männen fanns på mansdominerade
arbetsplatser. Lesbiska och bisexuella kvinnor arbetar oftare än heterosexuella kvinnor
på könsblandade- och mansdominerade arbetsplatser. Ungefär hälften av de bi- och
homosexuella i undersökningen upplevde att kolleger hade fördomar mot bi- och
homosexualitet medan motsvarande för heterosexuellas upplevelse av kollegor med
fördomar var en tredjedel. Det var även tydligt att arbetsplatser där det förekom fördomar
och trakasserier mot bi- och homosexuella även hade problem med fördomar och
trakasserier på grund av kön, etnisk bakgrund och funktionshinder.
Internationellt
Före 1990-talet är det svårt att hitta någon internationell forskning om vägledning som tar
upp bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden7. Under 1990-talet och senare
har det dock kommit forskning som tar upp vägledning för homosexuella, både gällande
praktisk tillämpning såväl som historiska perspektiv. Det som dock inte alls varit
åtföljande i lika hög utsträckning, är forskning som gäller motsvarande för bisexuella och
transpersoner.
6
7
Danila (2005), s. 25-33.
Pope m.fl. (2004) s. 1-7
10
Pope m.fl. menar att få homosexuella utanför stora gayvänliga städer som San Fransisco
och New York har kunnat vara öppna på sina arbetsplatser tidigare och att många agerat
aktivt för att inte avslöja sin läggning. Det har kunnat innebära att man har ett påhittat
socialt liv på arbetsplatsen och tar med en vän av motsatt kön till personalfester etc.
Tidigare kunde man höra unga homosexuella berätta att man valde bort yrken som
innebar att arbeta med barn eller arbete inom konservativa arbetsplatser, just för att det
kunde medföra problem t.ex. vid en befordran. Pope m.fl. menar dock att detta har
förändrats och därmed också homosexuellas behov vid vägledning.
Det är viktigt att som vägledare kunna identifiera var en person befinner sig i sin
personliga utvecklingsprocess. Vid vägledning av homosexuella är det även viktigt att
identifiera var i sin komma-ut process personen befinner sig. Att ”komma ut” och leva
öppet med sin sexuella läggning innefattar flera steg, där öppenhet på arbetsplatsen ofta
är ett av de sista stegen.
Den egna uppfattningen hos vägledaren är också viktig att vara medveten om. I de fall
där man inte tror sig kunna göra ett bra vägledningsarbete, är det bättre att hjälpa
personen vidare till någon annan. APA, (American Psychological Association) har sedan
2002 väldefinierade etiska instruktioner gällande personer som arbetar med såväl
vägledning som frågor som rör sexuell läggning. Ett exempel på hur man kan försöka
skapa ett öppet klimat för att ta upp frågor om homosexualitet kan vara att synligt på sitt
arbetsrum ha litteratur i bokhyllan som rör ämnet. Speciella frågor som kan vara viktiga i
vägledningsarbetet med homosexuella kan vara t.ex. inför en anställningsintervju där man
kan få frågor som; är du gift? har du barn? etc. Det kan också handla om vad man ska ta
med på sin meritförteckning eller utelämna.
Behovet av att ha ett nätverk på arbetsplatsen har genom historien varit viktig för många
olika minoriteter.8 Detta, tillsammans med stereotypa uppfattningar om vad homosexuella
”kan” arbeta med, kan leda till inre begränsningar i yrkesvalet, på så sätt att man väljer ett
arbete där man tror det kan vara lättare att vara öppen och att man inte kommer att vara
den enda bi- eller homosexuella personen. Det är dock viktigt att som vägledare känna till
att det som kan kännas som en trygg arbetsplats för någon, kan upplevas som en
begränsning i den personliga utvecklingsprocessen för någon annan, beroende på hur
långt personen kommit i sin komma ut-process.
8
Pope m.fl. (2004). s. 10.
11
I en studie från 2001 har Nauta m.fl. undersökt vikten av förebilder vid unga människors
yrkesval.9 Bi- och homosexuella visade sig lägga större vikt vid sina förebilder eftersom
de upplevde sig ha mindre stöd och vägledning från andra i beslutsprocessen gällande
yrkesval. Många upplevde att det var speciellt viktigt att det fanns öppna homosexuella
inom yrket och att det påverkade det egna yrkesvalet. Enligt social inlärningsterori, t.ex.
Bandura, söker människor efter förebilder som de tycker liknar dem själva, eftersom man
då tror att deras liv kommer likna förebildernas. När det gäller homosexuella kan detta
appliceras så att det kan vara ett extra stöd då dessa förebilder kan visa hur det är möjligt
att balansera mellan arbetsliv och privatliv och kanske utmana stereotypa uppfattningar.
Nauta m.fl. menar att man genom att studera sina förebilder kan, på gott och ont, få
signaler om förväntade reaktioner och konsekvenser när man själv kommer ut i
arbetslivet. Även Krumboltz´ social learning theory, vilken bygger på Banduras teorier,
menar att människor formar sin syn på sig själva och sin omvärld genom inlärning och
observation.10 Genom identifiering och positiv förstärkning stärks människor i sina val
och detta baserar Krumboltz´ på fyra viktiga faktorer; ärftliga faktorer, faktorer och
händelser i omgivningen, inlärningsfaktorer och förmåga att ta till sig och utföra
uppgifter. Dessa faktorer interagerar och gör att människor skapar sig en uppfattning om
vem man själv är och sin omvärld.
Bi- och homosexuellas situation i fokus inom olika utbildningar
Flera fackförbund i Sverige arbetar aktivt med bi- och homosexuellas situation i
arbetslivet, både genom att ge stöd till enskilda personer men också genom att utbilda
anställda i HBT-frågor. Inom TCO har man tagit fram ett utbildningskoncept, ”Fritt
Fram”, som innehåller hemsida, DVD, lärarhandledning etc. och som kan användas i
olika utbildningssammanhang på arbetsplatser11.
Även inom olika högskoleutbildningar och myndigheter uppmärksammas bi- och
homosexuellas
situation
i
arbetslivet.
Socialtjänsten
presenterade
2004
en
lägesbeskrivning som tydligt visade att människor som arbetar inom socialtjänsten nästan
uteslutande utgick från att alla lever ett heterosexuellt liv.12 I rapporten beskrivs detta
som en bristande observans och att okunskap och ovana kan leda till ett dåligt bemötande.
9
Nauta m.fl. (2001). s. 1.
edrev.asu.edu
11
tco.se
12
HomO. (2005), s. 2.
10
12
Man menade att det borde finnas mer utrymme för reflektion inom socionomutbildningen
om den sexuella läggningens betydelse i det sociala arbetet.
Redan 1984 när regeringens betänkande ”Homosexuella och samhället” kom, granskades
utbildningslinjer inom högskolan som antogs ha stor betydelse för att förbättra bi- och
homosexuellas situation i samhället13. Bland annat granskades lärarutbildning,
läkarutbildning och socionomutbildning. Det visade sig då att endast vid ett lärosäte
förekom undervisning om homosexualitet och då fanns det med i en fempoängskurs om
”avvikande beteende.”
I en senare kartläggning om hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning, visar
redan rapportens namn ”Alla är lika för mig!” att det fortfarande finns stora brister i hur
man förmedlar kunskaper om bi- och homosexuellas livssituation i utbildningen.14 Inget
av de sex lärosäten som fanns med i undersökningen hade någon övergripande plan för
hur frågor om sexuell läggning skulle hanteras.
I utbildningar som leder fram till ett arbete där man på något sätt kommer att ha en
överordnad position i förhållandet till de man arbetar med; elever, klienter etc. är det
viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser strukturell diskriminering kan få, vare
sig den är medveten eller ej. Exempel på detta i socionomstudien är tillfällen då
samkönade par nekats familjerådgivning, då man ej ansett sig ha tillräckligt med kunskap
eller inte ansett det vara sin uppgift. För att kunna garantera att studenterna har de
kunskaper som krävs för att bemöta alla människor på ett likvärdigt och professionellt
sätt, är det viktigt att detta även anges i kurs- och utbildningsplaner. Det visar sig i
studien att i de fall som bi- och homosexualitet berörs så görs det utifrån ett
diskrimineringsperspektiv snarare än ett i bredare sammanhang.
13
14
SOU (1984:63), ss. 157-177.
HomO. (2005) s. 53.
13
HBT-perspektiv på SYV-utbildningar
Universitet och högskolors främsta uppgift är att bedriva utbildning och forskning och
verksamheten regleras av högskolelag och högskoleförordning15. I högskolelagens 1 kap.
8 paragraf anges allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
-förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
-förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
-beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(Lag 2006:173)
För att i en framtida professionell yrkesroll kunna leva upp till ovanstående, behövs en
utbildning som ger kunskaper och möjlighet till reflektion kring olika situationer man kan
komma att ställas inför. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare är ett socialt arbete där
man möter många olika människor. Utbildningen ges vid tre lärosäten i Sverige; Malmö
högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och vid Umeå Universitet. Samtliga utbildningar
har ovanstående utdrag ur högskolelagen i sin utbildningsplan och därtill formulerat egna
mål. Ingen av lärosätena nämner i sin utbildningsplan specifikt vikten av att inkludera bioch homosexuellas situation i arbetslivet, ej heller transpersoners situation. Den grupp
som specifikt nämns i målen för samtliga lärosätens utbildningsplaner är människor med
särskilda svårigheter i arbetslivet.16 I utbildningsplanen från lärarhögskolan i Stockholm
beskriver man även att man som en del av sin profil bl.a. ska integrera mångkulturellaoch genusperspektiv i utbildningen.17
Ingen undersökning har gjorts i Sverige som haft som mål att ta reda på hur många av
människorna som är bi- och homosexuella. Forskning i andra länder visar samstämmigt
15
hsv.se
mah.se
17
lhs.se
16
14
att ungefär 5-10% av befolkningen är bi- eller homosexuell och det borde vara
överförbart även till Sverige.18
Det innebär att man som studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskola träffar
många unga bi- och homosexuella som i framtiden kommer att känna av vad det innebär
att vara gay på sin arbetsplats. I aktuell forskning om hur människor kommer fram till
vad de vill arbeta med studeras ofta faktorer som kön, etnicitet och socioekonomiska
förutsättningar. När det gäller om, och i så fall hur, sexuell läggning påverkar människors
yrkesval finns det inte mycket forskning att tillgå.
Teoretiska perspektiv
Det finns flera karriärutvecklingsteorier som visar hur människor väljer utbildning och
yrke och hur beslutsprocessen ser ut. En framtid med allt större osäkerhet på
arbetsmarknaden kommer att kräva högre grad av självständighet hos människor, då det
inte längre finns utstakade karriärvägar att följa. Detta gör att karriärbegreppet mer blir
ett livsstil- eller livsformsbegrepp och att välja yrke och livsform är något man gör
parallellt. Den återverkan detta har på karriärteoriernas utveckling är att de tenderar att
polariseras, där psykologiska teorier betonar det individualistiska medan sociologiska
teorier styrs av möjligheter på arbetsmarknaden19. De olika karriärutvecklingsteorierna
speglar också hur vägledningen ser ut och vad individen behöver för stöd. I en känd
modell, DOTS, (även kallad fyrfältsmodellen) behöver individen i vägledningsprocessen
bli medveten om sig själv och sina alternativ samt att lära sig fatta och genomföra beslut.
Peavy menar t.ex. att i ett samhälle där individen allt mer är hänvisad till sig själv, blir det
allt viktigare att människor klarar ovanstående aktiviteter och därigenom också kan
anpassa sig till förändringar i samhället.20 Inom det konstruktivistiska tänkandet för
vägledning innebär detta ett arbete som mer fokuserar på att skapa förändring än att
använda fastlagda metoder. En viktig grundförutsättning för det konstruktivistiska
arbetssättet är att först identifiera var en människa befinner sig och börja där.
18
rfsl.se
Fransson & Lindh (2004), ss.15-18.
20
Peayv (2000), s. 50.
19
15
Peavy illustrerar detta i Konstruktivistisk vägledning-teori och metod genom att citera
filosofen Sören Kierkegaard. 21
”Att man, om man verkligen skall lyckas leda en människa till en bestämd plats,
först och främst måste anstränga sig att finna honom där han själv befinner sig,
och börja där.
Detta är hemligheten med all hjälpkost. Den som inte kan det lever med en illusion,
när han påstår sig kunna hjälpa andra. För att verkligen kunna hjälpa någon måste
jag förstå mer än han- men trots det börja med det som han förstår.”
Sören Kierkegaard
Att bli medveten om sig själv och sina alternativ i en vägledningsprocess är förutom att
väga in sina intressen, förutsättningar och begränsningar även att ta hänsyn till
omgivningens förutsättningar och begränsningar. Många studier visar att människor
väljer olika utifrån kön, etnicitet eller socioekonomiska förutsättningar utan att alltid vara
medvetna om att det är så. När man analyserat t.ex. utbildningsnivå hos ungdomar ser
man skillnader mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska
förutsättningar och i vissa fall, genom olika åtgärder försökt ändra på den sociala
snedrekryteringen som skillnaderna resulterat i.22
Det finns även stora skillnader mellan könen i deras utbildningsinriktning och ungdomars
föreställningar sätter gränser för vad som upplevs som möjligt. Traditionella
förväntningar styr mer än begåvning vad ungdomar väljer att utbilda sig till. Även här har
man under åren försökt utjämna skillnaderna genom olika åtgärder med t.ex. teknikkurser
för flickor och olika insatser för att intressera pojkar för vårdyrken.
Det är svårt för ungdomar att navigera i en allt mer abstrakt yrkesvärld och det är
tillräckligt problematiskt att göra det utifrån sin etnicitet, sitt kön och socioekonomiska
ursprung och tillsammans med sina förutsättningar, begränsningar och intressen försöka
hitta sin plats. Som vägledare kan man finnas där som stöd, genom den kunskap man har
i sin verktygslåda om samhället, pedagogik, utbildningsvärlden, arbetsmarknaden och hur
människor fungerar.
21
22
Peavy (2000), s. 23.
Fransson & Lindh (2004), ss. 43-44.
16
Metod
Val av metod
De metoder som använts i undersökningen är enkät med empiriskt insamlade data och
litteraturstudier. Anledningen till att välja en i huvudsak kvantitativ metod är för att få ett
större underlag av mätbara data. Enkäten har utformats så att det även finns möjlighet för
de deltagande i undersökningen att utveckla sina svar, vilket också ger den en kvalitativ
prägel. Litteraturstudien är indelad efter den tematiska dispositionsmodellen.23
Den kvalitativa delen syftar till att man genom de tillfrågades svar ska kunna få förståelse
för hur en situation kan upplevas av en grupp. Det traditionella sättet att behandla en
kvalitativ undersökning är genom en analytisk induktion, vilket innebär ett systematiskt
undersökande av ett fenomen för att hitta likheter och därav kunna dra slutsatser.24
Urval
50 personer har besvarat enkäten (se Bilaga 1), varav 25 kvinnor och 25 män. Samliga
har kontaktas via ett forum för bi- och homosexuella på Internet (qx.se). Personerna har
valts ut i en sökfunktion där sökkriterierna varit ålder (15-20 år) och sexuell läggning (bieller homosexuell). En viss selektion har gjorts då vissa personers alias givit misstanke
om att det inte rör sig om en seriös sida av en ung person. I de inledande kontakterna per
mejl där ungdomarna tillfrågats om de vill delta i en enkätundersökning har de också
kunnat gå till en sida med mer information om uppsatsen och dess ursprung. Enkäten har
sedan skickats via e-post och ingen ersättning har utgått.
23
24
Jarrick & Josephson (1996) s. 5.
Hartman (2004), s. 248.
17
Databehandling
Insamlade data har behandlats analytiskt genom kategorisering av huvudgrupper av de
deltagandes svar, t.ex. gällande yrkeskategorier. Kategorierna har sedan illustreras med
hjälp av citat från enkätundersökningen. När det gäller tolkning av kategorierna har olika
frågeställningar ställts mot varandra; t.ex. om man tror att det kan vara svårare respektive
lättare att vara öppen inom olika yrken och om man tror att man själv kommer att vara
öppen med sin sexuella läggning i framtiden.
Definitioner
Med att leva öppet innebär att inte dölja sin sexuella läggning.
Butch – kvinna som har ett mer maskulint sätt, utseende etc. än normen tillåter.
HBT – en förkortning för homo- bi- och transpersoner.
qx.se – ett Community/ forum för homo-, bi- och transpersoner på Internet.
Med sexuell identitet avses kvinna, man eller transperson/annat.
Med sexuell läggning avses bi- homo- eller heterosexualitet.
Transpersoner är ett samlingsbegrepp för sexuella identiteter och inte en sexuell
läggning. Transpersoner definierar sig sällan som detta utan enskilda transpersoner brukar
kanske hellre mena att de är bara män, kvinnor, neutrer, eller olika kombinationer av
detta25.
Avgränsningar
Den åldersmässiga avgränsningen är gjord till 15-20 år, eftersom det är en tid då de flesta
ungdomar tänker mycket på framtida yrkesval men också på sexuell orientering. Få
personer yngre än 15 år har börjat definiera sig som bi- eller homosexuella, därför har det
inte varit intressant att ha yngre personer än så med i undersökningen. Då
undersökningen avser att studera bi- och homosexuella ungdomars attityder till öppenhet
25
rfsl.se
18
inom olika yrken, snarare än erfarenheter av öppenhet, kändes 20 år som en gräns då de
flesta ungdomar har avslutat gymnasiestudier och står inför arbetsliv eller vidare studier.
Den geografiska avgränsningen är gjord till ungdomar i Sverige. Transpersoner är en del
av HBT-samhället som med stor sannolikhet också upplever att olika yrken kan vara
lättare eller svårare att arbeta inom och leva öppet. Transpersoner är bi, homo eller
heterosexuella och undersökningen avser att studera om sexuell läggning påverkar
ungdomars yrkesval. Om undersökningen avsåg att undersöka om det är lättare eller
svårare att arbeta inom ett yrke beroende på om personen är man eller kvinna vore det
befogat att ha med transpersoner som en kategori, ett tredje kön.
19
Resultat
Bakgrundsfrågor
Femtio personer har besvarat enkäten, 25 killar och 25 tjejer (Fråga 1). Alla ungdomar har
varit mellan 15-20 år och Fråga 2, åldersfördelningen inom intervallet, redovisas i Diagram 1.
Fråga 3, gällande sexuell läggning redovisas i Diagram 2.
ant
Diagram 1.
Fråga 2: Åldersfördelning
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Kvinnor
Män
15
16
17
18
19
20
ålder
Diagram 2.
Fråga 3: Sexuell läggning
20
18
16
14
ant
12
Kvinnor
10
Män
8
6
4
2
0
homo
bi
Annat
20
Yrken
Resultatet av undersökningen visar att bi- och homosexuella ungdomar tror att det finns
yrken som det är lättare respektive svårare att vara öppen inom. Nästan lika många killar
som tjejer har svarat JA på fråga 4, medan en större andel tjejer har svarat NEJ där
killarna svarat Vet ej. Resultatet av Fråga 4 presenteras i Diagram 3. De yrken som anses
vara lättare resp. svårare att vara öppen inom överensstämmer till stor del mellan könen.
Att arbeta inom industri- och byggbranschen som bisexuell kvinna eller lesbisk tror både
killar och tjejer är lättare. Svårare tror både killar och tjejer att det kan vara som bisexuell
kvinna eller lesbisk inom läraryrket, främst på högstadiet. Det yrke som upplevdes som
lättast att vara öppen inom som man var frisör, det var både killar och tjejer i
undersökningen överens om. Svårast trodde samtliga att det var att vara bisexuell eller
bög inom mansdominerade yrken som polis och försvarsmakten.
Diagram 3.
Fråga 4: Tror du att det är lättare respektive svårare att vara öppen med sin bi- eller
homosexualitet inom olika yrken?
18
16
14
ant
12
10
kvinnor
8
män
6
4
2
0
4 JA
4 NEJ
4 Vet ej
21
Kvinnors möjlighet till öppenhet i olika yrken
De flesta killar och tjejer som besvarat Fråga 4 med JA menar att bisexuella kvinnor och
lesbiska har lättast att vara öppna inom traditionellt mansdominerade yrken. Exempel på
sådana yrken som föreslås i undersökningen är t.ex.; snickare, eltekniker, truckförare och
målare. Några tjejer har själva påpekat att detta mest gäller kvinnor som är butch och att
föreställningen hos människor är att ”alla” kvinnor inom dessa yrken är homosexuella.
Både killar och tjejer har också svarat att det kan vara lättare inom industrijobb eftersom
de upplever att det är arbeten där man inte pratar så mycket med andra utan mest sköter
sitt.
Killar verkar ha haft svårare för att sätta sig in i hur det kan vara för tjejer då flera killar
besvarat frågorna som rör kvinnors förutsättningar till öppenhet med ”det kan ju inte jag
veta, jag är ju kille” medan tjejerna lämnat fler förslag på yrken för båda könen.
Andra yrken som tjejerna trodde att det var lättare för bisexuella kvinnor och lesbiska att
vara öppna inom var (Fråga 5, 6, 7 & 8); byggarbetare (2), snickare (2), elektriker (2),
målare (1), bilmekaniker (1), truckförare (1), rörmokare (1), kontorsjobb (1), servicebutik
(1), sjukvård (1), industribranschen (1), budchaufför (1), genusvetare (1), ”arbete inom
gayvärlden” (1) och skogshuggare (1).
De yrken tjejer trodde det vara svårare att vara öppen inom var; lärare(4), förskola (4),
politiker (3), polis (2), kommunen/ kansli (1), advokat (1), kyrkan (1), ”feminina affärer”
(1) och chefsposition (1).
Motsvarande har killarna svarat att det som bisexuell kvinna eller lesbisk är lättare att
vara öppen inom; ”manliga yrken” (4), industri (1), polis (1), lastbilschaufför (1),
sexrådgivning (1) och skolinformatör, RFSL (1). Killarna trodde det var svårare att vara
öppen som bisexuell eller lesbisk inom; lärare (2), kyrkan(1), affärskvinna (1) och
programledare (1).
Jag tror det är lättare att visa sin sexualitet i yrken där det nästan förväntas att man t.ex.
ska vara lesbisk, bilmekaniker och andra typiska manliga arbeten. Bisexuella har svårast
att bli accepterade i arbetslivet, eftersom att vi står i mitten.
Tjej, 19 år.
22
Mäns möjlighet till öppenhet i olika yrken
Att frisör är det lättaste yrket att var öppen inom var både killar och tjejer överens om och
andra yrken där båda könen trodde det var lätt med öppenhet var t.ex.; makeup-artist,
nöjesbranschen och inom sjukvården. På samma sätt var både killar och tjejer
överensstämmande i sina svara att svåra yrken för bisexuella killar och bögar var
traditionellt mansdominerade arbeten med rå jargong på arbetsplatsen. Flera killar
svarade också att de trodde det var svårt att vara öppen inom idrotten, som ”sportstjärna”
inom t.ex. fotboll, basket, friidrott. Lättare är det i så fall inom sporter som gymnastik och
simhopp och flera killar trodde även att det var lätt att vara öppen inom IT-branschen.
De yrken som killarna svarade att det var lättare för bisexuella män och bögar att vara
öppna inom var (Fråga 5, 6, 7 & 8); frisör (7), psykiatri (2), nöjesbransch (2), inom
sporter (simhopp och gymnastik) (1), ”kreativa yrken” (1), serviceyrken (1), sjukvård (1),
stylist (1), designer (1). De yrken killar ansåg det vara svårare att vara öppen inom var;
”mansdominerade arbetsplatser” (8), sportstjärna/ inom sport (fotboll, basket, friidrott)
(2), kyrkan (1), på sjön (1), barnomsorg (1) lärare (1), polis (3), militär (3) och dagis(1).
Motsvarande har tjejerna svarat att det som bisexuell man eller bög är lättare att vara
öppen inom; frisör (6), makeup-artist (1), kreativa yrken (1), klädesaffär (1), stylist (1),
äldreomsorg (1), sjuksköterska (1), inom sporter, simhopp och gymnastik (1).
Jag tror det kan vara svårare som lärare att vara öppen med sin sexualitet men inte
p.g.a. kollegerna utan p.g.a. att många föräldrar är homofober och inte vill att deras
barn ska ha en homosexuell lärare för att det kommer att göra deras ungar
homosexuella. Allt är fördomar. (Det kan vara) svårare inom typiskt manliga yrken. Inom
militären, försvarsmakten men även sportstjärna där många ser upp till en och man
måste duscha med hela sitt lag som kan känna sig obekväma.
Kille, 16 år.
Frisör är nog en baggis att komma ut. De flesta är redan homo/ bi i branschen.
Kille, 17 år.
23
Vägledning
Vikten av HBT-kompetens hos SYV
Resultatet av Fråga 9 och 10 visar att bi- och homosexuella ungdomar tycker att det är
viktigt att studie- och yrkesvägledare kunskap om bi- och homosexualitet i allmänhet,
snarare än om bi- och homosexuellas situation på arbetsmarknaden i synnerhet.
I Diagram 4 presenteras resultaten för både män och kvinnors uppfattning om vikten av
studie- och yrkesvägledares kunskap om bi- och homosexualitet.
Diagram 4.
Fråga 9: Tycker du att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har kunskap om bioch homosexualitet?
20
18
16
14
ant
12
Kvinnor
10
Män
8
6
4
2
0
9 JA
9 NEJ
9 Vet ej
Av det som svarat JA på Fråga 9 kan två huvuddrag urskiljas. Dels de som menar att det
är viktigt att studie- och yrkesvägledare har specifik kunskap om bi- och homosexuellas
situation i arbetslivet, dels de som menar att det är det är viktigt med en allmän kunskap
om HBT-frågor. Det viktigaste, menar dock flertalet av de tillfrågade ungdomarna, är att
få ett trevligt och fördomsfritt bemötande. Ett liknande resultat, om än med annan
frågeställning, presenteras i rapporten Arbetsvägledning i närbild26 där de tillfrågade
arbetssökande ofta upplevde sina arbetsvägledare inom Arbetsförmedlingen positivt, inte
alltid främst för deras kunskaper eller möjligheter att hjälpa till med att hitta arbete, utan
för vikten av ett trevligt och respektfullt bemötande.
26
Lovén (1990), ss. 69-70.
24
De ungdomar som tycker att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har kunskap om
bi- och homosexuellas situation i arbetslivet beskriver att det tror att studie- och
yrkesvägledare genom information kan hjälpa till att motverka fördomar t.ex. att prata om
att det finns homosexuella poliser, militärer etc. De som svarat NEJ har inte i många fall
utvecklat sitt svar. Det som gjort det menar att de inte ser kopplingen mellan yrkesval och
sexuell läggning.
Alla inom skolan ska ha kunskap om HBT frågor. Just som syo tycker jag att man ska
veta hur HBT utveckling sker i arbetslivet. Man ska ständigt vara med i debatten som
förs. Sen ska syo:s arbeta för en utveckling av HBT frågorna i skolan eftersom det är
elevernas arbetsplats i nuläget. Om man ska våga komma ut på sin arbetsplats måste
man också våga stå för vem man är i skolan. Annars kan det på sikt uppstå problem.
Kille, 19 år.
De måste veta att en person absolut inte är på ett speciellt sätt p.g.a. sexuell läggning. Att
föreslå frisör till alla bögar är ett absolut no no!
Kille 18 år
Man ska inte utgå från att alla människor är heterosexuella (som man ALLTID gör i
skolan idag). Man bör ha kunskap för att undvika fördomar.
Man 19 år
Jag svarade nej, eftersom man väljer ju inte yrke efter ens sexualitet bara föra att vissa
yrken blir lättare för en om man är öppen.
Tjej 20 år
25
Det egna yrkesvalet
Av de tillfrågade ungdomarna var det endast en som trodde att den egna sexuella
läggningen påverkade det framtida yrkesvalet (Fråga 11). Ett fåtal svarade att de inte vet,
eller att det kan vara en omedveten påverkan. De allra flesta menade att de är mycket
säkra på att de inte kommer att låta det framtida yrkesvalet styras av sexuell läggning.
Jag tror inte att min läggning påverkar mitt yrkesval, definitivt inte. Jag kan vara bög
och ändå vilja bli bilmekaniker till exempel. För tillfället vet jag inte vad jag vill bli när
jag blir stor, men jag är ganska säker på att vad jag än väljer så kommer jag jobba på en
väldigt öppensinnad arbetsplats.
Kille, 15 år.
Det har kommit naturligt att vara öppen på mina arbetsplatser, jag kan helt enkelt inte
dölja vem jag är. Det enda min läggning har påverkat i mitt yrkesval är att jag inte kan
med att söka in till en ”cabin crew” utbildning eftersom det vore alltför typiskt att jag
som homosexuell kille skulle jobba som kabinpersonal. Istället satsar jag hårt som pilot.
Kille, 18 år.
På samma sätt svarade de allra flesta att de tror att de kommer att vara öppna på sina
arbetsplatser i framtiden. Flera ungdomar svarade att de trodde att det kan vara lättare att
vara öppen om man arbetar med människor i sin egen ålder och svårare med äldre
arbetskamrater. Bland både killarna och tjejerna fanns en rik variation av yrken som man
ville arbeta med i framtiden. Det yrke som flest tjejer kunde tänka sig att arbeta som var
lärare och bland killarna var polis det mest populära. Flera beskrev det som särskilt
viktigt att vara öppen som lärare för att vara en förebild för unga människor och kunna
motverka fördomar. Där trodde flera att de skulle vara öppna inför sina kolleger men
kanske inte inför sina elever. Det yrkes som flest killar trodde att det skulle vara svårt att
vara öppen inom var politiker.
En yrkeskategori där flera trodde att sexuell läggning skulle vara ointressant för
arbetskamrater etc. var inom kreativa, konstnärliga yrken, där det bara räknades om man
var duktig. De yrken som tjejerna svarade som önskade framtidsyrken var; lärare (4),
psykolog (2), präst (1), ljudtekniker (1), jobba med barn (1), konst (1), inom vården
(1),frisör (1), genusvetare (1), kock (1), något tekniskt (1), designer (1) och skådespelare
26
(1). För killar var motsvarande; polis (3), politiker (3), präst (1), ambulansförare (1),
dansare (1), servitör/ bartender (1), 3d-animerare (1), reklam (1), tågvärd (1), lärare (1),
pilot (1), frisör (1), hotell/ restaurang (1) och kostymör (1).
Nej, jag tror inte mitt yrkesval kommer att påverkas av min sexuella läggning. Kanske
lärare och då tror jag det är viktigt att vara öppen, för att öka toleransen och för att de
elever som kanske har funderingar kring sin läggning ska ha någon att identifiera sig
med. // När det gäller vilken grad av öppenhet jag kommer ha handlar mycket om vad jag
har för partner, om det skulle vara en kvinna skulle jag vara lika öppen med det som om
det varit en man. Men om jag hade varit i förhållande med en man hade jag kanske inte
riktigt kommit ut på samma sätt, då man inte riktigt vill anamma den här komma ut-biten
med att berätta för folk att man är bi.
Tjej, 19 år.
Ungdomarnas erfarenheter och möten med SYV
Fråga 12 var tänkt som en möjlighet att skriva mer om man känner att det är något
ytterligare man vill förtydliga, berätta om egna erfarenheter etc. Endast ett fåtal av de
tillfrågade ungdomarna har utnyttjat den möjligheten och tyvärr överväger de negativa
exemplen av dem som besvarat frågan. Några berättar dock om bra och respektfullt
bemötande av studie- och yrkesvägledare och någon tar upp andra händelser som utspelat
sig på skolan där annan personal varit inblandade.
Har tyvärr aldrig haft någon erfarenhet av att det skulle varit några av mina vägledare
som reflekterat över bi- och homosexualitet.
Tjej, 19 år.
Dom jag haft kontakt med har inte haft något emot min läggning men man vet ju aldrig,
äldre är lite svåra att tass med.
Kvinna, 18 år.
Jag rök ihop med min syo när jag gick sista ring. Han tyckte verkligen att jag som bög
inte passade som polis och att man istället skulle jobba inom äldrevård för det passar
mer en bög tyckte han.
Kille, 19 år.
27
Slutsats
Bi- och homosexuella ungdomar i undersökningen tror att det finns yrken där det är
lättare respektive svårare att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken.
Dessa yrken är olika beroende på om den yrkesutövande är man eller kvinna och
traditionellt mansdominerade yrken upplevs som lättare att vara öppen inom som
bisexuell kvinna och lesbisk och ”kreativa yrken” som t.ex. frisör upplevs som lättare för
bisexuella män och bögar. Svårast att vara öppen inom sitt yrke tror de tillfrågade
ungdomarna att det är om man arbetar som lärare eller polis. Trots detta är lärare och
polis de yrkens som de bi- och homosexuella ungdomarna i undersökningen valt som de
mest populära yrkena och de allra flesta ungdomarna tror att de kommer vara öppna på
sina arbetsplatser i framtiden. De tror inte heller att den egna sexuella läggningen
påverkar yrkesvalet utan att det är intresse som styr. Undersökningen visar att
ungdomarna tycker det är viktigare med allmän HBT-kunskap och ett trevligt bemötande
hos studie- och yrkesvägledare, än med specifik kunskap om bi- och homosexuella
situation i arbetslivet.
28
Analys
Truckflatan och frisörbögen
Resultaten av undersökningen visade tydligt att bi- och homosexuella ungdomar tror att
det är olika svårt att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. Den
variation av yrken som ungdomarna föreslog var dock mycket stereotyp. Ungdomarna
trodde det är lätt för bisexuella killar och bögar att vara öppna inom frisöryrket och för
bisexuella tjejer och lesbiska inom mansdominerade yrken, som snickare och truckförare.
Med stor sannolikhet skulle undersökningen ha gett samma svar om man frågat
heterosexuella ungdomar. Eftersom ungdomarna i undersökningen knappast har någon
egen erfarenhet av arbetslivet blir deras bild av situationen för bi- och homosexuella i
arbetslivet mycket allmängiltig och klichéartad.
Även om det visade sig i Arbetslivsinstitutets rapport27 att en större andel bisexuella
kvinnor och lesbiska än heterosexuella kvinnor återfinns i mansdominerade yrken, så
hjälper även bilden av t.ex. butchflatan på sin gaffeltruck till att skapa stereotyper om vad
bisexuella kvinnor och lesbiska arbetar med. Flera av ungdomarna i undersökningen
påtalade även att det var främst butchiga tjejer de refererade till när de skulle ge exempel
på yrken. Alltså blir inte bara bi- och homosexuellas yrkesval stereotypa utan även bilden
av hur bögar, lesbiska och bisexuella är och ser ut.
En annan uppfattning som kändes stereotyp och förlegad var hur ungdomarna trodde det
var att arbeta inom industrin. Flera ungdomar menade att det kunde vara lättare som bioch homosexuell att arbeta inom industrin eftersom det var yrken där ”var och en gjorde
sitt” och man inte hade så mycket kontakt med andra. Var denna bild, som mest påminner
om Charlie Chaplin-filmen Moderna Tider kommer ifrån är svår att säga, men troligen
skulle inte dagens industriarbetare känna igen sig i den. Mycket av dagens industriarbete
innehåller lagarbete med arbetsrotation där man har mycket kontakt med varandra och
alla arbetsplatser har förhoppningsvis fikaraster där man möts och pratar.
Det är intressant att se att yrken som t.ex. lärare och polis, där flest tror det är svårt att
vara öppen med sin sexuella läggning, är samma yrken som flest bi- och homosexuella
ungdomar i undersökningen vill arbeta inom i framtiden. Flera tror att det kan vara svårt
27
a.a.
29
att vara öppen inom dessa yrken, men att det är desto viktigare eftersom det är bra med
vuxna förebilder för ungdomar, t.ex. i skolan. En del har också tankar kring att vara
öppna med sin sexuella läggning inför kolleger men inte inför elever, i alla fall inte förrän
efter ett tag. Störst verkar dock oron vara inför att vara öppen inför elevernas föräldrar,
där man tror att deras uppfattning kan vara att en homosexuell lärare kan ”göra eleverna
homosexuella”. Här stämmer undersökningens resultat väl överens med Banduras sociala
inlärningsteori28, där människor söker efter förebilder som liknar dem själva även om
ungdomarna i studien främst trycker på sin egen roll som framtida förebilder för unga bioch homosexuella elever.
De tillfrågade ungdomarna trodde inte att deras framtida yrkesval skulle påverkas av den
egna sexuella läggningen och de allra flesta trodde att de skulle vara öppna på sina
framtida arbetsplatser. Detta, tillsammans med ungdomarnas uppfattning om att det
generellt finns yrken där det är svårare respektive lättare att vara öppen, gör att resultaten
delvis får tillskrivas ungdomarnas ålder och brist på reell erfarenhet av arbetslivet. Det är
en sak att veta om att det finns diskriminering, trakasserier, utfrysning i arbetslivet p.g.a.
sexuell läggning. Det är en annan sak att faktiskt vara med om det.
Det vore därför intressant att vända sig till en äldre målgrupp bi- och homosexuella
människor med erfarenhet av arbetslivet för att undersöka deras attityder till att vara
öppen inom olika yrken. En annan aspekt att beakta vid replikation av undersökningen är
formuleringen av Fråga 11, om ungdomar tror att det egna yrkesvalet påverkas av sexuell
läggning. Här kunde frågan omformuleras till att fråga om yrkesvalet kan styras av rädsla
för diskriminering etc. snarare än av sexuell läggning.
I de allt mer populära individualistiska karriärteorierna är det tydligt att det är det är de
egna intressena snarare än samhällets behov som är viktiga vid yrkesval och kanske är det
detta fenomen som slår igenom även här. ”Mina önskningar går först och inget ska
stoppa mig, varken samhället eller andra människors uppfattningar”. Flera ungdomar
ger exempel på detta i sina svar; ”jag är den jag är”, ” jag kommer alltid att vara öppen
med min sexualitet och inget ska stoppa mig”, ”jag är lika värd som alla andra…”
28
Nauta m.fl. (2001).
30
I ovanstående citat får undersökningens resultat stöd av Peavys resonemang; att i
framtidens samhälle blir individen allt mer hänvisad till sig själv och det blir viktigare för
människor själva kan stå upp för sig själva och sina intressen och därigenom också blir
bättre rustad att möta förändringar i samhället.29 Även om ungdomarna i undersökningen
har för liten erfarenhet av arbetsmarknaden för att kunna lägga någon tyngd bakom sina
ord, är det ändå positivt att det finns både hoppfullhet och kaxighet inför tanken att leva
ett gott liv, även om det inte är ett traditionellt heterosexuellt liv. Vad det nu är, å andra
sidan...
Tydligt är i alla fall att ungdomar i framtiden kommer att behöva bemästra alla fyra
delarna i fyrfältsmodellen (DOTS) på ett mer självständigt sätt för att kunna hantera sitt
liv och sin karriär.30 Att inte vara som alla andra och att tidigt få arbeta med sig själv,
t.ex. genom att ha frågor kring sin läggning och identitet, behöver inte vara något
negativt. Redan tidigt i livet skapas en förutsättning att tänka utanför givna ramar och en
insikt om att det kan bli viktigt att kunna skapa sig egna vägar i framtiden. Även om detta
är stora tankar för en ung människa kan det skapa en värdefull beredskap.
Bisexuellas situation
Flera ungdomar tror att bisexualitet kan bli ett problem i arbetslivet, först när man lever i
en samkönad relation. Flera tror också att sexualiteten oftare blir osynliggjord för
bisexuella, både generellt och i arbetslivet. I undersökningen har fler kvinnor svarat att de
är bisexuella och fler killar att de är bögar, men detta ska inte ses som allmängiltiga fakta
över hur fördelningen ser ur varken mellan bisexuella och homosexuella eller mellan
kvinnor och män.
Det är heller inte intressant för undersökningen om de tillfrågade är bi- eller
homosexuella utan frågan finns huvudsakligen med för att se att inte heterosexuella
ungdomar besvarat enkäten. Det är dock viktigt att erkänna att bisexuella har en speciell
situation, som inte nödvändigtvis behöver vara lättare än det är att vara homosexuell. Det
kan vara lika jobbigt för en bisexuell person som lever i en heterosexuell relation, som för
en homosexuell person, att dölja sin sexuella läggning på arbetsplatsen.
29
30
Peayv (2000).
Fransson & Lindh (2004).
31
Referenslista
Danila, Inger (2005). Homo på jobbet – ute eller inne? Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004). Ungdomar yrkesval -i egna och andras ögon. Skolverket, Stockholm.
Forsberg, Gunnel, Jakobsen, Liselotte & Smirthwaite, Goldina (2003). Homosexuellas villkor i arbetslivet.
Jämställdhetscentrum, Karlstads universitet.
HomO (2005). Alla är lika för mig! Kartläggning av hur socionomutbildningar tar upp sexuell läggning. HomO,
Stockholm.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur, Lund.
Håkansson, P. A. (1987). Längtan och livsform. Homosexuellas situation i ett heterosexuellt samhälle.
Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.
Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. Studentlitteratur, Lund.
Lovén, Anders (1990). Arbetsvägledning i närbild –en kartläggning och analys av den enskilda vägledningens
förutsättningar, villkor och innehåll. Rapportserie V 1990:1, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm.
Nauta, M.M., Saucier, A.M., & Woodard, L.E. (2001). Interpersonal influences on students´ academic and career
decision: The impact of sexual orientation. The Career Development Quarterly.
http://findarticles.com/p/articles/mi_m0JAX/is_4_49/ai_80746787
Peavy, Vance. R. (2000). Konstruktivistisk vägledning – teori och metod. Trionom förlag, Stockholm.
Pope, Mark., Barret, Bob., Szymanski, M. Dawn., Chung, Barry., Singaravelu, Hemla., McLean, Ron &
Sanabria, Samuel. (2004). Culturally appropriate career counseling with gay and lesbian clients. The Career
Development Quarterly. http://findarticles.com/p/articles/mi_m0JAX/is_2_53/ai_n11829885/pg_18
SOU (1984:63). Homosexuella och samhället. Socialdepartementet, Stockholm.
1 http://www.jamombud.se/jamosprojekt/sexuellatrakass.asp 060712
2 http://www.homo.se/o.o.i.s?id=1066 060712
7 http://www.tco.se/Templates/Page2____711.aspx 060808
10 http://edrev.asu.edu/reviews/rev249.htm 061111
15 http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskolelagen.shtml 060808
16 http://www.edu.mah.se/LSYVY/syllabus 060808
17 http://www.lhs.se/upload/Utbildning/utb_plan_SYV_2004.pdf 060808
18 http://www.rfsl.se/?p=414 060809
32
Bilaga 1; Enkät
Enkäten är en del av en C-uppsats vid Studie- och yrkesvägledarprogrammet, Malmö
högskola.
________________________________________________________________________
1. Din könsidentitet
2. Din ålder
kvinna
man
annat/transperson
__________år
3. Din sexuella läggning
homo
bi
annat,
______________________________________________________________________
4. Tror du att är lättare respektive svårare att vara öppen med sin homo- eller bisexualitet
inom olika yrken?
Ja
nej
vet inte
5. Om du svarat ja på fråga 4, inom vilka yrken tror du att det kan vara lättare att vara kvinna
och öppen med sin homo- eller bisexualitet? Motivera gärna varför.
6. Om du svarat ja på fråga 4, inom vilka yrken tror du att det kan vara lättare att vara man
och öppen med sin homo- eller bisexualitet? Motivera gärna varför.
7. Om du svarat ja på fråga 4, inom vilka yrken tror du att det kan vara svårare att vara kvinna
och öppen med sin homo- eller bisexualitet? Motivera gärna varför.
8. Om du svarat ja på fråga 4, inom vilka yrken tror du att det kan vara svårare att vara man
och öppen med sin homo- eller bisexualitet? Motivera gärna varför.
33
9. Tycker du att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare och har kunskap om bi- och
homosexualitet?
ja
nej
vet inte
10. Om du svarat ja på fråga 9, vad vill du att studie- och yrkesvägledare ska ha för särskild
kunskap/ kompetens om bi- och homosexualitet?
11. Hur tänker du själv kring ditt framtida yrkesval? Vad skulle du vilja arbeta med? Tror du
att det kommer att vara lätt eller svårt för dig att vara öppen i det yrket? Tror du att du
kommer att vara öppen på din arbetsplats? Tror du att din sexuella läggning på något sätt
påverkar ditt framtida yrkesval?
12. Om du har andra tankar om studievägledning kopplat till bi- och homosexualitet, eller
egna erfarenheter från möten med vägledare (bemötande, kompetens etc.), berätta gärna här.
Tack för din hjälp!
34
