MELLERUDS KOMMUN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Socialnämndens
vägledande bestämmelser
för handläggning av
ärenden enligt LSS
Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (1993:387)
Antagna av socialnämnden den 29 oktober 2013
1
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 1- Inledning .................................................................................................... 2
1. INLEDNING ...................................................................................................................................................... 2
1.1 SYFTET MED VÄGLEDANDE BESTÄMMELSERNA ........................................................................................... 2
1.2 MÅL ............................................................................................................................................................... 2
1.3 LEX SARA ....................................................................................................................................................... 2
1.4 LEX MARIA .................................................................................................................................................... 2
1.5 BARNPERSPEKTIV .......................................................................................................................................... 3
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 2- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade ................................ 3
2.1 INDIVIDUELL PLAN ........................................................................................................................................ 4
2.2 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSVARSFÖRDELNINGEN MELLAN BOSÄTTNINGSKOMMUN
OCH VISTELSEKOMMUN ..................................................................................................................................... 4
2.3 VÅRD- OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN ........................................................................................................... 7
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 3 – handläggning av ärende .......................................................................... 7
3.1 ANSÖKAN ...................................................................................................................................................... 7
3.2 DOKUMENTATION ........................................................................................................................................ 8
3.3 FÖRHANDSBESKED........................................................................................................................................ 9
3.4 UTREDNING/BEDÖMNING ............................................................................................................................ 9
3.5 KOMMUNICERING ...................................................................................................................................... 12
3.7 ÖVERKLAGAN .............................................................................................................................................. 14
3.8 OMPRÖVNING ............................................................................................................................................ 15
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 4- insatser enligt 9 § LSS .............................................................................. 16
4.1 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD ........................................................................................... 16
4.2 PERSONLIG ASSISTANS................................................................................................................................ 16
4.3 LEDSAGARSERVICE ...................................................................................................................................... 19
4.4 KONTAKTPERSON ....................................................................................................................................... 19
4.5 AVLÖSARSERVICE I HEMMET ...................................................................................................................... 20
4.6 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET .................................................................................... 20
4.7 KORTTIDSTILLSYN ........................................................................................................................................ 20
4.8 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM
BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET ................................................................................................... 21
4.9 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA ............................................................................................ 21
4.10 DAGLIG VERKSAMHET............................................................................................................................... 22
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 5- övriga insatser ......................................................................................... 22
5.1 INDIVIDUELL PLAN ...................................................................................................................................... 22
5.2 GOD MAN/FÖRVALTARE ............................................................................................................................. 23
5.3 TANDVÅRD .................................................................................................................................................. 24
2
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 1- Inledning
1. INLEDNING
Vägledande bestämmelserna är ett hjälpmedel för personal inom kommunens
socialtjänst, vid bedömning av insatser för människor med funktionsnedsättning. Det och
den enskildes behov som styr insatsens och dess omfattning. utifrån lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS), enligt socialnämndens vägledande
bestämmelser. Insatsen ska ge möjlighet till att den enskilde uppnår goda levnadsvillkor.
Ambitionen är att beslut ska hålla hög rättsäkerhet och kvalité.
1.1 SYFTET MED VÄGLEDANDE BESTÄMMELSERNA
•
Syftet med vägledande bestämmelserna är att det ska bidra till att
rättsäkerhetskraven tillgodoses
•
Vägledande bestämmelserna ska vara vägledning för handläggaren, från
inkommen ansökan av insats till att beslut ska tas.
Individuell bedömning ska alltid göras utifrån lagstiftningen med vägledande
bestämmelserna som stöd.
•
1.2 MÅL
Alla ska ges möjlighet till att leva ett socialt värdigt och självständigt liv. Respekt för
enskildas behov och önskemål utgör en central och viktig kvalitetsfaktor.
Målet är att insatserna ska vara individuellt anpassade, motsvara den enskildes behov
och förväntningar. Verksamheterna ska präglas av rättssäkerhet och ett professionellt
förhållningssätt, vilket innebär rättssäkerhet i beslut, hög tillgänglighet, korrekt och
vägledande information, respekt för personlig integritet och självbestämmande, ärenden
ska handläggas så korrekt och skyndsamt som möjligt.
1.3 LEX SARA
Enligt 24 b § LSS ska personal genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller
får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som
rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser inom LSS. Rapportering av
missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande ska alltid rapporteras till
socialnämnden i enlighet med fastslagna rutiner. Ytterligare bestämmelser avseende
anmälning och rapporteringsskyldighet finns reglerat i 14 kap. 1 och 3 §§ SoL. För Lex
Sarah finns utarbetade rutiner i Melleruds kommun, socialförvaltningen.
1.4 LEX MARIA
Enligt 6 kap 4 § (Lex Maria) lag (2010:659) Patientsäkerhetslag är yrkesverksamma
inom hälso- och sjukvårdens område skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls. Personal ska rapportera risker för vårdskador och händelser som har
medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.
3
1.5 BARNPERSPEKTIV
I barnkonventionens tredje artikel betonas att barnets bästa ska vara i fokus vid alla
åtgärder som rör barn, vilket innebär att all bedömning ska grunda sig på vad som är
bäst för barnet. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas. LSS 6 a §
innebär att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.
Barn och ungas möjligheter till inflytande ska stärkas när det gäller insatser enligt LSS 9
§. Barnperspektivet finns även reglerat i SoL 1 kap 2 §.
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 2- Lag om stöd och service till
vissa funktionshindrade
LSS 1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer
1.
med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2.
med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter
hjärnskada i vuxen ålder föranled av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3.
med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart
inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande
svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av
stöd eller service.
LSS 5 §
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor
och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att
den enskilde får möjlighet att leva som andra.
LSS 7 §
Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och service enligt 9 §
1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på
annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även
rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall
vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov
samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärka
deras förmåga att leva ett självständigt liv.
LSS 9 §
Insatserna för särskilt stöd och service är:
1.
rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap
om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga
funktionshinder,
4
2.
3.
biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för
sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade
assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
ledsagarservice,
4.
biträde av kontaktperson,
5.
avlösarservice i hemmet,
6.
korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7.
korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i
anslutning till skoldagen samt under lov
8.
boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller
ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
9.
bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad
för vuxna
10.
daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar
förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480).
2.1 INDIVIDUELL PLAN
LSS 10 §
I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en
individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom
eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan
upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas
av andra än kommunen eller Regionen. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en
gång om året. Regionen och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.
Lag (2010:480).
LSS 14 §
Kommun skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 §
samordnas.
En individuell plan har till syfte att klargöra den enskildes behov av insatser samt
underlätta samordning mellan de olika organ som den enskilde får stöd av.
2.2 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSVARSFÖRDELNINGEN
MELLAN BOSÄTTNINGSKOMMUN OCH VISTELSEKOMMUN
Bosättningskommunen ska även ansvara för det stöd och den service enligt LSS
som den enskilde kan behöva under en tillfällig vistelse i en annan kommun (om
det inte handlar om ett akut behov av stöd). Det gäller oavsett hur lång vistelsen
är.
Bosättningskommunens ansvar gäller t.ex. i samband med en längre tids studier
eller arbete på annan ort, men även med tillfällig vistelse under sommaren, en
kurs på annan ort eller ett teaterbesök med behov av ledsagning.
5
Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 § 1 SoL den kommun där den
enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommun som den enskilde är
stadigvarande bosatt i är i de allra flesta fall också den kommun där han eller
hon är folkbokförd enligt folkbokföringsreglerna (12 § folkbokföringslagen
1999:481). I de allra flesta fall är vistelsekommunen och bosättningskommunen
en och samma kommun.
I vissa fall kan en enskild ha starkare anknytning till en annan kommun än den
där han eller hon är stadigvarande bosatt, det kan t.ex. gälla personer som
flyttar ofta eller när uppgifterna i folkbokföringen av andra skäl inte är
uppdaterad. För dessa personer ska bosättningskommunen anses vara den
kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning (2 a kap. 3 § 2 SoL).
Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han
eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap.
3 § 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan
tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast
anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen.
Starkast anknytning
Bosättningskommunen ska vara den kommun till vilken den enskilde har starkast
anknytning. Vid bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun bör
det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken
uppfattning den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin
starkaste anknytning.
Vistelsekommunens ansvar
Ett undantag från bosättningskommunens ansvar är när någon vistas i en
kommun och behöver ett omedelbart stöd. Det är då vistelsekommunen som sak
ansvara för det stöd enligt LSS som kan behövas i den akuta situationen, (16 §
fjärde stycket LSS) Vistelsekommunen har, enligt 2 kap. 2 § SoL, även ansvar
för stöd och hjälp enligt SoL som kan behövas i en akut situation. Ansvar för den
kommun som beslutat om boende i annan kommun. Ytterligare ett undantag
från huvudregeln om bosättningskommunens ansvar för insatser enligt LSS
regleras i 16 § LSS. Undantaget gäller dem som är bosatt i en kommun genom
ett beslut om boende för barn enligt 9 § 8 eller för vuxna enligt 9 § 9 LSS av en
annan kommun. Ansvaret gäller för alla insatser enligt 9 § LSS utom för insatsen
rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 LSS som andstinget ansvarar
för. I det fall en person är bosatt i en kommun till följd av en annan kommuns
beslut om boende, ska den kommun som beslutat om boendet behålla ansvaret
för LSS-insatser. Detta sammanhållna ansvar inkluderar även insatser som blir
aktuella först sedan den enskilde flyttat till den nya bosättningskommunen.
Detta innebär att den nya bosättningskommunen inte ska pröva en ansökan om
insatser från den enskilde utan ska hänvisa honom eller henne till den kommun
som fattat beslut om boendet
Akuta situationer
Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och
oförutsett. Även andra fall kan förekomma då en enskild inte kan invänta
insatser från en annan kommun. Det ankommer då på vistelsekommunen att
tillhandahålla de insatser som den akuta situationen kräver. Vistelsekommunens
ansvar i den akuta situationen omfattar utredning, beslut, verkställighet och
6
kostnader för de insatser som omedelbart behövs.
Särskilda skäl krävs
Ett beslut om boende i en annan kommun får, liksom tidigare, bara fattas om det
finns särskilda skäl enligt 16 c § LSS. Särskilda skäl kan t.ex. råda för att
underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade
funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar. Målet bör
vara att den enskilde efter en kortare eller längre tid ska flytta hem. Den
kommun som verkställt ett beslut om boende i annan kommun får ett
sammantaget ansvar för LSS-insatser.
Utökad möjlighet till förhandsbesked enligt LSS
För att inte inskränka den enskildes rätt att själv bestämma var han eller hon vill
bosätta sig permanent infördes i 16 § tredje stycket LSS en utökad möjlighet till
förhandsbesked. En enskild som redan är bosatt i en kommun kan ansöka om
förhandsbesked i denna kommun under förutsättning att det är en annan
kommun som har det ursprungliga ansvaret för de LSS-insatser som redan är
beviljade.
Kommunen har kvar ansvaret till dess att den nya bosättningskommunen, efter
att ha meddelat förhandsbesked, börjar verkställa insatser för den enskilde. Det
räcker inte med att en ansökan om förhandsbesked har prövats utan den
enskilde måste även ha möjlighet att välja om han eller hon vill utnyttja de
erbjudna insatserna.
Skyldighet för vistelsekommun att i vissa fall bistå
bosättningskommunen
Vistelsekommunen är i vissa fall skyldig att på begäran av
bosättningskommunen bistå med utredning och ansvara för att verkställa ett
beslut (16 a § LSS).
Det gäller när en person under en kortare tid (upp till sex månader) vistas i en annan
kommun och har behov av stöd och service. Vistelsen ska vara föranledd den enskildes
önskemål och ske på hans eller hennes initiativ. Tillfälliga vistelser kan vara längre än
sex månader men i sådana fall har inte vistelsekommunen någon skyldighet att bistå
med utredning och verkställighet. Det är då bosättningskommunen som ansvarar för
detta.
Bistå med utredning och beslut
Vistelsekommunen ska på begäran bistå med en utredning som
bosättningskommunen behöver för att kunna besluta i ärendet. Den enskilde kan
eventuellt behöva helt eller delvis andra insatser i vistelsekommunen.
Vistelsekommunen ska också verkställa ett beslut om bosättningskommunen
begär det. Vistelsekommunen kan välja att själv utföra insatsen eller genom
avtal enligt 17 § LSS låta någon annan utföra den. Vistelsekommunen svarar för
kvaliteten i insatsen.
Ersättning mellan kommuner
Bosättningskommunen ska ersätta vistelsekommunen för kostnader för att
verkställa ett beslut som bosättningskommunen fattat (16 b § LSS). Sådan
ersättningsnivå ska betalas enligt bosättningskommunens ersättningsnivå för
motsvarande insats.
7
Särskild avgift för dröjsmål med verkställighet
När bosättningskommunen begärt att vistelsekommunen ska verkställa ett beslut
ska vistelsekommunen ansvara för särskild avgift enligt 28 a § LSS om sådan blir
aktuell.
2.3 VÅRD- OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN
LSS 16 §
En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i
kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 § 2-10 omfattar dock inte dem som är
bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c
eller 16 d §.
Om en person som anges 1 § tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen
på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 §. Vid
prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag
gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som
förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i
kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då
insatserna blir tillgängliga för de enskilde. Förhandsbesked enligt andra stycket
ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen,
om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d § har ansvaret enligt denna lag, och
om ansökan avser
1.
2.
insats enligt 9 § 8 eller 9, eller
andra insatser enligt 9 § och den enskilde ordnar eget boende.
Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig
vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp som
behövs i akuta situationer. I fråga om Regionens förpliktelser gäller vad som
sägs i denna paragraf om kommunen i stället för Regionen.
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 3 – handläggning av ärende
3.1 ANSÖKAN
FL 7 §
Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som
möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta
möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om
sådan behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på
andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med en att göra.
Underskrift av båda vårdnadshavarna krävs när ansökan om en insats görs.
LSS 8 §
Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär
det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen
hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller
förvaltare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska
8
barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina
åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och
mognad.
Vägledande bestämmelser:
•
Ansökan kan göras muntligt, skriftligt, genom besök,
telefonkontakt, brev, fax eller e-post.
•
Ansökan kan endast göras av den enskilde, om den enskilde är
under 15 år krävs att vårdnadshavare inkommer med ansökan.
•
Barnet/den unge ska ges möjlighet till inflytande oavsett ålder.
•
Saknar den enskilde uppenbart egen förmåga att ta ställning i
frågan kan ansökan göras på begäran av vårdnadshavare, god man,
förmyndare eller förvaltare.
•
Aktualiseringsdatum är det datum som ansökan kommit
handläggaren tillhanda.
•
Handläggaren ska ta kontakt med den enskilde som ansökt om LSSinsats inom 14 dagar. Den enskilde ska även informeras om de
handlingar som behövs för att utreda behovet.
3.2 DOKUMENTATION
LSS 21 a §
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden
skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.
LSS 21 b §
Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den
enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra
anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon
uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.
Vägledande bestämmelser:
•
Dokumentationen ska följa hela processen från aktualisering till beslut.
•
Dokumentationen ska innehålla tillräcklig, väsentlig, korrekt och
ändamålsenlig information.
•
Endast de uppgifter som har betydelse för att kunna utreda behovet
av den sökta insatsen ska dokumenteras.
•
Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes
integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av
allmänt nedsättande eller kränkande karaktär.
•
Det ska tydligt framgå av dokumentationen vilken personkrets den
enskilde tillhör.
9
3.3 FÖRHANDSBESKED
16 § LSS
Den som omfattas av LSS personkrets och som vill flytta till en annan kommun
har rätt att före flyttningen få besked av inflyttningskommunen om rätt till
insatser i den kommunen. Denna bestämmelse har till syfte att underlätta för
personer med funktionsnedsättning att flytta mellan kommuner.
Förhandsbeskedet gäller gentemot den kommun som man ska flytta till. Den
enskilde kan dock inte kräva förhandsbesked från flera kommuner samtidigt. Ett
förhandsbesked innebär att personen med funktionsnedsättning får veta vilka
insatser han eller hon kan erhålla, vilket ökar tryggheten inför inflyttningen till
den nya hemkommunen.
En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma sätt som om sökanden
var bosatt i kommunen.
Skyldigheten att tillhandhålla insatsen träder dock först ikraft sedan den sökande
flyttat till kommunen.
Inflyttningskommunen ska förbereda för att ta emot den funktionshindrade
personen med de insatser som förhandsbeskedet ger rätt till när han eller hon
flyttat till kommunen. Ett förhandsbesked gäller under 6 månader, räknat från
den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde.
3.4 UTREDNING/BEDÖMNING
Alla människor som har en funktionsnedsättning omfattas inte av LSS. För att få
ta del av de insatser som anges i lagen måste den funktionshindrade tillhöra en
så kallad personkrets. I LSS 1 § definieras personkretsen i tre punkter.
PERSONKRETS BEDÖMNING (1§ p 1 LSS)
Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild
service åt personer
1.
2.
3.
med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder
efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig
sjukdom, eller
med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som
uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och
förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
I punkt 1 anges personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses en intellektuell
funktionsnedsättning som inträffar under den enskildes utvecklingsperiod, vilket i
regel är före 16 års ålder. Funktionsnedsättning ska vara så betydande att den
enskilde behöver särskilt stöd och service i sin livsföring.
Autism eller autismliknande tillstånd innebär en djupgående
personlighetsstörning som i regel debuterar före 7 års ålder.
10
Personlighetsstörningens konsekvenser tar sig uttryck i omfattande avvikelser i
sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i språkförmågan. Till
autism räknas Aspergers syndrom, men inte ADHD.
I punkt 2 ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder
efter en hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan skall ha orsakat ett betydande
och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning.
Hjärnskadan kan exempelvis ha uppstått genom yttre våld, sjukdom eller
olycksfall. Personer med psykiska sjukdomstillstånd som medför
begåvningshandikapp som exempelvis sjukdomar som är en följd av missbruk
eller demens kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje
punkten.
I punkt 3 ingår personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder,
som är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
och har därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att tillhöra tredje
punkten måste samtliga kriterier vara uppfyllda.
Att en person tidigare har bedömts tillhöra personkrets och blivit beviljad insats
enligt LSS innebär inte att den enskilde med automatik alltid tillhör
personkretsen, då den enskildes behov av stöd och service kan minska. Vilket
kan leda till att den enskilde inte har sådana svårigheter i den dagliga
livsföringen som krävs för att den enskilde ska omfattas av personkrets enligt 1
§ LSS.
Domar som berör personkretstillhörighet:
•
2008-11-07 mål nr.3034-08.
•
2004-12-20 mål nr.2802-03.
Stora funktionshinder
I specialmotiveringen till LSS anges funktionshinder vara den begränsning eller
det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan
utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt.
Funktionshindret skall vara stort på så sätt att det inkräktar på viktiga
livsområden som t ex i hemmet, på arbetet, eller under fritiden samt förmågan
att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå
den egna vardagen eller förstå sin ekonomi.
Exempel på funktionshinder som gör att en enskild omfattas av personkrets 3
kan vara t ex uttalade förlamningar, svårartade och invalidiserande effekter av t
ex. diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar, grava syn- och hörselskador och
olika former av psykiska funktionshinder.
Varaktiga funktionshinder
Funktionshindren skall vara varaktiga, d v s inte vara av tillfällig eller mer
övergående karaktär. Det kan vara svårt att avgöra hur ett funktionshinder kan
komma att utvecklas både pga. funktionshindrets karaktär men även pga. att
den beviljade insatsen kan påverka behovets varaktighet och omfattning.
Funktionshindret skall betraktas som varaktigt.
11
Betydande svårigheter
I specialmotiveringen till LSS anges betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen kunna vara att inte klara vardagsrutiner som toalettbestyr och
hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t ex direkt samtal med andra
och telefonering), förflyttning inom- eller utomhus, sysselsättning och nödvändig
träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig
förstådd eller förstå sin ekonomi.
Omfattande behov av stöd eller service
Detta kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och
läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation. Med omfattande
menas att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat
stöd i olika situationer och miljöer. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser
av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En
enskilds behov av stöd och service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska,
sociala och psykologiska faktorer.
För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas.
Små men flera funktionshinder kan sammantaget förorsaka betydande
svårigheter.
Personkretsbedömning av små barn
Vid personkretsbedömning av små barn kan det vara svårt att avgöra om
funktionshindret kan komma att förorsaka betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen eftersom alla små barn har mer eller mindre svårigheter med att gå,
äta själv, tala o s v. En bedömning ska då göras om barnet med stigande ålder
kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande behov av stöd och service. Om det inte går att bedöma
om barnet kommer omfattas av personkretsen i framtiden uppfylls inte kraven
på varaktighet i funktionshindret. Vårdnadshavaren skall dock informeras om att
en ny ansökan om insatser enligt LSS kan göras längre fram. Om barnet har t ex
allvarligt ryggmärgsbråck eller en grav CP skada kan man dock anta att barnet
kommer få betydande svårigheter även på längre sikt och det finns därmed
ingen anledning att inte bedöma personkretstillhörigheten.
Personer med missbruksproblem
Personer som till följd av missbruksproblem får ett stort och varaktigt funktionshinder
som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett
omfattande behov av stöd eller service kan omfattas av LSS. Hjälp för att komma till
rätta med missbruksproblematiken ges dock inte inom ramen för LSS.
Personer med psykisk störning
Personer vars psykiska störning är stor och varaktig och att den därmed
förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett
omfattande stödbehov omfattas av personkrets 3.
Dessa personer handläggs av avdelningen för socialpsykiatri inom
Arbetsmarknads och socialförvaltningen.
12
Personer över 65 år
Personer över 65 år vars funktionshinder uppenbart inte beror på normalt
åldrande kan omfattas av LSS. Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder
kan den enskilde omfattas av LSS. Undantaget är insatsen personlig assistans
som inte kan beviljas personer som ansöker efter 65-årsdagen.
Vägledande bestämmelser:
Det är endast den begärda insatsen som kan utredas.
LSS-handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av insatsen.
LSS-handläggaren ska bedöma om den enskilde tillhör
personkrets enligt LSS.
Personkrets enligt 1 § punkt 1 och 2 LSS skall alltid intygas med
psykolog och/eller läkarutlåtande, där diagnosen uttryckligen
överensstämmer med begreppen i lagtexten.
Personkrets enligt 1 § punkt 3 LSS ska handläggaren begära in
intyg på diagnos där varaktigheten tydligt skall framgå, för att
kunna göra en bedömning om den enskilde till hör personkrets.
Det kan även behövas kompletterande intyg från exempelvis
psykolog, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.
LSS-handläggaren ska ha den enskildes medgivande för att
kunna inhämta intyg och underlag från olika myndigheter för att
på ett rättssäkert sätt kunna utreda om den enskilde tillhör
personkrets.
Handläggningstiden bör inte överskrida fyra månader.
3.5 KOMMUNICERING
FL 17 §
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan
part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon
annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet
avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra
ärendet utan så har skett
-
om avgörandet inte går part emot, om uppgiften saknar betydelse
eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart
obehövligt.
-
om det kan befaras att den annars skulle bli avsevärt svårare att
genomföra beslutet i ärendet eller
-
om avgörandet inte kan uppskjutas.
Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, muntligt, genom vanligt
brev, genom delgivning eller på annat sätt.
Vägledande bestämmelser:
Ärendet ska kommuniceras skriftligt vid avslag eller efter sökandes
önskemål.
Synpunkter från den sökande ska vara inkomna till socialnämnden inom två
veckor från utskickets datum.
13
3.6 BESLUT
FL 20 §
Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som
har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis
-
om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan
anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen,
om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning,
betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart,
om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart
förhållande,
om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller
om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter
överklagande.
Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om
möjligt upplysa honom om dem i efterhand.
FL 21 §
En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det
beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas,
om det är uppenbart obehövligt.
Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur
han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande
meningar som avses i 19 § eller som har antecknats enligt särskilda
bestämmelser.
Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt
brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid
ske skriftligt, om parten begär det.
Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet
begär att få ta del av det.
FL 22 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom
emot och beslutet kan överklagas.
FL 29 §
En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det
överklagande beslutet tills vidare inte skall gälla.
14
LSS 7 §
Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild
service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras
behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har,
under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10. Den enskilde
skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara
varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov
samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och
stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
•
•
•
•
•
•
•
•
Vägledande bestämmelser:
Beslut tas i enlighet med lagstiftning och socialnämndens Vägledande
bestämmelser.
Beslut ska innehålla det lagrum som beslutet fattades utifrån, vem
beslutet avser, vad som har beslutats, när beslutet fattades, vem som
fattade beslutet och eventuell tidsbegränsning av beslutet.
I beslutet ska det framgå den enskildes särskilda behov.
Dokumentera att underrättelse av beslutet sker i kommunens gällande
verksamhetssystem samt hur, när och av vem underrättelse har gjorts.
Vid helt eller delvis avslag underrättas den sökande om beslutet genom
att bifoga utredning och besvärshänvisning till den enskilde.
När handläggaren fattat beslut ska bevakning skickas till berörd
verkställighet. Bevakningar skickas via kommunens gällande
verksamhetssystem.
Alla beslut av LSS-insatser ska följas upp kontinuerligt, handläggaren
ska ta kontakt med en enskilde innan beslutet går ut för att på nytt
utreda om behovet finns av insatsen.
Ett avslag på en begäran om en insats enligt 9 § LSS ska kunna hänföras
till någon av följande grunder, den sökande tillhör inte personkrets, den
sökande har inte behov av insatsen eller den sökande får behovet
tillgodosett på annat sätt.
3.7 ÖVERKLAGAN
FL 22 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom
emot och beslutet kan överklagas.
FL 22 a §
Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagan till kammarrätten.
FL 23 §
Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klagande ange vilket beslut som
överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till myndighet
som har meddelat beslut. Den skall ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag då
klagande fick del av beslutet.
FL 24 §
Den myndighet som har meddelat det överklagande beslutet prövar om
15
skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit för
sent skall myndigheten avvisa den.
FL 25 §
Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 § skall den myndighet som har meddelat
beslut överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet
som skall pröva överklagandet.
LSS 27 §
Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 § eller av socialstyrelsen får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
insatser för en enskild enligt 9 §,
utbetalning till någon annan enligt 11 §,
återbetalning enligt 12 §,
förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 § andra stycket,
tillstånd till enskild verksamhet enligt 23 §,
omhändertagande av personakt enligt 23 d §,
föreläggande enligt 26 c och 26 f §§, eller
återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g-26 i §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om
överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 23 c § gäller i tillämpliga delar
bestämmelser i 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Förvaltningsrätten
eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det
vunnit laga kraft. Lag (2010:480).
Vägledande bestämmelser:
•
Skicka alltid med besvärshänvisning som finns med i kommunens
gällande verksamhetssystem.
•
Informera den sökande vad som gäller avseende överklagan.
•
Handläggaren ska vara den sökande behjälplig med att upprätta
skrivelse om den enskilde så önskar.
•
Dokumentera datum för när sökande underrättats beslutet och hur
underrättelsen sker.
•
Handläggaren ansvarar för att ärendet med samtliga handlingar
tillsammans med eget yttrande vidarebefordras till
Förvaltningsrätten.
•
I de fall socialnämnden vill överklaga avseende ett domslut ska
besvären lämnas in till berörd förvaltningsdomstol snarast och
senast tre veckor från dom/beslutsdatum.
•
Ansökan om inhibition av förvaltningsdomstolens beslut ska
handläggas skyndsamt. Vid enbart begäran om inhibition ska denna
vara kammarrätten tillhanda inom en vecka efter delgivning.
3.8 OMPRÖVNING
FL 27 §
Finner myndighet att ett beslut, som den meddelat som första instans, är
16
uppenbart oriktig på grund av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt
utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om
beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte skall
gälla (inhibition).
Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingar i ärendet
till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att
myndigheten ändrat beslut.
Vägledande bestämmelser:
•
Omprövning ska ske om de förhållanden/förutsättningar och/eller behov
som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras.
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 4- insatser enligt 9 § LSS
Vid bifall av insatser ska beslut gå till enhetschefen via meddelande i
verksamhetssystemet (Procapita).
4.1 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD
Är en stödinsats som Regionen primärt ansvarar för. Insatserna kan
vara av rådgivande och stödjande karaktär som exempelvis kan ges
av kurator, sjukgymnast, psykolog, dietist, arbetsterapeut, talpedagog
osv.
Vägledande bestämmelser:
LSS-handläggaren ska vara den enskilde behjälplig vid ansökan av
insatsen råd och stöd.
4.2 PERSONLIG ASSISTANS
Är en insats som är avsedd för personer med stora och varaktiga funktionshinder som
behöver hjälp med den personliga hygienen, att inta måltider och annan personlig
service.
Den enskilde kan få biträde av personlig assistans eller ekonomisk stöd till skäliga
kostnader för sådan assistans.
Kommunen har ansvaret för de första 20 timmarna (grundläggande behov) per vecka,
överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka är det försäkringskassan som
utreder, fattar beslut och finansierar överstigande antal timmar. Vilket regleras i
socialförsäkringsbalken kap. 51.
Ålder
Den som fyllt 65 år kan inte beviljas personlig assistans. Enskild som haft personlig
assistans innan 65 årsdagen får dock behålla den beviljade tiden även efter den fyllt 65
år. Om den enskilde ansökt om personlig assistans senast dagen innan 65 årsdagen och
därefter beviljas insatsen får även den behålla den beviljade tiden. Någon utökning av
assistansen beviljas inte utan ett eventuellt utökat behov skall tillgodoses genom
hemtjänst enligt Socialtjänstlagen Personlig assistans kan beviljas till barn om de har
17
sådana behov som anges i lagen. Vid bedömning av tidsåtgång för att tillgodose behoven
skall hänsyn tas till föräldrars omvårdnadsansvar för sina barn, vilket innebär att ju
mindre barnet är desto mer omfattande är föräldrars ansvar.
I fråga om små barn med andningssvårigheter och som därmed behöver en artificiell
luftväg, så kallad trakeostomi, har Kammarrätten i Stockholm (2004-03-19,mål nr 819002, 4634-02, 926-03) med ledning av RÅ 1997 not. 60 konstaterat att detta i huvudsak
handlar om egenvård och därmed skall berättiga till assistansersättning.
Personlig assistans och särskilt boende/bostad med särskild service
Personlig assistans beviljas inte enskild som är beviljad särskild boende enligt
SoL eller bostad med särskild service enligt LSS för behov som skall tillgodoses
genom boendet. Personlig assistans kan dock beviljas enskild för sådana behov
som inte tillgodoses via boendet om den enskilde har behov som berättigar till
personlig assistans.
Kammarrätten i Stockholm (domar 2003-09-30, mål nr 6015-03 och 6018-03) har
beslutat att två yngre personer (24 och 26 år gamla) som bodde i gruppboende enligt
LSS skulle beviljas personlig assistans enligt LSS för att besöka föräldrahemmet. Om den
enskilde har personlig assistans skall ansökan om särskilt boende eller bostad med
särskild service avslås då behovet är tillgodosett inom ramen för assistansen. Om en
enskild med assistans fyllt 65 år och ansöker om särskilt boende kan detta beviljas om
den enskilde har sådana omvårdnadsbehov som berättigar till särskilt boende enligt SoL.
Den enskilde får då välja personlig assistans i det egna hemmet eller särskilt boende
enligt Sol.
Personlig assistans och korttidsvistelse
Enskilda med personlig assistans kan beviljas korttidsvistelse. Korttidsvistelse kan fylla
två funktioner. Dels fungera som miljöombyte och rekreation för den enskilde men också
som avlastning för föräldrar eller make/maka/sambo. Syftet med insatsen skall vara
direkt kopplad till den funktionshindrades behov och/eller vårdnadshavares behov av
avlastning. I första hand kan denna kombination av insatser beviljas när det är fråga om
avlastning. Syftet med korttidsvistelse är inte att erbjuda avlastning till en anställd.
Personlig assistans och daglig verksamhet
För daglig verksamhet gäller normalt att den enskildes grundläggande behov ska
tillgodoses inom ramen för den dagliga verksamheten. Vid tidsberäkning av
grundläggande behov medräknas därför inte tid som den enskilde är på daglig
verksamhet.
För enskilda med ersättning enligt Socialförsäkringsbalken kan dock assistanstid beviljas
för den tid den enskilde är på daglig verksamhet om särskilda skäl finns. Den enskilde
skall då hänvisas till försäkringskassan för prövning enligt Socialförsäkringsbalken 51
kap. Exempel på särskilda skäl har angetts vara situationer där den enskildes
funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina
personliga assistenter (prop. 1995/96:146, sid. 15). Ett annat exempel är när
funktionshindret är sådant (eller kombinationen av funktionshinder sådan) att den
funktionshindrade behöver tillgång till någon person med ingående kunskap om den
funktionshindrade och dennes hälsotillstånd.
(Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:6).
Personlig assistans och egenvård/HSL
Det går inte att dra någon knivskarp gräns mellan egenvård (som berättigar till
18
assistanstid) och delegerad hemsjukvård som kommunen har det finansiella
ansvaret för. Bedömningen måste vara individuell
Tillsyn/aktiverande och motiverande insatser
Ständig tillsyn som kräver kontinuerliga, aktiva insatser kan berättiga till
personlig assistans (aktiv tillsyn). Ett exempel är vid ständig tillsyn på grund av
andningssvårigheter och där det därför behövs en artificiell luftväg, så kallad
trakeostomi. (RÅ 1997 not.60 samt kammarrätten i Stockholm, domar 2004-0319, mål nr 8190-02, 4634-02, 926-03). Ett annat exempel är ett barn som
beviljades personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken för behov av ständig
tillsyn för att hindra att han förstörde föremål eller skadade sig själv eller andra.
Pojken behövde praktisk hjälp för att klara sina grundläggande behov och
regeringsrätten ansåg att tid för behov av tillsyn skulle medräknas vid
bedömningen om rätt till personlig assistans förelåg (RÅ ref 1997:23).
Tillsyn för situationer som eventuellt kan inträffa berättigar normalt inte till
personlig assistans (passiv tillsyn). Behov av hjälp med aktiverande/motiverande
insatser för att klara sina grundläggande behov berättigar normalt inte heller till
personlig assistans. Regeringsrätten har i en dom beslutat att en person som på
grund av psykiskt funktionshinder inte klarade av sina grundläggande behov
med annat än att någon motiverade honom att sköta behoven inte hade rätt till
personlig assistans (RÅ ref 1997:28). Eftersom personen med hjälp av
motiverande/aktiverande insatser själv kunde tillgodose de grundläggande
behoven ansågs han inte ha rätt till assistans.
Tillfällig utökning av personlig assistans
Kommunen ansvarar för tillfällig utökning av personlig assistans (utöver vad som
beräknas som statlig assistansersättning). När behov av utökning uppstår ska den
enskilde göra en ansökan hos kommunen som utreder behovet i sedvanlig ordning.
Ett exempel på ett tillfälligt behov kan vara behov av utökning vid en semesterresa.
Vid bedömningen av om en person har behov av en insats enligt LSS måste en
jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. I
praxis har det ansetts rimligt att en person i aktiv ålder någon gång ges möjlighet att
göra en kortare resa till närliggande länder. (RÅ 2003 ref. 79). Praxis i dagsläget är
restriktiv gällande insatser enligt LSS i samband med utlandsresor.
(Kammarrätten i Göteborg 2012-06-04 mål nr 5223-11).
Vägledande bestämmelser:
Handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av
hjälp för sina grundläggande behov.
Handläggaren ska utreda om behoven är av privata eller
integritetskänslig karaktär, förutsätter hjälpen specifik
kompetens samt hur ofta hjälpen behövs.
Har den enskilde behov av hjälp för grundläggande behov, ska
handläggaren se om den enskilde har behov av hjälp för övriga
behov.
Personlig assistans beviljas med visst antal minuter och
timmar per vecka.
Överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka
lämnas ärendet över till Försäkringskassan.
Om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt
socialförsäkringsbalken och ansöker om tillfällig utökning, är
19
det kommunen som utreder den tillfälliga utökningen av
personlig assistans.
Handläggaren ska vid utredningen beakta makars/sambos
ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med
hänvisning till Äktenskapsbalken (1987:230).
När utredning gäller barn och unga ska hänsyn tas till
barnets utveckling samt föräldraansvaret med hänvisning till
Föräldrabalken (1949:381).
Vid bifall avseende insatsen personlig assistans kan den
enskilde välja biträde av personlig assistans eller ekonomiskt
stöd för sådan assistans.
I beslutet ska framgå assistansens omfattning.
Beslutet följs upp kontinuerligt en gång per år.
Vägledande domar vid utredning av insatsen personlig assistans, (Mål 62327 och 5321-07).
4.3 LEDSAGARSERVICE
Är en insats som har till syfte att underlätta för den funktionshindrade i kontakt
med andra. Insatsen ledsagarservice har till syfte att bryta den enskildes
isolering och möjliggöra en aktiv fritid utanför det egna hemmet, insatsen ska
vara individuellt utformad. Insatsen ledsagarservice är en insats för vardagliga
sammanhang, enklare aktiviteter och utförs i närområdet.
Ledsagarservice beviljas som regel inte om den enskilde bor i gruppbostad, men
kan om behov föreligger och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt
beviljas.
Vägledande bestämmelser:
• Beviljas för enklare aktiviteter i närområdet.
• Insatsen beviljas vanligtvis i antal gånger och timmar per månad.
• Enhetschef skriver ledsagarkort till ledsagaren, ledsagarkortet kan ge
fri entré vid vissa arrangemang.
•
LSS-handläggare ska informera den enskilde, som blir beviljad
insatsen, om att den enskilde står för sina egna samt ledsagarens
utgifter, se (Mål 2746-09).
•
Beslutet ska följas upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut
eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet
väsentligen förändras. Uppföljning sker av LSS-handläggaren.
4.4 KONTAKTPERSON
Är en insats som har till syfte att ge råd till den enskilde som inte är av komplicerad
natur, bryta den enskildes isolering och att underlätta ett självständigt liv i samhället.
Kontaktperson beviljas som regel inte när personen bor i gruppbostad men kan om
20
särskilda skäl föreligger beviljas om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat
sätt.
Insatsen ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och
intresse.
Vägledande bestämmelser:
•
Insatsen beviljas med en tidsram och antal timmar per
månad.
•
LSS-handläggaren har uppföljningsansvar av insatsen.
•
Beslutet ska tidsbegränsas och följas upp. Nytt beslut ska tas innan
beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till
grund för beslutet väsentligen förändras.
4.5 AVLÖSARSERVICE I HEMMET
Är en insats som gör det möjligt för anhöriga, eller familjehemsförälder
att få avlastning i hemmet för att kunna koppla av eller komma ut på
aktiviteter. Insatsen kan beviljas med regelbunden insats eller som en
lösning vid akuta behov.
Vägledande bestämmelser:
• Insatsen beviljas vanligtvis med antal timmar per vecka
• LSS-handläggaren har uppföljningsansvar.
• Beslutet följs upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller
tidigare, om de förhållanden som ligger till grund för beslutet,
väsentligen förändras.
4.6 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET
Är en insats som ska ge den enskilde miljöombyte och rekreation samtidigt som
anhöriga ges möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen
korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem, familjehem eller som lägervistelse.
Insatsen kan beviljas både som en regelbunden insats eller som en lösning vid
akut behov.
Vägledande bestämmelser:
• Insatsen kan verkställas genom familjehem.
• Insatsen beviljas med antal dygn per månad eller dygn/år.
• Det är behovet som styr insatsens omfattning, det vanliga är
att börja med två dygn per månad. Insatsen kan aldrig
överstiga 15 dygn per månad.
• Handläggaren har uppföljningsansvar avseende insatsen
• Beslutet tidsbegränsas och följs upp. Nytt beslut ska tas
innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som
ligger till grund för beslutet väsentligen förändras.
4.7 KORTTIDSTILLSYN
Är en insats som innebär att barn över 12 år med funktionsnedsättning har
möjlighet till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut
21
samt under lovdagar, längre lov och studiedagar. Korttids tillsyn/fritids gäller om
föräldrar/vårdnadshavare arbetar, studerar eller av andra särskilda skäl.
Insatsen startar när skolans egna ansvar för fritidsverksamheten upphör.
Vägledande bestämmelser:
• Utredning av insatsen görs av LSS-handläggare.
• Beslut tas av rektor och verkställs inom kultur- och
utbildningsnämnden.
4.8 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN
OCH UNGDOMAR SOM BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET
Är en insats för barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning,
trots olika hjälpinsatser inte kan bo kvar hos sina föräldrar, kan ha rätt att bo i
familjehem eller bostad med särskild service.
Bostad med särskild service kan vara ett bättre alternativ för de barn och
ungdomar som har stora omvårdnadsbehov och som kräver personal med
kvalificerad kompetens.
Bostad med särskild service kan vara motiverad i fall där skolgång erbjuds på
annan ort.
Vägledande bestämmelser:
•
Är familjehem aktuellt, är det samma krav som anges i SoL när det
gäller familjehemsplacering.
•
I boendebeslut ska det tydligt framgå, den enskildes särskilda behov.
•
LSS-handläggaren har uppföljningsansvar av insatsen.
•
Beslutet är tidsbegränsat med halvårsvis uppföljning (familjehem)
•
LSS-handläggaren ska göra en uppföljning avseende beslutad insats
en gång per år. Undantag familjehem, med uppföljning halvårsvis
eller tidigare, om de förhållanden som ligger till grund för beslutet
väsentligen förändrats.
4.9 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA
Är en insats som ska ge vuxna funktionshindrade möjlighet att lämna
föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Boendet ska leda till god
livskvalitet, goda utvecklingsmöjligheter och stimulans till ett så självständigt liv
som möjligt.
När det gäller bostad med särskild service för vuxna finns det tre huvudformer
servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad.
Servicebostad avser en fullvärdig bostad där vård och service kan ges dygnet
runt, i servicebostad finns gemensamma utrymmen för service och gemenskap.
Gruppbostad är ett bostadsalternativ för funktionshindrade, som har ett
omfattande tillsyn- och omvårdnadsbehov så att det behövs tillgång till personal
dygnet runt. Syftet med gruppbostad är att vuxna funktionshindrade som inte
klarar ett eget boende eller boende i servicebostad, ska ges möjligheten till att
kunna skapa sig ett eget hem.
22
Särskilt anpassad bostad är en egen bostad utan fast bemanning, den enskilde
klarar att bo i bostaden med stöd insatser enligt, LSS och en viss
grundanpassning av bostaden.
Vägledande bestämmelser:
•
Vid bifall avseende insatsen bostad med särskild service, ska
enhetschefen för LSS-verksamheten informeras avseende beslutet.
Informationen ska ske via bevakningar, i kommunens gällande
verksamhetssystem (meddelande Procapita).
•
I boendebeslut ska det tydligt framgå, den enskildes särskilda
behov samt vilken boendeform som har beviljats.
•
Beslutet följs upp årligen, om inte väsentliga förändringar i
förhållandena uppkommer.
4.10 DAGLIG VERKSAMHET
Är en insats som har till syfte att skapa en meningsfull sysselsättning och bidra
till stimulans, personlig utveckling, gemenskap och främja delaktigheten i
samhället. Insatsen kan beviljas till personer tillhörande personkrets 1 och 2,
LSS. Den enskilde ska vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte
utbilda sig.
Vägledande bestämmelser:
•
Plats kan verkställas såväl internt som externt.
•
Vid bifall avseende insatsen dagligverksamhet, ska enhetschefen för
LSS-verksamheten informeras avseende beslutet. Informationen
ska ske via meddelande i kommunens gällande verksamhetssystem.
(Procapita)
•
I beslutet ska det tydligt framgå den enskildes behov.
•
•
LSS-handläggaren har uppföljningsansvar avseende insatsen.
Beslutet är tidsbegränsat och följs upp. LSS-handläggaren ska göra
en uppföljning avseende beslutad insats en gång per år eller
tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet
väsentligen förändras.
VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 5- övriga insatser
5.1 INDIVIDUELL PLAN
LSS 10 §
I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas
att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd
med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst
kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska
även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller Regionen.
Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Regionen och
kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Lag (2010:480).
23
LSS 14 §
Kommun skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 §
samordnas. En individuell plan har till syfte att klargöra den enskildes behov av
insatser samt underlätta samordning mellan de olika organ som den enskilde får
stöd av.
Vägledande bestämmelser:
• LSS-handläggaren ska erbjuda den enskilde att en individuell plan
upprättas.
• LSS-handläggaren ska sammankalla de parter som den enskilde
önskar närvara vid upprättandet av planen.
• Dokumentationen av den upprättade planen sker i kommunens
gällande verksamhetssystem (Procapita).
• LSS-handläggaren ska skicka den upprättade planen till den
enskilde för underskrift.
• Om den enskilde gett sitt samtycke ska LSS-handläggaren bifoga
planen till berörda parter.
• Den individuella planen ska upprättas minst en gång per år, efter
behov och/eller efter den enskildes önskningar.
5.2 GOD MAN/FÖRVALTARE
LSS 15 § punkt 6
Till kommunens uppgift hör att,
Anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 § kan antas
behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmynderskap,
förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra.
FB 11 kap. 4 §
Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller
liknande förhållanden behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom
eller sörja för person, skall rätten om det behövs, förordna god man för honom
eller henne. Förordnande får inte meddelas utan samtycke av den för vilken god
man skall utses, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes
mening inhämtas.
Överförmyndaren har kontor i Melleruds kommun.
Vägledande bestämmelser:
•
Anmälan om god man/förvaltare görs av LSS-handläggaren för de
personer som behöver hjälp med att sörja för person, bevaka sin
rätt, och förvalta sin egendom.
•
Blankett avseende anmälan god man/förvaltare finns på Melleruds
kommuns hemsida under Omsorg, stöd och
hjälp/Överförmyndaren/Blanketter
24
5.3 TANDVÅRD
Tandvårdslagen 8 a §
Vid tillämpning av 8 § skall Regionen särskilt svara för att uppsökande
verksamhet bedrivs bland dem som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade samt bland dem som har varaktiga behov av
omfattande vård- och omsorgsinsatser och som
1.
2.
3.
kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första
stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller
får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
är bosatt i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller
omsorg som personer som omfattas av punkterna 1-2 ovan.
Socialstyrelsens meddelandeblad mars 2004 ” Vägledning för landstingets
särskilda tandvårdsstöd enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt
samverkan mellan kommuner, primärvård och tandvård.
Personer som bedöms ha rätt till tandvård kan få det detta inom
Regionens högkostnadsskydd.
För de personer som har beviljat insatser enligt LSS, har redan bedömts ha
omfattande och varaktiga funktionshinder. Någon ytterligare bedömning av den
enskildes behov av vård- och omsorgsinsatser ska därmed inte utredas.
Berättigade till nödvändig tandvård delas in i följande kategorier:
N1. De som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första
stycket hälso- och sjukvårdslagen.
N2. De som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).
N3. De som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade. N3 anges för samtliga som omfattas av lagen oavsett eget
boende eller gruppboende.
N4. De som är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller
omsorg som personer enligt punkt 1 och 2 ovan.
För de personer som tillhör gruppen N4 ska ha tidsbegränsade tandvårdsintyg.
Giltighetstiden är 2 år.
För övriga tandvårdsgrupper, N1, N2, N3 behöver inte tandvårdskorten
tidsbegränsas.
Vägledande bestämmelser:
Tandvårdsintyg utfärdas av psykiatrisjuksköterskan och enhetschef LSS i
enhetlighet med gällande avtal om LSS handläggning.
