HSTA69 Statistiska metoder Fetma – ett växande världsproblem Projektarbete VT 2006, Grupp 5 Johan Busk Eriksson, johbu692 Jenny Dahlin, jenda803 Erik Ljungström, erilj023 Anders Weinoff, andwe107 Linköpings universitet 2006-03-15 1/12 Inledning Denna studie behandlar fetma ur ett statistiskt perspektiv. Hur förhåller sig utbredningen av fetma mellan könen? Bland barn och ungdomar? Jämfört med olika länder? Vad kan detta bero på? Är det social status eller kondition- och matvanor? Vi har valt att främst grafiskt presentera materialet och komplettera med beskrivande text. Vi tycker att ämnet är både aktuellt och intressant. Fetmarelaterade ämnen såsom orsaker bakom just fetma och diabetes presenteras även för att ge en mer heltäckande bild och sätta siffrorna och bilderna i ett sammanhang. Över lag tycker vi att arbetet med denna rapport har varit både lärorikt och intressant. Främst har vi lärt oss att söka statistik på ett helt nytt sätt. Termer Body Mass Index, BMI är det begrepp som används för att definiera övervikt och fetma. BMI beräknas genom att kroppsvikten i kg divideras med kvadraten på kroppslängden uttryckt i meter (kg/m2). Kriterierna som finns är normalvikt vid ett BMI under 25, övervikt vid intervallet 25 – 30 och fetma vid BMI större än 30. Dessa värden gäller dock för vuxna. För barn gäller helt andra kriterier på grund av att BMI värdena varierar med åldern. Nedan kan ni se två tabeller som beskriver dessa BMI-gränser. Y-axeln visar BMI gränserna och Xaxeln visar åldern. (Nationalencyklopedin, BMI) Figur 1 BMI bland flickor 2/12 Figur 2 BMI bland pojkar 1.1 Fetma i Sverige och andra länder 40% 34 35% 30% 28,4 27,7 25,4 23 25% 25,1 22 20 20% 15,2 14,9 15% 11 19 11,5 11 8 10% 7 5% 0% Sverige England USA Frankrike Argentina Mexico Spanien Finland Män 11% 23% 27,70% 8% 28,40% 14,90% 11,50% 20% Kvinnor 11% 22% 34% 7% 25,40% 25,10% 15,20% 19% Män Land År för datainsamling Kvinnor Figur 3. Fetmans utbredning mellan könen oavsett ålder i olika delar av världen Procentenheterna i ovanstående diagram utgörs av folk med ett BMI på 30 eller över. Länderna har vi slumpvis valt främst ifrån Sverige 2004 Europa, då vi vill påvisa skillnaden mellan länder i vår relativa England 2001 närhet. Som referens har vi även slumpvis valt tre länder i andra världsdelar. Värt att notera är att tidpunkten för datainsamlingen USA 1999-2000 skiljer sig, varför det egentligen kan vara svårt att göra en direkt Frankrike 1995-1996 jämförelse mellan länderna (Food Standards Agency). Trots Argentina 1997 detta borde siffrorna ge en fingervisning om fetmans utbredning Mexico i världen. Det är intressant att se att de latinamerikanska länderna har en så pass utbredd fetma då de är industrialiserade Spanien 1997 i mindre utsträckning än västländerna i tabellen (MRC NHR). Finland 1999-2000 . Kanske har utbildningsnivån någonting med saken att göra, att medvetenheten kring socker och fetter är avsevärt mindre i utvecklingsländerna. (Statens folkhälsoinstitut, Fetma) 3/12 1.2 Barn och ungdomar Vi har valt att titta på hur ofta ungdomar tränat och rört på sig. Man kan se att i de båda åldersgrupperna så är det 13-15 åringarna som är mest aktiva flera gånger i veckan mot 10-12 åringarna. Slutsatsen är att 10-12 åringarna är de mest inaktiva, men också att pojkarna är generellt mer aktiva än vad flickorna är. (Statistiska Centralbyrån, motionsvanor bland ungdomar) Ungdomar som tränat så de blivit andfådda eller svettiga 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10-12 år varje dag flera gånger i veckan en gång i veckan Samtliga Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke 13-15 år någon mer sällan eller gång i aldrig månaden Figur 4 Träning bland ungdomar Här har vi tittat på hur många timmar som ungdomar tittar på TV eller video en vanlig dag i veckan. Här ser man att ca 20 % av 10-12 åringarna ser på tv mindre än 1 timme per dag och det är jämt fördelat mellan pojkar som flickor. Men även att det är jämt fördelat mellan åldersgrupperna hos flickor som tittar lika mycket på TV och video 1 till 2 timmar. Det är relativt jämt även bland pojkarna som tittar 1 till 2 timmar per dag. Slutsatsen här är att 13-15 åringarna hos både pojkar och flickor är de som ser mest timmar per dag. (Statistiska Centralbyrån, tv-tittande bland ungdomar) TV eller video tittande bland ungdomar en vanlig dag 60% 40% 10-12 år 20% 13-15 år mindre än 1-2 timmar 3-4 timmar 1 timme Figur 5 TV-tittande bland ungdomar 4/12 5 timmar eller mer Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke 0% jag brukar inte titta 1.3 Övervikt och fetma hos barn Vid en kontroll av skoljournaler i Stockholmsområdet 1989 var 8,5 % överviktiga och 0.9 % var feta bland sjuåringarna. När samma kontroll gjordes 2003 var hela 21 % av sjuåringarna överviktiga och andelen feta hade stigit till 4.5 %. Studien visade därmed att överviktiga och feta barn hade ökat dramatiskt under de 14 år som studien omfattade. Dessa siffror är inte unika utan liknande tendens finns internationellt. I England som är ledande i Europa är 28 % av barnen antingen överviktiga eller feta. Exemplet ovan med skoljournalerna kan skådas i grafen nedan, man ser tydligt att andelen överviktiga och feta barn har ökat markant. (Growingpeople.se, Övervikt och fetma hos barn) Andelen feta barn vid 7 års ålder 25,00% Andel i procent 20,00% 15,00% Överviktiga Feta 10,00% 5,00% 0,00% 1989 2003 År Figur 6 Andelen feta barn vid 7 års ålder enligt skoljournal, 1989 och 2003 5/12 1.4 Diabetes – ett fetmaproblem! Vi har tagit med diabetes som en del av fetmaproblematiken, det har vi gjort pga. att diabetes är en följdsjukdom som till stor del uppkommer av för fet och sockerrik mat. Diabetes är en ärftlig sjukdom som innebär att man inte kan äta produkter som innehåller socker. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes är än idag en komplicerad och till stor del okänd sjukdom. Det man vet är att kroppens eget immunförsvar av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Vilket leder till total insulinbrist. Typ 1 diabetes patienterna är till 10 % arvs relaterande, den resterande delen på 90 % är fortfarande okänd. (Svenska diabetesförbundet, typ 1 diabetes) Den stora majoriteten eller 3 - 4 % av befolkningen har typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes kallas även för åldersdiabetes pga. risken att få typ 2-diabetes ökar dramatiskt med åldern. Här anses levnadsvanorna spela en viktig roll, där mat, övervikt och stillasittande har en stor betydelse för uppkomsten. Orsaken till typ 2-diabetes är att kroppens insulinproduktion inte är helt borta men inte tillräcklig för att klara kroppens behov. Det beror framför allt på två saker (Svenska diabetesförbundet, typ 2 diabetes) Kroppen förmår inte att svara med tillräcklig insulinproduktion när sockerhalten i blodet ökar efter en måltid. Känsligheten för insulin är nedsatt i själva vävnaderna, det innebär att deras förmåga att utnyttja det insulin som finns är nedsatt vilket leder till en större mängd insulin för att öppna cellen så att den kan ta emot blodets socker. Vad är då insulin? Insulinet är kroppens eget försvar för få kroppen att sänka sockerhalten i blodet. I det dagliga livet gäller det att ha så jämn blodsocker nivå som möjligt. Om man har för lågt blodsocker känner man sig trött och tankspridd. Om man istället har för högt blodsocker så känner man sig överenergisk och stirrig. Mat och stillasittande höjer blodsocker nivån medan insulin och fysik ansträngning sänker det. (Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar) Vilka får då typ 2-diabetes De flesta som har typ-2 diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att cellerna förlorar sin känslighet för insulin. Behandlingen till dessa patienter är att dels lägga om sina matvanor för att få en viktreducering och dels vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och med en ökad fysisk aktivitet förbättrar dessa personer känsligheten för insulinet. Det ger då till följd att blodsockernivåerna blir mer normala. (Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar) 6/12 1.5 Fetma bland barn orsakar diabetes Antalet barn som drabbas av typ 2-diabetes har mångdubblats det senaste decenniet. 1990 var 3 % av alla nya fall av typ 2-diabetes barn. Idag har den siffran vuxit till 45 %. (NyMedicin, Fetma bland barn orsakar diabetes) Mönstret av diabetes följer de vuxnas mönster dvs. frekvensen ökar med ökning av fetma och inaktivitet. Barn med typ 2-diabetes 50 45 antal i % 40 35 30 25 Diabetes-2 20 15 10 5 0 1990 2005 år Figur 7 Barn med diabetes typ 2, i procent, 1990 och 2005 1.6 Hur skall trenden ändras? Precis som med många andra krämpor så är det nyttigare mat, regelbunden kondition och sluta röka som gäller. Att cykla 8 kilometer 3 gånger i veckan räcker gott och väl. En kost med balanserad fetthalt och kolhydrater som långsamt tas upp är att föredra. (Andersson 1998) 1.7 Vi dricker allt mer läsk När det gäller sockerhaltiga drycker som saft och läsk så ökar konsumtionen konstant år efter år. Enligt tabellen nedan från Livsmedelsverket så ser man tydligt att våra dryckers vanor är stadigt relaterad till läsk. Den intressanta linjen i grafen nedan är läsklinjen som avsevärt skiljer sig ifrån de andra linjerna i grafen. Det visar att vår läsk konsumtion avsevärt har ökat de senaste tjugo åren. (Livsmedelsverket, konsumtion av några sötade livsmedel) Direkt konsumtion av sötade livsmedel 100 90 80 liter (kg) per år 70 Saft, Juice (l) 60 Sylt, mos (kg) 50 Glass (l) 40 Godis (kg) Läsk (l) 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 2001 år Figur 8 Direktkonsumtion av sötade livsmedel åren 1980-2001 7/12 Det socker som vi får i oss via raffinerat socker som livsmedel i form av läsk, saft, godis, sylt, konditorivaror mm består av ca 70 % av vårt totala sockerintag. Resterande 30 % konsumeras via direkt intag via strö- och bitsocker, sirap, honung och till viss del bakning. Är det fettet eller sockret som gör oss feta? Den grundläggande anledningen till att vi blir kraftiga är en kombination av för mycket stillasittande och feta och söta livsmedel. Den totala andelen socker som vi får i oss har inte ändrads nämnvärt under de senaste decennierna. Däremot har det sätt som vi får i oss sockret ändrat sig avsevärt. Idag så får vi i oss mindre råsocker (sackaros) i typ av sockerbitar, sirap och mer i typ av läsk, godis mm. Dock har en viss ökning av det totala sockerintagen skett under de senaste åren. Den stora skillnaden är att godis, kaffebröd, choklad mm innehåller även mycket fett. Tjugo procent att vårt energiintag kommer idag ifrån dessa produkter. Fett ger dubbelt så mycket energi per gram som socker. Socker, i form av söta drycker ger en försämrad mättnadskänsla vilket leder till att det lätt att överkonsumera dessa produkter. Denna effekt bidrar därför till övervikt. (Livsmedelsverket, Är det fettet eller sockret…) I grafen nedan ser man tydligt hur konsumtionen av direkt intag av socker har sjunkit se senaste tjugo åren. (Livsmedelsverket, direktkonsumtion av socker, sirap och honung) Direktkonsumtion av socker, sirap och honung 16 14 kg/år 12 Bitsocker, (kg) Strösocker, (kg) Sirap, kg Honung, kg 10 8 6 4 2 0 1980 1 985 1990 1995 2000 år Figur 9 Direktkonsumtion av socker, sirap och honung åren 1980-2000 8/12 Det totala intaget av sockerbehov ser vi här nedan inte har ökat så markant under de senaste åren. Grafen visar våra sockerbehov indelat på man/kvinna från 1987 och 1997-1998. Andelen sockerintag har dock stigit i alla de olika grupperna. Y-axeln indikerar livsmedelskonsumtionen av socker omgjort till rent socker i energiprocent (E %), alltså andelen rent socker vi får i oss. (Livsmedelsverket, Intag av sackaros) Intag av sackaros (E % ) 1989 och 1997 -98 14 12 10 E% 1989 8 1997 -98 6 1989 1997 -98 4 2 0 18 - 24 25 -34 35 - 44 45 - 54 55 - 64 65 -> 18 - 24 25 -34 35 - 44 45 - 54 55 - 64 år Män Kvinnor Figur 10 Sackarosintag i energiprocent, efter ålder, åren 1989 och 1997-1998 9/12 65 -> 2 Analys Dagens fetma epidemi med ett stadigt ökande av antalet överviktiga människor beror till stor del på för lite kondition i kombination med felaktigt kostintag. Vi äter idag mer ”dålig” kost i form av snabbmat och godis. Detta kan bero på en allt stressigare vardag där man äter lunchen på ”gående fot”. Med det menar vi att samhället är idag mer stressande än tidigare. Idag äter man hellre snabbmat som hamburgare eller korv under lunchen istället för att äta en rejäl lunch som innehåller hela kostcirkeln pga. tidsbrist. Även konsumtionen av läsk och godis har ökat under de senaste tjugo åren. När man blir lite trött och känner att man behöver energitillskott så är det enklare att ta till en chokladbit än ett äpple eller dylikt. Detta beror till stor del på grund av att man höjt sitt sockerbehov, alltså att kroppen är sugen på något sött. Denna dramatiska förändring av hur vi får i oss socker idag, det vill säga mer genom raffinerat socker som choklad och godis, bidrar till att en större del unga människor får diabetes typ 2 i unga dar. Det här är ett problem som i samband med att hjärt och kärlsjukdomar ökar kommer att bekosta samhället med enorma summor i framtiden i form av ökade sjukvårdskostnader. Svaret på denna ekvation är sundare kost och mer motion. 10/12 Figurförteckning Figur 1 BMI bland flickor Figur 2 BMI bland pojkar ........................................... 2 Figur 3. Fetmans utbredning mellan könen oavsett ålder i olika delar av världen ............................................................................................................................. 3 Figur 4 Träning bland ungdomar ............................................................................ 4 Figur 5 TV-tittande bland ungdomar ....................................................................... 4 Figur 6 Andelen feta barn vid 7 års ålder, 1989 och 2003 ..................................... 5 Figur 7 Barn med diabetes typ 2, i procent, 1990 och 2005 .................................. 7 Figur 8 Direktkonsumtion av sötade livsmedel åren 1980-2001 ........................... 7 Figur 9 Direktkonsumtion av socker, sirap och honung åren 1980-2000 ............ 8 Figur 10 Sackarosintag i energiprocent, efter ålder, åren 1989 och 1997-1998 .. 9 11/12 Källförteckning, otryckta källor Andersson, Frans, Åldersdiabetes – en välfärdssjukdom? http://student.jmg.gu.se/veta/980510/diabetes_01.html Food Standards Agency, Obesity Rates Worldwide http://www.food.gov.uk/healthiereating/promotion/issues/obesityratesworldwide/ Growingpeople.se, Övervikt och fetma hos barn http://www.growingpeople.se/templates_GP/GP_AboutDetail.asp?id=5133 Livsmedelsverket, Direktkonsumtion av socker, sirap och honung http://www.slv.se/templates/SLV_Page____7618.aspx Livsmedelsverket, Figur 1. Konsumtion av några sötade livsmedel www.slv.se/templates/SLV_Page____7617.aspx Livsmedelsverket, Intag av sackaros http://www.slv.se/templates/SLV_Page____7621.aspx Livsmedelsverket, Är det fettet eller sockret som gör oss feta? http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7792 MRC HNR, Obesity and Cardiovascular Disease (CVD) http://www.mrc-hnr.cam.ac.uk/research/obesity/obesity.html Nationalencyklopedin, BMI http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=131758 NyMedicin, Fetma bland barn orsakar diabetes http://www.nymedicin.com/news/2005/05/17/Fetma_bland_barn_orsakar_diabetes.html Statens folkhälsoinstitut, Fetma http://www.fhi.se/templates/Page____5844.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=FETMAA+F ETMAN+FETMANS+FETMAR+fetma+'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+ %23000000%3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFON T%3E http://www.fhi.se/templates/Page____7769.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=FETMAA+F ETMAN+FETMANS+FETMAR+fetma+'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+ %23000000%3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFON T%3E Statistiska Centralbyrån, motionsvanor bland ungdomar http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/8.4.xls Statistiska Centralbyrån, TV-tittande bland ungdomar http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/6.1.xls Svenska diabetesförbundet, Insulinkänningar http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1492 Svenska diabetesförbundet, Typ 1 diabetes http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1489 Svenska diabetesförbundet, Typ 2 diabetes http://www.diabetes.se/start.asp?sida=1490 12/12