Enheten för internationell handelsutveckling
Petter Stålenheim
2012-04-27
Dnr: 2012/00574
Sveriges varuhandel med
Östersjöländerna
Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna kring Östersjön med hela 74 procent. Det går med andra ord
att se en klar positiv effekt på svensk export efter att Estland, Lettland,
Litauen och Polen blev medlemmar i EU 2004. EU-medlemskapet tycks
däremot inte ha haft någon större inverkan på importen till Sverige från
dessa länder.
Även under 2011 ökade varuhandeln med Östersjöländerna markant. På
exportsidan skedde de största ökningarna till Lettland, Ryssland och Estland.
Detta ska dock ses i ljuset av att den svenska exporten till Östersjöländerna
tog en rejäl djupdykning under krisåret 2009 och även om återhämtningen
2010 var kraftig ligger exportvärdet för helåret 2011 fortfarande 4,7 procent
under toppåret 2008. Importen ökade mest från Estland och Ryssland.
Vägfordon var den varugrupp där den svenska exporten ökade mest under
2011. Den svenska Östersjöexporten av lastbilar och personbilar ökade med
77 respektive 44 procent 2011. Lastbilsexporten ökade mest till Litauen med
222 procent och personbilsexporten till Ryssland med 127 procent. Efter
denna starka ökning utgör Ryssland regionens största mottagare av
personbilar från Sverige. Det kommande ryska WTO-medlemskapet har
potential att ytterligare öka den svenska exporten till Ryssland av viktiga
svenska exportvaror. Fordonsexporten är ett av de områden som kan
påverkas positivt av ett ryskt WTO-medlemskap.
Box 6803, 113 86 Stockholm
Besöksadress: Drottninggatan 89
Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59
E-post: [email protected]
www.kommers.se
2(7)
Inledning
Östersjöländerna är viktiga för den svenska varuhandeln och stod 2011
för27 procent av Sveriges totala varuexport och 41 procent av den totala
varuimporten. Varuhandeln med länder i Östersjöregionen har under en
längre tidsperiod ökat kraftigt.
Under 2011 ökade varuhandeln med Östersjöländerna markant. På
exportsidan skedde de största ökningarna till Lettland, Ryssland och
Estland. Importen ökade mest från Estland och Ryssland. Även Sveriges
största handelspartner Tyskland omfattas av regionen. Exporten dit ökade
med 5,8 procent och importen med 7,9 procent 2011. Danmark och
Finland var lika stora mottagare av Svensk export med 6,1 procent.
Danmark var det enda land i regionen för vilket den svenska exporten
minskade 2011, med 0,4 procent. Exporten till Finland ökade med 4,9
procent. Importen från Danmark är större än från Finland, 8,2 respektive
5,3 procent.
Sett över en längre tidsperiod har exporten till Tyskland, Danmark och
Finland ökat stadigt mellan 2002 och krisen 2009. Det går att se en klar
positiv effekt i exporten efter Estlands, Lettlands, Litauens och Polens
EU-inträde 2004. Sveriges export till Ryssland tycks däremot ha
påverkats negativt av att de baltiska staterna och Polen gick med i EU.
Förmodligen kan det förklaras av att en del av den export som tidigare
gick direkt till Ryssland började transiteras via något av de nya EUmedlemsländerna. Ett ryskt WTO-medlemskap har potential att öka den
svenska exporten till Ryssland av viktiga svenska exportvaror. 1
Östersjöstaterna 2011
Även om Sveriges totala varuexport ökade markant under 2011 framstår
ändå ökningen av exporten till några av länderna kring Östersjön som
exceptionellt stark. Detta ska dock ses i ljuset av att den svenska exporten
till Östersjöregionen tog en rejäl djupdykning under krisåret 2009 och
även om återhämtningen 2010 var kraftig ligger exportvärdet för helåret
2011 fortfarande 4,7 procent under toppåret 2008.
Sveriges export av varor till Estland, Lettland, Litauen och Ryssland
ökade 2011 med 22, 38, 18 respektive 33 procent. Ökningen i exporten
till de stora mottagarländerna kring Östersjön var dock något lägre.
Exporten till Danmark till och med minskade något.
De största mottagarländerna i Östersjöregionen av svensk export var
2011 Tyskland med 9,9 procent av total export (och 35 procent av
exporten till Östersjöregionen), Danmark och Finland med 6,1 procent
vardera, Polen med 2,6 procent och Ryssland med 2,3 procent. Exporten
till Estland, Lettland och Litauen utgjorde 2011 vardera mindre än en
procent av Sveriges totala export.
1
Kommerskollegium, ”Rysslands WTO-anslutning – handelsmöjligheter för svenska
företag”
3(7)
Sveriges handel med Östersjöregionen, per land
Land
Danmark
Export
Förändring
Andel 2011
2010-2011
Import
Förändring
Andel 2011
2010-2011
21,5
-0,5
19,0
4,2
Estland
3,1
23,5
4,1
66,1
Finland
21,3
5,4
12,4
7,4
Lettland
1,1
41,1
1,0
-3,9
Litauen
1,6
16,3
1,0
8,8
Polen
9,1
8,5
6,6
3,6
Ryssland
8,0
33,0
12,9
25,4
Tyskland
34,5
5,8
42,7
8,0
100,0
7,2
100,0
10,4
Östersjöregionen
Källa: SCB
Sveriges viktigaste exportvaror till Östersjöområdet var 2011
mineralvaror och elektronikvaror som stod för omkring 15 procent
vardera av den totala exporten till regionen. Därefter kom maskiner,
skogsvaror, kemivaror och vägfordon med mellan 10 och 15 procent
vardera.
Exporten ökade för de flesta av de stora varugrupperna mellan 2010 och
2011. En viktig anledning till den starka exporttillväxten är att det
fortfarande sker en återhämtning efter krisen 2009. Den svenska
Östersjöexporten av lastbilar och personbilar ökade 2011 med 77
respektive 44 procent. Exporten av maskiner, mineralvaror, energivaror
och elektronik ökade med 15, 12, 8,1 respektive 4,7 procent. Exporten av
kemivaror och livsmedel minskade med 2,3 respektive 3,6 procent
mellan 2010 och 2011.
4(7)
Geografisk fördelning av Sveriges utrikeshandel
Litauen
0,4%
Finland
6,1%
Ryssland
2,3%
Tyskland
9,9%
Polen
2,6%
Lettland
0,3%
Danmark
6,1%
Estland
0,9%
Övriga
71,4%
Källa: SCB
Ryssland var efter en ökning med 127 procent 2011, den största
mottagaren i regionen av personbilar från Sverige, tätt följt av Tyskland.
Fordonsexporten är ett av de områden som kan förväntas påverkas
positivt av ett ryskt WTO-medlemskap. 2 Personbilsexporten ökade även
starkt till Litauen och Estland, med 71 respektive 42 procent. Procentuellt
sett ökade lastbilsexporten mest till Litauen med 222 procent, följt av
exporten till Lettland och Estland med ökningar på drygt 150 procent.
Den största värdeökningen återfanns i exporten till Finland som ökade
med 1,3 miljarder kr. Sveriges export av elektronikvaror ökade
framförallt till Ryssland, Estland, Polen och Litauen, med 45, 34, 26
respektive 21 procent. Danmark och Finland var regionens två största
mottagare av svensk export av elektronikvaror.
2
Kommerskollegium, ”Rysslands WTO-anslutning – handelsmöjligheter för svenska
företag”
5(7)
Sveriges handel med Östersjöområdet, per varugrupp
Varugrupp
Export
Förändring
Andel 2011
2010-2011
Import
Förändring
Andel 2011
2010-2011
Skogsvaror
11,4
1,6
3,9
5,0
Mineralvaror
15,0
12,0
9,1
11,7
Kemivaror
11,0
-2,3
11,0
10,9
3,1
-8,5
2,3
7,7
5,3
8,1
21,7
15,3
41,6
14,2
39,6
9,9
Maskiner
12,1
15,0
10,9
12,6
Elektronikvaror
14,5
4,7
12,4
9,7
Vägfordon
10,0
39,7
11,3
11,9
Personbilar
4,3
44,4
5,4
15,5
Lastbilar
2,4
76,9
1,0
47,1
16,0
-1,9
14,8
5,6
6,2
-3,6
6,6
6,5
100,0
7,2
100,0
10,4
Läkemedel
Energivaror
Verkstadsvaror
Övriga varor
Livsmedel
Totalt
Källa: SCB
Importen från Östersjöländerna ökade 2011 med drygt 10 procent till en
nivå 5,7 procent över toppnivån före krisen, år 2008. Även om importen
från flera av Östersjöländerna ökade kraftigt under året var bilden något
mer blandad än för exporten. Medan importen från Estland, Litauen och
Ryssland ökade med 63, 10 respektive 24 procent minskade importen
från Lettland med 3,2 procent under året.
Tyskland är med 18 procent den största leverantören av svensk import
både inom Östersjöregionen och totalt. Med en andel på 8,2 procent av
total import utgjorde Danmark den näst största leverantören bland
Östersjöländerna. Ryssland och Finland stod för drygt fem procent
vardera medan Polen och Estland stod för 2,8 respektive 1,7 procent av
den svenska importen. Importen från Lettland och Litauen utgjorde
vardera mindre än en procent av Sveriges totala import under 2011.
Importen från Ryssland består till omkring 85 procent av råolja och
petroleumprodukter. Det är även inom dessa varugrupper som den stora
ökningen av importvärdet återfinns. Medan den totala importen från
Ryssland ökade med 12,3 miljarder kr, ökade importen av råolja och
petroleumprodukter med 11,6 miljarder, eller 94 procent av den totala
ökningen.
6(7)
Till skillnad från ökningen i importvärde från Ryssland som till stor del
berodde på högre pris och större importvolym av olja, var ökningen från
andra Östersjöstater mer diversifierad.
Gemensamt för importen från de tre baltiska staterna är att en ansenlig
andel består av trä och trävaror. Medan den totala importen från Lettland
minskade med 3,8 procent ökade importen av trävaror med 4,8 procent
från 37 procent till 40 procent av den totala importen. Omkring fem
procent av importen från Estland respektive Litauen bestod 2011 av
trävaror. Även denna import ökade, för båda länderna med 11 procent.
Sveriges andel av Östersjöländernas import, dvs. Sveriges
exportmarknadsandelar, varierar kraftigt mellan de olika
Östersjöländerna. Medan Sverige är en liten leverantör till Ryssland och
Tyskland med omkring 1 procent av importen, utgjorde svensk export
nästan 14 procent i Danmark och Finland.
Sverige är en relativt viktig marknad för flera av Östersjöländerna. 2011
gick omkring 15 procent av Estlands, 13 procent av Danmarks och 12
procent av Finlands export till Sverige. För Ryssland utgör Sverige
omkring en procent av den totala exportmarknaden, vilket utgör den
lägsta andelen i regionen.
Medlemskap i EU 2004
1 maj 2004 blev Estland, Lettland, Litauen och Polen medlemmar av EU
och kunde därmed dra nytta av de fyra friheterna gentemot övriga länder
på den inre marknaden. 3 Statistiken tyder på att de fyra nya
medlemmarna initialt inte kunde dra nytta av de nya möjligheterna utan
att handeln sköt fart först efter något år. Mellan 2004 och 2007 ökade den
svenska exporten till de nya EU-medlemmarna kring Östersjön med hela
74 procent, sju procent 2005, 35 procent 2006 och 21 procent 2007.
Sveriges export till Ryssland tycks däremot ha påverkats negativt av att
fyra av dess grannländer gick med i EU. En möjlig förklaring till detta
skulle kunna vara att en del av den export som tidigare gick direkt till
Ryssland transiteras via de nya EU-medlemsländerna.
Exporten ökade kraftigt till alla fyra nya medlemmar men särskilt stark
var ökningen till Litauen och Estland där exportvärdet steg med drygt 85
procent över treårsperioden. Exporten till Polen ökade samtidigt med 74
procent och till Lettland med 44 procent.
3
De fyra friheterna begränsades dock i viss mån av förbehåll om
övergångsbestämmelser hos ett flertal av de gamla medlemsstaterna. Dessa
övergångsbestämmelser gällde främst rätten till fri personrörlighet.
7(7)
Sveriges export 1995-2011, per land
Estland
Lettland
Litauen
Polen
35
30
Mdr SEK
25
20
15
10
5
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Källa: SCB
Exportökningen mellan 2004 och 2007 var generell över samtliga större
varugrupper med undantag av läkemedel som minskade med 20 procent.
Under perioden ökade Sveriges export av energivaror med 272 procent,
livsmedel med 131 procent, mineralvaror med 90 procent, verkstadsvaror
med 79 procent, kemivaror med 50 procent och skogsvaror med 20
procent. Fordonsexporten, som utgör en del av exporten av
verkstadsvaror ökade extremt kraftigt under perioden. Exporten av
person- och lastbilar till de fyra nya EU-medlemmarna i Östersjöregionen
ökade med 513 respektive 326 procent under perioden.
Medan exporten av personbilar ökade allra mest till Estland, med 1787
procent, ökade lastbilsexporten framförallt till Polen och Litauen, med
359 respektive 334 procent. Exporten av energivaror ökade med 549
procent till Estland och drygt 240 procent till både Litauen och Polen.
Efter EU-inträdet ökade exporten av livsmedel till Polen och Lettland
med 185 respektive 114 procent.
Den svenska importen från de nya EU-länderna kring Östersjön har ökat
mycket kraftigt under en längre period och EU-medlemskapet tycks inte
haft någon större inverkan på den trenden, åtminstone inte på aggregerad
nivå. För enskilda varugrupper kan det dock se annorlunda ut. Till
exempel så ökade importen av livsmedel mycket kraftigt från dessa fyra
länder mellan 2004 och 2007.
2011
