KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Funktionshindersrörelsens arbete med
konventionen
Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i
kommuner, landsting och regioner. Det handlar om samarbete
mellan funktionshindersföreningarna och samhällets olika nivåer.
Det är en del av flera dokument från projektet Agenda 50 om hur
kommun, landsting eller region kan jobba för att rättigheterna i
”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”
ska bli verklighet. Det är därför viktigt att föreningarna även sätter
sig in i de två dokument som innehåller förslag till hur till exempel
en kommun kan arbeta. Det är dokumenten ”Kommun-, landstingseller regionledningens ansvar” och ”Arbetet i kommunernas-,
landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
”. Alla förslag i dokumenten bygger på att ett nära samarbete mellan
funktionshindersföreningarna och respektive samhällsnivå.
Det bästa är om funktionshindersrörelsen kan tala med ”en
gemensam röst” i samarbetet med samhället. I det här dokumentet
finns förslag till hur föreningarna kan arbeta med konventionen,
vilka förberedelser som kan behövas så att föreningarna får bästa
möjliga inflytande över hela processen då kommunen, landstingen
eller regionen ska bestämma arbetssätt, ta fram mål och åtgärder och
så vidare.
Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
Konventionen trädde i kraft i Sverige i januari 2009. Syftet med
konventionen är att flickor, pojkar, kvinnor och män med
funktionsnedsättning ska få full tillgång till sina mänskliga
rättigheter. Konventionen innehåller medborgerliga och politiska,
ekonomiska sociala och kulturella rättigheter. Till varje rättighet
beskrivs vilka åtgärder ett land behöver vidta för att rättigheterna
ska kunna förverkligas.
Konventionen kan beställas laddas ner från www.handisam.se eller
beställas från [email protected] eller per telefon 08 – 600 84 00.
Varje samhällsnivå har ansvar
Sveriges riksdag har antagit konventionen vilket innebär att Sverige
förbundit sig att förverkliga konventionens rättigheter. Varje
samhällsnivå, det vill säga stat, regioner, landsting och kommuner
ska - utifrån sina ansvarsområden - arbeta för att konventionens
rättigheter blir verklighet för alla människor med
funktionsnedsättning. Våra kommuner har till exempel ett mycket
stort ansvar, eftersom många rättighetsområden ligger inom
kommunernas ansvarsområden, som till exempel utbildning och
social trygghet.
Samhället ska samarbeta med
funktionshindersrörelsen
Varje samhällsnivå ska samarbeta med funktionshindersrörelsen vid
planering och genomförande av åtgärder som berör människor med
funktionsnedsättning. Det framgår mycket tydligt av artikel 4 punkt
3. Artikel 33 punkt 3 slår fast att samarbetet också ska gälla frågor
som gäller övervakning av hur konventionen genomförs. Det
innebär, att när till exempel en kommun börjar arbeta för att
genomföra konventionens rättigheter så har
funktionshindersföreningarna i kommunen rätt att vara med och
påverka hela processen. Det gäller från planering till utvärdering
och revidering av olika åtgärder som syftar till genomförande av
konventionens rättigheter.
2
Experter i egna frågor
Det är viktigt att funktionshindersföreningarna kan bidra till att alla
frågor som gäller människor med funktionsnedsättning hanteras på
ett sätt som stämmer med konventionens rättigheter. Föreningarna
inom en kommun (eller ett landsting eller en region) kan behöva
förbereda sig genom att:
Skaffa kunskap om konventionen innehåll.
Skaffa kunskap om hur konventionen kan användas som
ett redskap i det intressepolitiska arbetet, inom respektive
förening och tillsammans med andra föreningar.
Se över hur samarbetet fungerar
funktionshindersföreningarna emellan.
Inom många funktionshindersförbund finns kunskaper om
mänskliga rättigheter och hur FN-konventionen kan användas i
organisationens intressepolitiska arbete. Föreningarna kan därför
vända sig till sina respektive förbund för att få stöd i arbetet för att
konventionens rättigheter ska förverkligas.
Barn- och jämställdhetsperspektiven
Det är belagt att kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar
dubbel diskriminering. Dels som kvinnor och barn, dels som
personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje
enskild sakfråga alltid utgå ifrån könsuppdelad statistik och att alltid
göra analyser utifrån barn- respektive och jämställdhetsperspektiv
för att säkerställa att barn och kvinnor med funktionsnedsättning
inte i något sammanhang diskrimineras. Funktionshindersrörelsen
kan bidra till att barn- och jämställdhetsperspektiven alltid beaktas
på varje samhällsnivå.
Kunskap om konventionens innehåll
Projektet Agenda 50 har tagit fram materialet ”Lär känna FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. I
materialet beskrivs grundprinciperna för mänskliga rättigheter,
vägen till konventionen och det finns en sammanfattning av
konventionens artiklar. Dessutom finns övningsexempel med
3
diskussionsfrågor och en handledning. Materialet kan användas för
diskussioner i grupp, vid ett möte eller i en studiecirkel. Materialet
ska användas tillsammans med konventionstexten. Det kan laddas
ner från Handikappförbundens hemsida
www.handikappförbunden.se eller beställas i olika format från
info@handikappförbunden.se
Kunskap om hur konventionen kan användas i det
intressepolitiska arbetet
Agenda 50:s andra material heter ”Använd FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. I materialet
finns förslag på hur funktionshindersrörelsen kan granska hur till
exempel en kommun lever upp till rättigheterna. Det finns exempel
på hur konventionen kan vara ett stöd i arbetet med en viss fråga
liksom olika förslag till hur resultaten av granskningar kan
användas. Materialet kan användas vid möten eller i studiecirklar,
därför ingår också en handledning. Det kan laddas ner från
Handikappförbundens hemsida eller beställas i olika format,
adresser, se ovan.
Samarbetet inom funktionshindersrörelsen
Det är effektivast om funktionshindersföreningarna sinsemellan har
ett gott samarbete då kommunen eller landstinget eller regionen ska
arbeta med att genomföra konventionen. Därför kan det vara
praktiskt att föreningarna på förhand kommit överens om vilka
frågor som ska drivas och hur detta ska gå till.
Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, dvs kommun
eller landsting eller region
Vilka samarbetsformer har ni idag inom
funktionshindersrörelsen?
Vad fungerar bra?
Vad kan behöva förändras och hur?
Hur och när skaffar ni kunskap om ”Konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur
4
den kan användas av samhället och
funktionshindersrörelsen?
Hur samordnar ni idag föreningarnas synpunkter inför
möten i KHR (eller LHR eller annan samverkansform
beroende på vilken samhällsnivå ni representerar)?
Har ni förmöten för att diskutera hur ni gemensamt ska förhålla er?
Hur förmedlar ni synpunkter från KHR (eller LHR eller annan
samverkansform) tillbaka till de olika föreningarna?
Hur skulle det ideala samarbetet inom
funktionshindersrörelsen i er kommun (eller landsting
eller region) kunna se ut när det gäller intressepolitiskt
arbete?
Samarbetet mellan funktionshindersrörelsen och kommunen,
landsting eller region
Det är viktigt att funktionshindersrörelsen finns med i hela processen
då varje samhällsnivå ska arbeta för att mänskliga rättigheter för
människor med funktionsnedsättning ska förverkligas. Det innebär
att föreningarna inom till exempel en kommun behöver vara med
från planering och analyser av nuläget till framtagnings av mål,
åtgärder, uppföljning, utvärdering och revidering av planer och
åtgärder. Det kan då handla om att samarbete både med kommunens
(eller landstinget eller regionens) ledning, och olika nämnder,
styrelser och förvaltningar.
Kommunens-, landstingets- eller regionens ledning kan fastställa
övergripande mål för funktionshinderspolitiken
Det är önskvärt att fullmäktige fattar beslut om respektive
samhällsnivås övergripande mål för funktionshinderspolitiken. På så
sätt kan funktionshinders-perspektivet nå ut till alla nämnder som
sedan i sin tur kan bryta ner de övergripande målen till egna delmål.
Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, det vill säga
kommun eller landsting eller region
Hur vill ni inom funktionshindersföreningarna att
samarbetet med kommunens (eller landstingets eller
5
regionens) ledning ska gå till då övergripande mål och
arbetssätt ska tas fram?
Kan samarbetet gå via KHR (eller LHR eller annan
samverkansform) eller behövs kompletterande former?
Behöver ni ha en särskild arbetsgrupp för era egna
representanter?
Behövs i så fall också en referensgrupp med representanter
för de olika föreningarna inom kommunen (eller
landstingsområdet eller regionen)?
Nämnder, styrelser och förvaltningar kan omsätta de övergripande
målen till delmål med åtgärder
Kommunens, landstingets eller regionens ledning fastställer de
övergripande målen för funktionshinderspolitiken. Det ideala vore
sedan att funktionshindersrörelsen kan vara med och påverka hur
till exempel varje nämnd och styrelse omsätter de övergripande
målen i egna delmål och åtgärder. Dessa måste bygga på
”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”.
En kommun eller ett landsting kan ha ett flertal nämnder och
styrelser. Det är därför en ganska stor arbetsuppgift att hitta former
för hur ett samarbete med varje nämnd och styrelse kan gå till.
Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, dvs kommun
eller landsting eller region
Vilka nämnder och styrelser finns inom kommunen (eller
landstinget eller regionen)?
Hur kan ni påverka nämnder och styrelser då de ska ta
fram delmål med åtgärder:
-
Genom KHR (eller LHR eller annan befintlig
samverkansform)?
-
Genom att föreslå att varje nämnd/styrelse ska ha en
särskild arbetsgrupp med representanter från
funktionshindersrörelsen och som tar fram förslag till
delmål och åtgärder?
6
-
Hur hittar ni i så fall representanter från
funktionshindersrörelsen till respektive arbetsgrupp?
-
Om det finns en sådan här arbetsgrupp för varje
nämnd/styrelse, hur återkopplar ni löpande
arbetsgruppens förslag och synpunkter till
funktionshindersföreningarna inom kommunen (eller
landstingsområdet eller regionen)? Genom en
referensgrupp? På annat sätt?
December 2010
Maryanne Rönnersten, projektledare
Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter
Telefon: 08-546 404 20
E-post: [email protected]
www.handikappforbunden.se
7
