KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Kommun-, landstings- och regionledningens
ansvar
Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas,
landstingens och regionernas ansvarsområden. Dit hör till exempel
utbildning, social trygghet, hälsa, rehabilitering och tillgänglighet till
fysiska miljöer, information, kommunikation och transporter. Det
här dokumentet innehåller några förslag till hur ledning i en
kommun, ett landsting eller en region kan sätta mål och direktiv så
att konventionens rättigheter kan genomföras i alla verksamheter.
Jämställdhets- och barnperspektiven
Det är belagt att kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar
dubbel diskriminering. Dels som kvinnor respektive barn, dels som
personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje
sakfråga alltid utgå från könsuppdelad statistik och att alltid göra
analyser utifrån ett barn- respektive jämställdhetsperspektiv. På så
sätt går det att säkerställa att barn och kvinnor med
funktionsnedsättning inte diskrimineras och att likvärdiga
bedömningar görs vid samma eller liknande behov av insatser.
Artikel 6 i konventionen behandlar situationen för kvinnor med
funktionsnedsättning, artikel 7 tar upp barnens situation.
A. Utgångspunkter för ett lyckat resultat
Ledningens stöd och engagemang
En viktig förutsättning är att ledning ser betydelsen av att arbeta
med ett funktionshindersperspektiv. Ledningens engagemang ger
legitimitet åt arbetet och bidrar till att förankra frågan på andra
nivåer i organisationen.
Kunskap och förankring
Då mål, handlingsplaner eller strategier ska tas fram behöver
förtroendevalda, tjänstemän och personalgrupper förkunskaper om
mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och
vad det innebär att arbeta med ett rättighetsperspektiv.
Ekonomiska och personella resurser
Att börja arbeta med ett nytt perspektiv kan medföra kostnader, till
exempel för personal och utbildning. Det är viktigt att avsätta
resurser i budgeten för detta. Samtidigt syns det att frågan är
prioriterad.
Samarbete med funktionshindersrörelsen
Funktionshindersrörelsen har rätt till inflytande då en kommun, ett
landsting eller en region ska förverkliga de mänskliga rättigheterna
för personer med funktionsnedsättning. Detta framgår av artikel 4
punkt 3 i FN-konventionen. Program, handlingsplaner och strategier
ska tas fram i nära samarbete med funktionshindersrörelsen.
Detsamma gäller övervakning av hur konventionen genomförs,
vilket står i artikel 33 punkt 3. Ur ett rättighetsperspektiv är
processen, det vill säga arbetet för att nå målet, lika viktigt som
målet.
Funktionshindersrörelsen är en viktig samarbetspart. Här finns
expertis om hur det är att leva med en funktionsnedsättning.
2
Program med långsiktiga mål och direktiv
Ledning kan ge riktlinjer för hur konventionens rättigheter kan
genomföras inom hela verksamheten. Ledningen kan anta ett
övergripande politiskt program med långsiktiga mål och direktiv för
hur nämnder, styrelser och förvaltningar ska arbeta med
konventionen.
Vissa kommuner har arbetat med att integrera jämställdhets- och
barnperspektiven. De erfarenheterna kan användas när
funktionshindersperspektivet ska föras in i verksamheten.
B. Långsiktiga mål och arbetssätt
Mål utifrån konventionens rättighetsartiklar
I ett program kan tolkningar, formuleringar och beskrivningar som
gäller flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
och ”funktionshindrande faktorer” hämtas från konventionen.
Långsiktiga mål kan sättas upp för varje huvudområde som behöver
åtgärdas. De kan skrivas så att det tydligt framgår vad som ska
uppnås.
Målen kan formuleras utifrån konventionens olika artiklar. När det
gäller tillgänglighet kan till exempel artikel 9, punkt 1 användas:
” I XX kommun får personer med funktionsnedsättning ”tillgång på
lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till
information och kommunikation, innefattande informations- och
kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar
och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i
städer och på landsbygden.”
Olika arbetssätt
Ledningen kan ge direktiv om vilka arbetssätt som nämnder,
styrelser och förvaltningar ska använda. De kan till exempel få i
uppdrag:
Att upprätta en funktionshinderspolitisk handlingsplan för de
rättighetsområden som rör den egna verksamheten
3
Att utarbeta en strategi för hur perspektivet människor med
funktionsnedsättning löpande ska integreras i verksamheten
så att nya hinder inte uppstår.
Att integrera funktionshindersperspektivet i redan befintliga
handlingsplaner.
En kombination av flera av arbetssätten är också möjlig.
C. Direktiv till nämnder, styrelser och förvaltningar
Ett övergripande program kan innehålla direktiv till hur nämnder,
förvaltningar och styrelser ska bryta ner kommunens /landstingets
/regionens långsiktiga mål till strategier eller årsvisa
handlingsplaner.
Av direktiven kan till exempel framgå:
Vilka av konventionens rättigheter som respektive nämnd ska
arbeta med.
Vilket arbetssätt som ska användas.
Att handlingsplaner ska innehålla tydliga och
uppföljningsbara mål, konkreta åtgärdsbeskrivningar,
tidsramar, finansiering och former för utvärdering och
revidering.
Att arbetet alltid ska utgå ifrån könsuppdelad statistik och
analyser utifrån barn- respektive jämställdhetsperspektiv så
att flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
alltid behandlas likvärdigt.
Att handlingsplaner ska utarbetas och utvärderas i samarbete
med funktionshindersrörelsen.
Att strategier för hur funktionshindersperspektivet ska
integreras i verksamheter ska utarbetas och utvärderas i
samarbete med funktionshindersrörelsen.
Att varje verksamhet behöver beakta/samordna arbetet med
andra handlingsplaner.
4
D. Utvärdering och revidering av program
Ramarna för utvärdering och revidering av mål, handlingsplaner och
strategier behöver finnas med i ledningens direktiv till nämnder,
förvaltningar och styrelser. Utvärdering av verksamheterna kan ske
årsvis i samband med bokslut. Revidering av ledningens program
kan till exempel göras:
-
utifrån tidsramarna för den nationella handlingsplanen för
funktionshinderspolitiken, eller
-
i samband med att Sverige rapporterar till den FNkommitté som övervakar genomförandet av FN:s
konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. (Rapporteringen till FN sker första
gången inom två år efter ratificering av konventionen,
därefter vart fjärde år.)
December 2010
Maryanne Rönnersten, projektledare
Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter
Telefon: 08-546 404 20
E-post: [email protected]
www.handikappforbunden.se
5
