diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet

Hälsa och samhälle
DIABETES MELLITUS TYP 2
OCH LIVSKVALITET
EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER
SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN
HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2
SVETLANA TUNIEVA
ALMA ZVEROTIC
DIABETES MELLITUS TYP 2
OCH LIVSKVALITET
EN LITTERATURÖVERSIKT AV FAKTORER
SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN
HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 2
SVETLANA TUNIEVA
ALMA ZVEROTIC
Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet. En
litteraturöversikt av faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes
mellitus typ 2. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.
Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i
övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse
och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad
livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2
patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som
påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna
PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som
behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten
framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer
samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt.
Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar
livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning
och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till
uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad
sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet.
Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, egenvård, hälsorelaterad livskvalitet,
litteraturöversikt, sjuksköterska, stöd, upplevelse.
1
DIABETES MELLITUS TYPE 2
AND QUALITY OF LIFE
A LITERATURE REVIEW OF FACTORS THAT
AFFECT THE QUALITY OF LIFE OF ADULTS
WITH DIABETES MELLITUS TYPE 2
SVETLANA TUNIEVA
ALMA ZVEROTIC
Tunieva, S & Zverotic, A. Diabetes mellitus type 2 and quality of life. A literature
review of factors that affect the quality of life of adults with diabetes type 2.
Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health
and Society, Department of Nursing, 2009.
Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as
worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and
it is often associated with complications, leading to the perception of decreased
quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2
diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors
that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways.
Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline
resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the
study's purpose and question. The results showed that social support, self care,
diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected
patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge
about factors that affect quality of life and increase understanding of patients.
Through patient education and information, support, patient involvement in self
care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute
to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality
of life.
Keywords: diabetes mellitus type 2, health related quality of life, literature
review, nurse, perception, self care, support.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
4
4
4
5
5
6
6
7
8
Symtom
Diagnos
Behandling
Komplikationer
Livskvalitet
Mätinstrument för livskvalitet
Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter
Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2
SYFTE/FRÅGESTÄLLNING
9
METOD
9
9
9
10
12
Inkluderingskriterier
Exkluderingskriterier
Artikelsökning
Dataanalys
RESULTAT
Socialt stöd och livskvalitet
Egenvård och livskvalitet
Diabeteskomplikationer och livskvalitet
Psykologiska faktorer och livskvalitet
Socioekonomiska faktorer och livskvalitet
DISKUSSION
12
12
13
14
14
15
15
15
17
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
SLUTSATS
20
REFERENSER
21
BILAGOR
24
3
INLEDNING
Det valda ämnet är livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter eftersom denna
patientgrupp är stor och anses öka i framtiden (Hedner, 2007). Diabetes är att stort
problem som blir allt vanligare över hela världen. (Svenska Diabetesförbundet,
2006). Eftersom diabetes är en kronisk sjukdom som följer patienten både dag och
natt ställer den patienten inför många olika problem (Almås, 2006). Dessa
problem kan vara sviktande egenvård, stress med livsstilsförändringar,
krisreaktioner vid diabetesdebut eller rädsla för hypoglykemi. Genom god
omvårdnad tillsammans med den medicinska behandlingen kan patineten uppnå
optimalt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt (Socialstyrelsen, 2009).
Intresset för denna patientgrupp väcktes även under den verksamhetsförlagda
utbildningen inom primärvården då vi fick träffa diabetespatienter med olika
uppfattningar om sin sjukdom och livskvalitet. Det ansågs intressant att undersöka
vilka faktorer som påverkade deras hälsorelaterad livskvalitet.
BAKGRUND
Diabetes mellitus är en vanlig folksjukdom som ökar varje år. I Sverige finns det
minst 300 000 diabetiker, varav 85-90 procent är av typ 2, som främst drabbar
individer i vuxen ålder. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som medför risk för
komplikationer på kort och lång sikt (Hedner, 2007). Det som utmärker typ 2
diabetes är nedsatt känslighet för insulin i vävnaderna, så kallat insulinresistens.
Orsakerna anses vara livsstilsrelaterade, bland dessa är ålder, övervikt, rökning,
stress samt låg fysisk aktivitet, de vanligastt förekommande. Ärftlighet
tillsammans med livsrelaterade orsaker ökar risken för diabetes. Typ 2 benämns
för Non-Insulin Dependent Diabetes Mellitus (a a).
Symtom
Enligt Ericson & Ericson (2002) utvecklas symtomen gradvis under flera veckor.
De vanligaste symtomen för diabetes mellitus är stark törst, glukosuri och stora
urinmängder, torr hud, torra slemhinnor, viktminskning, trötthet (särskilt
muskeltrötthet) samt acetonliknande utandningsluft.
Diagnos
Trots att typ 2 diabetes förekommer allt mer hos ungdomar utesluts typ 1 om
sjukdomen debuterar innan patienten fyllt 20 (Hedner, 2007).
Hos icke-diabetiker är normalt fasteblodsocker 4-6 mmol/l men under dygnet
växlar blodglukosnivån mellan 4 och 8 mmol/l. När fasteblodsockervärdet är
upprepade gågner över 6,1 mmol/l i kapillärblod eller över 7,0 mmol/l i venöst
serum eller plasma föreligger enligt WHO:s kriterier diabetes mellitus. För att
ställa diagnosen mäts patientens fasteblodsocker, ibland med hjälp av
glukosbelastning (Almås, 2006). Dessutom testas förekomst av ketonkroppar i
urinen med testremsa, där även låga koncentrationer av ketonkroppar ger positivt
utslag på reagensremsan (Ericson & Ericson 2002).
4
Behandling
Målet för behandlingen är att hålla blodglukoshalten normal och undvika hyperoch hypoglykemi och därmed reducera risken för komplikationer. Patienter med
typ 2 diabetes kan reglera blodglukosnivån med hjälp av ökad motion och
kostförändringar. Men förr eller senare kan det vara nödvändigt med
läkemedelsbehandling vilken i första hand består av perorala antidiabetika. De
påverkar blodglukosreglering på olika sätt. Vissa antidiabetika ökar
insulinkänsligheten och därigenom minskar insulinresistensen och andra
stimulerar de insulinproducerande cellerna till ökad insulinsekretion. Då motion,
kostreglering och tablettbehandling inte ger önskvärt resultat kan patienten
behöva insulinbehandling (Almås, 2006). För att nå behandlingsmålet är det
nödvändigt att veta den genomsnittliga blodglukosnivån (HbA1c) under de
senaste sex-åtta veckorna. HbA1c kallas också för glykerat hemoglobin. Detta
beror på att hemoglobindelen i röda blodkropparna (erytrocyter) binder till sig
glukos. När erytrocyter efter 120 dagar bryts ner kan procentandelen av glykerat
hemoglobin mätas. Diabetes patienterna brukar med jämna mellanrum mäta
HbA1c (a a). Normal nivå är <5,3 %. Vid mindre än 6 % bedöms
insulininställningen som acceptabel. Mellan 6,0 och 7,5 % är en förbättrad
inställning eftersträvansvärd. HbA1c över 7,5 % är en indikation för behandling,
för att minska risken för komplikationer (Hedner, 2007). Dessutom kontrolleras
värden av LDL-kolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider regelbundet. Dessa
värden tillsammans med HbA1c ingår i det som kallas metabol kontroll (Wiener
et al, 2008).
Egenvård är en viktig del i diabetes patienternas liv där det ingår aktivitet och
kunskap om sjukdomen. Eftersom sjukdomen är kronisk och patienterna lever
med den varje dag är det betydelsefullt att de får utbildning i egenvård.
Färdigheter som b-glukoskontroll, injektioner, kost, motion, men även vad som
ska göras i krissituationer som hypoglykemi är centrala aspekter i egenvården
(Wikblad, 2006).
Komplikationer
Vid diabetes mellitus nämns akuta komplikationer och senkomplikationer.
Akuta komplikationer är diabeteskoma (för hög blodsockernivå) och hypoglykemi
(för låg blodsockernivå). Diabeteskoma kan utvecklas under flera timmar och
tillståndet är livshotande om det inte behandlas. Blodprov visar högt p-glukos och
sänkt pH. I urinen är teststickor positiva för glukos och syror. Diabeteskoma kan
inträffa antingen vid otillräcklig insulintillförsel eller vid ökat insulinbehov t.ex.
på grund av infektion. Hypoglykemi är en komplikation till insulinbehandlingen
där insulineffekten blir för kraftig. Den kan orsakas av att patienten har tagit för
stor insulindos, ätit för lite, haft för hög muskelaktivitet och inte justerat
insulindosen samt intagit alkohol i större mängder. Dessa orsaker leder till
insulinkänning med lågt b-glukos. När b-glukosvärdet sjunker till 2,5 mmol/l eller
lägre får kroppen signaler för behovet av b-glukos höjning och symtomen
uppkommer (Hedner, 2007).
Senkomplikationer delas i makrovaskulära och mikrovaskulära. Vid
makrovaskulära komplikationer sker det förändringar i de stora blodkärlen med
medföljande hjärt-kärlproblem. Hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken vid
diabetes mellitus. Vid mikrovaskulära komplikationer uppstår skador på små kärl
i kroppen, dvs. i arterioler, venoler och kapillärer. De vanligaste organ som
5
drabbas är njurar (nefropati), ögon (retinopati), nerver (neuropati) och hud. Vid
autonom neuropati uppkommer skadan på de autonoma nerverna som reglerar inre
organ ( blodkärl, hjärta, ventrikel, tarm). Till denna typ av komplikationer tillhör
erektil dysfunktion och autonom neuropati i mag-tarmkanalen. Fotkomplikationer
är ett stort problem som kan leda till invalidisering. På grund av neuropati och
nedsatt känsel samt på grund av angiopati och försämrat blodflöde kan ett sår
uppstå och bli infekterat vilket kan leda till gangrän (Hedner, 2007).
Livskvalitet
Diabetes är en sjukdom som drabbar individen på olika plan. Att få diagnosen kan
innebära en svår upplevelse och medför en stor omställning i livet för den
drabbade. Många förknippar sjukdomen med de komplikationer som den kan
medföra (a a).
Hur diabetes typ 2 individer upplever sin sjukdom är individuellt. Faktorer som
påverkar uppfattningen är bland annat hur sjukdomen har utvecklats, hur
bemötandet inom sjukvården blir samt hur effektiv behandling som individen har
fått är. Andra lika viktiga faktorer som har påverkan på upplevelsen av sjukdomen
är vem den drabbade är som person, samt ålder, kön, livssituation och vilket stöd
denne får (Gåfvels, 1999). Hur individen lever med sjukdomen påverkar också
upplevelsen av den. Livskvaliteten är ett fenomen som är individuellt och saknar
definition i ordböcker (Rustöen,1993).
Då begreppet livskvalitet används inom omvårdnadsforskning och fokuserar mer
specifikt på individens funktion, välbefinnande och uppfattning av den egna
hälsan kallas den också för hälsorelaterad livskvalitet (Bowling, 2003).
Nedan följer WHOs definition (1998) av livskvalitet som kommer att ligga till
grund för arbetet:
“Quality of life is defined as individual’s perceptions of their position in life in the
context of the culture and value system where they live, and in relation to their
goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept,
incorporating in a complex way a person’s physical health, psychological state,
level of independence, social relationships, personal beliefs and relationship to
salient features of the environment.” (s.27)
Mätinstrument för livskvalitet
Det finns ett flertal mätinstrument för mätning av livskvalitet. Vanligt
förekommande mätinstrument inom omvårdnad är hälsoenkäter SF-36 och
WHOQOL-Bref.
SF-36 är en hälsoenkät som används för mätning av självrapporterad fysisk och
psykisk hälsa, sammanfattad som hälsorelaterad livskvalitet. Enkäten är
vetenskapligt utprovad och har visat god tillförlitlighet. SF-36 utgår från WHO’s
hälsobegrepp som omfattar fysisk kapacitet, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt
välbefinnande samt negativa konsekvenser av sjukdom eller skada. Enkäten består
av 36 frågor om hur individen uppfattar sin hälsa och förmågan att utföra dagliga
aktiviteter, samt frågor om hinder eller besvär på grund av ohälsa. Svaren samlas
och delas in i åtta skalor (hälsomått). Poängskalan är 0-100 där högre värden
anger bättre hälsa, enligt HRQL gruppens webbsida (2009-04-22).
6
WHOQOL-Bref är en kortare version av original instrumentet som består av 100
punkter. Denna version består av 26 punkter, som mäter övergripande områden:
fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer och miljö. Poängskalan är 0-100 där
högre värden anger bättre hälsa och lägre värden sämre hälsa, anges på WHOs
webbsida (2009-04-22).
Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter
De fyra centrala begrepp om livskvalitet som faller inom sjuksköterskans
arbetsområde är hopp, mening, gemenskap och identitet (Rustöen, 1993). Hoppet
är viktigt för att uppleva livet som gott att leva samt för människans hälsa och
välbefinnande. Det gör det lättare att bemästra svåra situationer och händelser i
livet samt utgör en betydelsefull källa för livskvaliteten. Det är sjuksköterskans
uppgift att hjälpa individer att bevara hoppet samt fatta ett nytt mod och stärka sitt
hopp. Detta sker främst genom god och rätt upplagd information. För att hjälpa
individen finna mening i livet måste den som vill hjälpa känna till vad som hotar
upplevelsen av meningen. Det är viktigt ur sjuksköterskans perspektiv att ha
kunskaper om händelser och situationer som gör den upplevelsen av meningen
hotad (a a).
Utanförskap och bristande gemenskap kan ge individen ångest och ha
konsekvenser för upplevelse av livskvalitet. Gemenskap ger trygghet och gör att
man kan uppleva sig själv betydelsefull, samt har en skyddande effekt i kriser.
Familj och närstående är betydelsefulla för att individen ska uppleva gemenskap.
Sjuksköterskan har där en viktig roll då kännedom måste finnas om vad som kan
hindra eller främja uppkomsten av en givande gemenskap hos patienten.
Sjuksköterskans ansvar för att tillfredsställa individens grundläggande behov,
respekt för individens egenvärde samt förståelse för denne och dennes situation
gör att individens upplevelse av gemenskap stärks (a a).
Identiteten, som den fjärde centrala punkten i begreppet livskvalitet, kan stärkas
av sjuksköterskan, som måste ge individen chansen att vara delaktig i sin vård och
behandling och på det sättet bevara dennes identitet samt stärka upplevelsen av
livskvaliteten (a a). Uppfattningen om sjukdomen hos diabetes patienter varierar i
hög grad. Enligt Gåfvels (1999) kan diagnosen diabetes för enskilda innebära
förlust av friheten och ett förstört liv. Men för andra kan det vara en förändring av
synen på livet, där diabetes lär dem att uppskatta livet mer och att inte ta allting
för givet.
I diabetesvården ingår alltid en diabetessjuksköterska och en diabetesansvarig
läkare. Vårdteamet kan även bestå av en dietist, fotvårdsterapeut, psykolog,
sjukgymnast och socialarbetare. Teamarbete innebär ett samarbete med
gemensamt mål, där alla yrkeskategorier med sina specifika kunskaper strävar
efter patientens bästa. Främsta målet för en diabetessjuksköterska i vården av
diabetespatienter är att informera, stödja och handleda patienten till att klara sin
egenvård. Rådgivning och trygghet när problemen uppstår är ytterligare uppgifter
för en diabetessjuksköterska, som också står för kontinuiteten i omvårdnaden
(Wikblad, 2006). Eftersom diabetes, som kronisk sjukdom i sig, medför en
påverkan på patientens livskvalitet och ändrade uppfattningar om sig själv är det
väsentligt att öka kunskapen om sjukdomen samt om livskvaliteten och faktorer
som påverkar den. Alla individer är unika och har olika uppfattningar. Därför går
det inte att generalisera hur de ska bli bemötta (a a).
7
En allmänsjuksköterska ingår inte direkt i diabetesteamet, men är ständigt i
kontakt med diabetespatienter, som för andra sjukdomar och anledningar söker
vård i hälso- och sjukvården. I kompetensbeskrivningen för allmän sjuksköterska
som Socialstyrelsen (2005) har utarbetat framgår det vilka kompetensområden
och arbetsuppgifter en sjuksköterska ska kunna bemästra i sitt yrke.
Kompetensbeskrivningen vill tydliggöra sjuksköterskans profession och
yrkesutövning för att bidra till att ge patienten god och säker vård. Ett av
kunskapsområden är omvårdnads- och medicinsk vetenskap där sjuksköterskan
ska ha förmåga till att bland annat uppmärksamma och möta psykiska och fysiska
förändringar som en sjukdom kan medföra. Eftersom diabetes är en sjukdom som
för många medför lidande och försämrar livskvaliteten, vilket påverkar hur
patienten ställer sig till behandling och dess följsamhet, är det viktigt att
sjuksköterskan utifrån sina kunskaper om diabetes och genom delaktigheten i
teamarbetet möta, förstå och åtgärda det lidandet. För att uppnå bättre resultat
avseende patientens attityd om diabetes samt patientens livskvalitet ska dialog
med patienten och/eller närstående angående vård och behandling finnas.
Information och patientundervisning som allmänsjuksköterskan ger är ytterligare
ett sätt som påverkar patientens följsamhet till eventuell behandling av diabetes.
Genom att motivera diabetes patienter till förändring av livsstilsfaktorer kan
sjuksköterskan bidra till att förebygga komplikationer som sjukdomen kan
åstadkomma (Socialstyrelsen, 2005). För varje allmänsjuksköterska ska
kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ligga till grund för
yrkesutövningen, där strävan är att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och
andliga behov därmed bibehålla och/eller förbättra patientens livskvalitet (a a).
Tidigare forskning om livskvalitet och diabetes mellitus typ 2
Redekop et al (2002) hade som syfte i sin enkätundersökning att bedöma
hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos diabetes typ 2
patienter i Nederländerna. Författarna undersökte även vilka patientkarakteristika
som var associerade med livskvaliteten och behandlingstillfredsställelse. I studien
ingick 1 348 diabetes typ 2 patienter som besvarade två frågeformulär om
livskvalitet och behandlingstillfredsställelse. Författarna belyser i sitt resultat att
faktorer associerade med lägre livskvalitet var kvinnligt kön, högre ålder,
insulinbehandling, komplikationer samt fetma.
En enkätundersökning gjord av Wexler et al (2006) påpekar vikten av prevention
av de komplikationer som sjukdomen medför samt behandling av depression som
kan förekomma. Både prevention och behandling i sig ökade patienternas
livskvalitet, eftersom diabeteskomplikationer och depression var starkast
relaterade till sänkt livskvalitet. Författarna till studien har även kommit fram till
ytterligare faktorer som negativt påverkar livskvaliteten bland diabetes typ 2
patienter. Dessa är kvinnligt kön, högre ålder, låg socioekonomisk status,
insulinbehandling och antal läkemedel som tas.
Syftet med tvärsnittsstudien av Maddigan et al (2006) var att undersöka och förstå
avgörande hälsofaktorer som har starkast påverkan på hälsorelaterad livskvalitet
bland individer med diabetes typ 2. Författarna fann bland annat att depression var
starkast relaterad med upplevelsen av livskvalitet. Denna studie stödjer Wexler’s
et al (2006) resultat. Även socioekonomisk status (socialt stöd och låg inkomst)
samt insulinbehandling och utbildning var de tre viktigaste hälsodeterminanter i
studiens resultat. Dessa var även förknippade med livskvaliteten. Eftersom
diabetesutbildning påverkar kunskap om diabetes, förmåga att kommunicera med
8
vårdpersonalen, valet av behandlingsalternativ, följsamheten av egenvården,
påverkar den i sin tur också livskvaliteten.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med diabetes
mellitus typ 2 upplever sin hälsorelaterad livskvalitet.
Frågeställning är: vilka faktorer påverkar livskvaliteten såväl positivt som
negativt?
METOD
En litteraturstudie ansågs vara en lämplig forskningsmetod då artiklar av både
kvalitativ och kvantitativ studietyp kunde användas, vilket ökar möjlighet att
förstå verkligheten och människans subjektiva upplevelser (Granskär, 2008).
Litteraturstudie är även en lämplig metod för att kunna identifiera behovet för
vidare forskning, få fram evidensbaserad kunskap kring ämnet samt att använda
den till att förbättra sjuksköterskans yrkesutövande (Polit & Beck, 2006). Mer än
en databas användes för att få mer information om valt ämne, nämligen PubMed,
Cinahl och Medline. Databaserna PubMed och Medline valdes för att dessa
innehåller artiklar inom ett brett medicinskt område, bland annat omvårdnad.
PubMed är världens största medicinska databas som uppdateras dagligen. I Cinahl
handlar 65 % av innehållet om omvårdnad, vilket anses som en lämplig databas
för artikelsökningen. Sökspråket är engelska i alla tre databaser och dessa tillåter
begränsningar i sökningen (Willman & Stoltz, 2002 & Polit & Beck, 2006).
Granskningen av artiklarna gjordes enligt en modifierad granskningsmall baserad
på Carlsson & Eiman (2003), (Bilaga 1a, 1b).
Inkluderingskriterier
Diabetes typ 2 patienter valdes som en inklusionkriterie. Artiklar på engelska
valdes eftersom de flesta vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska.
Åldersgruppen 45-64 år valdes med tanke på att patienterna befinner sig i mitten
av livet, är i arbetsför ålder samt har fortfarande ett brett socialt nätverk.. Tidigare
studier (Maddigan et al, 2006 & Wexler et al, 2006) har visat flertal faktorer som
påverkar livskvaliteten hos medelåldersgruppen. Därför är det intressant att se
vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos denna grupp. Eftersom området om
diabetes typ 2 är väl beforskat användes begränsning de senaste tre
publiceringsåren i alla tre databaser.
Exkluderingskriterier
För att undvika övertolkning av forskningsresultatet exkluderades review
(Granskär, 2008). I sökresultatet fanns artiklar som exkluderades på grund av
otillgänglighet för läsning eller medförde utgifter. Artikeltitlar som inte ansågs
relevanta för syftet exkluderades.
9
Artikelsökning
Den första sökningen gjordes 2009-03-31 i databasen PubMed (Tabell 1). Av 75
lästa abstrakts valdes 22 artiklar som studerade det valda ämnet, men 17 av dem
svarade inte fullständigt på studiens syfte och frågeställning samt undersökte båda
typer av diabetes eller det var oklart vilken typ av diabetes undersöktes. Dessa 17
artiklar var dessutom av kvalitetsgrad III (låg kvalitetsgrad) efter
kvalitetsgranskningen (Bilaga 1a, 1b). Därför exkluderades dessa artiklar. Till slut
användes fem artiklar i studiens resultat, som höll hög kvalitet efter
artikelgranskning. För att se om det tillkommer fler artiklar som är relevanta för
studiens syfte samt för att se vad som kan ha påverkan på livskvaliteten hos
diabetes typ 2 patienter lades ytterligare ett tredje sökord till sökorden ”diabetes
mellitus” och ”quality of life”, nämligen ”impact”. Sökordet ”impact” syftar till
vad som har effekt och verkan på patienternas livskvalitet och hurdan effekt det
har. Det nya sökordet har också använts i syfte att se om området är tillräckligt
täckt och att det inte tillkommer ny information med betydelse för studiens
resultat. Efter genomgång av sökresultatet, där titlar lästes och relevansen av
artiklar kontrollerades, kunde inga nya artiklar erhållas för granskning. Detta på
grund av att de lästa abstrakten visade att artiklar behandlade ämnet alltför ytligt
och även att likadana artiklar fanns bland de 123 artiklar som kom fram efter
första sökningen.
Tabell 1. Artikelsökning i databasen PubMed.
Databas
PubMed
PubMed
Sökord /
Meshtermer
Limits
”Diabetes
Mellitus type
2” & “Quality
of Life”
English,
Abstract,
Middle
age 4564, 3
last
years
English,
Abstract,
Middle
age 4564, 3
last
years
“Diabetes
mellitus type
2” &
“Impact” &
“Quality of
Life”
Antal
träffar
123,
varav
3
review
60
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
120
75
22
5
60
17
0
0
Då fem artiklar från PubMed inte ansågs tillräckligt och omfattande för
studieresultatet fortsatte sökningen i databasen Cinahl 2009-04-08 (Tabell 2).
Sökningen resulterade i 93 träffar, varav en review som uteslöts. Lästa artikeltitlar
som inte hade relevans för studiesyftet exkluderades. Återstående 47 lästa
abstrakts visade olika relevans för studiens syfte samt resultat. Av dessa artiklar
valdes tio med relevans för syftet. Övriga 37 exkluderades för att de undersökte
ämnet alltför ytligt och tog upp båda diabetes typer. Tio artiklar granskades
vidare, (Bilaga 1a, 1b) varav fyra exkluderades på grund av att de var av låg
kvalitetsgrad, det vill säga var av grad III. Detta resulterade att sex av tio artiklar
användes i studiens resultat. Dessa sex artiklar höll hög kvalitet efter
kvalitetsgranskning.
Det gjordes ytterligare två sökningar i Cinahl 2009-04-24 där tidigare sökord
kombinerades med sökorden ”impact” respektive ”experience” (Tabell 2). Dessa
sökord användes för att hitta faktorer som har inverkan och effekt på
10
livskvaliteten hos patienter samt patienters egna upplevelser av sjukdomen och
livskvaliteten. Sökningen resulterade att inga artiklar kunde erhållas för
användning, beroende på att de redan fanns i sökresultatet i föregående sökningar
eller att de inte svarade på syftet. När ett nytt sökord användes, nämligen
”perception”, blev resultatet en ny artikel som kunde användas i studiens resultat.
Sökordet ”perception” användes eftersom det fanns i WHO’s definition om
livskvaliteten samt att det var ett nyckelord i några av artiklar om livskvalitet.
Övriga artiklar visade ingen relevans för syftet.
Tabell 2. Artikelsökning i databasen Cinahl.
Databas
CINAHL
CINAHL
CINAHL
CINAHL
Sökord
”Diabetes
Mellitus” &
“Quality of
Life”
”Diabetes
Mellitus” &
“Quality of
Life” &
“Impact”
“Diabetes
Mellitus” &
“Quality of
Life” &
“Experienc
e”
“Diabetes
Mellitus” &
“Quality of
Life” &
“Perception
”
Limits
Middle
age 4564,
Diabetes
Mellitus
NonInsulin
Depende
nt,
Abstract,
20062009
Middle
age 4564,
Diabetes
Mellitus
NonInsulin
Depende
nt,
Abstract,
20062009
Middle
age 4564,
Diabetes
Mellitus
NonInsulin
Depende
nt,
Abstract,
20062009
Middle
age 4564,
Diabetes
Mellitus
NonInsulin
Depende
nt,
Abstract,
20062009
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
93, varav
1 review
92
47
10
6
50
50
12
0
0
33
33
9
0
0
23
23
6
1
1
11
Sökningen i databasen Medline gjordes 2009-04-20 (Tabell 3) som ett ytterligare
försök att hitta fler relevanta artiklar utöver de som hittades i PubMed och Cinahl.
Eftersom sökningen med sökordet ”impact” inte gav fler artiklar i de två
föregående databaser gjordes ingen ytterligare sökning i Medline med ”impact”
som det tredje sökordet.
Tabell 3. Artikelsökning i databasen Medline.
Databas
Sökord
Limits
Medline
”Diabetes
Mellitus
type 2” &
“Quality
of Life”
Middle
age 4564,
Abstract,
Engelska,
20062009
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Granskade
artiklar
Använda
artiklar
205
205
11
0
0
Dataanalys
Kvalitetsgranskningen resulterade i totalt 12 artiklar, (Bilaga 2) varav 1 av
kvalitativ studietyp och 11 av kvantitativ studietyp. För att en artikel ska få
kvalitetsgrad I skulle det resultera i att antalet poäng omvandlat i procent skulle
vara över 80 %. Kvalitetsgrad II skulle bli över 70 % och kvalitetsgrad III över 60
% (Carlsson & Eiman, 2003). De 12 artiklar lästes igenom noggrant för att få en
uppfattning om innehållet i hela materialet. Anteckningar och sammanfattning av
de olika delarna från artiklarna gjordes. Sammanställning av de olika delarna
fördes in i en tabell (Bilaga 2) för att få en översikt av använda artiklar samt deras
viktigaste resultat (Friberg, 2006).
I nästa steg skapades en struktur för resultatet. Olika underkategorier hittades i
artiklarna och markerades med olika färger i texten, där varje färg presenterade en
underkategori. Sedan skrevs de olika underkategorierna på klisterlappar och varje
klisterlapp som innehöll likartade underkategori samlades på ett ställe. Efter att ha
gått igenom alla artiklars resultat och skrivit alla underkategorier på klisterlappar
skapades kategorier (Friberg, 2006). Då det fanns underkategorier av samma slag
representerade de en kategori. Det skapades slutligen fem kategorier som
presenteras i resultatet.
RESULTAT
Resultatet i litteraturstudien presenteras utifrån kategorierna: socialt stöd,
egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska
faktorer.
Socialt stöd
I en deskriptiv studie av Göz et al (2007) var syftet att fastställa effekter av det
upplevda sociala stödet på diabetes patienternas livskvalitet. I studien ingick 66
diabetes typ 2 patienter i åldern 18 + som hade haft diagnosen under minst sex
månader innan studien påbörjades. Författarna kom i sitt resultat fram till att ju
högre socialt stöd patienterna uppfattade att de fick desto högre livskvalitet
12
påvisade de. Män hade lägre livskvalitet om de enbart fick socialt stöd från ”en
speciell person”, bland annat flickvän/pojkvän, släkting, granne och läkare.
Däremot hade kvinnor högre livskvalitet om de upplevde socialt stöd från denna
person.
Tang et al (2008) undersökte i sin tvärsnittsstudie socialt stöd samt dess
förhållande till diabetesspecifik livskvalitet. I studien ingick 89 afroamerikaner
med typ 2 diabetes i åldern 40 +. Studiens resultat visade att tillfredsställelse med
socialt stöd var anledning till förbättrad livskvalitet. Det sociala stödet kom främst
från läkare i 43 % av fallen, följt av maka/make (20 %) och familjemedlem (19
%). I resultatet tar författarna upp begreppen positivt socialt stöd och negativt
socialt stöd. Det positiva stödet leder till positiva egenvårdsåtgärder som
uppföljning av en hälsosam kostplan, fördelning av kolhydrater jämt under dagen
samt till utförandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter om dagen. Män
upplevde mer positivt socialt stöd och var mer tillfredsställda med det jämfört
med kvinnor. Även gifta och de med lägre utbildningsnivå uppgav att de upplevde
mer positivt socialt stöd. Att hitta stöd på jobbet, främst hos en kollega med
samma diagnos kan få vissa diabetes patienter att känna sig mindre isolerade. En
manlig patient i Phillips (2007) studie har hittat sitt stöd hos en kollega som han
kunde diskutera om blodglukosnivåer och åsikter om behandling. Det negativa
stödet var associerat med att patienter inte tog de mediciner som rekommenderats
av läkaren (Tang et al, 2008). Flera diabetespatienter i Phillips (2007) studie har
påvisat att vårdpersonalen fick dem att uppleva skuldkänsla. Enligt
vårdpersonalen berodde patienternas höga blodglukosvärden på saker patienterna
gjort eller inte gjort. Patienterna levde med den skuldkänslan dagligen. I denna
studie ingick åtta patienter, varav fyra män och fyra kvinnor.
Egenvård och livskvalitet
I en randomiserad studie av Wattana et al (2007) jämfördes diabetes typ 2
patienternas livskvalitet. De 147 patienterna som ingick i studien var indelade i
två grupper, där den experimentella gruppen genomgick ett egenvårdsprogram
och kontrollgruppen fick den ordinarie vården av sjuksköterskan.
Egenvårdsprogrammet innefattade undervisning och diskussioner kring
kostplanering, lämplig fysisk aktivitet, fotvård, korrekt medicinering, observation
av tecken och symtom på komplikationer samt meditationsteknik för
stresshantering. Resultatet indikerade att den experimentella gruppen visade högre
livskvalitet än kontrollgruppen (a a). En prospektiv studie av Braun et al (2008)
stödjer resultatet i den föregående studien. Resultatet påvisade betydelsen av
egenvårdsåtgärder vilka i sin tur förbättrar patienternas livskvalitet. Den starkaste
effekten för förbättrad livskvalitet ansågs vara förbättring av den metabola
kontrollen det vill säga lägre HbA1c-nivå.
En tvärsnittsstudie som undersökte 131 patienter med typ 2 diabetes visade att ju
bättre egenvårdsåtgärder patienter utför desto högre livskvalitet upplevde de. Med
egenvårdsåtgärder menas: fysisk aktivitet, diet, medicinering och
blodglukoskontroll, fotvård samt prevention av hög och låg blodglukosnivå
(Huang & Hung, 2007). Utövandet av fysisk aktivitet under minst 30 minuter
dagligen påvisades ha positivt samband med livskvaliteten även i en
tvärsnittsstudie av Al-Shehri et al (2008). När patienter startar med
insulinbehandling gör de ändringar i sitt dagliga liv, främst gällande hälsosam
kostplan. En kvinnlig patient från Phillips (2007) studie sammanfattade vad andra
patienter i studien uttryckte:
13
”When you go onto insulin you take your diabetes more seriously. If I
eat the wrong thing I start to feel sluggish” (s 39).
Diabeteskomplikationer
I observationsstudien av Nicolucci et al (2007), där sammanlagt 2499 typ 2
diabetes patienter ingick, var syftet att värdera hälsorelaterad livskvalitet och
behandlingstillfredsställelse hos dessa patienter. Resultatet visar att förekomst av
makrovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt, stroke, koronara hjärtsjukdomar
samt perifera vaskulära sjukdomar) samt hypo-och hyperglykemiska episoder
leder till minskad livskvalitet hos diabetes typ 2 patienter. Dessutom hade
mikrovaskulära komplikationer (svår retinopati och neuropati) en negativ
påverkan på livskvaliteten. Även Vexiau et al (2008) påvisar i resultatet av sin
tvärsnittsstudie ett negativt samband med livskvaliteten och förekomsten av
mikrovaskulära komplikationer samt ökad förekomst av hypoglykemiska symtom.
Chyun et al (2006) har i sitt resultat visat att förekomst av tecken eller symtom på
perifer eller autonomisk neuropati var associerat med lägre livskvalitet.
Al-Shehri et al (2008) och Akinci et al (2007) påvisade i sina studier att ju högre
antal komplikationer patienterna fick desto lägre livskvalitet upplevde de. Alltså
avsaknad av komplikationer leder till högre livskvalitet hos diabetes typ 2
patienterna (a a).
Eftesom en sämre metabol kontroll medför risk för diabeteskomplikationer,
påverkar den också livskvaliteten. I resultatet av en randomiserad studie gjord av
Chyun et al (2006) presenteras att lägre nivå av HDL-kolesterol och LDLkolesterol samt högre nivå av triglycerider var associerade med lägre livskvalitet.
I studier av Paddison et al (2008) och Nicolucci et al (2007) har det kommit fram
att högre nivåer av HbA1c än den normala medförde att diabetes typ 2 patienter
uppfattade sin livskvalitet som sämre. Akinci et al (2007) visar signifikans i sitt
resultat där HbA1c-nivå lägre än 7 % medförde förbättrad livskvalitet.
Psykologiska faktorer
Att få diagnosen diabetes innebar för många en chock (Phillips, 2007). Så
upplevde en manlig patient beskedet om diagnosen:
”It was a horrible shock and something I can´t get out of, it’s with you
for the rest of your life” (s 38).
I en randomiserad studie av Paddison et al (2008) var syftet att undersöka
förhållandet mellan psykologiska variabler, metabol kontroll och livskvalitet
bland vuxna med typ 2 diabetes. Författarna visade att uppfattningen om att det är
möjligt att själv kontrollera utvecklingen av sjukdomen leder till bättre
livskvalitet. Tron om att diabetes medför allvarliga konsekvenser för individen
samt att sjukdomen medför negativ emotionell framställning är relaterad till lägre
livskvalitet.
Andra psykologiska faktorer som inverkar på patienternas livskvalitet är ilska,
ångest och depression. Chyun et al (2006) har kommit fram till att dessa faktorer
hade negativt samband med patienternas livskvalitet. I studien av Phillips (2007)
framgår det att patienterna dagligen kände frustration då de inte förstod orsaken
14
till höga blodglukosvärden trots att de följde råd om egenvård. En kvinnlig
informant uttryckte sig på detta sätt:
”You do exactly the same thing, the same food everything the same, but
then suddenly you see these high sugars again and you sit down and go through
everything, but you can’t find a reason” (s 40).
Socioekonomiska faktorer
De socioekonomiska faktorer som har påverkan på livskvaliteten och tas upp i
artiklarna är utbildningsnivå, civilstånd samt inkomst. Lägre utbildningsnivå har i
Nicoluccis et al (2007) samt i Huang & Hungs (2007) studier påvisats ha en
negativ påverkan på livskvaliteten. Ju högre utbildningsnivå patienterna hade
desto högre livskvalitet upplevde de. Tvärtom har Akinci et al (2008) i sitt resultat
visat att utbildningsnivå lägre än 8 år medförde ökad livskvalitet för patienterna.
Att vara gift och bo med sin familj har ett positivt samband med livskvaliteten
påpekar författarna till två artiklar (Akinci et al, 2008 & Vexiau et al, 2008).
Inkomst påverkar livskvalitet på det sättet att ju högre månadsinkomst patienterna
hade desto bättre livskvalitet upplevde dem (Huang & Hung, 2007 & Chyun et al,
2006).
DISKUSSION
Diskussionen har delats upp i metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
En litteraturstudie ger möjlighet att sammanställa flera olika forskningsresultat
från olika länder, som forskar inom samma område. Det påvisar att diabetes är ett
folkhälsoproblem, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Litteraturstudien ger en
inblick i området samt skapar en sammanfattning av den forskning som finns
inom det valda området och belyser behovet för vidare forskning (Polit & Beck,
2006).
Tre databaser som innehåller mest information om medicin och omvårdnad
användes för att få fram material till studiens resultat. Dessa är PubMed, Cinahl
och Medline. Andra databaser ansågs ha lite material om omvårdnad samt att
begränsningar kunde ej göras på samma sätt som i de tre valda databaser (Polit &
Beck, Willman & Stoltz, Granskär). Flera inkluderings- och exkluderingskriterier
bestämdes innan sökningen påbörjades. Dessa kriterier medförde risk för
uteslutande av material som skulle vara av nytta för denna studie, men användes
för att få ett hanterbart material. Antalet begränsningar som gjordes medförde risk
för att tillgången av artiklar påverkades. Eftersom diabetes är ett välbeforskat
område så valde vi ändå dessa begränsningar. Begränsningen att bara engelska
artiklar söktes kan ha påverkat resultatet genom att begränsa urvalet. En svaghet
med engelska artiklar kan vara feltolkningar på grund av bristande kunskaper i det
engelska språket, där uppslagsböcker och lexikon har använts som stöd.
Åldersbegränsningen hos patienterna var medelåldersgruppen, mellan 45-64 år.
Denna åldersgrupp var mest intressant att undersöka. Åldersgruppen har en lång
framtid med kronisk sjukdom och upplver sänkt livskvalitet, enligt kursmaterial,
15
verksamhetsförlagd utbildning samt tidigare studier (Maddigan et al, Redekop et
al & Wexler et al). Trots att åldersbegränsningen valdes har det ändå framkommit
studier som inkluderade yngre samt äldre patienter. Åldersbegränsningen var
nödvändig för att minska antal träffar, eftersom området är välbeforskat, då högre
antal träffar skulle medföra risk för ohanterbar data. Att åldersintervallen i vissa
artiklar har blivit utökad åt båda hållen med ca tio år, kan även ha påverkan på
denna studies resultat. Patienter i åldersgruppen 45-64 befinner sig fortfarande i
arbetsför ålder och har relativt god hälsa. Patienter över 65 år brukar få andra
sjukdomar och bekymmer, som kan påverka livskvaliteten ytterligare. Av samma
anledning som för åldersbegränsningen valdes även begränsningen gällande
publiceringsår, nämligen tre senaste publiceringsåren. Detta anses vara både en
svaghet och styrka. En svaghet kan vara att det fanns risk för att missa pålitliga
och relevanta studier som gjordes, till exempel för fyra år sedan men är
fortfarande aktuella. Styrkan anses kan vara att de färskaste artiklar erhålls
(Granskär, 2008). Trots att artiklarna söktes via Malmö Högskolas biblioteks
hemsida fanns det en del artiklar som tycktes vara relevanta efter
abstraktgranskning men inte var tillgängliga i fulltext eller medförde utgifter.
De två centrala sökord och meshtermer som användes vid varje sökning var
”diabetes type 2” och ”quality of life” eftersom de bäst knyter an till studiesyftet
samt ger en bred överblick över forskningsfältet. Men då artikelsökningen pågick
i databasen PubMed uppstod problem med sökordet ”quality of life” då det inte
kunde användas som meshterm. Därför gjordes sökningen även med fritext i
denna databas samt i ytterligare två databaser, nämligen Cinahl och Medline. 33
artiklar om det valda ämnet tycktes vara relevanta och granskades utifrån en
modifierad granskningsmall (Bilaga 1a, 1b). Den modifierade mallen behandlade
diabetespatienter istället för lungpatienter som originalmallen gjorde.
Granskningsmallen gav möjlighet att granska varenda artikel steg för steg det vill
säga kvalitetsgranska varje del i artikeln samt poängsätta artiklarnas kvalitet.
Granskningen av artiklarna gjordes först enskilt av båda författarna. Efter
diskussion gjordes en sammanställning av tolkningarna och artiklarna
kvalitetsgraderades. Syftet med att kvalitetsgranskningen gjordes först individuellt
och sedan gemensamt var att öka validiteten samt reliabiliteten. Eftersom det
fanns gott om forskningsmaterial bestämdes att artiklarna av kvalitetsgrad I och II
skulle användas i studiens resultat. De elva artiklarna som var av grad III
exkluderades. I studieresultatet ingick 12 vetenskapliga artiklar, varav en av
kvalitativ studietyp. Att det blev en kvalitativ artikel i resultatet anses vara lite
eftersom den inte speglar många patientupplevelser, då bara åtta patienter ingick i
studien. Eftersom de kvalitativa studierna, enligt Granskär (2008) kan sakna
abstrakt kan det vara anledningen till att antalet kvalitativa artiklar blev mindre i
jämförelse med kvantitativa. Däremot kan den kvalitativa artikeln vara ett
komplement till de kvantitativa artiklarna.
Dataanalysen gjordes först på ett deduktivt angreppssätt, enligt Granskär (2008).
Detta sätt innebär att kategorier formuleras först, sedan hittas underkategorier och
placeras under kategorier. Ett deduktivt sätt resulterade i åtta kategorier. Dessa
tycktes vara för många och det var osäkert om all information från de 12
vetenskapliga artiklarna blev hittad. Därför gjordes dataanalysen på ett induktivt
angreppssätt, vilket resulterade fler teman än tidigare samt mindre antal
kategorier. Informationen med vikt för studiens resultat kondenserades väl och
gav till resultat fem kategorier (Friberg, 2006).
16
Resultatdiskussion
Resultatet visade på faktorer som kan påverka livskvaliteten positivt och negativt
hos patienter med diabetes typ 2 och svarade därmed på frågeställningen i
litteraturstudiens syfte.
I resultatet ingick 12 artiklar där studierna är gjorda i olika länder. Detta bevisar
att problemet är aktuellt över hela världen och att forskarna tillsammans med
vårdpersonalen eftersträvar evidensbaserad kunskap om hur vården kan utformas
utifrån patienternas behov och önskningar. Samtliga studiers resultat belyser även
behovet för vidare forskning eftersom denna patientgrupp redan är stor och även
anses öka i framtiden. Därför är studierna av stor nytta för kvaliteten i den
framtida sjukvården. Trots att problemet är gemensamt för många länder kan
generaliserbarheten och tillämpbarheten av studiernas resultat i Sverige
ifrågasättas, då kulturella skillnader kan ha haft inverkan. Skillnader i hälso- och
sjukvården samt ekonomiska skillnader i de olika länderna kan ytterligare påverka
generaliserbarheten av resultatet.
Mätinstrumenten för livskvalitet som användes i studierna var inte av samma slag
vilket kan vara ett problem för forskningen om livskvalitet. Det hade varit
önskvärt att ha ett gemensamt mätinstrument i alla studier för att uppskatta
livskvaliteten hos just diabetes typ 2 patienter. Detta hade resulterat i en bättre
sammanställning av resultatet och därmed större validitet. Närmare granskning
visade att mätinstrumenten som använts i studier hade liknande utformningar
vilket gjorde att resultaten ansågs jämförbara trots att livskvaliteten mättes med
olika instrument. De flesta författare har använt sig av SF-36 och WHOQOL-Bref
vilka utgår ifrån WHOs definition om hälsobegrepp.
Gemensamt för alla studier som ingick i denna litteraturstudie samt från tidigare
forskning (Maddigan et al, Redekop et al, Wexler et al) är att kvinnligt kön och
högre ålder är associerade med lägre livskvalitet. Dessa faktorer är opåverkbara
och därför tas det som ett faktum, men däremot måste sjukvårdspersonal ha dessa
faktorer i åtanke vid bemötandet av dessa patienter. Frågan är vad det kan bero på
att män upplever livskvalitet på annat sätt än kvinnor? Kan det bero på kvinnans
roll i samhället? Kvinnan är oftast den person som tar hand om familjen, barnen,
hemmet och jobbar dessutom. Det är påfrestande för henne vilket gör att hon inte
har lika mycket tid för sig själv jämfört med mannen. Varför upplever äldre sin
livskvalitet som sämre? Är det så att de brukar ha sämre funktionsförmåga än de
yngre vuxna? Detta väcker intresse och kan vara en anledning till fortsatt
forskning.
Högre livskvalitet har i flera studier (Göz et al 2007, Tang et al 2008, Phillips,
2007) visats vara associerat med det sociala stödet som patienterna fick. Dessa
studiers resultat stärker resultatet från tidigare forskning (Maddigan et al, 2006)
där socialt stöd också var associerat med livskvaliteten. Det sociala stödet kan ha
olika inverkan på patienterna. Det kan antingen leda till uppföljning av
egenvården och förbättring av livskvaliteten eller leda till åtgärder som inte
gagnar patienten. Detta även beroende på från vem stödet kommer ifrån. I
studiernas resultat framgick det att patienten kan få stöd från olika individer, där
vårdpersonal, familj, vänner, arbetskamrater och även grannar ingår.
17
Stöd och hjälp från personer i omgivningen är nödvändiga för att kunna leva med
sin kroniska sjukdom. Genom att stödja och uppmuntra patienten kan
sjuksköterskan göra denne motiverad och stark för livsstilsförändring och därmed
hjälpa till förbättrad livskvalitet (Socialstyrelsen, 2005). Det kan även medföra att
patienter blir mer självständiga och tar egna initiativ och inte är beroende av
andras insatser. Sjuksköterskan kan informera anhöriga om på vilket sätt de kan
ge stöd till sina anhöriga med diabetes typ 2. Anhöriga bör försöka att komma
med goda förslag och undvika pekpinnar. Att laga och äta nyttig mat tillsammans,
att påminna sin anhörig att kontrollera sin blodglukos, att erbjuda sällskap till
promenader, att som anhörig be att få följa med på besök hos sjuksköterskan mm
är saker som en anhörig kan göra.
Stödet som patienten får från andra utom vårdpersonalen påverkar uppföljningen
av egenvård och därmed livskvaliteten (Tang et al, 2008). Det kan vara en positiv
upplevelse att få stöd från andra människor med samma sjukdom, exempelvis en
kollega eller granne (Phillips, 2007). Att få det stödet kan för patienten betyda att
denne inte känner sig ensam om sin sjukdom och sina problem. Detta gör det
lättare för patienten att acceptera sin sjukdom. Tillsammans med individer med
samma problem kan patienten ändra sin livsstil, vilket är nödvändigt för att ha sin
sjukdom under kontroll samtidigt som patienten bibehåller sin livskvalitet. Det
kan vara möjligt att hitta någon gemensam hobby, till exempel motionera
tillsammans och dela med kunskaper om sjukdomen.
Alla artiklar som ingick i arbetet påvisade att egenvård hade stor betydelse för
livskvaliteten. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt
måste patienten engagera sig i sin egenvård genom att till exempel motionera
regelbundet minst 30 minuter om dagen, inta hälsosammare kost och undvika
höga blodglukosvärden. Författarna till samtliga studier visar att dessa
egenvårdsåtgärder kan förbättra patienternas livskvalitet. Om uppföljningen av
dessa är dålig blir det en motsatt effekt på livskvaliteten. En sjuksköterska bör
informera, stödja och motivera patienten till en bättre egenvård, vilket stämmer
överens med kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska
(Socialstyrelsen, 2005). Bättre egenvård bidrar för patienten till en känsla av
kontroll över sin livssituation, vilket kan förbättra livskvaliteten. Stöd från
sjuksköterskan är viktig för en välfungerande egenvård. Det leder till trygghet och
ökat självförtroende samt har en god påverkan på livskvaliteten. God metabol
kontroll påverkas också av egenvården och därmed minskar risken för
diabeteskomplikationer.
Uppkomsten av diabeteskomplikationer har en negativ påverkan på livskvaliteten
påvisar Redekop et al (2002) och Wexler et al (2006). De nyare studierna stärker
deras påståenden i sina resultat (Nicolucci et al, Vexiau et al , Chyun et al, AlShehri et al, Akinci et al, Paddison et al). En av orsakerna till uppkomsten av
komplikationer är förändringar i den metabola kontrollen, det vill säga HDLkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider och HbA1c. Genom god egenvård får
patienten god metabol kontroll och kan därmed undvika komplikationer. Detta gör
att patienten antingen bibehåller eller ökar sin livskvalitet.
Eftersom de flesta patienter är medvetna om vilka komplikationer som diabetes
kan medföra uppstår det rädsla för invalidisering och för tidig död, vilket påverkar
deras livskvalitet. Patienterna uppgav sig vara rädda för hypoglykemi (Phillips,
2007). Varje nytt symtom de fick tycktes vara symtom på komplikationer ( a a).
18
Utifrån detta ses ett behov för information om komplikationer samt prevention av
dessa. En allmänsjuksköterska måste följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Socialstyrelsen utarbetade Nationella riktlinjer för diabetesvården (2009) gällande
prevention av diabeteskomplikationer. Målet är att förebygga uppkomsten av
diabeteskomplikationer som skapar stora samhällskostnader och leder till
patientens lidande, sjukskrivningar samt ökar vård- och omsorgsbehovet.
Sjuksköterskan kan i detta fall bidra med att fördröja eller förhindra uppkomsten
av både akuta och senkomplikationer genom att försöka eliminera riskfaktorerna
för uppkomsten av dessa. Eftersom komplikationerna medför stora konsekvenser
för både patienten och samhället är det av stor vikt att framtida forskning
fokuserar på hur komplikationer kan minskas eller helt undvikas.
Tidigare studier gjorda av Wexler et al (2006) och Maddigan et al (2006) samt en
ny studie av och Chyun et al (2006) har visat att uppkomsten av depressiva
symtom och ångest, vilka diabetes kan medföra, har en negativ påverkan på
livskvaliteten. Dessutom har Phillips (2007) i sitt resultat visat att rädsla för
möjliga komplikationer och frustration över oförståelse för orsaken till oförklarigt
höga blodglukosnivå påverkar livskvaliteten i negativ riktning. Att få diagnosen
diabetes kom som en chock för många av studiens deltagare. Vad kan det bero på?
Är det för att patienterna måste ändra sin livsstil eller att de förknippar den
kroniska sjukdomen med isolering? Kan det vara rädsla för ett ofullständigt liv
och för tidig död eller är det bara brist på kunskap om sjukdomen? För att kunna
få svar på dessa frågor är vidare forskning inom området önskvärt. Depressiva
symtom och andra psykologiska faktorer hos patienter med diabetes typ 2 är
viktiga att uppmärksamma eftersom dessa patienter ofta är sämre på egenvård och
skötsel av sin sjukdom. Detta i sin tur kan leda till en ökad risk för
diabeteskomplikationer och sänkt livskvalitet. Stöd från vårdpersonal, familj och
vänner har även i den frågan god effekt på förebyggandet av psykologiska
faktorer som har negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Stödet gör det
lättare för patienter att hantera och behandla sin sjukdom och känna gemenskap
samt är avstressande för denne. De ovannämnda psykologiska faktorer behöver
minimeras eller förebyggas för att inte göra livet svårt för patienterna och även
familj och närstående.
Det finns faktorer som vårdpersonalen inte kan påverka men som har tydlig
påverkan på patienternas livskvalitet. Bland dessa finns utbildningsnivå, civilstånd
och inkomst. Trots att dessa socioekonomiska faktorer är opåverkbara av
vårdpersonalen måste vi ändå ha i åtanke att patienter med lägre utbildningsnivå,
de som är ensamma och de med lägre inkomst har lägre livskvalitet. Utifrån denna
kunskap kan vi försöka att hjälpa patienten att skapa ett bredare socialt nätverk
och ta kontakt med andra instanser. Dessa kan till exempel hjälpa patienten att
ändra sin livssituation, som kommer att leda till förbättring av fysisk och psykisk
hälsa. Andra instanser kan hjälpa patienten hitta en sysselsättning som passar
denne samt förbättra patientens ekonomiska situation.
Sjukvårdspersonal behöver bli informerade om hälsorelaterad livskvalitet hos typ
2 diabetes patienter och faktorer som påverkar den, så att de kan förbättra
kunskapen om vården av dessa patienter. Denna kunskap ska uppdateras ständigt
för att ge patienterna vård av god kvalitet och få dem att kontrollera sin sjukdom
samt bibehålla eller förbättra sin livskvalitet.
19
SLUTSATS
Studiernas resultat har visat att diabetes typ 2 patienter upplever lägre livskvalitet
än friska individer. Figur 1 föreställer de faktorer som påverkar livskvaliteten hos
dessa patienter. Bland dessa faktorer finns de som påverkar livskvaliteten såväl
positivt som negativt. De flesta framkomna faktorer har både direkt och indirekt
påverkan på livskvaliteten Med indirekt påverkan menas att vissa faktorer
påverkar varandra och därigenom livskvaliteten.
Figur 1. Faktorer som påverkar livskvaliteten både direkt och indirekt.
Figur 1 visar att psykologiska faktorer, socioekonomiska faktorer, socialt stöd,
metabol kontroll, diabeteskomplikationer samt egenvård påverkar livskvalitet på
ett direkt sätt. Uppföljning av egenvården påverkar både den metabola kontrollen
samt uppkomsten av diabeteskomplikationer och på det sättet inverkar även
indirekt på livskvaliteten. Socialt stöd påverkar livskvaliteten också indirekt
genom att påverka egenvården, som i sin tur också påverkar livskvaliteten.
Att få en uppfattning om patienternas sjukdomsupplevelser och upplevelser av
livskvaliteten är av stor betydelse för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. För
att på bästa sätt kunna hjälpa patienten leva med den kroniska sjukdomen och
tillgodose dennes grundläggande behov är det viktigt att veta vilka faktorer som
påverkar patientens syn på sjukdomen samt livskvaliteten. På detta sätt kan vi som
sjuksköterskor ge patienten en individuell anpassad vård som denne kan hantera
och samtidigt uppnå ett önskvärt resultat med behandlingen.
20
REFERENSER
Akinci, F et al (2007) Assesment of health-related quality of life (HRQoL) of
patients with type 2 diabetes in Turkey. Diabetes research and clinical
practice, 79, 117-123.
Almås, H (2006) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB.
Al-Shehri, AH et al (2008) Health-related quality of life in type 2 diabetic
patients. Ann Saudi Med, 28, 352-360.
Bowling, A (2003) Current state of the art in quality of life measurement. I A. J.
Carr, I. J. Higginson & P.G. Robinson (red) Quality of life (ss. 1-8).
London: BMJ Books
Braun, A et al (2008) Effects of metabolic control, patient education and initiation
of insulin therapy on the quality of life of patients with type 2 diabetes
mellitus. Patient Education and Counseling, 73, 50-59.
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för
undervisning inom projektet ”evidensbaserad omvårdnad - ett
samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”.
Malmö högskola: Hälsa och samhälle.
Chyun, DA et al (2006) The association of psychological factors, physical
activity, neuropathy, and quality of life in type 2 diabetes. Biological
research for Nursing, 7, 279-288.
Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Gåfvels, C & Lorenz, K (1999) Diagnos diabetes och alla känslor inombords.
Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Göz, F et al (2007) Effects of the diabetic patients’ perceived social support on
their quality-of- life. Journal of Clinical Nursing, 16, 1353-1360
Hedner, L P (2007) Invärtesmedicin. Lund: Studentlitteratur.
HRQL gruppen (2007) Hälsoenkät SF-36
>http://www.hrql.se/content/frageformular/sf-36_halsoenkat.asp< 200904-22.
Huang, M-C & Hung, C-H (2007) Quality of life and its predictors for middleaged and elderly patients with type 2 diabetes mellitus. Journal of
Nursing Research, 15, 193-201.
21
Maddigan, SL et al (2006) Understanding the determinants of health for people
with type 2 diabetes. American Journal of Public Health, 96, 1649-1655.
Nicolucci, A et al (2007) Clinical and socio-economic correlates of quality of life
and treatment satisfaction in patients with type 2 diabetes. Nutrition,
Metabolism & Cardiovascular Diseases, 19, 45- 53.
Paddison, CAM et al (2008) Psychological factors account for variation in
metabolic control and perceived quality of life among people with type 2
diabetes in New Zealand. International Journal of behavioural medicine,
15, 180-186.
Phillips, A (2007) Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin
therapy. Nursing Standard, 23, 35-41.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal,
and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Redekop, WK et al (2002) Health-related quality of life and treatment satisfaction
in Dutch patients with type 2 diabetes. Diabetes Care, 25, 458-463.
Rustöen, T (1993) Livskvalitet: en utmaning för sjuksköterskan. Arlöv: Berlings.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
(Artikelnr 2005-105-1).
Socialstyrelsen (2009) Nationella riktlinjer för Diabetesvården – beslutsstöd för
prioriteringar 2009 preliminär version. (Artikelnr 2009-126-135).
Svenska diabetesförbundet (2006)
>http://www.diabetes.se/Templates/Extension____309.aspx< 2009-0508.
Tang, ST et al (2008) Social support, quality of life and self-care behaviors among
African Americans with type 2 diabetes. The Diabetes Educator, 34,
266-276.
Vexiau, P et al (2008) Hypoglykaemia in patients with type 2 diabetes treated
with a combination of metformin and sulphonylurea therapy in France.
Diabetes, Obesity and Metabolism, 10, 16-24.
Wattana, C et al (2007) Effects of a diabetes self-management program on
glycemic control, coronary heart disease risk, and quality of life among
Thai patients with type 2 diabetes. Nursing and Health Science, 9, 135141.
Wexler, DJ et al (2006) Correlates of health related quality of life in type 2
diabetes. Diabetologia, 49, 1489-1497.
22
Wiener, Ch et al (2008) Harrison's Principles of Internal Medicine, SelfAssessment and Board Review. USA: McGraw-Hill.
Wikblad, K (2006) Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization (1993) WHO Quality of Life-BREF (WHOQOLBREF)>http://www.who.int/substance_abuse/research_tools/whoqolbref
/en/< 2009-04-22.
World Health Organization (1998) Health Promotion Glossary
>http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998
.pdf< 2009-04-23.
23
BILAGOR
Bilaga 1a: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med
kvantitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).
Bilaga 1b: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).
Bilaga 2: Matris över använda artiklar
24
Bilaga 1a: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med
kvantitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).
25
Bilaga 1b: Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ metod av Carlsson och Eiman (2003).
26
Bilaga 2: Matris över använda artiklar
Författare,
år och
land
Akinci F et
al
2007,
Turkiet
Al-Shehri
H. A et al
2008,
Saudi
Arabien
Braun A et
al
2008,
Tyskland
Titel
Assessment
of healthrelated quality
of life
(HRQOL) of
patients with
type 2
diabetes in
Turkey
Health-related
quality of life
in type 2
diabetic
patients
Effects of
metabolic
control,
patient
education and
initiation of
insulin therapy
on the quality
of life of
patients with
type 2
diabetes
mellitus
Syfte
Att mäta
hälsorelaterad
livskvalitet och
undersöka vilka
patientens
sociodemografiska
och diabetesrelaterade
kliniska
egenskaper
(karakteristika)
är associerade
med bättre
livskvalitet
Att bestämma
hälsorelaterad
livskvalitet och
faktorer som
påverkar den
hos diabetes
typ 2 patienter.
Att undersöka
påverkan av
insättning av
insulinbehandlin
g, metabolt
kontroll samt
strukturerad
patientundervis
ning på
diabetesrelatera
d livskvalitet
hos
insulinbehandla
de patienter
med typ 2
diabetes
mellitus
Studietyp
Intervjuundersökning
Tvärsnittsstudie
Prospektiv
studie
27
Metod och
urval
376 typ 2
diabetes
patienter.
Medelåldern
var
56,78 +- 9,06
år
Totalt 432
patienter,
varav 261
ingick i den
experimentell
a gruppen och
216 i
kontrollgruppe
n
71 patient
med diabetes
typ 2, äldre än
54 år
Resultat
Patienterna
uppgav mild till
måttlig
hälsorelaterad
livskvalitet
vilket är
relaterat till
sociodemografi
ska faktorer,
behandlingshis
toria samt
dietskötseln
(uppföljningen)
Hälsorelaterad
livskvalitet var
lägre hos den
experimentella
gruppen hos
kontrollgruppe
n och var
påverkad av
många
faktorer.
Förbättring i
den metabola
kontroll
visades ha en
signifikant
effekt på olika
domäner av
livskvaliteten
hos diabetes
patienter
Kvalitetsgrad
Grad I
83,0%
Grad I
91,4%
Grad I
85,1%
Chyun D.A
et al.
2006, USA
Göz F et
al.
2007,
Turkiet
Huang,
MeiChuan,
Chich-Hsiu
2007,
Taiwan
Nicolucci
A. et al
2007,
Italien
The
association of
psychological
factors,
physical
activity,
neuropathy
and QoL in
type 2
diabetes
Att fastställa ett
samband
mellan
demografiska
faktorer;
diabetesrelatera
de faktorer
inklusive
diabetesrelatera
de
mikrovaskulära
komplikationer;
hjärtriskfaktorer; och
psykologiska
faktorer med
livskvalitet.
Effects of the
diabetic
patients’
perceived
social support
on their
quality-of- life
Att fastställa
effekter av det
upplevda
sociala stödet
på diabetes
patienternas
livskvalitet
Quality of life
and its
predictors for
middle-aged
and eldery
patients with
type 2
diabetes
mellitus
Att utforska
livskvaliteten
och aspekter
som påverkar
den bland
medelålders
och äldre
patienter med
diabetes
mellitus typ 2
Clinical and
socioeconomic
correlates of
quality of life
and treatment
satisfaction in
patients with
typ 2 diabetes
Att värdera
hälso-relaterad
livskvalitet och
behandlingstillfr
edsställellse
hos diabetes
typ 2 patienter.
Randomisera
d studie
Deskriptiv
studie
Tvärsnittsstudie
Observations
studie
28
116 patienter i
30-årsåldern
och äldre
Alla faktorer
visade ett
samband med
livskvaliteten
66 diabetes
typ 2 patienter
i åldern 18 +,
fick diagnos
minst 6
månader
innan studien
påbörjades
Det fanns ett
positivt
samband
mellan
patienternas
upplevda
sociala stödet
och deras
livskvalitet
131 diabetes
patienter i
åldern 40 år +
2499 typ 2
diabetes
patienter, från
203 diabetes
kliniker i
Italien.
Ålder: Över 18
år gamla,
behandlade
med
antidiabetika
(1071), insulin
(673), eller
både och
(755).
Aspekter som
påverkar
patienternas
livskvalitet var
egenvårdsåtgärder samt
ekonomisk
status
Hälsorelaterad
livskvalitet och
behandlingstillfredsställelse
var relaterade
till varandra av
ett samspel
mellan kliniska
och socioekonomiska
variabler
Grad I
83,0%
Grad I
85,1 %
Grad I
85,1%
Grad I
83,0%
Paddison
C.A.M et al
2008, Nya
Zealand
Phillips A
2007,
England
Tang S. T
et al.
2008, USA
Vexiau P
et al
2008,
Frankrike
Psychological
Factors
account for
variation in
metabolic
control and
perceived
quality of life
among people
with type 2
diabetes in
New Zealand
Experiences
of patients
with type 2
diabetes
starting insulin
therapy
Social
support,
quality of life
and self-care
behaviors
among African
Americans
with typ 2
diabetes
Hypoglycaemi
a in patients
with type 2
diabetes
treated with a
combination of
metformin and
sulphonylurea
therapy in
France
Att undersöka
förhållandet
mellan
psykologiska
variabler,
metabol kontroll
och livskvalitet
bland vuxna
med typ 2
diabetes.
Att undersöka
livsupplevelse
hos diabetes
typ 2 patienter
som har
påbörjat
insulinbehandlin
g
Att undersöka
socialt stöd
samt dess
förhållande till
diabetesspecifik
t livskvalitet och
egenvårds
beteende bland
Africanamerikan
er med typ 2
diabetes.
Att undersöka
patientrapporter
ade uplevelser
av hypoglykemi,
oro kring
hypoglykemiska
symtomen och
effekten av
hypoglykemi på
patienternas
livskvalitet i
samband med
användning av
sulphonylurea
med metformin.
Randomisera
d studie
Fenomenologi
sk studie
(intervjuunder
sökning)
Tvärsnittsstudie
Tvärsnittsstudie
29
615 diabetes
typ 2
patienter.
Medelåldern
var 63 år,
varierade
mellan 27 till
90 år.
8 patienter
ingick i
studien, varav
4 män och 4
kvinnor
89 vuxna
Afroamerikan
er,
diagnostisera
de med typ 2
diabetes
Ålder: från 40
tom 84 år,
medelåldern
var 60
400 patienter
med typ 2
diabetes, över
eller lika med
35 år,
behandlade
med
sulphonylurea
och metformin
under minst
de sista 6
månader.
Psykologiska
variabler har
en bidragande
till förklaring av
skillnader i
HbA1c och
livskvaliteten
bland
människor
med diabetes.
Patienter
upplevde
rädsla för
insulinterapi,
men kunde
ändå ha glädje
av dagliga
aktiviteter. De
hade även
bättre
förståelse för
diabetes och
var villiga att
dela med sig
kunskapen.
Socialt stöd
visades kunna
ha positiv
effekt på
glykemisk
kontroll,
livskvalitet
samt
egenvårdsåtgärder.
Livskvaliteten
var lägre hos
patienter som
rapporterade
(uppgav)
hypoglykemi
och varierade
med
svårighetsgraden av
hypoglykemi.
Grad I
80,9%
Grad II
79,2%
Grad II
74,5%
Grad I
80,9%
Wattana C
et al
2007,
Thailand
Effects of
diabetes selfmanagement
program on
glycemic
control,
coronary heart
disease risk,
and quality of
life among
Thai patients
with type 2
diabetes
Att fastställa
effekter av
egenvårdsprogr
ammet på
glykemisk
kontroll, risken
för koronar
hjärtsjukdom
och livskvalitet
bland
thailändska
patienter med
typ 2 diabetes.
Randomisera
d
kontrollstudie
30
147 diabetes
typ 2 patienter
i åldern 56,8
+-10,2
Patienter som
ingick i den
experimentella
gruppen
visade en ökat
livskvalitet än
kontrollgruppen
Grad I
89,4%