Självskattad livskvalitet efter behandling av bentumör
i barndomen – En litteraturöversikt
Jenny Berglind Kvarnryd, Marita Vikström Larsson, Ulrika Larsson, Anna Ramberg, Jennie Wigholm
Sammanfattning
Barnonkologisjuksköterskor har en
betydande roll för de som behandlats för
bentumör både gällande tidig uppföljning
samt uppföljning av sena effekter. Detta
genom att stötta och motivera och
därigenom kunna påverka deras
livskvalitet senare i livet.
Syfte
Resultat
Syftet med studien var att kartlägga den självskattade
livskvaliteten och hälsorelaterade livskvaliteten fem år
efter avslutad behandling hos de som behandlats för
bentumör i barndomen.
De som har behandlats för sarkom i barndomen
skattar sin generella livskvalitet högt, trots att det
visade sig att de skattade sin fysiska funktion,
psykiska oro och trötthet lågt jämfört med
normalpopulationen.
Bakgrund
De grupper som skattade sin livskvalitet lågt var
främst kvinnor, lågutbildade samt personer med
hög ålder.
De som behandlats för cancer i barndomen ökar i
samhället tack vare effektivare behandlingsmetoder.
Barnonkologisjuksköterskans uppgift är att skapa en
god dialog med barn, ungdomar samt deras föräldrar,
genom att ge information samt stödja och vägleda.
Metod
En litteraturöversikt
genomfördes med sju
kvantitativa artiklar som
svarade mot syftet där olika
aspekter av livskvalitet
minst fem år efter avslutad
behandling undersökts.
Indelning av faktorer som påverkar livskvaliteten.
Huvudgrupp
Undergrupp
Fysiska faktorer
Trötthet
Smärta
Skillnader i kirurgisk
behandling
Psykiska faktorer
Depression
Sociala faktorer
Utbildning
Arbete
Genusperspektiv
[email protected]
