Jämställdhetsintegrering

Slutrapport
Jämställdhetsintegrering
Alfta-Edsbyns Fastighets AB
2014-2015
Inledning
Med uppdrag från kommunstyrelsen gällande jämställdhetsintegrering så utgör AEFAB under
perioden 2014 - 2015 det område som ska omfattas med stöd av kommunens jämställdhetsstrateg.
Övergripande mål
De svenska jämställdhetspolitiska målen är fyra:
- En jämn fördelning av makt och inflytande för kvinnor och män
- Ekonomisk jämställdhet
- En jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv.
Den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR, undertecknade Ovanåkers kommun 2011.
Dess femte princip innebär att samtliga verksamheter inom kommunen ska jämställdhetsintegreras.
Arbetsgrupp
AEFAB:s chef, HR-ansvarig, kontors- och servicechef tillsammans med jämställdhetsstrateg beslöt
vid ett första möte att en arbetsgrupp med ca tio deltagare från bolagets olika delar skulle tillsättas.
Gruppens sammansättning blev:
Chef, Mikael Reijer
Kontors- och servicechef, Elisabeth Hedman
HR ansvarig, Carina Söderholm
Gruppledare lokalvårdare, Barbro Gjermundshaug
Lokalvårdare, Carola Edvardsson
Lokalvårdare, Lena Långmo
Fastighetsskötare, Kjelle Nyblom
Fastighetsskötare, Joel Nordlund
Bovärd, Staffan Tällberg
Jämställdhetsstrateg, Lillemor Olsson
Arbetsgång och reflektioner
Syftet med jämställdhetsintegrering av AEFAB är att få kunskap och därmed säkerställa att tjänster
som utförs för medborgare i kommunen sker genusmedvetet. Tidigt bestämdes att jämställt
bemötande var något att sträva efter och däri låg också uppgiften.
Målet blev att tillföra den trivselenkät som använts av företaget till hyresgästerna ett
genusperspektiv för att säkerställa trivsel och bemötande på lika villkor för kvinnor och män.
Metoden som använts är en utvecklingstrappa framtagen av jämställdhetsstrategen utifrån tidigare
projekt, erfarenheter och utvärderingar i jämställdhetsintegreringsarbete i kommunen.
Steg 1. Grundläggande förståelse, 24 september
Steg 2. Planera, kartlägg och organisera, 8 och 28 januari
Steg 3. Analys och målformulering, 12 mars
Steg 4. Genomför åtgärder, april 2015
Steg 5. Utvärdering av åtgärder, mål och projekt, maj 2015
Arbetet startade med utbildning i grundläggande förståelse för genusteorier och de
jämställdhetspolitiska målen samt vad jämställdhetsintegrering kan innebära för ett företag.
Uppdraget presenterades samt planen. Deltagarna fick också en hemuppgift att fundera på inför
nästa träff; vad skulle vi inom företaget kunna arbeta vidare med ur detta perspektiv?
Efter övningar t ex kring diskrimineringsgrunderna, uppkom olika etiska diskussioner. Det kunde
handla om förhållningssätt och fördomar. Inom företaget pågår ett mångfaldsarbete, bl a för att öka
insikten och förståelsen om att vara nysvensk just i vår kommun. Jämställdhetsintegrerings arbetet
ska också ses som en del av det arbetet.
Hur rekrytering ur ett könsperspektiv av ny personal i företaget sker, diskuterades och i det också
sommarjobbare. AEFAB har en jämn könsfördelning i den bemärkelsen att samtliga kvinnor
återfinns på lokalvårds sidan (utom en!) och alla män på fastighetssidan. Förslaget som tagits av
företaget om att arbetsfördelningen bland årets sommarjobbare ska ske både inom lokalvård och
utförandegruppen utomhus, oavsett kön, uppkom av diskussioner i den här gruppen. Att vidare se på
det interna arbetet ur ett genusperspektiv, försökte vi lämna åt det framtida arbetet.
Diskussioner fördes från början om vad jämställdhet är för mig som egen människa, som arbetare
och vad det innebär för oss och för företaget. Att ställa sig den frågan är viktig liksom att här,
oavsett mitt ställningstagande, ändå kunna inrikta sig på att i professionen verka för jämställdhet.
Redan innan projektstart var chefen Mikael Reijer ganska klar med att arbetet skulle ha fokus på
jämställt bemötande av hyresgäster. En avgränsning var därför klar från början.
Vi studerade vilka våra dagliga arbetsuppgifter är och vilka möten som sker. Vilka människor eller
grupper ägnar vi mer eller mindre tid till och varför är det så?
Från företaget går det vartannat år ut en trivselenkät till samtliga hyresgäster. Vid kartläggning och
undersökning såg vi att inget genusperspektiv fanns med i utformningen av den. En liten del av
enkäten handlar om bemötandets upplevelse. Enkäten är utformad tillsammans med en konsult.
Enkäten ger inget svar på om kvinnor och män upplever
bemötandet på lika villkor eller om trivseln skiljer sig åt utifrån kön.
Den ger inget svar på om tid, pengar och resurser fördelas
jämt mellan kvinnliga och manliga hyresgäster.
Vi vet därmed inte om AEFAB bidrar
till makten för kvinnor och män att forma sitt eget liv.
De konkreta åtgärderna
Försök till påverkan i utformningen av enkäten så att den i framtiden innehåller en bemötande del
med ett genusperspektiv. Detta dels för att synliggöra jämställdhetsintegreringsarbete men också för
att i framtiden ha ett underlag för könsuppdelad statistik. För vidare kunskaps- och
kvalitetsutveckling av företaget och dess anställda ses detta som mycket viktigt. Ansvarar gör chef
Mikael Reijer.
Arbetsfördelningen bland årets sommarjobbare ska ske både inom lokalvård och i utförandegruppen
utomhus, oavsett kön.
Målet
Genusperspektivet ska finnas med i trivselenkäten.
Inspiration och goda exempel
För att öka förståelsen för vilken roll det lilla arbetet spelar och kan vara början till, behöver vi
också se på det större arbetet runtomkring oss.
Några av de stora företagen i Sverige arbetar med jämställdhetsfrågor, både i sin vardag men också
utåt kunder och samhälle. Volvo, Tele2 och IKEA är exempel på några som Svenskt näringsliv
beskriver som en del i att kampen där kompetensen lyfter jämställdheten.
Projektet Bo Jämt utgår från Bostadsförsörjningslagen som säger att alla medborgare i kommunen
ska ha möjlighet att leva i goda bostäder. Projektet har många bra frågeställningar som vi också kan
fundera kring; ƒHur ser kvinnors och mäns boendesituation ut? Har kvinnor och män möjlighet att
påverka visionerna i planeringen - eller är det begränsat till små detaljer?
På webbsidan jämställd.nu finns en hel del information om hur andra arbetat. Vi tittade bl. a på en
film om hur snöröjning på olika sätt kan påverka jämställdheten.
Utvärdering
Olika framgångsfaktorer har funnits i arbetet, bl a det tydliga politiska uppdraget: Det finns mandat
för uppgiften. Att chef och ledning avsätter tid och resurser är viktigt. En avgränsning under
komprimerad tid är bra för ett projekt, dels för att hålla en tidsram, men också för känslan av ett
lagom arbete med fart men som får ett avslut. Datum för samtliga tillfällen ska däremot sättas från
början för att fastställas. Det blev svårt att som vi gjorde få till dem eftersom.
Gruppens sammansättning av kvinnor och män fungerade väl och där fanns utrymme för många
olika åsikter och tillåtande diskussioner.
Utmaningar för fortsatt jämställdhetsintegreringsarbete i gruppen är bland annat hur vi tillsammans
skulle kunna använda våra nya kunskaper för att delge andra i företaget. Hur påverkar vi
inflytelserikt? Vi ställer oss frågan om det är möjligt att över tid utbilda samtlig personal i företaget
när det gäller att få till tid.
Kommentarer från utvärdering av arbetet:
Att inte ha målet klart från början var ett nytt sätt att arbeta för många i gruppen. Spännande,
intressant, svårt – men bra till slut och bra att få diskutera sig fram. Att detta är en del i processen
blir klart så här efteråt.
Genusperspektivet är bra och nyttigt att ta med sig ut i arbetslivet, att tänka till i olika situationer
kring människors lika värde oavsett kön och ursprung.
Kunskapsnivån och medvetenheten har höjts kan konstateras.
Förslag och funderingar inför framtiden från chefen Mikael Reijer och strategen Lillemor Olsson är:
- se över genuskunskapen hos företag som anlitas för olika tjänster
- ett genusperspektiv i rekrytering av personal ska utvecklas ytterligare
- strategisk handledning till personal vid behov
- grundutbildning hos samtliga personalgrupper
Informations- och inspirationskällor
Bostadsförsörjningslagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-20001383-omkommunernas_sfs-2000-1383/?bet=200
De fem stora om hur kompetensen lyfter jämställdheten
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporters/ka
mpen-om-kompetensen-lyfter-jamstalldhetpdf_
Projektet Bo Jämt
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2007/rapport2007-7.pdf
www.jämställd.nu
Rapporten sammanställd av Lillemor Olsson