Analys o 3D Linjär algebra Lektion 16 . – p.1/53 3D Linjär algebra resp av . reella tal dvs ordnade triplar av typen etc Har betraktat vektorer av typen . – p.2/53 3D Linjär algebra Punkt-vektor dualismen PSfrag replacements En ordnad tripel av typen kan t.ex. representera en punkts position i det 3-dimensionella rummet , där , och är punktens koordinater i ett givet koordinat-system bestående av tre (oberoende) koordinatriktningar, som t.ex. väst-öst, söder-norr, ner-upp, representerade av tre koordinataxlar motsvarande den reella tallinjen med ett gemensamt origo, se figur. . – p.3/53 3D Linjär algebra En sådan tripel kan också tänkas representera samma punkts “läge relativt origo”, och beskrivs då med fördel av en pil utgående från origo med utsträckning , resp i de tre koodinatriktningarna. Vi noterar att en sådan pil eller vektor har sin spets i punkten . I tillämpningar representerar punkter position och vektorer förskjutningar (relativlägen), hastigheter, accelerationer och krafter. . – p.4/53 3D Linjär algebra Skalning och addition av vektorer: Vektorer/pilar kan (till skillnad från punkter) på ett naturligt sätt “skalas”, dvs multipliceras med skalärer, dvs tal: och adderas: . – p.5/53 3D Linjär algebra 2.5 a a+b a b a . som och som Som vanligt skriver vi −1.5a kallas nollvektorn. Notera de två olika Vektorn “typerna” av nollor här! . – p.6/53 3D Linjär algebra dvs additionen kommutativ " , " $ " "# $ och " och associativ ! Följande räknelagar kan nu verifieras: distributiva % , $ " "# $ lagarna . – p.7/53 3D Linjär algebra ges enligt ( & & ( ( ' ' & & av en vektor Längden Pythagoras av PSfrag replacements & & En vektors norm, dvs Euclidiska längd I Matlab: length(a) ger 3, norm(a) ger . . – p.8/53 3D Linjär algebra Polär framställning av vektorer: sin cos * ) * ), /.- sin + + cos 01+ * ) ) . * )0 2, + + /., - 2, * + rag replacements ), ./- ) där alltså sin & & + ) + * Vektorer kan även beskrivas med hjälp av s.k. (rymd)polära koordinaterna , och (se figur) som . – p.9/53 543 3 43 4 3 3D Linjär algebra Vi noterar speciellt att ger en vektor med samma riktning som , dvs parallell med , men normaliserad, dvs med längd . . – p.10/53 3D Linjär algebra Bas 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Vektorerna , och utgör (tills.) en bas för vektorerna i rummet, dvs varje vektor kan skrivas som en linjärkombination av , och som 6 6 6 6 ty PSfrag replacements . – p.11/53 3D Linjär algebra Skalär produkt: 8 98 7 Har tidigare definierat “skalning” av en vektor genom multiplikation med ett (reellt) tal , och (i Matlab) har vi stött på komponentvis multiplikation av vektorer betecknad . Vi skall nu definiera en ny typ av produkt av två vektorer där resultatet är skalärt, dvs ett tal, kallad skalära produkten av och , och definerad som . – p.12/53 3D Linjär algebra 98 Har tidigare sett att signifikativt för denna produkt är att vektorerna och är ortogonala, dvs vinkelräta mot . varandra, om och endast om cos och . 98 är vinkeln mellan * där * & & && Mera allmänt gäller: b θ a . – p.13/53 3D Linjär algebra : & & & & & & & & Skalärprodukt och längd: 8 8 , dvs , Noterar speciellt att dvs det finns en naturlig koppling mellan skalärprodukt och längd. . – p.14/53 3D Linjär algebra på en vektor : Projektion av en vektor & 8 & 8 4 ; 8 4 ; En vektor ’s komponent i riktning kallas projektionen av på , betecknas , och definieras b a P a(b) . – p.15/53 3D Linjär algebra ( 4 ; ( ( ( Motivet för denna konstruktion är bl.a. att man vill kunna dela upp en vektor i en komponent parallell med och . Klart att en komponent ortogonal mot , så att det här räcker att bestämma eftersom sedan bestäms av . Komponenten parallell med ges av projektionen . b d a c = Pa (b) . – p.16/53 4 ; motiveras av att skall vara 4 ; 4 ; Formeln för parallel med , dvs 3D Linjär algebra skall vara ortogonal mot 8 8 98 4 ; ( för något tal , och att , dvs som ju ger 98 4 ; 8 dvs . – p.17/53 3D Linjär algebra och < < Denna produkt av 3d-vektorer defineras då Vektorprodukt av vektorer: < Vi noterar att i specialfallet med vektorer “i planet”, dvs med reduceras denna produkt till < vilket vi tidigare tillåtit oss att “förkorta” till . – p.18/53 3D Linjär algebra Vilka egenskaper har då denna nya produkt? . 8 bildar ett högersystem. , dvs kryssprodukten är < < Noterar också att antikommutativ! < Vektorerna , och Analogt är < = 4 A B ?> @ 8 = 4 >? @ < som : är ortogonal mot såväl Jo, . – p.19/53 < @ & FG4 E B ?> DH & & & & * sin är arean av och . & & 4 ; & & & = 43 D3 BD33 = >? @ & < & & & < & & < Vidare klart att längden av vektorn såväl ’s längd som ’s längd, dvs där är vilkeln mellan och , dvs parallellogrammen som spänns upp av * & && är proportionell mot . C& 3D Linjär algebra Mera precist gäller att . – p.20/53 3D Linjär algebra Räta linjens ekvation: representerar en rät linje parallell med : I " I I " I I " " J Ekvationen genom punkten Sfrag replacements . – p.21/53 3D Linjär algebra Planets ekvation: representerar ett ortogonalt mot : < N I " " J I " Ekvationen plan genom punkten OQ LK P O MK rag replacements . – p.22/53 3D Linjär algebra Planets ekvation: med normal 8 8 R Exempel: Planet genom punkten kan skrivas R8 ( 89R I ( I 98R Vi noterar att planets ekvation även kan skrivas , dvs där . S dvs . – p.23/53 3D Linjär algebra Planets ekvation: < I = ?> T R I R8 @ 8 < " = ? > I " U I @ " = R8 I T >? " I @ 8 " = ( U V >? " R @ 98R R Ett plan givet på formen kan förstås lätt skrivas på formel eller genom att ta . Omvänt kan ett plan givet på formen skrivas om på formen genom att ta som godtycklig vektor ortogonal mot och , t.ex sedan ta som Exempel: kan med , R < < skrivas som och . . – p.24/53 3D Linjär algebra Skärning linje - plan: I " K och ett givet Skärningspunkten mellan en linje plan bestäms förstås genom insättning i ekvationerna för planet. PSfrag replacements . – p.25/53 S S skär planet , ty bestäms av "S " " Y " S ? @= W U " > ? @= D U " > ? @= X U "S > " 3D Linjär algebra Exempel: Linjen i punkten motsvarande . . – p.26/53 3D Linjär algebra Skärning mellan två plan ger en rät linje: PSfrag replacements I " < och skär varandra längs linjen , där punkten på linjen erhållits genom att söka lösning till de , och linjens två planens ekvationer med riktningsvektor erhållits genom att “kryssmultiplicera” de två planens normaler. Exempel: Planen . – p.27/53 3D Linjär algebra I " S Y SY Y Y kan skrivas t.ex. som " " Vi noterar att en linje därför även kan ges som ett system av ekvationer motsvarande två plan. Två sådana plan-ekvationer kan erhållas t.ex. genom att eliminera parametern i som följer: motsvarande två plan. . – p.28/53 3D Linjär algebra Avståndet mellan två punkter: mellan punkterna ges enligt Pythagoras av och I I I ( I I I I ( Avståndet . – p.29/53 : till en given linje Avståndet från en punkt I " 3D Linjär algebra 8 I Y & & I " " " I " Söker först sådan att är ortogonal mot . Detta ger varefter avståndet lätt kan bestämmas. PSfrag replacements & ( < & & I & Finns också en avståndsformel som bygger på kryssprodukt: . – p.30/53 I till ett plan R8 Avståndet från en punkt 3D Linjär algebra : " R R " R Följer normalriktningen från till planet, dvs bestämmer så att ligger i planet. Sedan fås avståndet lätt. R " PSfrag replacements . – p.31/53 3D Linjär algebra Avståndet linje-linje: $ Z I " " $ och Avståndet mellan två givna linjer ges av att kortaste sträckan mellan de två linjerna skall vara ortogonal mot både och . Detta bestämmer och , varefter avståndet kan beräknas. Exempel: .. . – p.32/53 3D Linjär algebra Ett elegantare sätt att beräkna avståndet från en given punkt till ett plan genom med normal , är att helt enkelt projicera vektorn på planets normal , dvs beräkna R I & I som ger det sökta avståndet. PSfrag replacements i figuren I T ; R T ; och dess belopp & T ; & R & I 8 R R I I Projektion på ett plans normal: . – p.33/53 : ges av (se figur) R T ; 8R på ett plan Projektionen av en vektor 3D Linjär algebra T ; T ; PSfrag replacements 98R FB 3 T ; T D3 T R R R8 ; T T ; T ; 98R Klart att denna ortogonal mot , dvs ligger i planet, ty . Vidare är ju ortogonal mot planet, dvs är den angivna projektionen. . – p.34/53 3D Linjär algebra " " "# " 8 "# " 8 "# " " " Alternativt måste projektionen av på ett plan genom origo förstås ges av för något och . För att skall bli ortogonal mot såväl som måste gälla: " " " " 8 8 dvs 8 " " " vilket ger och , och därmed projektionen. Noterar att i specialfallet och ortonormerade gäller . . – p.35/53 3D Linjär algebra En punkts spegelbild i ett plan: R8 R & 8 R & R R [ kan nu Spegelbilden av en punkt i ett givet plan beräknas enligt (se figur) [ PSfrag replacements . – p.36/53 3D Linjär algebra En stråles reflektion i ett plan: 98R T ; R T ; rag replacements Infallande ljus (?) med riktning reflekteras i planet i riktning (se figur) . – p.37/53 b b cb b T bb c b b och b b cb b d bb c b b a skrivs på kompakt form som T T T b b cb b ed de b b cb b de a ^]\ ` _ \ \ T 3D Linjär algebra Linjära ekvationssystem: med . – p.38/53 3D Linjär algebra R plan i -dimensionellt -rum: ` Geometrisk tolkning: . – p.39/53 a dvs betyder att är en (linjär)kombination av kolonnerna i . a \ \ \ \ \ \ \ \ \ 3D Linjär algebra Noterar att . – p.40/53 Matris-vektor multiplikation S och . med lösning f Exempel: a Ekvationssystemet har lösning om ingår i ’s “kolonnrum”. . – p.41/53 3D Linjär algebra har två 3-dimensionella kolonner a Geometrisk tolkning: och . PSfrag replacements a ingår i ’s kolonnrum, gör det inte. . – p.42/53 3D Linjär algebra och “spänner upp” en parallellogram med “volym” (area) skild från noll, och därmed ett helt plan! Säger att och är oberoende och bildar en bas för vektorerna i planet. bas “=” oberoende och spänner upp g PSfrag replacements g och däremot är beroende, spänner (endast) upp en parallellogram med volym , och därmed inte hela planet! . – p.43/53 3D Linjär algebra och >? cos höjd < basarea , @ * & < 8 & = ?> < @ && = Analogt spänner tre 3-dimensionella vektorer upp en parallellogram med volym * PSfrag replacements . – p.44/53 Matrisalgebra R a a a _ a Volymen av den parallellogram som kolonnerna i en kvadratisk matris spänner upp, räknad med tecken, kallas matrisens determinant och betecknas det : det k h i j h i 8j h i j 8 k Erinrar oss att detta ger volymen (arean) av parallellogrammen: j j h i h i PSfrag replacements . – p.45/53 det det l a a det @ 8 = 4 >? X a @ 4D A ?> det W4 = Matrisalgebra Analogt: Noterar att det . – p.46/53 Matrisalgebra det a det am För determinanter gäller vidare om två kolonner byter plats byter determinanten tecken om två kolonner är lika (eller parallella) är determinaten om en kolonn skalas skalas determinaten lika mycket två rad/kolonnekvivalenta matriser har samma determinant . – p.47/53 u a sa och sa u u sa u a st sa Observera: I allmänhet gäller att Däremot gäller sa b b b c b n ?> o @ p T q ] r p p \ b bb c b T b b b c b @ = b b b c b T o >? \ \ b b b c b @ = b b b c b n ?> = \ Matrisalgebra Matrisalgebra: . . . – p.48/53 Matrisalgebra Gauss eliminationsmetod: j ax t : & wh v j a& h a kvadratisk och det a Om i matlab 8 ) \ 8 ) 8\ ) \ y 8 ) 8\ ) w där betecknar en “enhetsmatrisen”, med ettor på diagonalen och nollor för övrigt. Noterar att . – p.49/53 Matrisalgebra Analogt: w a az har egenskapen och w {za a az där inversmatrisen . i matlab v inv a j za & wh j w a& h Jacobis metod: . – p.50/53 Matrisalgebra det |}a a _ Cramers regel: det . – p.51/53 Matrisalgebra a a t För kvadratiska matriser gäller alltså: Om det så är entydigt lösbart för alla , och , då ju az @ a za ~ >? = za u u a {za u u a w u u a t a a Omvänt, om är entydigt lösbart för alla så finns matris sådana att varav måste gälla att det (ty kan även visas att det det det ) varav följer att är inverterbar med invers . . – p.52/53 Minsta kvadratmetoden Överbestämda ekvationssystem: Ett överbestämt ekvationssystem med i allmänhet exakt lösning , eftersom kolonnerna i till antalet i ett -dimensionellt rum. a R ` R ` a saknar bara är am a am Minsta kvadratmetoden: a R a är ortogonal mot ’s kolonner am dvs residualen (raderna i ). a a am a a a ger den (linjär)kombination av de kolonnerna i som ligger närmast , dvs är projektionen av på det “plan” som spänns upp av kolonnerna i . Detta framgår av att . – p.53/53