FoU-studie om Socialpsykiatriska
i
enheten i Botkyrka
Gunnel Andersson, Tomas Bons,
Bakgrund
Som ett led i sin verksamhetsutveckling genomförde Botkyrkas
socialpsykiatriska enhet en total översyn av sin verksamhet 2016. Enheten
gav FoU Södertörn i uppdrag att genomföra en utvärdering av delar av
denna verksamhet.
FoU fick i uppdrag att undersöka brukarnas erfarenheter av enhetens
boende-, boendestöd- och sysselsättningsverksamheter; vilka synpunkter
har brukarna på enhetens styrkor och svagheter och inom vilka områden
kan man utveckla verksamheten.
Utöver brukarna intervjuades anhöriga och representanter för
intresseorganisationer om deras erfarenheter av Botkyrkas
socialpsykiatriska arbete. Datainsamlingen genomfördes främst via
intervjuer men även genom deltagande observation vid samtliga
sysselsättningsverksamheter.
Bakgrund
Den metod som utvecklades vid FoU för att
genomföra studien kan kallas högintensiv
utvärdering; fyra forskare involverades för att
under en kortare period samla in och bearbeta en
större mängd diversifierad data (se vidare under
fliken ”Utveckling” på FoU Södertörns hemsida).
Resultatet
Det sammanlagda resultatet presenterades
muntligt vid tre tillfällen för personal, brukare och
anhöriga.
För övriga intresserade publiceras här det
bildmaterial som sammanställdes inför den
muntliga presentationen.
Syftet med studien:
Att sammanställa brukares, närståendes och
brukarorganisationers erfarenheter av hur
Botkyrkas socialpsykiatri fungerar.
Motsvarar verksamheterna brukarnas
förväntningar, behov och önskemål?
Vad fungerar bra och vad kan utvecklas?
Metod/tillvägagångssätt:
• Presentation av FoU-studien 2015-12-11 på
Socialpsykiatrins dag i Botkyrka
• Workshop med personal 2016-01-14 (11 deltagare
som representerade personal på boenden,
sysselsättningar, handläggning, boendestöd och
kvälls- och nattpatrullen)
• Gruppintervju med närstående 2016-01-19
(5 personer)
Metod/tillvägagångssätt forts.:
• Enskilda intervjuer med 14 brukare med olika
erfarenheter av stöd från SPE
8 kvinnor och 6 män varav
8 mellan 20-30 år
4 mellan 41-50 år
2 mellan 50-70 år
Metod/tillvägagångssätt fort.:
• Besök på sysselsättningsverksamheterna Chiquita,
Enter, Axet, IPS och Bryggan
• Intervjuer med personal (11) och med brukare
(10 enskilda intervjuer och 6 i en gruppintervju)
• Intervju med anhörigsamordnare
Metod/tillvägagångssätt forts.:
• Intervjuer med representanter för
intresseorganisationer lokalt, regionalt eller centralt
(RSMH, Attention, IFSAP, NSPH)
• Rundringning till samtliga boenden för att rekrytera
fler intervjupersoner i grupperna unga vuxna och de
med komplexa problem (gav ej resultat).
Några av de personer vi intervjuat sitter även med i
Inflytanderådet.
Vad vi gjort:
Besök i
verksamheter
Workshop med
anhöriga
Intervjuer
Workshop personal
ANALYS,
KOPPLING
TILL
FORSKNING
Intervjuer med
brukarorganisationer
Psykiatrireformen
Psykiatrireformen kan sägas vara grunden till
socialtjänstens socialpsykiatriska enheter. I
samband med reformen överfördes
boendestöd- och sysselsättningsverksamheter
från landstinget till kommunen (Andersson
1997, 1998).
Psykiatrireformen
Reformens huvudbudskap:
• Förbättra psykiskt stördas livssituation och
öka deras möjligheter till delaktighet och
gemenskap i samhället (Prop.
1993/94:218)
Psykiatrireformen
Ett annat sätt att uttrycka
psykiatrireformens intentioner är att
människor med allvarliga psykiska
problem/funktionsnedsättning ska:
• Få det bättre
&
• Må bättre
• BOENDEN &
BOENDESTÖD
Sammanfattning
boenden/boendestöd
• Risk att betona autonomi på bekostnad av
behovet av stöd: Har ”självständighet” blivit en
överordnad princip på bekostnad av psykiskt
välmående och välbefinnande?
• Risk att betona det praktiska på bekostnad av det
sociala.
• Risk att bortse från betydelsen av en aspekt av
det sociala: att trivas med livet - det roliga och
trevliga.
Det sociala och det praktiska
De sociala och emotionella behoven
riskerar att underordnas de behov som är
av teknisk och praktisk natur.
Rangordning av sociala behov?
• De sociala behoven, i sin tur, riskerar att
bedömas hierarkiskt som att vissa sidor
av det sociala livet skulle vara mindre
viktiga (för det psykiska måendet) och
därmed inte tillhöra det professionella
fältet.
Vikten av det roliga och trevliga
Psykisk hälsa och välbefinnande kräver mer
än frånvaron av psykiatriska symptom; det
kräver också att livet är lite roligt och
trevligt (Rook 1987; Davidson et al 2001; Andersson 2009; Andersson &
Gustafsson 2014).
SYSSELSÄTTNING
Sysselsättningens betydelser
• Betydelsen av att kunna gå vidare och att få
vara kvar eller komma tillbaks.
• Gemenskap och avskildhet (möjligheten att
”hålla sig för sig själv”, förståelse för en ”dålig
dag”).
• En fristad: Få träffa andra med liknande
problem; får må dåligt; slippa
hemlighållandet; slippa press och krav; inget
tvång.
Sysselsättningens betydelser
• Social betydelse: Ett socialt sammanhang; ”en
fast punkt”; ”mitt hem och min familj”;
”någonstans att gå”; ”att ha något att göra”;
”känna att man gör nytta….”
Sysselsättningens betydelser
Social förändring/återhämtning:
”Förändrat livet”, ”blivit mer social och
utåtriktad”, ”mognat”, ”fått ökat självförtroende
– vågar mer”, ”inte längre socialt isolerad i
hemmet”, ”mår bättre”, ”mindre ångest”, ”slutat
med mediciner….”
Sysselsättningens betydelser
Maten!
Att få hemlagad och vällagad mat
Att laga mat tillsammans/Att slippa laga maten
Att äta tillsammans med andra
Billig mat
Sysselsättning – för få alternativ
”Det saknas insatser som passar. Jag behöver
komma ut ur lägenheten. Vart ska man ta vägen
på dagarna? Mina vänner har arbeten och jag
har begränsat med pengar att göra något för,
men de enda alternativen de har haft har varit
Bryggan.” (Medelålders kvinna)
Utvecklingsområde: utvidga
möjligheten till sysselsättning
• En verksamhet öppet på helger (och kvällar)
• Fler träfflokaler lokaliserade i individernas
närmiljö (Fyren svårt saknad av såväl enskilda
brukare, brukarnas intresseorganisationer som
anhöriga). ”Jag blev väldigt besviken för det var
en väldigt bra träffpunkt. Jag gick ju själv där. Man
kunde gå dit och fika, träffa folk.”
• Grupper som träffas baserat på intressen:
stickcafé, biobesök, bokcirkel, stadsvandring...
Vård- och stödsamordnare samordnar?
Utvecklingsområden
sysselsättning
• Vad händer på sikt? Forskning pekar på risker
att hamna i ett ekorrhjul av åtgärder och
väntan på ytterligare åtgärder. Dvs ett
”episodiskt” liv: praktik/projekt varvat med
väntan på ny praktik/projekt (Andersson & Gustafsson
2014, Bringlöv 2015).
• Hur ser det ut i Botkyrka?
• Hur ser uppföljningarna ut? När görs de?
UNGA VUXNA
Ett kapitel för sig?
• Strukturerad gruppverksamhet passar inte alla
”Intervjuperson: Nu var jag bara där några gånger för jag tyckte
det inte var min grej.
Intervjuare: Grupper fungerar inte för dig?
Intervjuperson: Nej, och det gör det fortfarande inte.”
• Strukturerad gruppverksamhet passar inte
alltid (fas i livet, mående etc.)
• Ett förmodat mörkertal som inte fångas upp av
Chiquita, Enter, IPS.
Tidigare studie har visat…
Vägen ut ur hemmet komplicerad – räcker inte
med vetskapen att det finns någonstans att gå:
Behövs också stöd att ta sig ut ur hemmet.
(Andersson 2006)
… och ytterligare en viktig aspekt
Ingen frågade de unga vuxna: vad gör du om
dagarna?
Trots
kontakt med socialtjänst
och/eller
Psykiatri
(Andersson 2006)
INTRESSEORGANISATIONER
Intresseorganisationerna
om Boendestöd
SPE:s verksamhet
Hög samstämmighet med brukares och anhörigas synpunkter.
•
Arbete, sysselsättning, fritidsaktiviteter och träfflokaler: Sysselsättning ska vara meningsfull
och ej behovsprövad, för lite fritidsaktiviteter, nedläggningen av träfflokalen Fyren mycket
dåligt. Om inriktningen att få ut folk i arbetslivet: Tanken är god men det passar inte alla. ”En
bättre ambition borde vara att försöka få folk att må bra än att få ut dom i arbete.”
•
Boende och boendestöd: ”Ett hem en plats där man känner sig trygg och där man har sin
utgångspunkt” – viktigt att vara säker på att få bo kvar (i ett organiserat boende) över tid.
Samt ”ett bra, stabilt och säkert hem är en grundläggande förutsättning för att en god
behandling av psykisk ohälsa ska kunna genomföras i öppna former”.
Gruppboenden är bra om det är bra personal där. Om man väljer att bo tillsammans med
andra ska den personliga integriteten ändå vara skyddad.
Boendestöd är bra och det ska vara kontinuitet i boendestödet – endast en eller på personer
som träffar brukaren.
Kvälls- och nattpatrullen är bra.
Arbetsmetoden Ett Självständigt Liv (ESL) kan vara bra för en del (ev. de unga), men inte för
alla. Alla kan inte få ett självständigt liv.
•
•
•
•
SAMMANFATTANDE
TEMAN
Sammanfattande teman
• Hur motverka brister i det sociala stödet:
stödets innehåll och personalens
förhållningssätt?
• Hur skapa fler sysselsättningsalternativ?
• Hur göra med unga vuxna?
Brister i stödet
• Hur motverka brister i det individuella stödet?
Hur öka engagemang & motverka initiativlöshet
hos personalen?
Hur balansera strävan efter självständighet med
risken för övergivenhet?
Hur uppvärdera betydelsen av ”det sociala”?
Hur uppvärdera betydelsen av det roliga och
trevliga?
Boendeinstitutionalisering?
• Vilka regler och rutiner finns - varför finns de
och för vem?
• Hur motverka institutionellt förhållningssätt?
Hur utveckla sysselsättningen?
• Verksamheter öppna på helger (och kvällar)?
• Fler träfflokaler lokaliserade i individernas
närmiljö?
• Grupper som träffas baserat på intressen?
• Vilken typ av verksamhet behövs för unga
vuxna? Hur skapa en verksamhet som
inbegriper stöd att ta sig dit?
Avslutning
• Vad är bra och vad behöver förändras?
• Hur behöver verksamheten se ut för att
överensstämma med brukarnas behov
och önskemål?
• Vad behöver vi göra för att ta oss dit?
• Vilka aktörer behöver finnas med?
• Hur kan vi se om vi är på rätt väg?
Litteratur som använts för att sätta in
studien i ett större sammanhang:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Andersson, G. (1997) En gruppbostad blir till – dokumentation av psykiatrireformen, delrapport I. Hägersten och Liljeholmens
stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad.
Andersson, G. (1998) En gruppbostad – första året. Dokumentation av psykiatrireformen, delrapport II. Hägersten och
Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad.
Andersson, G. (1999) Utvärdering av psykiatrireformen i Huddinge kommun – ur den psykiskt funktionshindrades perspektiv.
En intervjustudie. Rapport, Huddinge kommun.
Andersson, G. (2005) Att bo eller att ha ett hem – människor med svåra psykiska problem och boendefrågan. I: Sundgren M.
& Topor A. (red) Social psykiatri. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Andersson, G. (2006) Gör man något får man ett liv. En metod-, kartläggnings- och intervjustudie om sysselsättning för yngre
personer med psykisk ohälsa. Kompetensfonden, stadsledningskontoret, Stockholms stad, Hägersten och Liljeholmens
stadsdelsförvaltningar.
Andersson, G. (2007) Uppföljning av Kravatten – en verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa. Hägersten och
Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Andersson, G. (2008) En brukaruppföljning av den socialpsykiatriska verksamheten ToRa. Hägersten och Liljeholmens
stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad.
Andersson, G. (2009) Vardagsliv och boendestöd - en studie om människor med psykiska funktionshinder. Avhandling.
Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.
Andersson, G. (2011) Boendestöd - samspel, vardagsverklighet och självbild. I Sundgren, M. & Topor, A. (red) Psykiatri som
socialt arbete. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Andersson, G. & Gustafsson, H. (2014) Vardagsliv och samhällsstöd - en studie om personer mellan 20 och 35 år med psykisk
funktionsnedsättning. Rapport nr 132/14. FoU-Södertörn.
Andersson, G., Gustafsson, H. & Bringlöv, Å. (2015) Boendestöd - Stockholm Södertörn Gotland - Delrapport: Intervjustudie.
Rapport nr 133/15, FoU Södertörn.
Davidson, L., Haglund, K.E., Stayner, D.A., Rakfeldt, J., Chinman, M.J. & Tebes, J.K. (2001) ”It was just realizing… that life isn´t
one big horror”: A Qualitative Study Of Supported socialization. Psychiatric Rehabilitation Journal, 24, 3, 275-292.
Proposition 1993/94:218 Psykiskt stördas villkor.
Rook, K.S. (1987). Social Support Versus Companionship: Effects on Life Stress, Loneliness, and Evaluations by Others. Journal
of Personality and Social Psychology, 52, 6, 1132-1147.
Svanström, J. & Sandling, E. (2007) Att bli självständig i ett socialt sammanhang. Brukare och boendestödjares syn på
arbetssätt inom socialpsykiatrin – hur brukare och boendestödjare uppfattar det arbetssätt som Botkyrka kommuns
socialpsykiatriska enhet (SPE) arbetar efter. Rapport 57/07. FoU Södertörn
