Utdrag ur boken:!
”Skeptikerns guide till Jesus II – om Jesu identitet och uppståndelseav Stefan Gustavsson.
Kommer på CredoAkademins förlag i slutet av mars 2015.!
!
__________________________________________
!
”Breaking News”
– Jesu genombrott som offentlig person
!
!
Jesus väckte uppmärksamhet i sin samtid. Han förekom i nyhetssändningarna och ”trendade” på
Twitter, om vi överför det till vår tid – om än under ganska kort tid. Jesu genombrott som
offentlig person innehåller viktiga aspekter för vår förståelse av hans identitet.!
!
För det första identifierade sig Jesus med Johannes Döparen. Vi känner till Johannes från den
judiske historieskrivaren Josefus. Han berättar att det bland judarna fanns en uppfattning att
Herodes armé hade förlorat ett krig som ett straff från Gud. Herodes hade nämligen låtit avrätta
Döparen, trots att han enligt Josefus var en god man, som uppmanade folket att göra det rätta,
vörda Gud och visa sin uppriktiga omvändelse genom att låta döpa sig.1!
!
Enligt Markusevangeliet var Johannes Döparen en profet som skulle förbereda folket på Guds
stora ingripande, då allt skulle ställas till rätta igen. Gamla testamentets skrifter talade om en
vägröjare – både hos profeten Jesaja och profeten Malaki finns den tankegången – och Johannes
menade sig vara den personen. Han talade om att det snart skulle komma en som är ”starkare”
och av en helt annan dignitet än Johannes – ”jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp
hans sandalremmar” och som skull döpa, inte med vatten utan ”med helig Ande”.2 En som alltså
skulle förmedla Guds närvaro till folket på ett unikt sätt; det är innebörden i att bi döpt med
helig Ande. Därför behövde de omvända sig och vara förberedda på ett nytt skede i historien.!
!
Jesus bejakade Johannes förkunnelse och lät sig döpas av honom i Jordan. Det blev startpunkten
för den egna verksamheten.!
1
Josefus, Judarnas gamla historia, 18.5.2 §116–119.
2
Mark 1:7
!
För det andra började Jesus förkunna Guds rike. På ett plan fortsatte han Johannes verk. Jesus
förkunnade också omvändelse: ”Omvänd er och tro på budskapet.”3 Men på ett annat plan
förde han det ett avgörande steg vidare. Enligt Jesus var förberedelsetiden slut, och tiden då
Guds rike skulle bryta igenom hade kommit. ”Tiden är inne, Guds rike är nära.”4 !
!
Inbrytningen i historien av Guds rike kopplade Jesus till sig själv som person: ”Men om det är
med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.”5 Huvuddelen av Jesu
undervisning handlar om att riket har kommit (nu är det ett nytt skede i historien) och att riket
ska komma med kraft och i fullhet (ett skede som ligger längre fram i historien).!
!
För det tredje utvalde Jesus tolv lärjungar. I samtiden måste det ha setts som en provokation. I
Israels historia var de tolv stammarna grundläggande. Folket hade sin bakgrund i Jakobs tolv
söner, vars ättlingar utgjorde de tolv stammarna. Signalvärdet i det Jesus gjorde är betydande.
Han menade uppenbart att det är tid för en radikal nystart. Själv var han inte en av de tolv; han
var den som utvalde dem.!
!
Till dessa tolv sade Jesus: ni som har följt mig ska ”sitta på tolv troner och döma Israels tolv
stammar”6. Det är ett chockerande uttalande. De tolv – inte Abraham, inte Mose, inte David –
placeras på troner som domare över Israel. Andra gånger när Jesus talade om när riket ska
komma i full kraft är Abraham, Isak och Jakob där, men de ligger till bords med de andra
gästerna.7!
!
För det fjärde började Jesus utföra mirakel. Det är en central del av källmaterialet om Jesus, något
som inte går att ignorera. Också Josefus skriver om Jesus som undergörare: ”[H]an gjorde
förunderliga gärningar.”8!
3
Mark 1:15
4
Ibid.
5
Luk 11:20
6
Matt 19:28.
7
Matt 8:11–12.
8
Josefus, Judarnas gamla historia, 18.3.3 §63–64.
!
Här slår våra filosofiska föreställningar till direkt. Om vi vet att Gud inte finns, om vi vet att det
övernaturliga inte är verkligt, då drar vi förstås slutsatsen att det aldrig har skett några mirakel.
Varken genom Jesus eller någon annan. Därmed blir detta en irrelevant punkt som vi snabbt
avvisar med ett enkelt ”ingenting hände”. Men vi kanske inte ska gå fram så snabbt. För något
hände verkligen – även om vi tills vidare lämnar frågan om den yttersta förklaringen till
händelserna. !
!
Med våra filosofiska blockeringar i pausläge framträder en intressant bild i källmaterialet. Jesus
blev av alla betraktad som en undergörare. Det är ett historiskt faktum att det runt Jesus skedde
många märkliga ting – inte en gång utan många gånger – som hans samtid enhälligt tolkade som
mirakel. Och det var inte en trolleriföreställning de betraktade; det handlade om svåra yttre
sjukdomar som försvann, om befrielse från vad man allmänt menade var onda makter som band
människor och förvred deras agerande, om makt över naturen på ett häpnadsväckande sätt.
Jesus showade inte. Det handlade om att räta ut, göra helt, läka, befria … Om att återställa livet i
enlighet med Guds vilja. !
!
Jesu motståndare och kritiker försökte inte förklara bort vad de såg. De erkände miraklerna
men gav en alternativ förklaring till källan bakom händelserna: ”De skriftlärda som kommit ner
från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul och att det var med demonernas furste som
han drev ut demonerna.”9 !
!
Teologen Graham Twelftree, som skrivit ett stort verk om den historiske Jesus som undergörare,
säger:!
!
Utifrån en historisk-kritisk granskning av evangelierna finns det goda skäl att påstå att den
historiske Jesus inte bara utförde mirakel, utan att han var en ovanligt kraftfull
!
9
helbrägdagörare med en förmåga och ett anseende i en klass för sig.10!
Mark 3:22.
10
Graham H. Twelftree, Jesus the Miracleworker: A Historical and Theological Study (Downers Grove: InterVarsity
Press, 1999), s 345.
För det femte talade Jesus med ojämförlig auktoritet. Profeter kom med budskap från Gud: ”Så
säger Herren”. Det gällde alla profetröster i Israel. De såg sig själva som språkrör, som
förmedlare. Deras ord ägde auktoritet, inte därför att de kom från dem utan därför att de kom
från Gud. Jesus agerade helt annorlunda. Hans budskap var: ”Jag säger er …”. Uttrycket
återkommer gång på gång i källmaterialet. Med en exempellös auktoritet talade han från en
utgångspunkt som i Gamla testamentets texter endast kan innehas av Gud.!
!
Jacob Neusner, berömd judisk forskare, har i en intervju om sin bok ”En rabbin samtalar med
Jesus” sagt att han fann Jesu inställning till lagen så oroande att det fick honom att vilja fråga
Jesus: "Vem tror du att du är? Gud?"!
!
För det sjätte agerade Jesus som om han företrädde Israels Gud. Tidigt i Markusevangeliet tillsäger
han en lam man syndernas förlåtelse och omgivningen reagerar omedelbart: ”Hur kan han tala
så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?”11 Lite senare är han inbegripen i en
diskussion om vad sabbatsbudet innebär, vad man får och inte får lov att göra på Sabbaten. Enligt
Gamla testamentet var sabbaten ett av förbundstecknen som Gud hade gett åt Israel och som
Gud uttryckligen hade reglerat i Mose lag. Jesu förståelse av sabbatens innebörd uttryckte han
med orden: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.” Och så lade han
till de märkvärdiga orden: ”Alltså är Människosonen herre också över sabbaten”12 – en status
som de flesta judar enbart skulle tillskriva Gud. Det var ju Gud som hade gett dem förbundet
med dess tecken, inklusive sabbaten. Då är det väl enbart Gud som är Herre över den?!
!
Allt detta väckte naturligtvis frågor i samtiden om hans identitet. Hur ska man förstå en person
som Jesus? Vem trodde han själv att han var?
11
Mark 2:7.
12
Mark 2:27–28.