Datum
2016-09-27
PTKs EU-rapport
Inledning
Med publikationen PTKs EU-rapport vill vi presentera information om frågor som
särskilt berör PTKs verksamhetsområden; tjänstepensioner och försäkringar,
inflytandefrågor, arbetsmiljö och omställning.
Rapporten fokuserar på pensionsfrågorna, som ofta hanteras i olika beslutsvägar
och berörs av utvecklingen på flera områden; alltifrån frågor om demografi och
fattigdomsbekämpning till reglering av arbetsmarknaden och den finansiella sektorn.
Det finns därför ett särskilt behov av sammanhängande rapportering.
Målsättningen är inte att i första hand förmedla nyheter, utan att informera om den
politiska bakgrunden och sakförhållanden för att bevaka det som händer i EU.
Förhoppningen är att bidra till att sätta nyheter i ett sammanhang.
Bakgrund och politisk utveckling har fått stort utrymme i denna första rapport 2016.
Tanken är att de teman som behandlas ska följas upp och kompletteras med detaljer
i kommande rapporter. Vi har valt att kalla skriften för rapport och bygger vidare på
den rapportserie om EU som publicerades under perioden 2010-2012.
Rapporten kommer att publiceras på PTKs hemsida i PDF-version som innehåller
hänvisningar i fotnoter, men också i ett webb-format för att underlätta åtkomst och
sökning.
Tomas Bern och Mikael Smeds
1 (26)
PTKs EU-rapport ........................................................................................... 1
Inledning .................................................................................................... 1
PENSIONER OCH FÖRSÄKRING ............................................................ 4
Från finanskris till nya regler, nya institutioner och lågräntemiljö – en
sammanfattning och bakgrund ............................................................... 4
Hur kunde vi hamna där och vad händer nu? ......................................... 4
Ökade risker, men ingen bryr sig ............................................................ 4
No more easy-money ............................................................................. 5
Kriser, inte bara en ................................................................................. 5
Syndabockar, medlöpare och medveten spekulation .............................. 5
Räddas vad som räddas kan? ................................................................ 6
Svångremspolitik, pengar till finanssektorn och kontroll .......................... 6
EU och La Rosière-rapporten – en ljusnande framtid eller … ................. 7
Nationella myndigheter med dåliga resurser och fel fokus ...................... 7
Europeiska systemet för finansiell tillsyn................................................. 8
Regelverket och pensionerna ................................................................. 8
Tjänstepensionsdirektivet ....................................................................... 9
Två regelverk för tjänstepensioner.......................................................... 9
Solvens 2 eller Tjänstepensionsdirektivet? ........................................... 10
Kapitalkrav ........................................................................................... 12
Försäkringsdistributionsdirektivet (IDD-direktivet) ................................. 13
Direktivet om intjänande och bevarande av pensionsrättigheter ........... 13
Tillräckliga pensioner - adequacy - och 2015 års pensionsrapport........ 14
Vad har EU med pensioners tillräcklighet att göra? .............................. 14
Utmaningarna är tydliga ....................................................................... 15
Tillräcklig pension – vad är det egentligen? ......................................... 15
Inkomstskillnader, fattigdom och allvarlig materiell fattigdom ................ 16
Från lön till pension - vad är skillnaden? ............................................... 16
Skattesubventionerad service – vad är den värd? ................................ 17
Nuläge - 2015 års pensionsrapport....................................................... 17
Vad gör arbetsmarknadens parter? ...................................................... 18
RESAVER - Ett paneuropeiskt pensionssystem för forskare ................ 20
Ett konsortium, ett tjänstepensionsföretag och en pensionsfond .......... 21
Hur fungerar RESAVER? ..................................................................... 21
ARBETSMILJÖ ........................................................................................ 23
2 (26)
Ny dom från Europadomstolen om arbetstagares integritetsskydd ....... 23
INFLYTANDEFRÅGOR ........................................................................... 24
Arbetstagarinflytande – en fråga för EU-domstolen .............................. 24
NOTERAT................................................................................................ 25
En ny social pelare ............................................................................... 25
3 (26)
PENSIONER OCH FÖRSÄKRING
Från finanskris till nya regler, nya institutioner och lågräntemiljö – en
sammanfattning och bakgrund
Finanskrisen 2008 har satt djupa spår globalt och nationellt på i stort sett alla
samhällsområden. När det gäller pensioner är effekterna tydliga. Den allmänna
pensionen har sänkts vid några tillfällen för att pensionssystemet ska överleva
långsiktigt. Tjänstepensioner med garanterad avkastning har nästan helt försvunnit.
Före krisen erbjöds pensionslösningar med 3-6% garanterad avkastning. År 2016 är
en bra deal 0% avkastning, det vill säga pengarna tillbaka. I allt större utsträckning
tar förmånstagarna risken för hur sparandet investeras. Utan garantier och långsiktigt
hållbara finansiella perspektiv ökar riskerna.
Under rådande förhållanden gäller devisen; spara mer, mycket mer. En 35 åring
måste exempelvis spara tre gånger så mycket för att få samma pensionsinkomst när
räntan är 2% än om den hade varit 5%.1
Hur kunde vi hamna där och vad händer nu?
Med krisåren fortfarande i färskt minne skapas nya regler och nya förutsättningar för
att stabilisera den finansiella sektorn, förhindra nya kriser och skydda
konsumenterna, men också för att föra utvecklingen framåt. Nya spelregler med
rötter i finanskrisen skapar nya förutsättningar. Nedan följer en sammanfattning av
den utveckling som lett fram till den verklighet vi lever i idag.
Ökade risker, men ingen bryr sig
Det fanns tecken på att saker inte stod rätt till redan 2006. Tio år sedan i år. De som
hade lånat till bostad i USA fick svårt att betala tillbaka sina skulder. Låneskulderna
översteg vad man kunde få ut vid en försäljning. De som lånat ut pengar hade
omvandlat fordringarna till värdepapper och sålt dem vidare till banker och
försäkringsbolag världen över. Tanken var att sprida risken för att lån inte betalades
tillbaka på många gäldenärer. Därigenom kunde man också frigöra än mer kapital.
Bra för ekonomin, bra för konsumenter, produktion och jobben, hette det då.
Men med ett globalt finansiellt system som ingen kunde överblicka eller genomskåda
och komplicerade produkter som var svåra att värdera, gick det inte att avgöra om
riskerna verkligen fördelades på det sätt som man ville tro, eller om det förhöll sig
tvärtom; att riskerna ökade genom att koncentreras till mindre synliga delar i
systemet. När ett större antal låntagare inte längre kunde betala tillbaka sina skulder
blev det tydligt att risker byggts upp under lång tid och att effekterna, när riskerna
manifesterades, blev mycket värre än vad de flesta kunnat föreställa sig.
1
Fears grow over effect of negative rates on economy, BlackRock chief warns over savings, IMF cautions
on cash hoarding, Stephen Foley, New York, Shawn Donnan, Washington. Financial Times, 11 April 2016.
4 (26)
No more easy-money
Det gick snabbt. Sommaren 2007 flaggade investmentbanken Bear Stearns i New
York för stora förluster, sedan kom den franska jättebanken BNP Paribas.
Finanskrisen kom att förstärkas av en tilltagande lågkonjunktur i växelverkan. Tidig
höst 2008 går Lehman Brothers i konkurs, något man inte trott kunde hända.
Dagarna därefter flaggar det amerikanska försäkringsbolaget AIG med en
omfattande global verksamhet att man inte kunde fortsätta utan hjälp från
statsmakterna. En finansiell Tsunami.
I Sverige är vi timmar från att dras med när det visar sig att Swedbank lånat ut 9
miljarder kronor i form av fastighetslån till Lehman Brothers.2
Det var slutet på eran easy-money3 och nya namn för händelseförloppen etablerades
snabbt.
Kriser, inte bara en
Finanskris kompletterades snart med likviditetskris i epicentrum som övergick i
recession och sedan bristande solvens. Det blev tydligt att det finansiella systemet
var bräckligt. I stället för BRIC-länder talades om PIGS4. I Europa övergick den akuta
bankkrisen till en skuldkris när skattepengar användes för att undsätta bankerna. 5
I Sverige minskade BNP med nästan 190 miljarder 20096 i jämförelse med 2008.
Stockholmsbörsen vände ner med nästan 60% under perioden juli 2007 till oktober
2008. Även om Sverige klarade sig undan det värsta, visade krisen med tydlighet på
sårbarhet och fick effekter som vi lever med fortfarande. 7
Syndabockar, medlöpare och medveten spekulation
Alan Greenspan, som var chef för amerikanska centralbanken 1987-2006 medgav
att det begåtts misstag.8 Roten till krisen spårades tillbaka till president Clintons tid
som i efterhand kännetecknas av övertro på avreglering och ständigt stigande
2
48 timmar avgjorde Swedbanks öde, Swedbanks styrelse och ägare hade bara några dagar på sig att sy
ihop en av Sveriges största nyemissioner någonsin på 12,4 miljarder. Över 600 personer skulle övertygas
på två dygn och spekulation mot bankens aktie stoppas…SvD, Näringsliv, 25 november 2008, Jan
Almgren och Andreas Cervenka.
3
Amerikanska centralbankens policy under sin chef Alan Greenspan The easy-money policies of the Fed
during Greenspan's tenure have been suggested by some to be a leading cause of the subprime
mortgage crisis, which occurred within months of his departure from the Fed
4
BRIC= Brazil, Russia, India, China. PIGS= Portugal, Ireland, Greece, Spain.
5
The crisis played a significant role in the failure of key businesses, declines in consumer wealth
estimated in trillions of U.S. dollars, and a downturn in economic activity leading to the Great Recession of
2008–2012 and contributing to the European sovereign-debt crisis.[5][6] The active phase of the crisis,
which manifested as a liquidity crisis, can be dated from August 9, 2007, when BNP Paribas terminated
withdrawals from three hedge funds citing "a complete evaporation of liquidity".[7]
6
Finanskris och Skuldkris, senaste uppdatering 150922, av F Carlgren, www.ekonomifakta.se.
7
Faktum är att vi varje år exporterar varor och tjänster till ett värde som motsvarar 44 % av vår BNP,
Finanskris och Skuldkris, senaste uppdatering 150922, av F Carlgren, www.ekonomifakta.se.
8
People don't realize that we cannot forecast the future. What we can do is have probabilities of what
causes what, but that's as far as we go. And I've had a very successful career as a forecaster, starting in
1948 forward. The number of mistakes I have made are just awesome. There is no number large enough
to account for that. Alan Greenspan. Read more:
http://www.brainyquote.com/quotes/quotes/a/alangreens613462.html.
5 (26)
fastighetspriser. Det blev också tydligt att vissa banker och försäkringsbolag
hänsynslöst utnyttjat sina positioner som starka lobbyister.
Många hade varit inblandade, några hade vetat om riskerna men inget sagt och
några hängde bara med. Som ett stort lämmeltåg som i kollektiv övertygelse kastar
sig över stupkanten…9 Miljoner arbetslösa och skuldberg som generationer i
framtiden kommer att behöva betala.
I jakten på syndabockar och förklaringar ger den amerikanska senatens Levin
Coburn Report en kortfattad sammanfattning: … krisen var resultatet av hög risk,
komplicerade finansiella produkter som inte höll måttet, dolda intressekonflikter,
lagstiftarens misslyckande i kombination med rating firmornas missbedömningar,
(medvetna eller omedvetna), och finansmarknaden själv, som inte klarat att tygla
Wallstreet på egen hand.
Räddas vad som räddas kan?
På något sätt lyckades finansmarknaden ändå behålla initiativet. Ett exempel på
detta är att den tidigare Goldman Sachs-chefen Hank Paulsson, blev finansminister i
USA och var den som kom att ta de avgörande besluten under krisens djupaste fas
2008-2009, som också fick betydelse i resten av världen. 10
Många har riktat kritik mot hanteringen av krisförloppet och menar att lösningarna
man kom fram till i alltför stor utsträckning fokuserade på finansmarknaden och inte
på att rädda jobb och kick-starta ekonomin.11
Svångremspolitik, pengar till finanssektorn och kontroll
Mera pengar pumpades in i finanssystemet i USA, men också i systemets övriga
artärer världen över, där det var möjligt. Pengar till banker och svångremspolitik blev
receptet i stort sett i alla länder. Motvilligt tvingades branschen att acceptera
införandet av nya regler. I USA genomfördes Dodd-Frank reformen 2010, den mest
omfattande regleringen av finanssektorn sedan the Great Depression på 30-talet.
Förutom att pumpa in pengar skulle systemet tyglas genom regler om solvenskrav,
bättre tillsyn, transparens och kundskydd. Världen över antog länder Basel III
reglerna för banker12, så också i Sverige. Krisen var över, fast egentligen inte riktigt. I
9
Stieglitz, Freefall: America, Free Markets, and the Sinking of the World Economy, 2010. And for a
different view: Jeremy Rifkin, The Third Industrial Revolution; How Lateral Power is Transforming Energy,
the Economy published in 2011
10
When Paulson left the top job at Goldman Sachs to become Treasury Secretary in 2006, his big concern
was whether he'd have an impact. He ended up almost single-handedly running the country's economic
policy for the last year of the Bush Administration. Impact? You bet. Positive? Not yet. The three main
gripes against Paulson are that he was late to the party in battling the financial crisis, letting Lehman
Brothers fail was a big mistake and the big bailout bill he pushed through Congress has been a wasteful
mess.
http://content.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1877351_1877350_1877341,00.html
11 Se exempelvis: La Banque : Comment Goldman Sachs dirige le monde Broché, 23 juin 2011
de Marc Roche
12 Basel III (or the Third Basel Accord) is a global, voluntary regulatory framework on bank capital
adequacy, stress testing, and market liquidity risk. It was agreed upon by the members of the Basel
6 (26)
Europa följde Greklandskris och senare Ukraina, flyktingkrisen. Och så Brexit
förstås…
EU och La Rosière-rapporten – en ljusnande framtid eller …
På EU-nivå fick Jaques Larosière13 uppdraget att leda en högnivågrupp som
publicerade en rapport 2009. Rapporten blev grunden till förändringar av det
finansiella systemet i Europa, med effekter också för Sverige. 14
La Rosière konstaterar i rapporten att den stora mängden likviditet och låga räntor
som gällt sedan 90-talet hade eldat på risktagandet som slutligen lett fram till krisen.
För att bättre skydda medborgare och bygga upp förtroendet för det finansiella
systemet snabbt, behövde tillsynen över finansmarknaden stärkas.
Ljuset riktas mot makro-perspektivet och förändringar av vissa delar av regelverket
för att stärka konsumentskydd, stabiliteten i det finansiella systemet och tillväxten.
Man konstaterar bland annat att själv-reglering utan myndighetskontroll inte fungerat.
I rapporten anges också att många aktörer, innan bubblan sprack 2008, insett att det
fanns stora risker, men att man inte hade några möjligheter att agera trots vetskap.
Det fanns helt enkelt ingen som både ville lyssna och som hade befogenheter att
agera tillräckligt snabbt för att förhindra att krisen fick kraftigt genomslag också i
Europa.15
Nationella myndigheter med dåliga resurser och fel fokus
I rapporten anges att kontroll och tillsyn, som utförts av nationella myndigheter, i
alltför stor utsträckning fokuserat på enskilda företag och därför undgått att upptäcka
och förebygga de risker för händelser som i realiteten ledde till kris. Man pekar på
behovet av institutioner med tydliga mandat, befogenheter och med huvuduppgiften
att övervaka det finansiella systemet som helhet. I korthet; man föreslår ett nytt
europeiskt övervakningssystem som skulle kunna komplettera de nationella
tillsynsmyndigheterna där deras insatser och befogenheter visat sig alltför svaga.
Rapporten blir startskottet för en förstärkning av både regelverk och institutioner i
EU.
Committee on Banking Supervision in 2010–11, and was scheduled to be introduced from 2013 until 2015;
however, changes from 1 April 2013 extended implementation until 31 March 2018 and again extended to
31 March 2019.[1][2] The third installment of the Basel Accords (see Basel I, Basel II) was developed in
response to the deficiencies in financial regulation revealed by the financial crisis of 2007–08. Basel III is
intended to strengthen bank capital requirements by increasing bank liquidity and decreasing bank
leverage.
13
Jaques de Larosière var tidigare chef för den Europeiska utvecklingsbanken, (EBRD). Han har tidigare
arbetat för IMF, (managing director) och varit Governor of the Banque de France.
14
Brief summary of the Larosière report. http://www.iasplus.com/europe/0902supervisionsummary.pdf.
15
Insofar as macro-prudential risks were identified (and there was no shortage of comments about
worrying developments in both macroeconomic imbalances and the lowering price of risk, for example)
there was no mechanism to ensure that this assessment of risk was translated into action. …La Rosièrerapporten, s 40.
7 (26)
Europeiska systemet för finansiell tillsyn
På EU nivå infördes 2011 en ny struktur för tillsyn över EUs finansiella marknader:
Europeiska systemet för finansiell tillsyn. Där ingår Europeiska systemrisknämnden
och tre tillsynsmyndigheter; den Europeiska systemrisknämnden i Frankfurt och tre
myndigheter; Europeiska bankmyndigheten i London, Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA), också i Frankfurt och den Europeiska
värdepappers- och marknadsmyndigheten i Paris.
Systemet för finansiell tillsyn är knutet till de nationella myndigheterna på olika sätt.
Bland annat deltar de nationella tillsynsmyndigheterna som observatörer i
systemrisknämnden, (för Sveriges räkning Finansinspektionen), och centralbankerna
har rösträtt, (för Sveriges räkning Riksbanken). Nämnden kan besluta om varningar
till medlemsländer eller nationella myndigheter och har också mandat att ta upp
frågor i ministerrådet. I EU-myndigheternas arbete deltar nationella myndigheter med
representanter i arbetsgrupper. Utöver medlemsstaternas representanter finns också
andra aktörer representerade vid myndigheterna. Vid EIOPA finns en särskild
Stakeholder Group inrättad med representanter för olika intressen, som
försäkringsföretag, pensionsinstitut, förmånstagare etc.16
Myndigheternas uppgift är bland annat att harmonisera regler och att samordna
tillsynen inom EU samt att lämna förslag till tekniska standarder, som EUkommissionen sedan kan anta som förordningar eller beslut och som blir gällande i
medlemsstaterna. Myndigheterna har därmed fått befogenheter delegerade till sig
som innebär att de agerar lagstiftare inom vissa begränsade områden, utan att man
behöver ta den långa och tidskrävande vägen med förslag från EU-kommissionen
och ok från både Europaparlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Syftet
med att delegera beslutsbefogenheter är framförallt att snabbt kunna vidta de
åtgärder som behövs för att upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet.
Regelverket och pensionerna
Förutom att nya institutioner har inrättats har nya regler antagits som inneburit stora
förändringar för branschens aktörer. Genom finanskrisen, men också på grund av
den demografiska utvecklingen i Europa har tjänstepensionerna kommit att
uppmärksammas alltmer på EU-nivå.17 De bestämmelser som tilldragit sig mest
uppmärksamhet under senare tid och som berör tjänstepensioner är
Tjänstepensionsdirektivet (IORP-direktivet) och Solvens 2-direktivet. Andra nya
bestämmelser som kan nämnas är IDD-direktivet och direktivet om intjänande och
bevarande av pensionsrättigheter.
16
PTK är representerade i gruppen genom Tomas Bern sedan 2015.
När det gäller den allmänna pensionen så har EU ingen behörighet att lägga några förslag på
gemensamma regler. Det är alltså upp till varje medlemsland att själva reglera denna typ av pension i
likhet med andra åtgärder på det sociala området.
17
8 (26)
Tjänstepensionsdirektivet
Direktivet från 2003 innehåller bestämmelser som reglerar verksamheten i
tjänstepensionsinstitut.18 Ett sådant institut är ett oberoende institut som förvaltar
fonderade medel för att tillhandahålla tjänstepensioner.19 I Sverige har
pensionsstiftelser och tjänstpensionskassor klassificerats som
tjänstepensionsinstitut. Direktivets bestämmelser syftar till att skapa en inre marknad
för tjänstepensioner och samtidigt öka tryggheten för de försäkrade genom
tillämpning av den så kallade aktsamhetsprincipen som ställer särskilda krav på
tillsyn och förvaltning av tjänstepensionskapital. 20
I mars 2014 antog kommissionen ett lagförslag med nya regler för
tjänstepensionsinstitut. Med nya regler vill kommissionen förbättra regelverket när
det gäller styrning och transparens samt att främja gränsöverskridande verksamheter
och långsiktiga investeringar.
Direktivet har gett upphov till en rad utredningar och förslag till lagstiftning i Sverige.
Anledningen är att direktivet hänger samman med det så kallade Solvens 2 direktivet
som under lång tid förhandlats parallellt med förhandlingarna om de nya reglerna för
tjänstepensionsinstitut. Solvens 2 direktivet trädde i kraft den 1 januari 2016, medan
ett slutligt beslut om ett nytt Tjänstepensionsdirektiv väntas först under hösten. 21 I
Sverige kommer regeringskansliet släppa mer information under hösten om hur
införandet av Tjänstepensionsdirektivet ska gå till. 22
Två regelverk för tjänstepensioner
För att i korthet förklara hur regelverket för tjänstepensioner ser ut, kan man påstå att
det finns två parallella regelverk. Tjänstepensionsdirektivet och Solvens 2 direktivet.
I Sverige har tjänstepensionsverksamhet bedrivits av pensionsstiftelser och
tjänstepensionskassor direkt i enlighet med Tjänstepensionsdirektivets
bestämmelser. De livförsäkringsbolag som har tjänstepensionsverksamhet har också
omfattats av direktivet. En särskild bestämmelse i Tjänstepensionsdirektivet har
hittills gjort det möjligt tillämpa bestämmelserna i detta direktiv också på
livförsäkringsföretag. Genom de förändringar som nu genomförts i Solvens 2
direktivet23 har denna möjlighet tagits bort.
18
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över
tjänstepensionsinstitut, Tjänstepensionsdirektivet, även kallat iorp-direktivet.
19
En fullständig definition finns angiven i direktiv 2001/41 om verksamhet i och tillsyn över
tjänstepensionsinstitut, artikel 6 a.
20
Med nuvarande regelverk kan tjänstepensionsinstitut dra fördelar av bland annat den fria rörligheten för
kapital och tjänster, vilket innebär att ett tjänstepensionsinstitut kan förvalta pensionsplaner för ett företag
även om företaget och dess anställda är etablerade i ett annat medlemsland i EU. Ett företag med
verksamheter i flera EU-länder kan också låta ett tjänstepensionsinstitut förvalta en fond för alla företagets
dotterbolag och filialer oavsett var de är etablerade.
21
Europaparlamentet förväntas anta Tjänstepensionsdirektivet den 25 oktober 2016. Därefter ska
direktivet godkännas av ministerrådet, vilket också förväntas ske under hösten.
22
Uppgift från regeringskansliet.
23
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av
försäkrings- och återförsäkringsverksamhet, (Solvens 2).
9 (26)
Effekten av de nya reglerna bestämmelserna ser olika ut i medlemsländerna som har
möjlighet att anpassa den nationella lagstiftningen på olika sätt inom ramen för vad
direktiven anger.
För svensk del gäller att svenska bolag ska få ”välja” om man avser att använda
Solvens 2 eller Tjänstepensionsdirektivet i framtiden.24 De bolag som väljer
Tjänstepensionsdirektivets regelverk, ska ombildas till tjänstepensionsföretag och
endast bedriva tjänstepensionsverksamhet.
De livförsäkringsbolag som väljer att fortsätta att bedriva tjänstepensionsverksamhet
och annan försäkringsverksamhet, ska omfattas av Solvens 2-regelverket.25 Det
innebär att tjänstepensionsverksamheten, liksom övrig verksamhet i sådana
försäkringsbolag kommer att regleras av Solvens 2. Under en fyraårsperiod, fram till
2019 gäller vissa övergångsbestämmelser för att bolagen ska kunna anpassa sina
verksamheter till de nya reglerna.26
Solvens 2 eller Tjänstepensionsdirektivet?
Solvens 2 - direktivet är bland annat tänkt att stärka sambandet mellan solvenskrav
och risker för försäkringsbolag. Det ska också ge ett bättre konsumentskydd i likhet
med Tjänstepensionsdirektivet. Solvens 2 är dessutom ett led i ett större arbete för
att skapa en gemensam europeisk finansmarknad, medan det nuvarande
Tjänstepensionsdirektivet har som mål att skapa en inre marknad anpassad för
tjänstepensioner.
24
Totalt sex bolag har hittills inkommit med information till Finansinspektionen om att man avser använda
Solvens 2-regler på hela verksamheten; Nordnet Pensionsförsäkring, Swedbank Försäkring AB,
Försäkringsaktiebolaget Skandia (fondförsäkring), Danica Pension försäkringsaktiebolag Movestic
Livförsäkring AB. Huvudregeln i Solvens 2-regelverkets regim är att livbolag med
tjänstepensionsverksamhet kan följa övergångsregleringen för denna del, utan att anmäla detta till
Finansinspektionen. Så har de flesta bolagen valt att göra. Det gäller till exempel Folksam och Skandia,
där tjänstepensionsverksamheten läggs i KPA Pension respektive Skandia Liv.
Rena tjänstepensionsföretag som AMF och Alecta som är regelrätta IORP-företag, som alltså kan arbeta
med övergångsregler, läs Solvens 1 för hela sin verksamhet. Pensionsnyheterna 26 mars 2016.
Ett försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet ska under en period på fyra år för denna
verksamhet tillämpa vissa av de äldre reglerna. Det gäller bland annat bestämmelserna om hur
solvenskravet ska beräknas, om värdering av försäkringstekniska avsättningar och om
skuldtäckningstillgångar. Ett företag som driver både tjänstepensions- och övrig livförsäkringsverksamhet,
ett så kallat blandat företag, ska tillämpa de äldre kraven på tjänstepensionsverksamheten, och Solvens 2kraven på den övriga livförsäkringsverksamheten. Om den övriga livförsäkringsverksamheten är av ringa
omfattning, ska de äldre reglerna tillämpas på hela verksamheten. Ett försäkringsföretag som driver
tjänstepensionsverksamhet kan dock välja att tillämpa Solvens 2 på hela sin verksamhet,
Finansinspektionen, Tillsynen av försäkringsföretagen, 17 maj 2016.
25
Totalt sex bolag har hittills inkommit med information till Finansinspektionen om att man avser använda
Solvens 2-regler på hela verksamheten. De sex bolagen är: Nordnet Pensionsförsäkring, Swedbank
Försäkring AB, Försäkringsaktiebolaget Skandia (fondförsäkring), Danica Pension försäkringsaktiebolag
Movestic Livförsäkring AB. Pensionsnyheterna, 29 mars 2016
26
… att de fyra tjänstepensionsbolagen Alecta, AMF, Folksam och KPA i ett gemensamt remissvar
föreslagit att de skulle få kapitalkrav som motsvarar Finansinspektionens trafikljus. Detta eftersom de för
närvarande inte har några riskkänsliga kapitalkrav och att det ännu inte finns några tecken på att det
kommer några via IORP-direktivet i rimlig tid. Det som gäller för de här bolagen är att de ska ta Solvens 2
kraven när övergångsreglerna löper ut 2019, något de gärna vill slippa. … Pensionsnyheterna, 12 april
2016. Se även; Tillsynen av försäkringsföretagen, Finansinspektionen, 2016-05-17
10 (26)
I Sverige, i likhet med flera andra medlemsländer, har lagstiftaren ställts för ett
vägval.27 Ska man satsa på ett regelverk som innebär one size fits all, det vill säga
Solvens 2 för alla, vilket innebär att skillnaderna mellan att bedriva
tjänstepensionsverksamhet i ett livförsäkringsbolag inte kommer att vara så stor,
men att man inte heller i kan ta särskilda hänsyn till tjänstepensionerna, eller, ska
man använda sig av det utrymme som ges i Tjänstepensionsdirektivet och skapa en
särskild reglerad marknad för tjänstepensionsföretagen?
Att kunna avgöra vilket regelverk som är bäst hänger givetvis på om man kan
jämföra de olika regelverken, vilket varit svårt eller nära på omöjligt, eftersom
Tjänstepensionsdirektivet varit under omförhandling, samtidigt som Solvens 2
direktivet utarbetades.
Kan pensionsspararnas behov tillgodoses bättre genom Tjänstepensionsdirektivet än
Solvens 2?
Frågan är inte enkel att besvara. Argumentationen som förts för och emot, framförallt
av bolagen i branschen och myndigheter, är tekniskt komplicerad och inte alltid så
transparent. Och som alltid är det svårt när det handlar om framtidsfrågor och val
som är svåra att ångra.
Förespråkare för Solvens 2 är framför allt bolag som har blandad verksamhet, det vill
säga bolag som hanterar både försäkring och tjänstepension. Bolagens argument
mot att skapa ett regelverk anpassat särskilt för tjänstepensioner att det är svårt och
kostsamt att skilja ut tjänstepensionsverksamheten från den övriga verksamheten
och ombilda till ett tjänstepensionsföretag, 28 vilket man måste göra för att använda
sig av Tjänstepensionsdirektivets regler. Det finns också en oro för att konkurrensen
snedvrids på försäkringsmarknaden, genom att olika regler kommer att gälla för
tjänstepensionsverksamhet beroende på om den bedrivs i ett försäkringsbolag eller
ett tjänstepensionsföretag. Man har också pekat på att privata pensionsförsäkringar,
som liknar tjänstepensionsförsäkringar, kommer att sorteras in under Solvens 2
reglerna och menar att samma regler bör gälla för samma risker.29 Dessutom kan
27
Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68
Man kan också fråga sig om livbolagen och Finansinspektionen följt det nuvarande
Tjänstepensionsdirektivet som varit i kraft sedan 2003. Att det skulle vara dyrt att skilja
tjänstepensionsverksamheten från övrig försäkringsverksamhet torde kunna ifrågasättas eftersom
försäkringsbolag med blandad verksamhet sedan den 3 juni 2003 i enlighet med det nu gällande
Tjänstepensionsdirektivet ska hålla alla tillgångar och skulder som hänför sig till denna verksamhet,
(tjänstepensionsverksamhet), fullständigt åtskilda från, förvaltas och hanteras skilt från
försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan någon möjlighet till överföring. (Något som den svenska
lagstiftaren och Finansinspektionen missat?). Se artikel 4 direktiv 2003/41 om verksamhet i och tillsyn
över tjänstepensionsinstitut. Se även Pensionsnyheterna 25 augusti; Problemet för Skandia och
Länsförsäkringar är sannolikt att de i sina portföljer har blandat ihop kortfristigt försäkringssparande och
annat privat pensionssparande med långsiktigt tjänstepensionssparande. Det gör det svårt för dem att
separera dessa verksamheter, skriver Tomas Flodén och avslutar så här: I stället för att försöka stoppa
regelverk som gynnar svenska tjänstepensionssparare borde Fagerman/Dunér arbeta för att även deras
kunder kan dra fördel av de bättre reglerna.
29
Finansinspektionens ståndpunkt är att avgiftsbestämda tjänstepensionsförsäkringar i princip är identiska
med privata pensionsförsäkringar. I den mån förmånsbestämda tjänstepensionsförsäkringar kan sägas ha
28
11 (26)
kostnaderna för tillsyn öka om Finansinspektionen ska hantera två olika regelverk i
stället för ett. Sammanfattningsvis kan det bli dyrare för konsumenterna och också
en ökad risk.
Förespråkare för Tjänstepensionsdirektivet menar att tjänstepensionsverksamhet
skiljer sig från annan försäkringsverksamhet, bland annat genom sin starka bindning
till arbetsmarknaden och långsiktiga åtaganden. 30 Möjligheterna att anpassa
lagstiftningen till just tjänstepensionsverksamhet finns genom
Tjänstepensionsdirektivet, men det ställer krav på att lagstiftaren i Sverige också
utnyttjar dessa möjligheter när man tar fram de svenska regler som ska genomföra
direktivet. Därför bör också lagstiftningen anpassas till dessa särförhållanden som
bland annat handlar om företagsstyrning, information och kapitalkrav. Att låta
Solvens 2 få genomslag skulle bli dyrt för arbetstagarna och möjligheterna att
förebygga de risker som är förknippade med långa investeringar skulle bli sämre.
Kapitalkrav
Den fråga som diskuterats mest och som har en avgörande betydelse för om det blir
stor eller liten skillnad i praktiken mellan Solvens 2 och Tjänstepensionsdirektivet
handlar om kapitalkrav.31
Att införa kapitalkrav som är lägre än de som Solvens 2 föreskriver är den åtgärd
som skulle kunna åstadkomma en väsentlig skillnad mellan de två regelverken.
Tjänstepensionsdirektivet reglerar inte frågan om kapitalkrav och det är upp till varje
medlemsland att bestämma hur man vill ha det.
Om exempelvis ett bolag investerar en miljard kronor i vindkraft, (som är en
långsiktig investering), skulle bolaget, enligt Solvens II reglerna, behöva avsätta nära
hälften, i en kapitalbuffert32. Om bolaget i stället investerar samma summa i aktier,
(som är en kortsiktig investering), sjunker kravet på avsättning till 220 miljoner.
Genom att tillåta lägre kapitalkrav, behöver inte lika mycket avsättas i en
kapitalbuffert. Då möjliggörs effektivare, långsiktig kapitalförvaltning, och sannolikt
skulle pensionssparande i svenska tjänstepensionsföretag gynnas. De svenska
tjänstepensionsföretagen ges samtidigt goda förutsättningar att konkurrera på en
en annan, lägre risk kommer detta kunna tas hänsyn till i det nya riskkänsliga solvensregelverket för
försäkringsföretag, Solvens 2. Finansinspektionens remissvar den 19 december 2014, angående En ny
reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)
Riskinnehållet och formerna för tjänstepensionsåtagandet är därmed enligt
Finansinspektionen inte i sig en grund för särbehandling.
30
Se: Debatt i Sverige; Pensionsnyheterna; The adoption of the IORP Directive in 2003 acknowledges the
importance of workplace pensions in supplementing declining public pension benefits.
http://www.pensionseurope.eu/iorp-directive
31
NYHETSBREVET PENSIONER & FÖRMÅNER - Nytt om pensioner | 7 april 2016 11:54, Tomas
Flodén: Dåliga kapitalkrav i Solvens 2.
32
En kapitalbuffert är till för att skydda konsumenternas (arbetstagarnas) tillgångar genom att minska
risken för att företaget går i konkurs men också för att skydda det finansiella systemet.
Kapitaltäckningsregelverket innehåller krav på upprätthållande av kapitalbuffertar. Det finns även olika
typer av kapitalbuffertar: kapitalkonserveringsbufferten, den kontracykliska kapitalbufferten,
kapitalbuffertar för systemviktiga institut och systemriskbufferten. Se
http://www.fi.se/Regler/Kapitaltackning/Kapitalbufferter/
12 (26)
europeisk tjänstepensionsmarknad. Sätts kapitalkravet för lågt innebär det givetvis
också en risk för spararna. Att sätta kapitalkraven för tjänstepensionsföretagen på
samma nivå som Solvens 2 har bland annat beskrivits som olyckligt och ett hot mot
det svenska pensionssystemet.33
Försäkringsdistributionsdirektivet (IDD-direktivet)
Europeiska rådet antog slutgiltig version av IDD den 14 december 2015.
Medlemsstaterna har nu två år på sig att genomföra direktivet, som därmed ska
träda i kraft senast vid årsskiftet 2017/2018. En utredning har tillsatts av regeringen
som just nu arbetar med hur de svenska reglerna bör utformas för att införliva
direktivet i svensk rätt. Ett förslag kommer att remitteras i slutet av 2016.
Direktivets syfte är att förbättra konsumentskyddet vid försäljning av
försäkringsprodukter genom bl.a. ökade krav på transparens. Alla som säljer
försäkringsprodukter kommer att omfattas34 av bestämmelserna, som bland annat
innebär att kundens intressen måste gå framför egna. Reglerna har uppfattats som
strängare än de som gäller i dag i Sverige med krav på bland annat information om
priser och kostnader samt om säljarens ekonomiska incitament att sälja en viss
produkt, (provision, kick-backs, etc). Direktivet är ett minimi-direktiv, det vill säga
sätter den lägsta standarden. Det innebär exempelvis att det fortfarande är möjligt att
införa förbud mot provisioner.35
Direktivet om intjänande och bevarande av pensionsrättigheter
Direktivet antogs av medlemsstaterna i april 2014 och innehåller minimikrav på
kompletterande pensionssystem, det vill säga tjänstepensioner, (tidigare
”flytträttsdirektivet”).
Direktivet syftar till att göra det lättare för arbetstagare att få tillgång till
kompletterande pensionssystem. Bestämmelserna innebär bland annat ett förbud
mot långa kvalifikationstider.36 Eventuella åldersgränser för när man kan börja
förvärva intjänade pensionsrätter får inte vara högre än 21 år. Byter en arbetstagare
arbetsgivare innan kvalifikationstider eller åldersgränser uppnåtts ska arbetstagaren
kompenseras om avgifter har betalats in. Medlemsstaterna ska även säkerställa att
arbetstagare kan bevara sina förvärvade pensionsrättigheter i det system där de
förvärvades. Medlemsstaterna kan tillåta att rättigheterna inte bevaras utan istället,
med arbetstagarens samtycke, betalas ut så länge beloppet inte överskrider ett
tröskelvärde som medlemsstaten har fastställt. Genom direktivet införs även
33
Dåliga kapitalkrav i Solvens 2, Nyhetsarkivet Pensioner och Förmåner, 7 april 2016.
Det nuvarande direktivet gäller bara för försäkringsförmedlare. Med de nya reglerna kommer även
anställda på försäkringsbolag som säljer försäkringar att omfattas.
35
Per Bolund, Finansmarknadsminister har emellertid angivit att man inte vill gå så långt som ett
totalförbud mot provisioner, Pensionsnyheterna, 6 september 2016.
36
Exempelvis om en arbetstagare måste vara anställd en viss tid för att tjäna in rätt till pension får denna
kvalifikationstid vara högst tre år.
34
13 (26)
gemensamma regler om information till arbetstagare om hur deras
pensionsrättigheter påverkas av att anställningen upphör.
I Sverige presenterades utredningen; Villkor för intjänande och bevarande av
tjänstepension37, sitt förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Utredningen
konstaterar de svenska kollektivavtalen ”redan synes uppfylla direktivets krav” och
konstaterar att direktivets praktiska betydelse för svenska förhållanden är begränsad.
Trots detta har utredningen valt att föreslå en lag i förebyggande syfte. En lag som
genomför bestämmelserna i svensk rätt för att förhindra att det i Sverige i framtiden
kan utformas villkor som strider mot direktivets bestämmelser. Direktivet ska
införlivas i svensk rätt senast den 21 maj 2018. Lagen föreslås emellertid träda i kraft
redan den 1 januari 2018.38
Tillräckliga pensioner - adequacy - och 2015 års pensionsrapport
Den grupp i befolkningen som är äldre än 65 år växer medan den andel som
förvärvsarbetar minskar. Utvecklingen är densamma i alla EUs medlemsländer.
Dessa förändringar innebär utmaningar för pensionssystemen. Mycket
uppmärksamhet har riktats mot utformningen av finansiellt hållbara pensionssystem,
medan frågor om pensionen räcker till en dräglig levnadsstandard hamnat i
bakgrunden. I EU politiken har emellertid ”adequacy” fått förnyad aktualitet genom
EUs rapportering om pensioner.
I början av oktober 2015 släppte EU-kommissionens Kommitté för socialt skydd den
andra upplagan i sin rapportserie om hållbarhet och tillräcklighet i medlemsstaternas
pensionssystem. Rapporten undersöker i vilken utsträckning medlemsstaternas
pensionssystem klarar att erbjuda pensionärer tillräcklig inkomst och
fattigdomsskydd. Ministerrådet (EPSCO) ställde sig under sitt möte i oktober bakom
rapportens slutsatser.39
Vad har EU med pensioners tillräcklighet att göra?
EU har ingen behörighet att bestämma om pensionerna, men medlemsstaterna har
gett EUs institutioner uppdraget att rapportera om utvecklingen 40 och att stödja och
komplettera medlemsstaternas socialpolitiska verksamhet.
37
SOU 2016:51
Remissvar ska sändas till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 12 december 2016. PTKs kansli
har varit delaktig i framtagandet av bestämmelserna både under beredningen i EUs institutioner samt i
den referensgrupp som bildades av den svenska utredningen och förbereder för närvarande ett remissvar.
39
Ministerrådets möte 5 oktober 2015, pressmeddelande 12670/15
40
Pensionssystemens utformning är en fråga som faller under EU-medlemsstaternas nationella
normgivningskompetens. Att frågor om pensionsnivåers tillräcklighet uppmärksammas inom EU finner sitt
rättsliga stöd i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (EUF) art 9 och 153 vilka stadgar att EU i
genomförandet av sin politik ska beakta krav som är förknippade med främjandet av garantier för socialt
skydd och att EUs institutioner ska stödja och komplettera medlemsstaternas socialpolitiska verksamhet.
EU-kommissionens Kommitté för socialt skydd ska utföra det understödjande uppdraget och även främja
samarbetet mellan medlemsstaterna och EU-kommissionen. I kommitténs uppgifter ingår bland annat att
övervaka situationen och politiken för socialt skydd samt att sammanställa rapporter och yttranden inom
38
14 (26)
Pensioner uppmärksammades också särskilt i EU:s framtidsstrategi EU2020, (vilken
PTK skrivit om i EU-rapport nr 2-2010). I samband därmed bildades också
Kommittén för socialt skydd som publicerar rapporter som fått stor uppmärksamhet.41
Utmaningarna är tydliga
Rapporterna från Kommittén för socialt skydd visar på ett antal stora utmaningar,
gemensamma för EU-s medlemsstater. Att rapporterna betraktas som betydelsefulla
beror framförallt på att materialet som sammanställts bygger på vetenskapliga och
öppet redovisade mätmetoder och slutsatser. Utmaningarna blir tydliga med
utgångspunkt i de demografiska förändringar som sker och kan förutses. Den
grundläggande frågan är; Kommer pensionerna att räcka till?
Enligt uppgifter från Eurostat avseende perioden 2004 till 2014 har
befolkningsandelen i EU bestående av personer 65 år eller äldre ökat från 16,4 % till
18,5 %, medan gruppen 15 – 64 år minskat från 67,2 % till 65,8 %. Trenden
förväntas fortsätta under kommande decennier, år 2040 bedöms gruppen 65 år eller
äldre utgöra nästan 27 % av befolkningen.42 Andelen pensionärer i Europa är och
bedöms i framtiden fortsätta vara större än i någon annan världsdel. Wall Street
Journal kallar utvecklingen med färre födslar och längre förväntad livslängd för en
demografisk tsunami som få är förberedda inför.43
Tillräcklig pension – vad är det egentligen?
En tillräcklig pension avser att ersätta inkomstbortfallet vid pensionering samt att
skydda individen från fattigdom genom att tillförsäkra denne inkomster motsvarande
existensminimum, (skälig levnadsnivå). 44 I kommitténs rapporter utgår man från
Eurostats begrepp risk för fattigdom för att beskriva den grupp vars inkomster efter
skatt understiger 60 % av den nationella medianinkomsten.
uppdraget (EUF 160). En arbetsgrupp under kommittén för socialt skydd sammanställer rapporten om
pensioners tillräcklighet vars slutsatser presenteras för EUs ministerråd som kan besluta att anta dem.
41
Kommitténs rapport är ett led i EUs framtidsstrategi kallad EU 2020. Framtids-projektet grundades mot
bakgrund av finanskrisen och presenterades av dåvarande ordförande Barroso som ett avgörande steg
mot målen om bland annat social sammanhållning, fler arbetstillfällen och fattigdomsbekämpning. 2015
års rapport om pensioners tillräcklighet är den andra upplagan i serien (första upplagan publicerades
2012) och bidrar tillsammans med kommissionens åldrandeutredning till att ge en tydlig bild av de
socialpolitiska utmaningarna kring en åldrande befolkning och medlemsstaternas möjlighet att
tillhandahålla tillräckligt inkomstskydd för pensionärer. Se även EU-kommissionens grönbok om
tillräckliga, hållbara och trygga pensionssystem i medlemsstaterna (COM(2010)365 final).
42
http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Population_structure_and_ageing
Uppgifterna består av medelvärdet av den samlade utvecklingen i alla medlemsstater. Enligt Eurostat är
trenden emellertid densamma i alla medlemsstater och även i EFTA-länderna samt länder som kandiderar
till EU-medlemskap. För Sverige har utvecklingen gått enligt följande: personer 65+ ökat från 17,2 %
(2004) till 19,4 % (2014), andelen 15-64 år minskat från 65 % (2004) till 63,5 % (2014).
43
WSJ den 6 mars 2016 (http://www.wsj.com/articles/europe-faces-pension-predicament-1457287588)
44
”Pension adequacy in the European Union 2010-2050”, European Union, 2012, s. 27 (2012 års rapport)
15 (26)
Inkomstskillnader, fattigdom och allvarlig materiell fattigdom
I syfte att undvika de problem som det relativa fattigdomsbegreppet innebär – bl.a.
att det mäter inkomstskillnader snarare än fattigdom – tillämpas även ett
kompletterande absolut mått som kallas allvarlig materiell fattigdom.45 Detta mått
innebär att hänsyn tas till förmågan att betala för grundläggande produkter och
tjänster.
De värden som tas fram för att ange risk för fattigdom respektive för allvarlig materiell
fattigdom utgör extremvärden ligger till grund för att definiera grupper som riskerar att
inte få tillräcklig pension.
Både 2012 års och 2015 års rapporter om tillräcklig pension tillämpar även
begreppet fattigdomsintensitet för att utröna inkomstförhållandena för en typisk fattig
person, det vill säga medianinkomsten för personer som lever i risk för fattigdom.46
Eurostats olika mått ger en detaljerad bild av den grupp som saknar tillräckliga
pensioner.
Risk för fattigdom som andel av befolkning bland EU:s medlemsstater, 2013
Källa: Eurostat
Från lön till pension - vad är skillnaden?
Övergången från arbetsliv till pension = övergång från lön till pension
45
2012 års rapport, s. 60 och 2015 års rapport, vol 1, s. 66. Allvarlig materiell fattigdom innebär en
oförmåga att att betala minst för fyra av nio poster som inkluderar kostnad för bostad, värme till bostad,
oförutsedda utgifter, äta kött eller protein regelbundet, åka på semester, köpa en TV, köpa tvättmaskin,
köpa bil och köpa telefon.
46
“The 2015 pension adequacy report: current and future income adequacy in old age in the EU”, 2015,
vol 1, s. 67 (2015 års rapport)
16 (26)
För att studera övergången från arbetslivet till tillvaron som pensionär har kommittén
för socialt skydd också utvecklat begreppet TRR (Theoretical Replacement Rate)
som används för att beskriv proportionerna mellan inkomsten före och efter pension.
TRR ger följaktligen en alternativ bild av pensioners tillräcklighet genom att mäta i
vilken utsträckning de samlade pensionsinkomsterna ersätter de tidigare
förvärvsinkomsterna. Med andra ord, i vilken mån pensionären kan bibehålla sin
tidigare levnadsstandard.47
Skattesubventionerad service – vad är den värd?
Skälig levnadsnivå baseras dock inte endast på pensionsinkomster. Det allmänna
erbjuder äldre särskild service och olika former av subventioner som bidrar till att
höja levnadsstandarden. För att kunna mäta just pensionsinkomsternas betydelse för
fattigdomsbekämpning efterfrågades i 2012 års pensionsrapport uppgifter från
medlemsstaterna om arten och omfattningen av service riktad till äldre. 48 I 2015 års
rapport beskrivs ett stort urval av det allmännas service- och välfärdsåtaganden och
subventioner, som t.ex. tillgång till sjuk- och äldrevård samt bostadsbidrag.49 I
OECDs rapport från 2013, som Kommittén för social skydd hämtar många av sina
uppgifter från, konstaterar man att den offentliga sektorns service spelar en
avgörande roll i fattigdomsbekämpning – i synnerhet i de nordiska länderna – och
väntas få en ökande betydelse i framtiden.50
Nuläge - 2015 års pensionsrapport
Med hjälp av metoderna som beskrivs ovan tecknar 2015 års pensionsrapport en bild
av den grupp som lever i risk för fattigdom och vilka subgrupper som är särskilt
utsatta.51
Skillnaderna mellan länderna inom EU är stora i fråga om risk för fattigdom. Med
undantag för de fattigaste EU-medlemsstaterna är pensionärer inte mer utsatta för
risk för fattigdom än befolkningen i stort.
Skillnaderna är dock stora mellan olika åldersgrupper efter pensionering, i synnerhet
i de nordiska länderna.
”Pension…”, 2012, s. 142. Även OECD använder en motsvarande metod, se Pensions at a Glance
2013: OECD and G20 Indicators, 2013, s. 61.
48
2012 års rapport, s. 136-137
49
2015 års rapport, vol 1, s. 85 ff.
50
Pensions at a Glance 2013: OECD and G20 Indicators, 2013, s. 105
51
Marianne Thyssen, kommissionär med ansvar för bland annat arbetsmarknadsfrågor, angav i samband
med publiceringen av 2015 års rapport att pensionssystemens finansiella hållbarhet förutsätter att fler får
möjlighet att arbeta längre upp i ålder samt att medlemsstaterna investerar i kompetensutveckling och
hälsofrämjande åtgärder. Rapporten består av två delar där första volymen berör generella frågor på
Europeisk nivå och jämförelser mellan medlemsstaterna. Den andra volymen innehåller landrapporter och
redogörelser för landspecifika utmaningar för att nå målet att erbjuda pensionärer tillräcklig inkomst och
skydd mot fattigdom.
47
17 (26)
I Sverige, där skillnaderna är störst, befinner sig ca tio procent i gruppen 65-74 år i
risk för fattigdom varefter den ökar med mer än tio procentenheter från 75 års ålder.
För den äldre åldersgruppen är risken för fattigdom betydligt högre än befolkningen i
övrigt.52
Könsaspekterna får stor uppmärksamhet i rapporten som anger att kvinnor generellt
är överrepresenterade när det handlar om risk för fattigdom. I de flesta
medlemsstater, liksom i Sverige, är kvinnors genomsnittliga inkomst av pension
betydligt lägre än motsvarande genomsnittsinkomst för män53. Kvinnliga
pensionärers risk för fattigdom har också ökat betydligt mer i Sverige än EUgenomsnittet under perioden 2005-2013.54 Fattigdomsintensiteten – som mäter hur
långt under fattigdomsmåttet de flesta fattigpensionärer befinner sig – var emellertid
betydligt lägre i Sverige än EUs genomsnitt.55 År 2012 levde nästan var fjärde kvinna
i åldersgruppen över 65 år i risk för fattigdom, till skillnad från var tionde man i
samma grupp. Gruppen fattiga kvinnliga pensionärer bedöms dock minska de
kommande tjugo åren på grund av kraftigt ökande andel kvinnor med full
intjänandetid.56
Prognosen avseende pensionsinkomsternas tillräcklighet för år 2053 är dyster i
jämförelse med dagens pensionsnivå. För personer med ett arbetsliv som spänner
över 40 år bedöms de totala pensionsinkomsterna i termer av TRR sjunka
märkbart.57 Mot denna bakgrund drar rapportförfattarna slutsatsen att det framtida
pensionssystemet ställer krav på längre intjänandetid och högre pensioneringsålder.
För att behålla dagens nivå av TRR bedöms även pensionering vid 67 års ålder som
otillräckligt. De högre kraven på lång intjänandetid medför också att personer med
kortare arbetsliv exponeras för risk för fattigdom.58
Vad gör arbetsmarknadens parter?
Arbetsmarknadens parter på europanivå har sedan lång tid arbetat med de
utmaningar som den förändrade demografin innebär. EFS59 reagerade snabbt på
EU-kommissionens grönbok om pensioner år 2010 i vilken höjning av
52
2015 års rapport, vol 1, s. 68-69
För personer i åldersintervallet 65-79 är skillnaden i pension mellan män och kvinnor i Sverige ca 31 %
(2012), EU-genomsnitt ca 40 % (2012).
54
2015 års rapport, vol 1, s. 73
55
2015 års rapport vol 1 s. 71
56
2015 års rapport vol 2, s. 343-344.
57
I fallet Sverige bedöms TRR sjunka från ca 70 % (2013) till ca 59 % (2053) för en person med 40 års
arbetsliv och pensionering vid 65 års ålder, se sid 348 ff i 2015 års rapport vol II.
58
2015 års rapport vol 2, s. 348.
Pensionsmyndighetens rapport Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet (21 mars
2016), s. 4. Se även EU-kommissionens landrapport om Sverige (SWD(2016) 95 final) som också
uppmärksammar risker för fattigdom för gruppen asylsökande. Att denna grupp kan komma att i viss
utsträckning bestå av invandrare som uppbär bland annat garantipension och äldreförsörjningsstöd
framgår även av Pensionsmyndighetens rapport Asylinvandringens ekonomiska effekter på
pensionssystemet som konstaterar att invandrare i genomsnitt har både lägre sysselsättningsgrad och
antal år med inkomst i Sverige.
59
EFS; förkortningen står för den Europeiska fackliga samorganisationen, på engelska The European
Trade Union Confederation, (ETUC).
53
18 (26)
pensionsåldern nämndes som en central åtgärd för att komma till rätta med
finansieringen av pensioner. I sin kommentar betonade EFS att en förändring av
pensionsåldern inte ensam löser några problem, utan snarare bidrar till att
individualisera ett strukturellt problem. En sådan åtgärd behöver kompletteras med
insatser för kompetensutveckling och förbättrad arbetsmiljö.60
Under 2016 ska arbetsmarknadens parter inom ramen för den sociala dialogen
förhandla om ett autonomt ramavtal om aktivt åldrande.61 Förhandlingarna som har
rönt viss uppmärksamhet ska behandla bland annat frågeställningar om hur man ska
förmå äldre arbetstagare att stanna kvar i arbetslivet längre och hur man kan
genomföra förbättringar av arbetsmiljön till att vara bättre anpassad för äldre
arbetstagare. Initiativet om aktivt åldrande kan betraktas som ett svar på kommitténs
rapport, från 2012, om pensionernas tillräcklighet. 62 I rapporten slogs fast att
pensionsnivåns tillräcklighet, det vill säga dess förmåga att tillgodose pensionärer
med en tillräcklig inkomst, hamnat i skuggan av frågorna som rör pensionssystemens
finansiella hållbarhet. För att hantera framtida problem med otillräckliga pensioner
och undvika strukturella risker för fattigdom för vissa grupper uppmanades
arbetsmarknadens parter att överenskomma om gemensamma riktlinjer med syftet
att få människor att arbeta längre samt att skapa arbetsmiljömässiga förutsättningar
för detta.63
”Hur vi ska säkra pensioner som är tillräckliga, trygga
och hållbara för dagens och framtidens pensionärer
har därför fått berättigad uppmärksamhet i den
allmänna debatten. […] Vissa länder är på rätt väg
när det gäller finansiellt hållbara pensionssystem. […]
Framtiden ser dock inte så ljus ut i fråga om
pensionernas tillräcklighet,” förklarade Marianne
Thyssen, kommissionär för sysselsättning,
socialpolitik, kompetens och rörlighet på
arbetsmarknaden, under World Pension Summit i
Haag den 10-11 september 2015.
60
ETUC Resolution Towards Adequate Pension Systems, Executive Committee 13-14 oktober 2010.
Med i förhandlingarna är följande organisationer: Business Europe, CEEP, UEAPME, ETUC samt
samarbetskommittén Eurocadres/CEC.
62
Även i EU-kommissionens vitbok om tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner (COM
(2012) 55 final) diskuteras reformåtgärder om att stödja ett längre arbetsliv, men även bredare anslag om
att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden och att begränsa tillgången till förtida
pension.
63
2012 års rapport, s. 10.
61
19 (26)
RESAVER - Ett paneuropeiskt pensionssystem för forskare
Initiativet att skapa ett särskilt europeiskt tjänstepensionssystem för forskare togs
2012 för att stärka europeisk forskning.64
Grundtanken är att modern vetenskap och forskning bygger på samverkan mellan
institutioner, näringsliv och stater. Forskning på hög nivå är därför beroende av att
forskare är rörliga, det vill säga, att de utan hinder kan byta arbetsgivare och röra sig
mellan universitet och företag i skilda länder. Pensioner identifierades som ett sådant
hinder.
Att byta jobb och därigenom få en ny arbetsgivare i ett annat land innebär i de flesta
fall också nya villkor för tjänstepensionssparandet. Att ha många olika
pensionsförsäkringar är nästan undantagslöst en förlustaffär i jämförelse med att ha
en (bra) försäkring. Att byta jobb och därmed också få en ny pensionslösning är inte
alltid fördelaktigt. De kostnader som uppstår för att köpa en ny försäkring varje gång
innefattar också löpande förvaltnings- och administrationskostnader för varje
försäkring. Kostnaderna riskerar att urholka sparandet. Eftersom sparkapitalet inte
heller är samlat, finns också risk för att sparandet förräntas dåligt. Att dessutom ha
sitt pensionssparande spritt i olika länder och därmed reglerat på olika sätt kan bli en
riktigt dålig affär för en enskild person.
För arbetsgivare som är beroende av kompetens som finns i andra länder kan frågor
som handlar om pension vara komplicerade, både administrativt och ekonomiskt
men också viktiga ur ett konkurrensperspektiv. Arbetsgivare i forskningsintensiva
branscher i Europa har länge tittat avundsjukt på USA där regelverken uppfattas som
enklare och bidrar till bättre förutsättningar att lyckas med att erbjuda bra
pensionslösningar och därmed också till att rekrytera den bästa kompetensen. 65
För att främja rörligheten för forskare beslutade EU-kommissionen att stödja
etableringen av ett skräddarsytt tjänstepensionssystem för offentliga och privata
organisationer som bedriver forskning och utveckling.
Genom RESAVER ska forskare inte behöva förändra sitt pensionssparande när de
byter arbetsgivare och flyttar mellan olika länder. Tanken är att forskare ska behålla
en och samma försäkring oavsett för vem eller var de arbetar. Till fördelarna med
64
Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic
and Social Committee and the Committee of the Regions, A Reinforced European Research Area
Partnership for Excellence and Growht, COM(2012) 392 final. - The European Research Area (ERA) is a
system of scientific research programmes integrating the scientific resources of the European Union (EU).
Since its inception in 2000, the structure has been concentrated on multinational cooperation in the fields
of medical, environmental, industrial, and socioeconomic research. Se även artikel 176, fördraget om den
Europeiska unionens funktionssätt samt http://www.resaver.eu/. Similar systems are established in the US
and Japan. För mer information om RESAVER, se: http://www.resaver.eu/
65
“Think of resaver as a competitive issue. We’ll continue to lose researechers to the US, where there’s
single pension plans no matter where you move…, Science/Business, Eanna Kelly, 7 January 2015.
RESAVER liknar ITP 1 i många avseenden. Bland konstruktörerna av RESAVER finns också några
skandinaver som sneglat norrut. Att utforma pensionssystem som är ”enkelt” är ett motiv för RESAVER.
Pensionssystemet är uppbyggt för att hantera premiebestämda pensioner och innebär i korthet att
arbetsgivarens skyldigheter begränsas till att betala in premier. Om arbetstagaren slutar arbeta, upphör
också arbetsgivarens ansvar för pensionen helt.
20 (26)
RESAVER anges också lägre kostnader för förvaltning av pensionskapital och
administration samt investeringsalternativ av mycket hög klass.
I dag är RESAVER öppet för alla organisationer, privata och offentliga som bedriver
forskning och utveckling inom EES-området.
EU-kommissionen har beviljat 4 miljoner Euro för uppstarten av RESAVER.
Finansieringen sker över EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.
Ett konsortium, ett tjänstepensionsföretag och en pensionsfond
2014 bildades ett konsortium av ett antal arbetsgivare 66 med huvuduppgiften att bilda
en pensionsfond och ett tjänstepensionsföretag.
Konsortiet har med stöd av företaget Aon Hewitt etablerat ett tjänstepensionsföretag i
Belgien, som har till uppgift att förvalta pensionsfonden och administrera pensioner
inom ramen för RESAVER.
Arbetsgivare kan i dag ansluta sig till det konsortium som utvecklat RESAVER. Ett
krav är att arbetsgivaren sysslar med forskning och utveckling. 67 Konsortiets framtida
roll är att ansvara för den fortsatta utvecklingen av pensionsplanen och att utöva en
styrande funktion över tjänstepensionsinstitutet.68
Tjänstepensionsinstitutet beräknas påbörja sin verksamhet under hösten 2016.
Konsortiet har under 2016 utsett ett antal leverantörer av tjänster till RESAVER.
BlackRock Inc. har utsetts för att ge stöd vid investeringar, Previnet S.p.A, (som
bland annat att sköter administrationen av NATO’s pensionsplan), administrativa
tjänster. Till leverantör av revisionstjänster och compliance har Deloitte, BDO LLP
och Lidian DCVBA utsetts.
Hur fungerar RESAVER?
I praktiken kan alla organisationer som bedriver forskning anmäla sitt intresse för att
ansluta sig till RESAVER genom fylla i ett anmälningsformulär som finns på nätet. En
organisation kan exempelvis vara ett privat företag, ett statligt universitet eller ett
forskningsinstitut.
66
The Founding Members of the RESAVER Consortium are as follows: Organisations based in Austria:
Technical University of Vienna, Organisations based in Hungary: Central European University (CEU),
Organisations based in Italy: Elettra-Sincrotrone Trieste S.C.p.A, Central European Research
Infrastructure Consortium (CERIC-ERIC), Fondazione Edmund Mach, Fondazione Istituto Italiano di
Tecnologia, Organisations based in the Netherlands: The Association of Universities (VSNU).
67
Forskning och utveckling har inte definierats särskilt. Enligt uppgift kan arbetstagare som arbetar inom
medicin och hälsovård omfattas, men även ingenjörer, ekonomer eller historiker. Det finns ingen formell
gräns för hur stort eller litet en organisation ska vara för att ansluta sig, men enligt uppgift är RESAVER
konstruerat för medelstora företag och större.
68
Konsortiet har valt att etablera tjänstepensionsinstitutet i enlighet med belgisk lagstiftning och i övrigt i
enlighet med det så kallade iorp-direktivet. Direktivets målsättning är allmänt att åstadkomma en inre
marknad för tjänstepensioner i EES-området.
21 (26)
Efter att anmälan godkänts av konsortiet kan en pensionsplan tas fram för
organisationen. Pensionsplanen utarbetas i enlighet med lagstiftningen i det land där
organisationen bedriver sin verksamhet. Villkoren i en pensionsplan kan därför
variera från land till land, men också från företag till företag. Inom ramen för
RESAVER finns också vissa grundläggande minimivillkor som måste uppfyllas för att
planen ska kunna godkännas. Dessa villkor har utarbetats av konsortiet och kommer
att offentliggöras, sannolikt under hösten 2016, efter godkännande av
finansinspektionen i Belgien. Villkoren anger grundläggande krav som kan ställas på
en pensionsplan och följer de EU-direktiv som antagits på området.69
En pensionsplan inom ramen för RESAVER kan vara beslutad av organisationen det
vill säga arbetsgivaren ensam eller i förhandlingar arbetstagarorganisationer i form
av ett kollektivavtal.70 Vid utarbetandet av planen bistår RESAVER med experthjälp.
Enligt uppgift från RESAVER kan alla anställda forskare omfattas av en
tjänstepensionsplan inom ramen för RESAVER, men även forskare som har tillfälliga
anställningar och som kommer från länder utanför EES-området och administrativ
personal som inte är forskare men som arbetar inom samma organisation. En
arbetsgivare kan också välja att endast tillfällig personal ska omfattas av RESAVER,
men inte personal som är fast anställda. Under förutsättning förstås att de nationella
bestämmelserna tillåter detta.
När en tjänstepensionsplan utarbetats för en organisation inom RESAVER ska
planen godkännas av den belgiska finansinspektionen. Därefter notifierar den
belgiska inspektionen, motsvarande myndighet i det land. där organisationen och de
anställda finns. Därefter kan premier börja betalas i enlighet med planen.
Arbetet med RESAVER har kommit längst i Italien och Ungern där arbetsgivare
initialt visat stort intresse. Under 2015 och 2016 har intresset för RESAVER ökat
särskilt i Norge, Danmark, Luxembourg, Nederländerna, Spanien och Tyskland. I
dagsläget har 287 olika arbetsgivare inom EES-området visat intresse för att ansluta
sig. De flesta finns inom offentlig sektor. En representant för RESAVER uppger att
det varit svårt att bedöma intresset för RESAVER i Sverige.
69
Villkoren omfattar exempelvis inte storleken på premier. Avsikten med RESAVER är inte att
harmonisera eller påverka existerande pensionsplaner eller pensionslösningar eller det sätt på vilket
sådana planer beslutas.
70
För svensk del skulle exempelvis ITP-planen rent tekniskt kunna utgöra en mall för en ”RESAVER-plan”.
Premierna, som teoretiskt sett skulle kunna vara i nivå med de premier som arbetsgivare betalar för ITP,
skulle emellertid inte betalas till de upphandlade bolagen inom ITP-planen, utan till det särskilda
Tjänstepensionsinstitutet i Belgien, som sköter administrationen. Pensionssparandet skulle också
investeras i the RESAVER-FUND.
22 (26)
ARBETSMILJÖ
Ny dom från Europadomstolen om arbetstagares integritetsskydd
Var går gränsen mellan arbete och privatliv? Europadomstolens bedömning av vad
som är privat på jobbet sätter nya gränser.
Målet handlar om en arbetstagare som sagts upp på grund av misskötsel, efter att
arbetsgivaren upptäckt att han använt en chattfunktion i privat syfte.7172
Arbetstagaren, Barbulescu, ansåg att uppsägningen var felaktig, eftersom
arbetsgivaren övervakat hans chattkonversationer. Detta menade Barbulescu var ett
brott mot Europakonventionens skydd för privatlivet.
Europadomstolen avslog Barbulescus talan med röstsiffrorna sex mot en. I sin
prövning fäste domstolen stor vikt vid att arbetsgivaren i en intern policy uttryckligen
förbjudit privat användning av företagets utrustning samt gjort personalen
uppmärksam på att deras arbete kunde övervakas.
Barbulescus chattande omfattades inte av principen om en rimlig förväntan på ett
skyddat privatliv när han använde företagets dator.73 Här befäster domstolen den
princip om anställdas integritetsskydd som grundlagts genom målen Halford ./. UK
och Copland ./. UK. En rimlig förväntan om skyddat privatliv kan generellt sägas
finnas på arbetsplatser där arbetsgivaren uttryckligen tillåter användning av
arbetsutrustning för privat kommunikation i företagets policy eller på annat sätt
accepterat användandet. Under sådana förutsättningar tillåts inte arbetsgivaren att
övervaka arbetstagarnas kommunikation.
I Europadomstolen hade en av ledamöterna en skiljaktig mening. Hen betonade
internets allmänt stora betydelse för människors möjlighet att utnyttja sin
yttrandefrihet och rätt att kommunicera med andra. En svepande policy om
övervakning av de anställdas internetanvändning kan inte anses vara proportionell
med hänsyn till att sådan övervakning kan omfatta personliga uppgifter som är
särskilt skyddsvärda. En inskränkning av rätten till skydd för privatlivet ställer krav på
den anställdes samtycke samt att företagens riktlinjer tar hänsyn till den
proportionalitetsprincip och de kriterier som bygger på EUs dataskyddsdirektiv.74
71
Europadomstolens dom den 12 januari 2016, Bârbulescu ./. Rumänien.
Artikel 8 i Europakonventionen stadgar dels en rätt till respekt för privatlivet och för korrespondens, dels
en skyldighet för det allmänna att tillse att envar kommer i åtnjutande av rättigheten. Statens skyldighet i
8.2 innebär vidare en förpliktelse för de offentliga myndigheterna i konventionsstaterna att bevaka så att
den enskildes rätt skyddas även i horisontellt led, t.ex. i förhållande till dennes arbetsgivare.Motsvarande
skydd gäller även i fråga om yttrandefrihet (se Europadomstolens dom den 12 september 2011 Sanchés
m.fl. ./. Spanien och AD 2012 nr 25).
73
Se även Arbetsdomstolens mål 2012 nr 25 och 2015 nr 61 om betydelsen av företags interna riktlinjer
som utfyllnad av den allmänna lojalitetsplikten.
74
En särskild arbetsgrupp har tagit fram kriterier för tillämpningen av EUs dataskyddsdirektiv. Gruppen
föreslår att arbetsgivares övervakning behöver vara transparent, nödvändig, skälig och proportionell i
förhållande till syftet. 8/2001, On the processing of data in the employment context.
72
23 (26)
Den 6 juni meddelade Europadomstolen prövningstillstånd för att ta upp målet till the
Grand Chamber, vilket innebär att målet i sin helhet kommer att prövas på nytt.
INFLYTANDEFRÅGOR
Arbetstagarinflytande – en fråga för EU-domstolen
Kan en lag om val av arbetstagarrepresentant till en bolagsstyrelse vara
diskriminerande? Frågan har uppkommit vid en domstol i Tyskland som begärt ett
förhandsbesked från EU-domstolen. 75
Är det fråga om diskriminering när en femtedel av de anställda i ett företag får rätt att
välja arbetstagarrepresentanter till företagets styrelse 76, medan de övriga, det vill
säga de flesta anställda, inte får välja? Självklart? Inte om man tar hänsyn till
arbetsrätten och att den fortfarande är nationell.
Vid företaget som är aktuellt i tvisten arbetar 10 000 personer i Tyskland. De har
rätten att välja och också att bli valda till att vara arbetstagarrepresentant i företagets
styrelse. Övriga 40 000, anställda i samma företag i EU, men utanför Tyskland, har
ingen rätt att vare sig bli valda eller att välja representant.
I målet inför den Tyska domstolen, (som begärt förhandsbesked från EU-domstolen),
har en aktieägare väckt talan och hävdar att de tyska arbetsrättsliga reglerna strider
mot EUs bestämmelser som förbjuder diskriminering på grund av nationalitet och
mot bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare. 77 Företaget å sin sida menar
att menar att det inte är fråga om diskriminering, (I Tyskland behandlas alla
arbetstagare lika). Företaget har också avfärdat att de tyska bestämmelserna hindrar
den fria rörligheten, eftersom att väljas till eller att välja arbetstagarrepresentant, inte
omfattas av EUs bestämmelser om fri rörlighet. 78
Den Tyska lagstiftningen bygger på territorialitetsprincipen, vilken innebär att
begreppet arbetstagare endast avser arbetstagare som är anställda vid företag på
75
Mål C-566/15 vid EU-domstolen. När domstolen begär ett förhandsavgörande ställer den en eller flera
frågor till EU-domstolen som den behöver svar på för att kunna döma i målet. I sin dom svarar EUdomstolen på frågorna, sedan är det den nationella domstolen som slutligt dömer i målet. I sin dom ska
den följa EU-domstolens förklaring. Grundtanken är att EU-domstolens tolkning, som bara får avse EUbestämmelser, ska bidra till en enhetlig tolkning av EU-rätten vid nationella domstolar. Alla domstolar får
begära förhandsavgöranden om de bedömer att de behöver stöd från EU-domstolen för att kunna döma i
ett mål. De domstolar vars beslut inte kan överklagas, exempelvis Högsta domstolen i Sverige, är skyldiga
att begära ett förhandsavgörande..
76
I Tyskland tillämpas det dualistiska systemet med två bolagsorgan ett förvaltningsorgan och ett
tillsynsorgan. Tillsynsorganets uppgift är att kontrollera förvaltningsorganet. Förvaltningsorganet
motsvaras närmast av styrelsen i ett svenskt bolag. Enligt tysk rätt ska hälften av ledamöterna i
tillsynsorganet bestå av arbetstagarrepresentanter. (Notera att arbetstagarrepresentant inte behöver
innebära att representanten också är en facklig representant eller vald av en facklig organisation).
77
Artikel 18 och 45 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt.
78
Frågan om styrelserepresentation har tidigare varit aktuell i flera mål i Tyskland. Det finns ingen enhetlig
praxis. Frågan har behandlats i EUs Report of the Reflection Group on the Future of European Company
Law, 2011.
24 (26)
tyskt territorium. Tillämpningen av principen är strikt i den tyska rätten. Den innebär
bland annat att även en arbetstagare som valts till arbetstagarrepresentant i ett Tyskt
företag, men som därefter tar ett annat jobb, fortfarande i samma företag men i ett
annat land, inte längre kan vara arbetstagarrepresentant i företagets styrelse.
Hans Böckler Stiftung, som analyserat frågeställningen från den tyska domstolen,
menar att ett avgörande från EU-domstolen skulle kunna få avgörande konsekvenser
också i andra EU-länder, däribland Sverige.79
NOTERAT
En ny social pelare
Den 9 september 2015 i sitt tal om tillståndet i Unionen 80 lade EU-kommissionens
ordförande Jean-Claude Juncker fram idén om en ny social pelare i EUs struktur. En
pelare i det europeiska huset som tar hänsyn till de förändringar som sker i
medlemsstaterna på det sociala området och i arbetslivet.
Den 8 mars i år presenterades ett underlag för en bred offentlig konsultationsrunda
om hur EU-samarbetet ska utvecklas på området. Initiativet med en ny pelare riktar
sig i till länderna som omfattas av Eurozonen. Sverige får vara med, om vi vill. Allan
Larsson, tidigare svensk finansminister har utsetts till att vara rådgivare till JeanClaude Juncker.
Syftet med konsultationsförfarandet är att få underlag att bedöma det nuvarande
sociala regelverket81, att fånga upp nya tendenser på arbetsmarknaden som
inkluderar exempelvis ny teknik, befolkningsutveckling eller andra faktorer och få en
diskussion om pelarens innehåll och omfattning.
Grundtanken är att åstadkomma en bättre balans mellan det finansiella och det
sociala Europa.82 Utvecklingen på det sociala området har hittills skett stegvis och
styrts av tillfälliga händelser och politiska opinioner.83 Ett nytt mer övergripande och
sammanhållande översyn av behov på det sociala området eftersträvas. Samtidigt
Acid Test ECJ – Undermine or strengthen co-determination? Report No. 17 Co-determination Report,
Hans Böckler Stiftung, Düsseldorf, 2015.
80
Talet om tillståndet i unionen föreskrivs uttryckligen i ramavtalet om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och Europeiska kommissionen och inleder den interinstitutionella process som leder
fram till Europeiska kommissionens arbetsprogram för nästa år.
81
EUs regelverk på det sociala området är långt i från heltäckande. Det har inte heller varit
medlemsstaternas avsikt att åstadkomma något sådant. EUs institutioner har givits begränsad behörighet
av medlemsstaterna reglera det sociala området. (Även om sociala aspekter funnits med i samarbetet
sedan 1957). Detta har lett till att bestämmelser om exempelvis arbetstagares rättigheter förekommer
fläckvis. Många av de arbetsrättsliga EU-direktiven har också sitt ursprung i tillfälliga händelser och
politiska opinioner. Exempelvis bygger vissa svenska regler om till exempel överlåtelse av företag och
lönegaranti på EU-direktiv, medan den största delen av arbetsrätten är svenska regler som antagits
”endast” av den svenska riksdagen.
82
Med det sociala Europa avses både arbetsrätt, arbetsmarknad och det som på svenska normalt
omfattas av välfärd.
83
European Labour Law, Blanpain, Kluver 1999
79
25 (26)
finns en önskan att åstadkomma en bättre och produktiv samverkan mellan sociala
verksamheter och åtgärder med ekonomisk utveckling.
För att få en struktur att utgå ifrån i konsultationsförfarandet har den nya pelaren
delats in i tre huvudkategorier. Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden,
(som bland annat omfattar kompetens, jämställdhet, omställning), Rättvisa
arbetsvillkor, (löner, arbetsmiljö, inflytande mm), Adekvat och hållbart socialt skydd,
(pensioner, tillgång till sociala tjänster, förmåner vid arbetslöshet mm.)
Konsultationsförfarandet är nu i full gång och öppet för alla, myndigheter, näringsliv,
organisationer och medborgare som vill vara med och påverka. Se:
file:///C:/Users/tomas/Downloads/2016-08-25_pillar_social_rights.pdf84
84
Se även: https://twitter.com/EU_Social/status/770532529581338624 och BusinessEurope:
file:///C:/Users/tomas/Downloads/2016-08-25_pillar_social_rights.pdf
26 (26)
