Kunskapsbegreppet och den
vetenskapliga ansatsen
Målsättning:
Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt
kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och
vetenskaplig teoretisering.
• med några exempel belysa gemensamma
komponenter mellan kunskap och vetenskap.
• försöka visa att en den traditionella (filosofiska)
kunskapsteorin och vetenskapen delvis båda är
motiverande av en strävan efter säker kunskap.
• Jämförelsen mellan det traditionella
kunskapsbegreppet och vetenskap/vetenskaplig
metodologi ger en antydan om hur frågan ”vad är
vetenskap?” kan besvaras.
Vad är kunskap?
En traditionell uppledning mellan olika former av
kunskap.
1. Deklarativ kunskap (propositionell kunskap).
Beskrivande kunskap som kan uttryckas i påstående
form. Att veta att …..P
Ex. Pelle vet att Hitler begick självmord 1945.
Deklarativ kunskap är relaterad till sk. faktakunskap
2. Kunskap via bekantskap (Bertrand Russell).
Alternativ formulering: kunskap via upplevelse.
Kunskap som nödvändigtvis inte behöver (kunna)
uttryckas deklarativt.
Ex. att veta hur det är att vara en fladdermus. Man
kan argumentera för att varje deklarativ beskrivning
nödvändigtvis utelämnar något väsentlig komponent
om det som man förväntas ha kunskap om.
Ex 2. Att veta hur färgen röd ter sig för en observatör.
Ex 3. Att veta hur det är att vara gravid.
En möjlig konflikt mellan deklarativ kunskap och
kunskap via upplevelse. Läkaren och den gravida
kvinnan som inte kan enas om vem av dem som har
mest kunskap om graviditet.
3. Procedurell kunskap. Alternativa formuleringar:
tyst kunskap eller praktisk kunskap (praxis).
Att veta hur man gör x
Några paradigmatiska exempel på 3: Cykla, simma,
skriva, läsa, tala grammatiskt korrekt osv.
Procedurell kunskap är relaterad till nyckelbegrepp
som ”förståelse” och ”färdigheter”.
Procedurell kunskap är ofta mycket svår att
verbalisera i deklarativ form. Tänk på följande
exempel: Att i påståendeform försöka förklara för
någon hur man gör när man håller balansen på en
cykel.
Ex. 2. Att veta hur man gör när man skriver en
uppsats eller doktorsavhandling.
Relationerna mellan 1-3 är mycket komplicerade.
T.ex. även om avhandlingsskrivande till stora delar
involverar procedurell kunskap så kommer samtliga
viktiga forskningsresultat i den skrivna avhandlingen
att uttryckas som deklarativ kunskap. Detta kan vara
fallet trots att avhandlingen kanske handlar om just
procedurell kunskap.
Deklarativ kunskap
Att veta att något är fallet…(i kontrast mot att blott tro
eller ha en uppfattning om att något specifikt är fallet)
En traditionell karakteristik (eller analys) som återfinns
redan hos Platon.
Om något skall kvalificera som kunskap så måste minst
tre villkor vara uppfyllda.
Kunskap = välgrundad, sann uppfattning
1. Man måste tro att P (t.ex. att det regnar). Alternativt
ha en uppfattning eller trosföreställning om P.
2. Jag måste vara berättigad (eller rättfärdigad) i min
tro att P.
3. P måste vara sant.
Några exempel:
- jag tror att det regnar. På frågan ”hur vet du det?”
svarar jag ”jag bara tror det”. Endast villkor 1 är
uppfyllt men det finns inget berättigande.
- Jag tror att Runar och kronprinsessan träffas under
romantiska former i smyg. – ”Hur vet jag det” – ”Jag
hörde det av en välinformerad källa”.
Jag har uppfyllt två villkor: jag har en välgrundad
uppfattning. Men uppgiften om Runar och
kronprinsessan visade sig vara falsk vid närmare
granskning. Slutsats. Jag trodde att jag visste hur det låg
till men jag hade fel – jag hade alltså ingen kunskap.
En viktig skillnad mellan att blott:
- tro att p
- att veta P
Former av berättigande
- att observera att P
- att kontrollera uppgiften med andra
observationer
- Undanröja felkällor
Alla tänkbara svar på frågan: ”hur vet du
det?”.
En trosföreställning eller ett påstående kan
vara mer eller mindre berättigat eller
välgrundat.
Påståendet måste också vara sant för att kunna
kvalificera som kunskap – annars trodde jag
endast att jag visste P. (jag håller något för
sant som visade sig vara falskt.
Sanning = def ”Att om sakerna säga så som
det är”
Falskhet = def ”att om sakerna säga så som det
inte är” (Aristoteles)
Gettierfall
Gettier har försökt visa att det finns fall som
man kan påvisa där alla villkor är uppfyllda –
men att vi inte skulle gå med på att dessa
exemplifierar kunskap.
S.k. Gettierexempel.
Jag läser i en vederhäftig morgontidning att ett
JAS-plan har störtat under en provflygning i
sthlm.
Till saken hör att journalisten som skrev
artikeln i ett anfall av sinnesförvirring har
hittat på hela händelseförloppet.
Till saken hör också att (vilket varken jag eller
journalisten visste någonting om) att det
faktiskt har störtat ett JAS-plan i sthlm under
en provflygning precis så som det beskrivs i
artikeln (dvs, det är sant).
Problem:
Alla villkor verkar uppfyllda (sann, berättigad
tro) trots bär det emot att uppfatta saken som
ett uttryck för kunskap.
Ex2: Runar och kronprinsessan.
Det verkar mer naturligt att säga att man
trodde att man visste, men att man hade fel.
Gettier visar på den traditionella analysens
begränsningar. Men mer precist vad?
Möjligtvis: att det faktum som gör påståendet
sant bör vara relaterat till trosföreställningen
och berättigandet.
Vad kan man veta? Problemet med den
mänskliga kunskapens omfattning och
begränsningar.
Descartes (1641) Det metodiska tvivlet: vad är
det möjligt att tvivla på?
”jag har haft felaktiga uppfattningar så många
gånger”
Metoden: tvivla på allt som går att tvivla på.
En sats som Descartes argumenterade för att
han inte kunde meningsfullt betvivla: ”Jag
tänker”.
Descartes ger uttryck för en kunskapsteoretisk
fundamentalism. Projektet: Kunskapen bör ges
en säker och stabil grund.
Tänk på att följande exempel är konstruerade
för att adressera frågan om vad som är möjligt
att ha kunskap om i princip (inte i första hand
vilka frågor som roar oss..).
Ex. Kan vi veta att vi inte drömmer just nu?
Chuang-Tzu: Jag drömde att jag var en
fjäril….
-Kan vi veta om vår upplevelsevärld är en
systematiskt illusion eller ej – The Matrix.
Hjärnor i näringslösning.
-Hur vet vi att världen inte kom till för en
sekund sedan – komplett med minnen och allt
(dvs, alla fakta som tycks göra det rimligt att
anta t.ex. en evolutionshistoria är illusoriska)
Kan vi överhuvudtaget ha kunskap om dessa
företeelser? Slutsatser: vissa frågor tycks inte
kunna besvaras i termer av säker kunskap.
Två kunskapstraditioner
1. empirism (betonar erfarenhetens roll i
samband med kunskap)
Ex. satsen: ”Det regnar”
- Tigern är ett rovdjur
- Solsystemet har 9 planeter (Jorden har 1
måne)
Hög grad av säkerhet
2. Rationalism. Betonar förnuftet och
logikens roll i samband med kunskap.
a priori kunskap (före erfarenheten)
ex1: Alla ungkarlar är ogifta.
Ex2: 2+2=4
Modern vetenskap har integrerat element från
både empirism och rationalism.
Båda traditioner är delvis motiverade av en
strävan efter säker kunskap.
Empiristernas kritik av rationalisternas
kunskapsideal:
- a priori kunskap är (billig) trivial eftersom
den inte säger något intressant om världen
(som vi inte redan visste).
Rationalisternas kritik av empiristernas
kunskapsideal:
Kunskapsanspråk a posteriori är i princip
felbar. Det är i svårt att en gång för alla
etablera den empiriska kunskapens giltighet
(sanning) eftersom det man på nuvarande
grunder håller för sant kan visa sig vara falskt
i framtiden.
Empirism och rationalism: vetenskaplig
metodologi
Några verktyg:
Rationalism: Deduktion (Logik – läran om
korrekta resonemang)
Modus ponens:
- Alla människor är dödliga
- Sokrates är en människa
………………………….
Slutsats: Sokrates är dödlig
Det ovan angivna exemplifierar ett giltigt
resonemang.
Om premisserna är sanna (hypotetiskt) så är
också slutsatsen sann. Deduktion har
sanningsbevarande egenskaper.
Ex 2.
- Några filosofer är lärare
- Filip är filosof
……………………..
Slutsats: Filip är lärare (felaktig slutledning)
Ex. 3.
- Alla bankrånare är rika
- Filip är rik
………………..
Filip är bankrånare (felaktig slutledning)
Modus tollens
Alla filosofer är lärare
Filip är inte lärare
…………………
Slutsats: Filip är inte filosof
Observera att sanningen hos påståendena
bland premisserna är oberoende av
slutledningarnas korrekthet.
Ex.
- alla planeter består av ost
- jorden är en planet
……………………..
slutsats: Jorden består av ost
Om premisserna är sanna så garanterar en
korrekt härledning en sann slutsats.
Huruvida premisserna är sanna eller falska kan
inte avgöras med logikens hjälp!
Induktion: sanning hos generella
påståenden
Ex.
1. en observerad svan är vit
2. observerad svan är vit
3. observerad svan är vit
n observerad svan är vit
…………………………….
Slutsats: generell lag – alla svanar är vita
Premiss: Alla svanar jag har observerat är vita
Slutsats: Alla svanar är vita
Notera att slutsatsen är inkorrekt på rent
logiska grunder. Hur många observationer vi
än gör så har vi ingen logisk garanti för att vår
slutsats verkligen är korrekt.
Summering av induktion:
1. Det går inte att etablera en allmän lags
giltighet enligt schemat ”det gäller för alla
x att de har egenskapen E”, hur många
bekräftande observationer som än görs.
2. Men kan däremot falsifiera en generell lag
genom en enda observerad motinstans.
(t.ex. en observerad svart svan)
Det råder en asymmetri mellan sanning och
falskhet i samband med induktiva
slutledningar. Tänk på tillit: Svårt att etablera
men lätt att bli av med.
Den hypotetisk-deduktiva metoden: en
inflytelserik modell som integrerar induktion
och deduktion.
Skapande fas: formulera en generell hypotes
Deduktiv fas: avgöra vilka slutsatser om
enskilda fall som följer från hypotesen.
Empirisk fas: observera de enskilda fallen och
se om det observerade överensstämmer med
hypotesens konsekvenser.
……………………Utfall
Alternativ 1: alla observerade fall stämmer
med hypotesen
Slutsats: hypotesen kan vara sann
Alternativ 2. Något observerat fall stämmer
inte med hypotesen.
Slutsats: hypotesen är falsk.
Exempel: Francesco Redi (Florens 1688)
Rådande föreställning: maskar alstras spontant
i ruttet kött. Redi misstänkte att flugor som
ofta var i kontakt med köttet var relaterat till
maskarnas närvaro.
Jag blev övertygad när jag lade märke till att
innan köttet blev fullt av maskar, svärmade det
flugor kring det av just samma slag som
senare föddes i det. Tro som inte bekräftas av
försök är fåfäng. Därför lade jag en (död)
orm, lite fisk och en skiva kalvkött i tre stora
kolvar med vid hals. Dessa tillslöt och
förseglade jag. Sedan fyllde jag samma antal
kolvar på samma sätt men lämnade dem
öppna. Flugor sågs ideligen passera in och ut
i de öppna kolvarna. Köttet och fisken i dem
blev bemängda med maskar. I de slutna
kolvarna fanns inga maskar, trots att
innehållet nu var ruttet. Sålunda kan köttet av
döda djur inte alstra maskar utan att ägg från
de levande läggs inuti det.
Eftersom luften hade utestängts från de
slutna kolvarna gjorde jag ett nytt försök för
att utesluta alla tvivel. Jag lade kött och fisk i
en bägare som täcktes med gasväv. För att
ytterligare skydda den mot flugor placerade
jag den i en gastäckt bur. Jag såg aldrig några
maskar i köttet trots att det fanns många på
buren och flugor hela tiden landade på den
yttre gasväven och placerade sina maskar där.
Summering
Teori = def (generell definition): en
uppsättning deklarativa satser (en enskilda och
generella företeelser)
Vilseledande uppdelning:
1. Naturvetenskap
2. Humanvetenskap
Man kan bedriva humanvetenskaplig forskning
med många av de metoder som används inom
naturvetenskaperna.
En mer upplysande uppdelning:
1. Positivistisk vetenskapsteori (ej detsamma
som logisk positivism)
- Fokus på empiri och kvantifiering över
observerbara företeelser.
2. Hermeneutisk vetenskapsteori
- Tolkning och förståelse av människans
livsvärld.
Observera att båda traditioner betonar att
kunskapen behöver berättigas (med
reservationen att berättigandet ser ut på olika
sätt).
Minimal (vid) definition av ”vetenskap” som
välgrundade antaganden. Hur säkra dessa
antaganden är står i proportion till hur
välgrundade de är.
- logisk (garanterat säker) sanning säger
ingenting innehållsmässigt om hur världen
är beskaffad.
- Empirisk kunskap är i princip felbar (eller
reviderbar) – men ger oss i bästa fall
upplysningar om hur världen kan vara
beskaffad.
En metafor: Målsättnigen att grunda den
vetenskapliga kunskapen är analogt med att
driva ner pålar i ett träsk. Ju längre ner de
drivs ner ju säkrare men de kan inte drivas ned
till ett fundament som garanterar säkerheten
hos våra teoretiska konstruktioner på en högre
nivå.
Priset som betalas för informativ empirisk
kunskap är att det inte finns någon giltig
garanti för kunskapens säkerhet – den
empiriska kunskapens är i princip felbar.
