Influensa

Influensa
Fredrik Idving
I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med
influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade
patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
säsongers uppskattningar visas också i grafen, i grått
(2013/2014) respektive svart (2014/2015).
Säsongsinfluensa
• Två influensatyper; A och B
• Influensavirusets yt-molekyler hemagglutinin och neuraminidas
(H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att
känna igen och bekämpa viruset.
• Det finns många olika undertyper av H och N hos influensa A.
• Olika influensa A-virus benämns därför till exempel
influensa A (H2N3) eller A (H1N1).
Säsongsinfluensa
• Ytstrukturerna förändras ofta lite mellan varje säsong och därmed
skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare
influensainfektioner med samma undertyp.
• Man kan därför insjukna i influensa många gånger under livet
Pandemisk influensa
• Ibland anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor.
• Rör sig främst om influensa från svin och fåglar.
• Ett sådant anpassat influensavirus har ytstrukturer som är mycket skilda från
säsongsinfluensan.
• Majoriteten av befolkningen saknar då immunitet mot viruset.
• ”Nytt" influensavirus anpassat till människor sprids lätt. Kan orsaka större sjuklighet
än säsongsinfluensor.
Tidigare influensapandemier
 1889-1891 Ryska snuvan
 Virus: A(H2). Hög sjuklighet (25%), men låg dödlighet.
 1918-1920 Spanska sjukan
 Virus: A(H1). Uppskattningsvis 40 miljoner döda. Drabbade även unga vuxna.
 1957 Asiaten
 Virus: A(H2). Hög sjuklighet (40-50% av världens invånare smittade), men låg
dödlighet. Mest riskgrupper som drabbades.
 1968 Hong Kong
Virus: A(H3). Liknade Asiaten, men med något lägre sjuklighet.
 2009 ”Nya influensan”
Influensavirus A (H1N1) pdm 2009
upptäcktes i sydvästra USA och Mexiko i slutet av april 2009.
studier påvisar att antalet dödsfall under utbrottet 2009 uppgick till cirka
201 000 personer. 26 dödsfall i Sverige
18
Fågelinfluensa
 Fågelinfluensa H5N1, H7N9
 Har talats om som potentiellt pandemihot
 Allvarlig sjukdom, högre dödlighet
 Viruset har svårt att sprida sig mellan människor
15
Smittvägar
• Droppsmitta
• Direkt och indirekt kontaktsmitta.
Inkubationstid: 1-5 dygn
Symtom:
Börjar ofta akut med frossa, torrhosta, snabbt stigande feber
(ofta över 40 grader), muskelvärk och huvudvärk.
Därefter tilltar symtom från luftvägar, främst hosta.
Kräkningar och diarré förekommer också, men oftast hos barn.
Sjukdomsbild varierar (”förkylning” – Allvarlig influensasjukdom)
Riskfaktorer
• Gravida kvinnor
• Äldre > 65 år
Personer med kroniska sjukdomar, såsom:
• kronisk lungsjukdom
• extrem fetma (störst risk vid BMI>40) eller med neuromuskulära sjukdomar
som påverkar andningen
• kronisk hjärt-kärlsjukdom (endast förhöjt blodtryck utgör ingen ökad risk)
• immunosupprimerade oavsett genes, inklusive HIV
• kronisk lever- eller njursvikt
• svårinställd diabetes mellitus
• kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren
• barn med flerfunktionshinder
Under vintrar med mycket influensa brukar
ungefär 2000-5000 fler människor än vanligt dö i
Sverige. Nästan alla som dör är över 65 år.
Smittsamhet
Smittsamhet föreligger som regel ett dygn före symptomdebut
till och med en dag efter feberfrihet eller som i mest sju dagar
efter symptomdebut.
Hos barn och immunosupprimerade kan smittsamhet inte
anges generellt.
Provtagning
Bör genomföras utifrån individuell bedömning av behandlande läkare,
i första hand på personer som:
• är allvarligt sjuka
• tillhör en riskgrupp
• intas för vård på sjukhus
• där provsvar av annat skäl är viktigt för den kliniska handläggningen
och bör övervägas för personer med misstänkt influensa som:
- tillhör en riskgrupp eller bedöms vara särskilt riskutsatta
- arbetar inom sjukvården, äldreomsorgen eller på annat sätt vårdar
personer i riskgrupper
- får profylaktisk behandling men ändå utvecklar misstänkt influensa
Provtagning
Influensa A RNA (PCR) kan utföras på prov från nasofarynxsekret,
BAL/borste eller tex trachelasekret.
Svar:
Prov som under högsäsong inkommit till KMB före klockan 11.30, besvaras
samma dag helgfri måndag – fredag, annars närmast efterföljande vardag.
Snabbtest, Influensa A+B:
Snabbtest identifierar endast ca hälften av alla med Influensa A-infektion.
Testet rekommenderas för närvarande inte inom Uppsala läns landsting
och kan därför inte beställas i Cosmic.
Behandling
• Normalt endast symtomlindrande behandling
• Antivirala läkemedel bör ges till personer med förhöjd risk för svår sjukdom
och till svårt sjuka. Bör då sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet.
• I vissa situationer kan antiviral behandling även ges som profylax
för att förhindra att personer i riskgrupper insjuknar.
• Bakteriella komplikationer kan behöva behandlas med antibiotika.
• Vid mycket svår influensasjukdom – respirator, ECMO
Vaccin
Neeeej
• Brukar ges typ i okt/nov
• Rek i första hand till riskgrupper
• Skyddet brukar anges till 60–80 procent om vaccinet
stämmer med de stammar som dyker upp under säsongen
• Äldre svarar ofta sämre på vaccinationen än unga.
• Hos de som vaccinerats men ändå insjuknar kan
symtomen bli lindrigare och komplikationerna färre.
• Vård/omsorgspersonal
Vilka bör erbjudas vaccination?
I enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLFFS 2015:2) och Socialstyrelsens tidigare rekommendationer
för vaccination mot influensa A(H1N1)pdm09 bör följande
grupper erbjudas vaccination:
personer över 65 års ålder
gravida i andra och tredje trimestern
personer med kroniska sjukdomar
kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom
instabil diabetes mellitus
kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller
medicinering)
kronisk lever- eller njursvikt
astma (för barn- och ungdom gäller svår astma
(grad 4) med funktionsnedsättning)
extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller
neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
flerfunktionshinder hos barn.
Vårdrutiner
Enkelrum med egen toa
Basal hygien +
Personal som utför nära vårdarbete (inom ett avstånd av 1 meter från brukare)
ska vid risk för droppsmitta använda munskydd.
1; Munskydd klass IIR
2; Andningsskydd FFP3
3; Munskydd klass II
Så tas munskyddet på

Placera munskyddet över näsa, mun och
haka

Kläm åt metallskenan över näsryggen så
att munskyddet sitter bra

Fäst snörena (eller gummibandet) bakom
huvudet

Justera munskyddet så det sitter bra runt
näsan och över hakan
Illustration: CDC, Atlanta
48
Så tas munskyddet av
 Rör inte själva munskyddet, bara snörena
(gummibanden) bakom huvudet.
 Lossa det nedre bandet först, därefter det
övre bandet.
 Lyft munskyddet från ansiktet medan du
håller i banden
Illustrationer: CDC, Atlanta
49
Efter användning av munskydd
 Kasta det direkt i soporna utan att ta på det.
 Tvätta (eller desinficera) händerna
 Begagnade munskydd ska inte användas på nytt. Det
kan öka risken för smitta.
50
Transport utanför vårdrum
Patient uppmanas att hosta och nysa i engångsnäsduk som
slängs och hanteras som smittförande.
Patient ska därefter utföra handdesinfektion.
• H1N1 kan leva på ytor 2 till 8 timmar.
• Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är
den bästa metoden att rengöra och desinfektera
flergångsartiklar. I andra hand väljs kemisk
desinfektion, till exempel med M-Ytdes .
Slutstädning
Rengöring och desinfektion av horisontella ytor, tagställen, utrustning
och material med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengöringseffekt,
exempelvis med M-Ytdes .
Horisontella ytor och ”tagställen”, till exempel handtag och kranar i vårdtagares
rumsenhet desinfekteras. Golv städas enligt sedvanlig rutin.
Överblivet engångsmaterial kasseras.
Tvätt och avfall
Tvätten ska hanteras som konventionell tvätt (icke smittförande).
Tvättsäcken ska vara rumsbunden.
Avfall ska hanteras som konventionellt avfall.
Avfallssäcken ska vara rumsbunden.
Hur ska vi tänka vid fall av influensa?
•
•
•
•
Basala hygienrutiner + munskydd
Vilka har exponerats? Personal/vårdtagare
Ev antiviral profylax
Eget rum
Vi ses på hygienombudsträffarna!
 Stort TACK från oss alla på Vårdhygien