Minnesanteckningar smoltmöte Stockholm 2017-02-22/23
En kort presentationsrunda gjordes.
Genomgång av förra årets anteckningar
Minna gick kort igenom förra årets anteckningar.
Presentation från fiskodlingarna (ca 10 min/odling)
Hedens fiskodling (Vattenfall) – bra med avelsfisk, dock mycket säl som gör skada periodvis. Även
misstänkt sportfiskeskadad fisk. Bra odlingsår, Flytfoder 2mm kört med robot 2ggr/dygn, bra resultat.
Dock lite buggar i fodersystemet. Lite intrimning har det varit. Tillväxtsäsongen blir längre och längre.
Intrimning av anläggningen med tätare fenkontroller. Försöker bygga bort manuell hantering av fisk
mm. Utsättningar som vanligt. Mer ettårig havsöring har satts ut än tidigare, ca 40-50%. Sortering av
rom kommer att göras i 2-3 olika fraktioner.
Kvistforsen – Avelsfisket ett problem, med mera fisk som står och får mekaniska skador från varandra
eller från bergtunneln. Tidigt stigande fisk som stod länge i älven. 100 % ettårig fisk sätts ut. Sortering
tidigt, redan från yngel 2,5 gram och genom flera sorteringar optimeras tillväxten och få fram bra
ettårig fisk. 4 storleksklasser normalt. De allra minsta tas bort. Testat flytfoder, kommer nog ta lite
tid innan det blir optimalt och med rätt fetthalt. Har kört med låg fetthalt. Odlingsåret var lugnt för
övrigt. Har även utsättningsskyldighet i Gideälven (både lax och öring). Numera körs bara ettårigt dit,
har varit tvåårig tidigare. Sätts i utsättningsbassäng och synkas med högre flöden i älven vid
utsättningen.
Norrfors – Åke visade en presentation med resultat från odlingssäsongen och flytfoderresultat (se
denna). 2016 ett av de värre åren i avelsfisket. 25 % tappad fisk av de som redan passerat trappan
när det var som värst. Mycket svamp tidigt på säsongen (första månaden). 15 juli har de flesta stora
fiskar redan passerat. Ca 11.000 laxar har passerat. Inför 2017 är planen att behandla tätare med
formalin. En måskoloni i närheten är ett problem för utvandrande smolt, framförallt i gamla älvfåran.
Fortsatt uppdelning av rom i tre grupper. Utfodringstrimning fortsätter. Märkning havsöring 1 årig
och 2 årig smolt pit tag även 2016. Kört flytfoder i flera år. Nytt flytfoder i stl 2 2016. Foderkofficient
runt 1,0. Medelvikt 2-åring smolt 60 g. Fortsatt problem med flavobacter ffa på havsöring.
Forsmo – Andelen 1-årig fisk ökade. Missbildningar på nykläckta laxyngel. Flavo på 2-årig havsöring.
Sikodling, försök med avelsanläggning. Tappade en del fisk i svampangrepp. Fenskadekontroll okulärt
i tråg varje månad (ovetenskapligt). Intrimning av flera olika saker. Mindre fisk i trågen i starten.
Tiaminbadning kommer att införas 2017.
Långsele – Odlingssäsongen 2016 var lik 2015. 100% ettårig lax. Ingen sortering görs. Viss andel fisk
smoltar redan första hösten (15-20g 11-13 cm, uppträder i de djupa bassängerna). De verkar hålla
smoltkaraktären till våren då de sätts ut. Har testat både med och utan ljus utan någon skillnad. Inga
könsmogna hannar. Ettåring smolt 23-50g. Ingen svamp i avelsfisket.
Bergeforsen –100 % ettårig smolt. Ny hall har körts i tre säsonger. Fick vita pricksjuka i augusti.
Formalinbehandling därefter varannan dag i många besättningar. Efter 6 v var det borta. Bra
avelfiske (fin fisk utan mekaniska skador), bra med lax men färre öringar i fångsten. Stora problem
med skarv framförallt vid utsättningarna. Sikodling med experimenterande i 10 år (samma de senaste
3 åren). Sannolikt bra resultat med minskad fodergiva. Fick inte ut mer än 80.000 mot 150.000 som
skyldigheten säger. Mer jobb med siken än med laxodlingen.
Bonäshamns fiskodling (Kallsjöns utlopp) 5 stammar, med egna avelslinjer i odlingen. Svamp på
avelsfisken, lätt badning tre gånger i veckan. Lite problem med flavo. En del problem att starta yngel
efter att förra barnkammaren avvecklats.
Ovansjö Galtströmmen (Ljungan). God tillgång på avelsfisk, fisken kom 12-27 september, därefter
mycket svamputbrott, även i fällan och i älven. Formalinbehandling hjälpte inte för hannarna. Låga
flöden i älven kan ha påverkat. Även skarv har börjat komma. Flavoproblem på samma sätt som
tidigare pga varmt vatten. Även svamp på tvåsomrig havsöring. Även lite på tresomrig havsöring.
Särna fiskodling - Avelsfisk från Siljan från Spjutmo kraftverk. Knepig vattendom styr utsättningarna.
Odlingen har gått bra med yngelproduktion för utsättningarna runt Siljan. Egen avel i Särna av
Siljanöring. Yngelbadning med formalin pga parasiter. Temperaturfluktuation har används som
inneburit inga ASA-utbrott. Stora problem med rymningar av regnbåge i Siljan. Det medför ett ökat
fiske som gör att potentiella avelsöringar fångas och medför att återvandring till fällan minskar.
Lyfter problemet med de snabba smittspridningsvägarna som kan finnas exempelvis från Vänern med
anledning av IPN situationen i Forshaga.
Ljusnan – Bra odlingssommar. Gott om öring och lax i avelsfisket, relativt lite stor fisk (10-15 kg).
Indalsälven och Älvkarleby liknande erfarenhet med färre stor lax. En del svamp i avelsbassängerna,
inget direkt i älven. 3-somrig havsöring fanns en del könsmogna hannar. All lax sätts som 1-årig.
Tiaminbehandling av yngel.
Västanå – Bra odlingssäsong. Bara 1-årig smolt. Ingen medicinering. Lite flavobacter på öring. Extra
syrgas i juli-augusti då vattenkvaliteten i Älvkarleby är sämre. Stort Skarvproblem utmed kusten.
Vikande trend på sportfisket efter havsöring.
Avelsfisket i Brobacken. Bra säsong, tillräckligt med fisk, dock snarare för mycket fisk. En del svamp i
avelsfisket som har formalinbehandlats. Odlingen har gått bra. Ingen medicinering.
Tiaminbehandling. Vad händer med formalinet? Charlotte (SVA) vet inget direkt om det är på gång,
men att det utreds.
Gammalkroppa – Tvåårig fisk ut i april och ettåringar ut i maj. Ingen formalinbehandling av rom. Bra
uppstart. Bra temperatur under sommaren. Lång tillväxtsäsong ger nog 90 % ettårig lax till 2017. Lite
oroligt bland tvååringarna de senaste veckorna. Avelsfisket startar i maj och stängdes hela juli pga
hög temperatur. Mycket fisk därefter. God tillgång på fisk generellt. Öringen mognade bra, medan
laxen inte ville mogna pga kallt vatten under hösten. Sista honan kramades i torsdags. IPN (okänd
serotyp) upptäcktes i ett samlingsprov på rom från avelsfisk. Spärrförklaringarna släppta förutom
delar av avelsfisket. Ytterligare provtagningar har inte påvisat fler positiva prov.
Långhult – utsättning Göta älv. En del sätts med lastbil och en del i avelsbassängen i Lilla Edet. Låg
uppvandring i båda trapporna där. Justering av fiskräknaren som fungerat mycket dåligt. Avelsfisket
har problem med sent mogen fisk, kramning av 20 honor hittills. Sannolikt kommer ingen mer fisk att
kunna kramas.
Laholms laxodling – utsättning i Lagan och Nissan av samma stam (Lagan). 2016 gick utsättningarna
bra, ca 80 % ettårig smolt. Egenkontroll på fenskador, 20-30 % 3 or på rygg lax, var sämre tidigare.
Oftast uppstår ryggfensskador under vintern. Bra odlingssäsong trots lågt och varmt vatten. Noga
med renhållning av anläggningen och bassängerna. Hade lite förhöjd dödlighet efter ett
sorteringstillfälle. Ingen formalinbehandling i odlingen, finns kvar i avelsanläggningen. Aktivt
avelsfiske genom elfiske sent på säsongen. Lite problem med svamp. Vävnadsprov från alla
föräldrafiskar, dock inte analyserat. Fettfeneklippning sker i november, innan vintern.
Hur odla för att bedöma bra kvalitet? (Anders Alanärä, SLU)
Anders berättade om de två projekt som drivits. ”Funktionella metoder för fysiologiskt
naturanpassad smolt” och ”Returlax” för att följa återvandringen. Ettårig smolt var egentligen inte
med från början men bedömdes vara intressant att ha med.
Anders lyfter fram 5 olika frågeställningar för dagen.
1. Hur bedöma när en smolt är utsättningsmogen? – silvrighet inte helt bra mått, saltvattenstest
verkar vara det bästa måttet.
2. Vad påverkar vandringsmotivationen? När är den optimala tidpunkten för utsättning? – ett brett
fönster verkar finnas. Vattenflöde verkar bäst svara mot utvandringshastighet, men även temperatur
påverkar. Även grumling kan vara en viktig parameter för att trigga vandringen.
3. Optimal storlek vid utsättning? 60-80g vikt, konditionsfaktor 1,1 samt 4 % fett. Mer studier behövs
på ettårig smolt.
4. Överlever tidigt könsmogna hannar i havet? Hur ser havsöverlevnaden ut? 2-3 ggr sämre hos odlad
mot vild fisk. Även sämre från Dalälven samt sämre hos ettårig smolt. Dock stor andel grilse från
tvååringar (från könsmogna hannar 80 %).
Analys av datasetet från Ångermanälven, där icke fenklippt ettåringar sattes ut och återvandrade i
högre grad än vad Returlax visar, kommer att utvärderas av en examensarbetare de närmaste
veckorna.
Fetthalten bör övervägas som parameter för att optimera konditionen. Kritisk gräns kan finnas runt 4
% fetthalt. Finns möjlighet att mäta icke destruktivt med instrument. Det är variation hos
förhållandet mellan konditionsfaktor och fetthalt mellan olika odlingar varför fetthalten bör vara
bättre som parameter.
5. Fenstatusens betydelse för havsöverlevnaden? Har inte kunnat påvisa något samband med
återvandringen. Svårt att bedöma vilka fenskador som består och inte återbildas.
SVA och sjukdomsläget (Charlotte Axén, SVA)
Charlotte redogjorde för sjukdomsläget i Sverige. Offentliga kontrollen 78 uppdrag, 1 nytt fall av BKD.
BKD-garantier, vad händer? JV har inte fattat beslut om detta, om de ska vara kvar? Hur ska
provtagningen utvecklas?
ASS/Furunkulos, ett fall
9 fall av ASA
Flavo har varit relativt lite på regnbåge jämfört med de senaste åren.
Lite oroande att det finns en viss resistensutveckling för antibiotika.
Stamfiskkontrollen ett IPN-fall i Vänern som är klassat som inlandszon. Gissningsvis 5 % förekomst
hos laxfisk i vildlaxpopulationen. Ursprunglig smittkälla är okänd. Även serotypen är okänd och
därmed epizootiklassad. Går inte att bedöma hur smittsam den är i dagsläget. 80 % likhet är det
närmaste som finns i internationellt referensmaterial.
Vad gäller laxdöden i Östersjön har det gjorts provtagningar och fortsatta undersökningar. I Ljungan
samlades både öring, sik och lax in. Även i Mörrum, Umeälven och Torneälven har provtagning
skett. Mycket svampinfektioner men även yttre mekaniska skador. Verkar vara bakteriell härkomst.
En slutlig diskussion utmynnade i koncensus att det finns en stor oro för utvecklingen i svenskt
smittskydd. Charlotte menar att kassodlingar är kass odling och att det alltid innebär en risk för
smittspridning. Frågan togs upp om var gränsen för kustzon går när det flyttas ål från kustzon till
inland på flera platser?
Projektet Uppföljningsmetoder och fiskhälsa (Sara Sandberg, Energiforsk)
Sara informerade om flera pågående arbeten, främst ”uppföljningsmetoder” och ”fiskhälsa”. I
projektarbetet som syftar till att genom erfarenhetsutbyte utveckla verksamheten, deltar ett antal
representanter från verksamhetsutövarna. I projektgruppen har rapporten Funktionella metoder…
gåtts igenom och diskuterats. En odlingskonferens har också hållits för att förbättra verksamheten.
En workshop om uppföljningsmetoder har också hållits.
Fiskhälsosituationen är bekymmersam. I gruppen kommer frågan diskuteras och en diskussion med
myndigheter och forskare är planerad för att försöka reda ut roller och vilken beredskap som finns
för smittskyddet.
Offentlig kontroll av vattenbruket (Jordbruksverket)
Hanna Nilsson, djurkontrollenheten. Centrala vattenbruksregistret kan gällande tillstånd delvis hittas.
Ingen heltidstjänst med inriktning mot vattenbruk. Fyra riskklasser finns som styr hur ofta kontroller
bör ske.
Jessica Schenk berättade om arbetet med smittskydd och djurskyddsfrågor Offentlig kontroll görs av
fiskhälsoveterinär. Stamfiskkontroll (ej offentlig kontroll) kan utföras av odlingarna själva (med
kompetens). Bemyndigandet skickas till Minna för att distribueras till deltagarna.
Synpunkter framfördes från Länsstyrelsen; Det är dålig information från Jordbruksverket om införseln
av fisk. Lst får inte vetskap om införsel av fisk när beslut fattas. Jordbruksverket tar till sig synpunkter
och ser över detta.
Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar (Anders Skarstedt, HaV)
Anders redogjorde för HaV:s extra fördelning av medel, 20Mkr ska fördelas till förstärkt arbete med
tillsyn, prövning och omprövning. Det är en förstärkning av befintlig verksamhet. Inriktningen ska
vara egeninitierad tillsyn riktad mot kraftverk och dammar. Arbetet ska ske i mer dialog kring
åtgärder.
Ny lagstiftning kring vattenverksamhet. Propositionen förväntas runt sommaren.
Energiöverenskommelsen är en viktig pusselbit för att ta fram den nya lagstiftningen. Knäckfrågor är
bl.a. om det är möjligt att pröva alla kraftverk på nytt? Ska ersättningsbestämmelserna i 31 kap MB
finnas kvar? Blir det en branchfond?
En fråga om generella miljöåtgärder skulle underlätta processerna lyftes. Kanske kan den diskuterade
fonden lösa en del av tidsaspekten.
Det verkar kunna bli 2 separata propositioner. Varför undrade någon? Diskussionen har varit att
börja med vattenkraften och eventuellt ta in de skyldigheter vi har enligt EU och deras
implementerade i svensk lagstiftning senare.
Erik S framförde frågan om komputsättning eller inte? En principiell grund för kompodlingens framtid
borde finnas innan eventuella omprövningar dras igång.
Frågan om 6:6 medel och hur dessa används har framförts? 9 Mkr betalas in årligen. 14 Mkr finns i
fonden. SLU fick 8,6 Mkr av dessa 2016. Medlen går att använda brett men det finns inget
ansökningsförfarande och SLU prioriteras för användningen av dessa medel.
Genbank Kälarne (Anders Berglund)
Bakgrunden till genbanken är M74 situationen på 1990-talet. Fiskeriverket elfiskade upp material
från älvarna. Även kompodlingar togs material från. Nu finns det endast kvar mjölke från ca 3000
hannar som SLU har bekostat. SLU har fått avslag på en ansökan till HaV. Inga direkta synpunkter
framfördes.
Ekolodskamera, möjlig metod för uppföljning (Stefan Stridsman)
Kvantifiering av antalet uppvandrande laxar och öringar har testats bl.a. i Piteälven. Finns även i
Torneälven både på svenska och finska sidan. I Piteälven har jämförelser gjorts med räkning i
fiskvägen. Visar att det finns en betydande fördröjning i uppvandring i fiskvägen med flera veckor.
Även mindre antal i fiskvägen, även om räknaren inte täcker hela åfåran. Metoden har fördelar, bl.a.
enkel installation och att fjärrövervakning är möjlig. Analyskostnaden ca 35-50.000 kr per säsong
vilket förutsätter en automatisk detektion utan större problem. Svårt att använda i vatten med
mycket fiskvandring av olika arter samt i vatten med mycket skräp. Slutsatsen hittills är att metoden
kan användas med gott resultat med visst förbehåll.
DAG 2
Fenskador på avelsfisk (Marcus Bryntesson)
Marcus berättade om en studie av avelfisk från Brobacken 2016. 182 avelsfiskar har fotats. Det
visade sig vara en lägre grad av fenskador på återvandrande fisk. Beror det på att fenorna återbildas
eller att de med stora fenskador har lägre havsöverlevnad? Åke: En annan klassning borde finnas för
3:or. Framförallt om det är pågående infektion bör denna skada vara värre. Erik P: i Nordamerika
finns en 5-gradig skala.
Djurskydd och djurskyddslagstiftningen (Katarina Cvek, SLU)
Katarina berättade om den djurskyddslagstiftning som finns och det regelverk som styr djurförsök (se
presentation).
Fisk och smärta (Erik Petersson, SLU)
Erik berättade om fisk och deras förmåga att registrera och förnimma smärta (se presentation).
Djurskyddskontroller
Minna tog upp frågan om vilken djurskyddstillsyn som ser ute på odlingarna.
Heden- Sista 5 åren ingen djurskyddskontroll, däremot årligt från kommunen (miljötillsyn). Då kollas
bl.a. journalföring, hygien och utsläpp. Transporttankar besiktas genom Lst vart tredje år.
Distriktsveterinär kollar avelsfisket varje år.
Kvistforsen –3 besök på tio år. Även djurskyddstillsyn på fisktransport till Gideå förra året.
Länsveterinär vid ett tillfälle under 10 år.
Norrfors – Två gånger har djurskyddskontroll skett. Från miljösidan sker det varje år.
Bonäshamn – minst 5 besök har skett, 2 särskilt djurhälsotillsyn. Även miljötillsynen kommer
vartannat år och vid deras tillsyn berörs även djurskyddsfrågor. Alla myndigheter har varit på besök
de senaste tio åren.
Långsele – Djurskydd kom på besök första gången förra året. Miljötillsyn sker varje år. I höstas även
tillsyn vid avelsfisket.
Forsmo – Samma som Långsele.
Bergeforsen – Djurskydd varje år de senaste två åren, två besök skedde 2016, även avelsanläggning.
Länsveterinär första gången på 10 år förra året i samband med avelsfisket. Kontroll av lokaler,
journalföring mm. Miljötillsyn görs varje år med kontroll av journalföring och utsläpp i vatten.
Ovansjö Galtström – samma som Långsele. Veterinären kollade avelsfisket för första gången i höstas.
Länsveterinären andra gången förra året. Kommun tillsynar vart tredje år. Journaler, miljö, utrustning
och transporttankar kontrolleras.
Särna – Besök av veterinär varje år. Länsstyrelsen har besökt 2 ggr. Besiktning av transporttankar.
Livsmedelskontroll för tre år sedan.
Ljusneströmmar – Miljötillsyn - besök sker varje år. Odlingsmiljö och journaler kollas. Länsveterinären
varje år.
Brobacken – Har inte haft besök av veterinär senaste året. Kommunen har varit ute någon gång.
Västanå – Kommunen (miljötillsyn) görs årligen de senaste 4-5 åren. Länsveterinären har kommit
årligen.
Gammalkroppa – Avelsfisket: djurtillsyn årligen de senaste åren. Kommunen har aldrig varit på
tillsyn. Transporttankar kontrolleras. Distriktsveterinär har varit på besök årligen på odling i samband
med provtagning, även miljötillsynen sker årligen på odling. Besättningar, anläggning och
journalföring kontrolleras.
Laholm – Årlig kontroll från kommunen. Distriktsveterinär också. Djurskyddstillsyn har inte
förekommit. Tidigare årlig djurskyddskontroll från kommunen innan det överfördes till länsstyrelsen.
Framtida datainsamling på odlad lax i Östersjön (Anders Alanära, Stefan Palm, SLU)
De finns ett uppdrag på SLU från HaV som skulle varit klart till årsskiftet. Nu har det kopplats till ett
uppdrag från FUG Västernorrland som gör att dessa projekt samordnas.
Syfte med uppföljning av kompensationsodlingen från början var att få ett mått på kompensationen
(återfångsten).
Andra syften som tillkommit är såväl regional som nationell förvaltning. Även forskningssyfte finns.
2 huvudalternativ finns;
Pit-tag Speciellt har studier utförts i Dalälven och Umeälven, där uppvandringssituationen devis är
likartad. Vilka möjligheter till uppföljning med Pit-tag antenner finns för att täcka tillräcklig mängd
återvandrande fisk?
1. manuell hantering med handscanner (i kustfisket)
2. rapporteringscentral vid sportfisket (med fast pit-tag antenn)
3. Bottenantenner ska testas i områden med mycket fiskrörelse (ex vid delning kraftverk/naturfåra).
Ca 25 % hittar fisktrappan i Umeälven. Dalälven finns ingen kunskap.
4. Ombyggnad i Baggböleforsen ska koncentrera fisken till vissa passager med en ny bottenantenn.
5. Flytande antenner har testats i utloppskanalen i Älvkarleby, få fiskar registrerade (dock igångsatt
sent på säsongen).
6. Umeälvens trappa har registrerat 68 % av alla registrerade fiskar.
7. Poolfiske nedanför trappan har registrerat några % unika pit-tag registreringar.
Med intrimning av en bra modell kan hyggliga skattningar av återvandring ske. Det kan av
kostnadsskäl inte göras överallt utan bör göras i vissa indexälvar.
Stefan berättade om möjligheten till genetik som uppföljning. Har i allmänhet inte 100% säkerhet på
individnivå men bra för grupper av fisk. Fördelen: alla individer är ”märkta”, ingen påverkan på
fisken, ingen insamling
Fungerar det? Två analysmetoder kan vara aktuella, microsatelliter (17-18 st) och SNP (nyare teknik,
är en enda position i kärn-DNA). SLU i Umeå jobbar med SNP. Fler markörer studeras då.
Stefan har gjort simuleringsstudie i datorn för att undersöka om det skulle funka.
-
Fall 1 Endast Luleälven (200 par, tre odlingssäsonger) Fungerar
Fall 2 Södra Östersjön fungerar också (alla älvars utsättningsmängder 1,8 M smolt) Verkar
också fungera
Förutsättningar




Samtliga avelfiskar måste analyseras varje år (stor kostnad)
Parningskontroll (finns redan)
Genetisk analys (msat eller SNP)
Genetisk databas
Genetisk analys av avkomma (från hav eller älv) beroende på vilka frågeställningar som finns.
Nackdel


Kostnad
Fisken måste fångas och provtas
Bör testas genom pilotstudier först.
Vad är en godkänd smolt? FUG:s förslag på kriterier diskuterades i grupp
Stefan gick igenom förslagen. Sedan hade vi gruppdiskussioner och redovisning både muntligt och
skriftligt. Nedan följer en sammanfattning av de skriftliga synpunkterna. Det framkom utöver vad
som redovisas nedan synpunkter att det kan vara stora variationer mellan trågen och slumpen kan
avgöra vilket resultat som fås. Hur många som ska kontrolleras bör ingå i riktlinjerna.
Grupp1. Avräkning på 2åringar kond faktor svårt. 1-åringar 14 cm bör vara individuellt mellan
odlingar. Längd på 1 å och kond på 2-å?? Könsmogna hannar i naturen, anpassa till?? Fenskador 20 %
varför?? Multipla skador bör vara underlag, rygg bör inte avräknas lika mkt. Övriga skador bör inte
finnas, och åtgärdas i särskild ordning.
Grupp 2. Kondfaktor inget stort problem. 1-å 140 mm ett riktvärde, men bör anpassas till varje älv
mer studier behövs. Smoltkaraktär går att till. Fenskador behöver omvärderas. Könsmogna hannar
funkar inte vissa år. Vad är det naturliga? Övriga skador håller med. Kan uppstå i speciella fall från en
enskild hona ex.
Grupp 3. Risken med avdrag är ökad produktion. Inte bra. Ett bra samarbete under många år har lett
till förbättringar, varför måste vi ”formalisera” detta nu?
Grupp 4. I princip allt är berört. Konditionsfaktorn kan påverka, men fetthalten är kanske mer
relevant. Vad gäller 1-åringar vet vi för lite för att sätta ett mått. Yttre smoltkaraktären spelar stor roll
när besiktning sker.
Fenskador. En fisk med sliten rygg bör skiljas från multipla skador.
Övriga skador. Kan skilja från år till år. Hanteras från år till år. Skiljer sig också mellan domar hur man
kan justera.
Grupp 5. Viktigt med bra uppföljning. Bra att sträva efter att kriterierna ligger nära det sanna värdet
av det som ska avräknas snarare än att använda schabloner. Bra med klara kriterier i förväg att
förhålla sig till. Fetthalt intressant att kunna användas och enkelt att tillämpa. Förslaget för 1-åringar
rimligt. Förslag för yttre smoltkaraktär känns rimligt. Vad gäller fenskador bör man eftersträva den
sanna verkligenhetens siffror. Mera utvärdering behövs för att sätta dessa. Könsmogna hannar bra
förslag om det är rimligt i förhållande till överlevnad. Det är viktigt att få ut rätt mängd av livsdugliga
fiskar som det var tänkt när domarna fastställdes.
Avräkning kan ske på olika sätt. Stefan visade en variant med 5-årig glidande medelvärde. Vissa
domar reglerar detta varför anpassning måste ske.
Nästa möte
Vore bra att var och en funderar på nya infallsvinklar till innehåll och skickar till FUG.
Nästa möte bestämdes till 21-22 februari 2018. Sannolikt är det bäst i Stockholm. Vi kan eventuellt
fundera på ett alternativt hotell.