Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30.
Hej på er alla,
Navigation
Ytterligare en vecka har lite drygt gått sedan förra brevet och vi har lyckats ta oss vidare från
Laptevhavet och vidare in i Östsibiriska havet. Det har varit en lätt tid för en isbrytare i det öppna
vattnet, men nu har vi stött på is som är betydligt stabbigare än den is vi stött på hittills. Vi har legat
stilla under senaste natten då vi inte hade någon bra isinformation samt att sikten är urusel. Vi har
fortfarande ingen bra satellitbild och sikten är fortfarande usel, men vi har lärt oss hur isen rör sig. Vi
kör på en annan ny rutt som tar oss österut på djupare vatten, så vi får lite fler vägval.
Vi kämpar oss dock fram genom massiva flak med vallar som når långt över däcksnivå och ett hundra
meters sikt. Sikten kan förhoppningsvis ändras under dagen då vi väntar nederbörd i form av regn.
Som jag nämnt i tidigare brev och börjar nu känna mig som en repig LP-skiva, så har avsaknaden av
helikopter varit kännbar men framför allt har de utlovade satellitbilderna inte levererats som det
lovades innan resan. Även om vi inte kunnat flyga idag, så hade vi flugit under gårdagen och då
rekognoserat hela området ringat in isflaken och de svåra områdena. Då hade vi kunnat använda
helikopterrekognoseringen tillsammans med det driftdata vi samlade när vi låg stilla under natten
och på så sätt uppdatera satellitbilderna manuellt med detta. Som tur var fick vi några satellitbilder
igår när det var fint väder, som är visuella bilder dvs. bilder som tagits med vanlig kamera från en
satellit. Satellitbilder är en färskvara och de blir odugliga efter bara 5-6timmar om det vill sig illa.
Detta är en MODIS bild, allt det vita är is. Ni kan se flaken, de största är runt 10Nm.
Detta är en bild tagen från en av NOAA’s vädersatelliter, det lila är is, det gulvita är moln och grönt är
land.
Som ni ser på bilden ovan har jag lagt ut vår tänkta rutt till nästa område för forskning. Rutten är ca
170 Nm lång och går i 9/10 till 10/10 istäckning. Isen är från ca 1m tjock till flera meter med inslag av
gamla otäcka bruna vallar av flerårstyp, men mellan dessa partier finns det is som bara är av
ettårstyp och det är i den isen vi försöker ta oss fram. Här kommer några härliga bilder på is och miljö
från de senaste dagarnas fina väder.
Här kommer det några bilder från dagens dimmiga värld. Här är ombytligt kan ni tro, från en
underbar vistelse i Arktis till ett dimmigt elände.
Bennett Island
Är den största av öarna i ögruppen DeLong Islands som ligger i Öst Sibiriska Havet. På bilderna nedan
ser ni hur de ligger geografiskt. Ön är 150 kvadratkilometer stor och högsta punkten är 426m.
Denna ögrupp hittades 1881 av den amerikanska upptäcktsresaren George Washington DeLong och
namngavs efter finansiären till resan James Gordon Bennett. DeLong började sin resa i september
1879 på fartyget Jeannette och hoppades egentligen på att träffa på Wrangel ön i Chukci Sea samt
öppet hav nära Nordpolen. Man fastnade dock i packisen nära Herald Island som ligger ett stycke
öster om Wrangel Island. Jeannette drev vidare med packisen i drygt 1½ år och skruvades slutligen
ner i juni 1881. Expeditionen fortsatte sedan till fots via Bennett Island och sedan vidare ner mot
Nysibiriska öarna och slutligen Sibiriska fastlandet. DeLong tillskrev ögruppen till USA och förblev så
fram till 1916, då Ryska ambassadören i London gav till känna att ögruppen är ryskt territorium och
har sedan dess ansetts vara ryskt.
Nedan ser ni en bild av ön som jag tog när vi passerade nordsidan.
Nedan Sydvästra hörnet
Forskningen
Forskningen går vidare och vi har avklarat två av de tre områdena. Vi är i skrivande stund på väg mot
det tredje området, men det har som jag nämnt tidigare i brevet lite kämpigt med isen. Forskarna
hittade metan läckande ut ur havsbotten under permafrosten i sluttningen ner för
kontinentalsockeln.
Här kommer en förklaring om hur metan påverkar klimatet. Metan har relativt lång livstid i
atmosfären (ca 10 år) och kan därför sprida som både inom varje hemisfär och mellan dem. Det gör
att konsekvenserna av utsläppen som i huvudsak kopplas till djurhållning och risodling har global
klimatpåverkan och ökar i takt med befolkningskurvan. Metan är en växthusgas och absorberar och
återemitterar värmestrålning till marken. Klimatpåverkan är positiv och bidrar till uppvärmning och
har näst koldioxid stört betydelse. Chefsforskare Örjan Gustavsson menar att det är taskig timing att
Jorden själv läcker metan samtidigt som mänskligheten ökar på utsläppen. Utsläppen på
kontinentalsockeln under permafrosten kan kopplas till att varmt vatten från Atlanten hittar upp i
arktiska bassängen och på så sätt hjälper metanet att frigöras.
Det är med samma forskningsmetoder som jag beskrev i förra mailet med ett tillägg och det är att vi
använt den lilla sjömätningsbåten från Stockholms Universitet (SU) som heter Skidbladner. Den är
också utrustad med multibeam lod, fast ett högfrekvent sådant som ger en betydligt mer detaljerad
bild av botten än vad Odens stora multibeam lod gör. Odens lod är mer anpassat för stora djup
medan SUs är för grundare skärgårdsvatten. Jag bifogar en bild på ett vrak som SU har hittat hemma i
våra svenska farvatten. Observera att detta inte är en bild utan det är taget ur data från lodet som
bearbetats i ett grafiskt program till denna detaljerade ekolodsbild.
Här är en bild på Skidbladner. Ni skymtar ekolodet som hänger ner framför båten. Odens
bottensändare och mottagare har storleken 10 X 1,5m vardera och sitter inbyggda i botten.
Jag här bifogar lite bilder från forskarnas vardag och en del av deras instrument.
Stämningen ombord
Jag möter fortfarande enbart glada miner ombord och alla verkar fortfarande lyckliga över att
kommit igenom en bra bit av forskningen. Man kanske är lite trött efter långa dagar i labben och kalla
blöta stationer ute på däck. Vi har en trettioåring att fira i morgon och det är vår Däckselev Mikael
Strindin som lämnar ungdomen och går in i den gyllene medelåldern.
Djurlivet
Det har inte varit så mycket djur denna vecka heller, men måsarna har i allafall inte övergett oss…..
Tack för denna gång, vi hörs i nästa vecka.
