EXAMENSARBETE I SAMHÄLLSKUNSKAP, LÄRARPROGRAMMET, HT 2012
Värdegrunden
Ett demokratiuppdrag i skolan
En litteraturstudie om hur demokratiuppdraget i skolan ska uppnås
Lena Brolin
H and led are: Peter H åkansson
Institutionen för ekonom isk
och ind ustriell utveckling
Exam ensarbete 15 hp
Antal ord ; 15 757 st.
Institutionen för ekonom isk och ind u striell utveckling
Seminariedatum
581 83 LIN KÖPIN G
Språk
Rapporttyp
ISRN -nummer
Svenska/ Sw ed ish
Exam ensarbete avancerad nivå LIU-IEI-FIL-G--13/XXXXX—SE
Titel
Värd egru nd en – Ett d em okratiu p p d rag i skolan
Title
Valu e, a d em ocratic m ission in school
Handledare
Peter H åkansson
Författare
Lena Brolin
Sammanfattning
Den här stu d ien har u tifrån tid igare forskning gjorts för att se hu r d em okrati, och d å i längd en Värd egru nd en i skolan ska
främ jas. Vid are har olika sätt att hantera icke d em okratiska åsikter stu d erats. Gru nd en i u p p satsen kan sägas var a
Lärop lanen, och p arallellt m ed d en har allom fattand e forskning rörand e u p p satsens syfte använts.
Skolans roll som fostrare är gru nd läggand e, så har fallet varit i nästan ett sekel. Att lära barn rätt och fel och d ana d em till
god a sam hällsm ed borgare. Fortfarand e är d et gru nd läggand e a tt trad era våra d em okratiska värd eringar till nästa
generation. Lärarkåren u tgår främ st ifrån styrd oku m enten d å d e arbetar m ed d em okratiu p p d raget, vilket d å ska led a till en
gem ensam gru nd för eleverna På lokal nivå lyckas närbyråkrater im p lem entera d e beslu t som fattas p å högre ort och
eleverna får p å d et sättet sam m a d em okratiska m ål. Up p satsen visar att skolan gör ett bra jobb, m en att d et, i och m ed d en
ökad e valfriheten gälland e skolor id ag gör att d et d ock kan u p p stå olikheter i elevernas d em okratiku nskap er.
Stu d ien visar att d et finns ett flertal olika sätt att främ ja d em okratiu p p d raget p å, d essa är em ellertid beroend e av olika
variabler. Bland d essa m ärks olika kontexter, lärares d ifferentierad e lärstilar sam t hu r aktu ell skola aktivt arbetar m ed
u p p d raget. Beträffand e hu r m an ska ku nna stävja d e värd eringa r som inte är förenliga m ed d em okrati är d et även d är ett
flertal sätt som förevisas.
N yckelord Dem okrati, värd egru nd och skola
Innehållsförteckning
Kapitel 1 – Inledning
s. 1
1.1 Syfte, frågeställningar & avgränsning
s. 4
1.2 Disposition
s. 5
Kapitel 2 – Metod
s. 6
2.1 Ämnesval
s. 6
2.3 Metoddiskussion
s. 6
2. 4 Validitet och reliabilitet
s. 7
2.5 Källkritik
s. 7
2.6 Litteratursammanfattning
s. 9
Kapitel 3 – Värdet av demokrati i skolan
s. 13
3.1 Demokrati i svenska skolan
s. 13
3.2 Demokrati
s. 14
3.3 Lärarnas yrkesetik
s. 14
3.4 Värdegrundsprojektet
s. 15
3.5 Läroplanen
s. 16
3.6 Vad innebär värdegrund och demokrati i skolan?
s. 17
Kapitel 4 – Resultat forskning kring demokrati och värdegrund i skolan
4.1 Hur ska man praktiskt uppnå demokrati i skolan?
s. 23
s. 22
4.1.1 Deltagardemokrati
s. 22
4.1. 2 Deliberativ demokrati
s. 24
4. 1.3 Explicit och implicit värdepedagogik
s. 25
4.1. 4 Praktiskt arbete utifrån enkätsvar
s. 26
4.1.5 Elevers uppfattning om praktiskt demokratiskt deltagande
s. 27
4.2 Hantering av icke demokratiska åsikter
s. 29
Kapitel 5 – Diskussion
s. 34
Kapitel 6 – Slutsatser och avslutande reflektioner
s. 41
6.1 Förslag på vidare forskning
Litteraturförteckning
s. 41
s. 43
Kapitel 1. Inledning, syfte & frågeställningar
Inledning
Den här studien ämnar, utifrån tidigare forskning bringa klarhet i hur demokrati i skolan ska
främjas, vidare är intentionen att presentera delar av de praktiska moment man kan använda i
undervisningen för att nå upp till en fungerande värdegrund och demokrati i skolan.
Undersökningens syfte är även att studera hur forskningen beskriver sätt att hantera icke
demokratiska åsikter i skolan. De studier jag har för avsikt att använda är alla valda utifrån
dess relevans för uppsatsens syfte. Materialet jag valt innehåller ett relativt brett spektra av
fakta utifrån dess ämne, vidare är min förhoppning även att kunna belysa eventuella skillnader
som framkommer.
Hur demokrati i skolan ska befrämjas verkar vara ett ständigt relevant ämne då jag hittat en
stor mängd studier angående detta. Det är beforskat i otal, vilket borgar för ett massivt
intresse och relevans för både vetenskapen men även för gemene man. Ämnet är viktigt och
berör alla, både ungdomar och föräldrar.
Den litteraturen jag valt tar upp hur man arbetar aktivt med demokrati i skolan, hur avvikande
åsikter på effektivt sätt kan motverkas och i vissa fall tas även upp vilka demokratiska
färdigheter eleverna förväntas besitta. Som synes är det ett brett register jag har för avsikt att
använda för att inhämta material till uppsatsen.
I början av Läroplanen stadgas att värdegrunden är gemensam för all skolverksamhet, här står
även att skolan vilar på demokratins grund 1 vilket är det primära syftet med den här studien,
att via tidigare forskning studera hur skolan ska efterleva de demokratiska tankar som
genomsyrar samhället. Just den meningen, att ”skolan vilar på värdegrunden” är oerhört
central att alltid ha i åtanke som lärare, men även som vuxen. Vi är alla förebilder för våra
elever, men även för våra barn. Meningen avser, enligt efterföljande stycke i Läroplanen, att
skolan ska främja förståelse för andra människor, vidare ska alla behandlas lika oavsett
bakgrund, kön eller trosuppfattning.
1
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, sid.7
1
När demokratibegreppet diskuteras ska det finnas i åtanke att det skiljer sig i tillämpning
mellan statsvetenskap och utbildning. Då det gäller statsvetenskap (jag avser alltså demokrati
applicerat inom politik och samhälle) handlar det om maktfördelning och beslutsprocesser,
gällande utbildningsväsendet är det istället samlevnad i samhället generellt som står i fokus.2
I skolan delas demokratiuppdraget upp i fyra olika delar, vilka är stadgade både i skollagen
och läroplanerna. Dessa kan sammanfattas som följer3
Värdedimensionen, att överföra demokratins värden till barn och elever
Kunskapsdimensionen, att ge barn och elever kunskap om demokrati
Kompetensdimensionen, skapa färdigheter och förmåga att delta och medverka i
demokratiska processer
Kränkningsdimensionen, aktivt motverka alla former av kränkande behandling
Sammanfattas dessa framgår det klart och tydligt ett samband mellan de didaktiska momenten
vilka kan utföras i klassrummet men även i andra kontexter, och de förebyggande åtgärderna
mot nedsättande uppförande som elever kan ha mot varandra. Arbetet i skolan är komplext,
och mycket krävande på flera plan. Detta är nog så viktigt att ha i åtanke vid både planerande
av undervisning och som vuxen på skolan. Vi är förebilder för eleverna och ska föregå med
gott exempel. Särskilt gällande förmedling av värdegrunden, vilken kan läras ut på många
olika sätt. Samtliga ovanstående dimensioner ska dock alltid ingå i lärarens uppdrag och
förmedling av demokratiuppdraget i skolan.
Att det fungerar i skolan med demokrati är fundamentalt, då skolan berör alla direkt eller
indirekt. I dagens samhälle är tyvärr inte uppfattningen denna. Vi har idag ett klimat med
tämligen utbredd främlingsfientlighet, vilket även fått fäste ända upp på regeringsnivå. Visst
ska vi ha ett demokratiskt samhälle där alla har rätt att yttra sig och säga sin åsikt. Men
värdegrunden i skolan är mycket klar på den punkten, tolerans ska genomsyra hela
skolvärlden vilket kan anses har gått förlorad i och med de utpräglade åsikter som finns, och
på hög instans faktiskt kan sägas vara accepterade idag.
Att implementera värdegrunden i skolan är idag elementärt för alla anställda inom skolan på
samtliga nivåer. I denna uppsats ämnar jag ta reda på hur detta kan ske, och med hjälp av
vilka medel. Som blivande lärare är det också av största vikt att för mig tidigt bli insatt i
2
Persson, Lars (2010) Pedagogerna och demokratin, en rättsociologisk studie av pedagogers arbete med
demokrati. Lund: Studentlitteratur. Sid. 53
3
Ibid. sid.53
2
demokratiutvecklingen i skolan, och hur man aktivt kan arbeta för den. Detta anser jag vara
särskilt viktigt då målet med min utbildning slutligen är att bli SO – lärare. Varför detta skulle
vara speciellt gällande uppsatsens syfte diskuterar jag vidare under själva undersökningen.
Min förhoppning är att kunna belysa vad lärare kan använda för vägar för att nå det vi alla
strävar efter, att få en jämlik skola, men i första hand att främja demokrati och fostra
framtidens demokratiska medborgare.
Här är också på sin plats att nämna att skolan är den enda institution i samhället som har ett
uttryckligt uppdrag att hjälpa till att fostra demokratiska medborgare.4 Det handlar dock
ingalunda om att alla elever ska bli lika, utan snarare att ge samtliga samma grund för att
kunna utveckla ett eget tänkande kring samhällsfrågor samt bli självständiga demokratiska
medborgare.
4
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid.16f
3
Syfte
Syftet med denna uppsats är att studera hur andra undersökt hur man på adekvat sätt främjar
demokrati i skolan och då i förlängningen efterlever värdegrunden vilket är ett arbete för både
lärare och elever. Jag vill också ta reda på vad demokrati och värdegrund innebär i skolan,
samt vilka utmaningar som på detta följer. Utifrån följande frågeställningar ska jag sträva
efter att utifrån tidigare forskning få klarhet i vad värdegrund och demokrati innefattar. Hur
man som lärare på bästa sätt ska kunna uppnå demokrati i skolan både gällande undervisning
men även via förebyggande och aktivt arbete mot avvikande ståndpunkter som kan finnas i en
skolmiljö med många oliktänkande. Uppsatsen har tre frågeställningar, dessa hanteras på
olika ställen i uppsatsen. Utifrån den ordning de presenteras nedan behandlas den första i en
mer beskrivande kontext, och återfinns under kapitel tre, vilket kan betraktas som bakgrund.
De andra två besvaras i själva resultatdelen, vilket gör att svaren har mer av en analyserande
karaktär.
Frågeställningar
Vad innebär värdegrund och demokrati i skolan?
Hur ska demokrati praktiskt uppnås i skolan?
Hur hanteras icke demokratiska åsikter?
Avgränsning; Jag har för min undersökning valt att endast titta på värdegrunden för
grundskola så jag fokuserar endast på den nivån, och inkluderar alltså inte högre skolnivåer.
Vidare är min studie avgränsad till den svenska skolan, och jag tar därför inte upp eller jämför
med andra länders vare sig demokratiarbete eller läroplaner.
4
Disposition
Kapitel 1 – Inledning, syfte och frågeställningar
Här presenterar jag arbetets sammanhang och upplägg. Jag vill även här få läsaren intresserad
av min text. Vidare beskriver jag här också syfte och frågeställning, så dessa riktigt
tydliggörs. Under rubriken ligger även den avgränsning jag gjort samt denna disposition. Den
senare för att läsaren enkelt ska kunna orientera sig i arbetet.
Kapitel 2 – Metod
Här redogör jag för mitt ämnesval, vilka litteraturval jag gjort och anledningen till dessa.
Vidare beskriver jag hur jag arbetat med uppsatsen. Jag beskriver också den litteratur jag
använt, källkritik och validitet och reliabilitet i arbetet. I metoden ligger också den ganska
omfattande delen ”Litteratursammanfattning”, vilken är en genomgång av den samling
litteratur jag använt i de delar jag besvarat mina frågeställningar.
Kapitel 3 – Värdet av demokrati i skolan
Här berättar jag om värdegrunden, hur den och begreppet demokrati beskrivs i Läroplanen. En
översikt av Läroplanen ges också. Vidare ger jag en enkel bakgrund till demokrati i svensk
skola. Jag ger även en tämligen lätt genomgång av Värdegrundsprojektet samt av yrkesetiken
för den svenska lärarkåren. Avsikten är att ge läsaren adekvat information om bakgrunden till
ämnets problemformulering. Den sista delen i kapitel tre ägnas åt min första frågeställning,
varför den är ganska omfattande.
Kapitel 4 – Resultat, värdegrund och demokrati
Detta kapitel syftar till att visa hur de undersökningar jag analyserat kommit fram till att
demokrati i skolan ska uppnås, samt hur man på bästa sätt ska kunna få dem att fungera i
praktiken. De svar jag i den första frågeställningen under denna rubrik, kommit fram till är
indelade i fem underrubriker för att läsaren med enkelhet ska finna de alternativ som
presenteras. Vidare ämnar jag här ta reda på hur man på bästa sätt ska angripa olika icke
demokratiska åsikter som kan uppkomma i skolmiljö.
Kapitel 5 – Diskussion
Kapitel 6 - Slutsatser och avslutande reflektioner.
5
Kapitel 2 – Metod
2.1 Ämnesval
Anledningen till aktuellt ämnesval är att det, utifrån både personligt intresse men även som
blivande lärare, åligger mig att för framtiden ha en relativt genomgående kunskap om
värdegrund och demokrati i skolan. Detta för att båda genomsyrar mitt framtida yrkesval, men
även för att jag på ett adekvat sätt ska kunna vidarebefordra kunskapen om demokrati i både
skola men även i allra högsta grad i samhället, till mina elever.
2.2 Metoddiskussion
Den här uppsatsen är skriven utifrån så kallad forskningskonsumtion, vilket åsyftar att en
studie skrivs baserad på tidigare forskning, vilken sedan bearbetas och analysera. Jag har
genom att titta på hur källorna beskriver för min uppsats relevant fakta svarande mot mina
frågeställningar, och utifrån det redogjort för dess innehåll. Vidare har jag ställt dem emot
varandra i en översikt där jag presenterar dess ståndpunkt.
Mitt litteraturval är gjort både efter samtal med min handledare som gett mig användbara tips
men även via sökningar i bibliotekskatalogen på Linköpings universitet. Här har demokrati,
värdegrund och skola varit frekvent återkommande sökord. Efter detta har jag genom de
böcker jag då läst funnit ytterligare material att arbeta med genom att studera vilken litteratur
de använt sig av. Med andra ord har jag gjort ett snöbollsurval, vilket innebär att man tittar på
viss litteratur för att där få råd till andra värdefulla källor.5 Därefter har jag gjort aktuellt urval
för att få en så bra och täckande information som möjligt för att nå syftet med denna studie,
vilket betyder att litteraturen jag valt alltså ska kunna besvara de frågeställningar jag har.
Jag har främst använt mig av svensk litteratur, då min undersökning endast riktar sig mot det
svenska skolsystemet och dess syn på demokrati. Ett undantag finns dock, vilket jag nämner
nedom. Majoriteten av de böcker jag använt utgår från skolan och dess roll i
demokratiuppdraget. Undantag finns dock även här. Boken Politiskt deltagande av Åsa
Bengtsson, beskriver det reella, demokratiska samhälle vi lever i. Många analogier görs
mellan skolan och den politiska arenan och boken jag i detta syfte använder, beskriver den
politiska delen. Jag har använt mig av ett antal böcker som ligger till grund för min studie.
Mitt urval är brett, och jag har med avsikt valt en mångfald av böcker för att, utifrån mina
5
Bryman, Allan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB. sid. 115
6
frågeställningar få så många perspektiv som möjligt, men även belysa den pluralism ämnet
presenterar. Jag har tre frågeställningar till min uppsats, dessa ämnar jag besvara med hjälp av
litteraturen jag valt. Att jag inte tar upp andra aspekter av ämnet är dels på grund av den
avgränsning jag medvetet gjort, men även då det är detta jag är intresserad av att undersöka,
vilket då innefattar vad värdegrund och demokrati i skolan innebär, hur det praktiskt ska
uppnås samt hur de åsikter som inte är förenliga med den demokratiska samhällssynen ska
hanteras.
Validitet och reliabilitet
Reliabilitet avser pålitligheten i det man ämnar undersöka. För att ytterligare specificera detta
begrepp väljer jag att använda ordet stabilitet. Alan Bryman beskriver i sin bok
Samhällsvetenskapliga metoder stabilitet att det i detta avseende handlar om huruvida
resultatet blir liktydigt i en senare undersökning eller om det kommer förändras.6 Stabiliteten i
den här studien är tämligen hög, då i princip samma resultat kan förväntas vid senare tillfälle.
Dock är mitt urval värt att kommenteras då jag som ovan nämnt gjorde ett snöbollsurval,
vilket kan ha resulterat i att jag kan ha missat viktigt material.
Validiteten i en undersökning visar enligt Bryman om studien mäter det den avser att mäta7
med andra ord, besvaras mina frågeställningar på ett riktigt sätt vilket vi nog kan anta då vald
litteratur handlar om just detta.
Källkritik
Det som kan vara negativt med detta sätt att skriva är att man då kan säga att studien bygger
på andrahandskällor, detta kallas med annat ord för sekundäranalys. Det finns naturligtvis
både för – och nackdelar med denna sorts analys. Fördelarna är främst att man sparar tid och
pengar på att använda redan insamlade data, då man slipper att samla den själv. För att
fortsätta tanken att man sparar tid kan denna användas till att göra en mer noggrann analys av
det material man valt att ha med i sin undersökning.8 Det negativa är att eftersom studien
bygger på just andrahandskällor kan det vara svårt att bedöma riktigheten i det material man
6
Bryman, 2002, sid. 86
a.a. sid. 88
8
a.a. sid. 208
7
7
bygger sin studie på. Materialet forskarna använt sig av är inte bekant, och det kan vara svårt
att förstå omfattningen av det data det gäller.9
Studierna har det gemensamt att de alla behandlar hur demokrati i skolan ska befrämjas, med
två undantag vilka är Englunds engelska artikel samt Bengtssons bok, den sistnämnda
beskriver, som ovan nämnt politiskt deltagande i det samhälle vi lever i. Englunds artikel
behandlar övergripande socialt kapital i skolan. Anledningen till att jag ändå har med den i
mitt litteraturval är att den tar up en betydande faktor för min uppsats syfte. Författaren tar
upp det faktum att skolan, i och med den valfrihet som finns idag, kan tradera de värderingar
föräldrarna har då de kan välja i vilken skola de vill att barnen ska gå och på detta sätt kan en
del av det viktiga mötet med det som kan anses som annorlunda gå om intet. Jag har dock
sökt efter annan litteratur som tar upp det specifika ämnet för komplettering men inte funnit
någon. Även detta är en anledning till att den används här. Jag återkommer i själva
undersökningen till detta problem och dess relevans.
Nedan följer en sammanfattning av den litteratur jag använt mig av i analysen. Jag nämner
dock här även Läroplanen helt kort då den är av central betydelse för rapporten. Läroplanen
för grundskolan är en självklar och återkommande bok genom hela uppsatsen. Den har även
en egen underrubrik i nästa kapitel där den presenteras relativt utförligt.
Som jag nämnde i inledningen har författarna till de undersökningar jag använt mig av lite
olika syn på hur demokratiuppdraget ska uppnås. Jag ska här efter försöka få fram en
nyanserad bild av likheter och olikheter i vald litteratur.
Då jag studerat litteraturen vill jag också nämna att de böcker jag för ändamålet valt ut är
frekvent återkommande i majoriteten av mitt val. Vilket jag uppfattat är en konsekvens av
dess relevans i ämnet, men även som jag ovan beskrivit att denna återkommer i flera av de
verk jag använt. Vidare är här även på sin plats att nämna att det urval jag gjort spänner över
en viss period, majoriteten är dock skriven i relativ nära tid. Min uppfattning av mitt
litteraturval är att övervägande delen av namnen jag använder är välrenommerade och ofta
refererade till.
9
a.a. sid. 210f
8
2.3 Litteratursammanfattning
För att göra de källor jag använt då jag besvarat mina tre frågeställningar överskådliga
kommer de här beskrivas helt kort. Jag har använt mig främst av böcker, varav tre
avhandlingar, men även ett flertal rapporter från Skolverket samt en uppsats på C nivå.
Två av författarna återkommer i flera verk, dessa är Tomas Englund och Joakim Ekman.
Ekman har författat två av de böcker jag valt att använda, och Englund i tre, varav en artikel.
Englund skriver om det deliberativa samtalet, hur det ska kunna användas på ett fördelaktigt
sätt för att samstämma med värdegrunden men även hur man ska lyckas få en deliberativ
demokrati i skolan. Vidare påtalar Englund det ansvar som åligger de samhällsvetenskapliga
ämnena gällande värdegrunden i skolan. Dock skall naturligtvis nämnas att ansvaret åvilar på
hela skolan som organisation.10 Som redan nämnt har Englund också författat en engelsk
artikel, vilken jag helt kort nämner i anslutning till föräldrarnas roll där detta ställs i relation
till bildandet av socialt kapital vilket är huvudsyftet med artikeln. Englund diskuterar om det
är bra eller dåligt med rättigheten för föräldrar att välja skola till sina barn, vilket idag i och
med ökandet av friskolor är en möjlighet.
Den andra författaren jag återkommer till vid två tillfällen utifrån olika böcker är Joakim
Ekman. Den första boken heter Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Medförfattare
är Lina Pilo. Boken behandlar hur skolan ska lyckas med demokratiuppdraget, utifrån de olika
villkor som råder. Omständigheter som tas upp är bland annat hur lärare och elever agerar,
läromedel och hur de ekonomiska villkoren ser ut. Den andra boken av Ekman jag använt
heter Skolan och medborgarskapandet, vilken är en kunskapsöversikt gällande hur elever i
den svenska skolan utrustas med demokratisk kompetens inför framtiden. Ekman diskuterar
bland annat hur uppkomna kontroverser behandlas i skolmiljö. Detta är också den tredje av
mina frågeställningar. Ekman diskuterar skolans demokratifostrande funktion, vilket
inbegriper hur konflikter i skolan, både i klassrummet men även utanför ska hanteras.
Även Andrzej Szklarski har i ett kapitel i boken Forskning om lärares arbete i klassrummet
beskrivit problematiken kring konflikter. Szklarski diskuterar övergripande konflikter i stort,
men även vad som kännetecknar en konflikt/kontrovers, och hur man löser dem när de
uppstår. Författaren fastslår att en konflikt i klassrummet oftast inte blir adekvat utredd, hur
10
Englund, Tomas (2000) Deliberativa samtal som värdegrund – historiskt perspektiv och aktuella
förutsättningar. Stockholm: Skolverket. Sid 10
9
den började eller vad roten från början var. Han konstaterar att detta troligen i de flesta fall
beror på bristande kunskap och kompetens hos läraren.11
Boken Värdegrunden – finns den? är den bok jag till stor del utgår ifrån i bakgrunden. Den är
skriven av Kennert Orlenius, och behandlar övergripande värdegrund både i skola och
samhälle. Orlenius ger i boken ett flertal exempel på praktiskt värdegrundsarbete, och
beskriver ett samhälle i förändring. Vidare belyser boken bland annat den komplexitet
läraryrket innefattar.
Fem rapporter från Skolverket ingår även i det källmaterial jag använt. Skolor som politiska
arenor är en analysrapport, och ur den har jag hämtat information angående konflikthantering.
Carsten Ljunggren och Ingrid Unemar Öst tar upp olika syn på lärares förmåga att hantera
uppkomna konflikter utifrån skolans olika kontexter. Ljunggren & Unemar Öst påvisar även
att det inte nödvändigtvis måste vara negativt med kontroverser i skolan. Det ligger lite
skillnader i synen på konflikthantering gällande den yttre och inre kontexten. Dock fastslås
det att lärare generellt har erfarenhet av kontroverser, och upplever att de innehar en god
förmåga att lösa dessa om/när de uppkommer.
I ytterligare en rapport från Skolverket, Läromedlens roll i undervisningen, har en
undersökning bland högstadielärare gjorts med avseende på vilka val de gör gällande
läromedel i undervisningen, samt även hur de använder materialet. Rapporten belyser även
bedömning i bland annat ämnet samhällskunskap, vilket var det ämne jag tittade på. Det
beskrivs vilka arbetssätt som tillämpas, men även kunskapssyn samt vilka läromedels som
används och argumenten bakom de val som görs.
Den tredje rapporten från Skolverket heter Allmänna råd för arbete mot diskriminering och
kränkande behandling. Den behandlar barns lika rättigheter, hur dessa ska främjas men även
hur verksamheter ska bli starkare i sitt arbete mot nedsättande behandling, och när detta ändå
uppkommit hur man då ska utreda och åtgärda dessa. Rapporten innehåller även stadgar om
hur det ska arbetas aktivt med det förebyggande arbetet mot diskriminering.
11
Szklarski, Andrzej (2007) Om konflikter och konstruktiv konflikthantering. Ingår i Granström, Kjell (red.),
Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 51 - 64
10
Skolverkets rapport Nationella utvärderingen av grundskola 2003, samhällsorienterade
ämnen behandlar som titeln talar om en utvärdering av SO – ämnena, genomförd genom
enkätundersökningar. Lärare har svarat på frågor gällande undervisning och arbetssituation,
och elever hur de upplevt undervisning, och hur de trivs i skolan. Anledningen till att jag har
med den är för att i den påvisas relevansen av samhällskunskapsämnet för att tradera de
demokratiska värderingar som råder i samhället.
I en rapport från 2006, Läromedlens roll i undervisningen, beskrivs högstadielärares
användning av läromedel i ämnena engelska, bild och samhällskunskap. Jag har dock endast
tittat på vad som sägs om det förra. Även detta är en enkätundersökning, men även intervjuer
har gjorts. Dock endast med lärare som svarspersoner. Frågorna har gällt läromedlens roll i
undervisningen, men även de förutsättningar under vilka lärarna arbetade, och de sätt de
använde sig av har undersökts.
Den sjätte och sista rapporten jag använt mig kommer även den från Skolverket och heter
Ung i demokratin, rapporten är ett resultat av en svensk undersökning av 138 högstadieskolor.
Bland annat beskrivs 14 och 15 åringars demokratiska kunskaper och färdigheter vilka
framkommit efter en enkätundersökning. Rapporten belyser även hur väl högstadieeleverna är
förankrade med demokratibegreppet generellt. Mitt syfte med att använda denna rapport är för
att i den andra frågeställningen åsynliggöra elevernas egen syn på praktiskt demokratiskt
deltagande i skolan.
I ett samarbetsprojekt mellan Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet är det
framtaget en rapport som heter, Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska, och
invandrarfientliga tendenser hos unga, vilken är en enkätundersökning. I rapporten behandlas
begreppet intolerans ingående samt hur det på olika sätt kan te sig och i vilka kontexter.
Vidare har attityder hos unga tagits upp som en central del i rapporten, både gällande mot
utsatta grupper, men även ungdomars egna uppfattningar om de blivit utsatta för någon form
av nedsättande behandling. Utifrån dessa tas också avstamp i det förebyggande arbetet mot all
form av pejorativ och kränkande behandling av andra.
I avhandlingen Att fostra demokrater, har Ellen Almgren gjort en analys av skolans roll i
elevernas demokratiska kompetens. Almgren har studerat hur skoldemokratin påverkar 14 och
15 åringar och dess politiska kunskaper. Vidare beskrivs olika sätt att främja en fungerande
demokrati i skolan, hur detta ska ske och med vilka medel beskrivs utförligt i studien. Även
bakomliggande faktorer som kan påverka den politiska kunskapen tas upp. Almgren tar även
11
upp viktiga aspekter i demokratiuppdraget exempelvis hur klassen eller skolan påverkar
eleverna, samt de kontextuella faktorerna.
Den andra avhandlingen jag utgått ifrån, Framtidens demokratiska medborgare är skriven av
Jan Grannäs. Grannäs har gjort en studie av tre skolor, där han med hjälp av
semistrukturerade intervjuer och observationer i skolmiljö efterforskat synen på demokrati.
Övergripande syfte med avhandlingen är att öka kunskapen om skolans demokratiuppdrag.
Vad uppdraget innebär för eleverna, men även vad de har för uppfattning om hur det ser ut.
Resultatet visar bland annat på att synen på demokrati skiljer sig ganska mycket åt från skola
till skola, vilket kan betraktas som anmärkningsvärt då det är samma styrdokument som ska
följas.
Lars Persson har skrivit den tredje av de avhandlingar jag använt för min studie, Pedagogerna
och demokratin. Den behandlar lärares syn på demokrati. Det är en rättssociologisk studie,
vilken kommit till genom intervjuer med pedagoger på tre olika skolor. Intervjuerna har
handlat om hur lärarna hanterar demokratiuppdraget samt hur de påverkats av omgivningen.
Men även deras egna professionalitet gällande demokrati i skolan har som en konsekvens av
ovanstående blivit relevant.
Den uppsats jag använde för min studie heter Värdegrunden – vad är den, hur efterlevs den
och varför? Den är skriven av Johan Vahlström vid Luleå universitet. Uppsatsen är en studie
av tre olika skolor på tre olika nivåer i Sverige, en stor, en mellanstor och en liten kommun.
Vahlström har där studerat likheter och olikheter för att därefter göra en jämförelse.
Författarens intention är att titta på hur de olika skolorna försöker implementera
styrdokumenten gällande värdegrunden, och utifrån de svaren undersöka varför de väljer just
det tillvägagångssättet. Resultatet visar att samtliga tillfrågade följt styrdokumenten vid
framtagandet av de egna lokala dokumenten, och det skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika
kommunerna.
Åsa Bengtsson har skrivit boken Politiskt deltagande, vilken behandlar generellt politiskt
deltagande, både nationellt och internationellt såsom ute i Europa. Bengtsson förklarar
ingående olika modeller för deltagande inom politik. Vilket med fördel kan traderas till
skolans demokratiska arena som jag försöker mig på att beskriva i min uppsats. Övergripande
beskrivs också hur demokratiska val går till, vad som krävs för att få delta, och vilka normer
som styr. Även i den här boken diskuteras deltagardemokrati, vilken jag ämnar ställa emot
ovanstående författare.
12
Kapitel 3 – Värdet av demokrati i skolan
Begreppet värdegrund började användas redan under 1990 talet i Sverige, och avsåg då arbete
i gemenskapers förenade underlag, att värdegrunden ligger som grund för allt arbete i förskola
och skola12 Genom läroplanen föreskrivs de regler och normer vi ska leva efter, dessa stadgas
av regeringen och ska således följas. Läroplanen speglar de tendenser som finns i samhället,
ett slags anvisande av rådande uppfattningar och värden. Detta gäller ingalunda endast
skolvärlden, utan även inom politik, men även näringsliv och industrier. 13 Att alla har samma
värderingar och normer i samhället är grundläggande, och skolan har som tidigare nämnts där
en fostransroll. Att tidigt lära eleverna vilka lagar, regler och principer de ska följa i samhället
är av största vikt och ligger i allas intresse.
3.1 Demokrati i svenska skolan
Jag börjar med en kort introduktion till begreppet demokrati med historisk förankring
gällande läget nere i Europa under krigstiden. Att situationen påverkade Sverige är fastställt
och rädslan för att det skulle hända även här var ständigt närvarande. Detta skapar en naturlig
övergång till själva begreppet demokrati, vilket beskrivs i nästkommande.
Ovanstående tankar om värdegrundsarbete skulle styra det kollektiva arbetet och efterlevas
utifrån idén om demokrati. Men redan på 40 – talet hade regeringen en vision vilken skulle
leda till det demokratiska samhället. Visionen byggde på Per Albin Hanssons tanke om
Folkhemmet från sent 20 – tal. Då att andra världskriget utspelade sig nere i Europa
påverkades även Sverige negativt. Det demokratiska samhället fick sig en ordentlig törn av
hur illa det kunde bli. Detta ville man inte uppleva vare sig igen eller på nära håll så den
dåvarande skolmissionen stadgade för första gången att ”skolans främsta uppgift är att fostra
demokratiska medborgare”14 Kommissionens förslag kom i detta avseende att bli rådande för
drygt femtio år framåt i tiden gällande skolpolitiken i Sverige. Även läroplanstexterna kan
sägas vara grundade på detta.15
Det genomfördes omfattande förändringar i den statliga styrningen i Sverige under 1990 talet. Det var inte bara samhället som genomgick stora förändringar i och med att makten
decentraliserades, detta medförde naturligtvis även att skolorna fick ett större ansvar.
12
Orlenius, Kennert (2001) Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa förlag. sid 13
a.a. sid.14
14
a.a. sid.59
15
a.a. sid.59
13
13
Nu öppnades möjlighet att i allt större utsträckning själva utveckla arbetet ytterligare med
demokrati i skolan. I samband med detta skedde även en avreglering, vilket öppnade för andra
skolformer, såsom friskolor.16 Vad detta till viss del kom att betyda, relaterat till den här
uppsatsen, återkommer jag till under det första forskningsavsnittet.
3.2 Demokrati
En redogörelse om begreppet demokrati är här på sin plats, under denna rubrik beskriver jag
lite kring vad Läroplanen stadgar om demokrati. Detta är av största relevans, då delar av
undersökningen bygger på vad som är skrivet där. Även vilken roll skolan och lärarna har i
demokratiprocessen tas helt kort upp vilket då osökt tar oss vidare till den väsentliga
diskussionen om lärarnas yrkesetik.
Demokrati innebär som ovan nämnt folkmakt eller folkstyre. Även här tänker jag börja utifrån
Läroplanen. Självfallet genomsyras hela Läroplanen av de demokratiska värderingarna, då
den bygger på att alla ska få en likvärdig skolgång. Detta är i grunden stadgat av regeringen.
Tittar vi återigen specifikt på innehållet i de två första kapitlen i Läroplanen står att läsa att all
undervisning ska bedrivas på samma sätt, oavsett skolform. Det ska vidare arbetas för allas
likabehandlande, hänsyn ska ej tas till kön, ålder, etnisk bakgrund, trosuppfattning eller
liknande.17 Man ska alltså stärka de demokratiska värdena hos eleverna, och aktivt arbeta för
att de ska föras vidare till fler generationer.
Skolan har, som sagt, ett demokratiskt uppdrag. Den ska, i samverkan med hemmet ge en
säker grundval för demokratiska uppfattningar hos eleverna. I det andra kapitlet i Läroplanen
står att lärarens roll är viktig i den demokratiska utvecklingen för eleverna. Om man då tittar
på det andra kapitlet i Läroplanen, Övergripande mål och riktlinjer, stadgas det mycket klart
och tydligt vad läraren ska göra i undervisningen angående förmedlande av normer och
värden.18
3.3 Lärarnas yrkesetik
Vikten av yrkesetik är oerhört viktigt då det i mångt och mycket är grunden i arbetet med
demokratiuppdraget i skolan. Här beskriver jag kort vad etiken innebär, just för lärarkåren
varför den är relevant här och vilken roll eleven men även föräldrarna spelar i det här
16
Persson, 2010. Sid. 39
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid. 7
18
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid. 7
17
14
sammanhanget. Jag nämner även vikten av etik kopplat till den nya lärarlegitimationen. Här
sammanbygger jag diskussionen till värdegrundsprojektet i och med hur viktig etiken är för
arbetet att applicera värdegrunden i skolan.
För att här kunna föra ett relevant resonemang rörande syftet med uppsatsen anser jag det
tvunget att ta upp lärarnas yrkesetik. Jag börjar med att återkomma till boken Värdegrunden –
finns den, och att beakta det Orlenius skriver om ämnet. Han sammanfattar innebörden av
yrkesetik med att grundläggande är att eleven och dennes lärande alltid ska stå i centrum.19
Varför är det då viktigt med yrkesetik? Regeringen har infört den så kallade
lärarlegitimationen, och yrket kan då sägas bli mer ”auktoriserat”, alltså andra är de som
genomgått lärarprogrammet har inte behörighet att utöva yrket.
Detta är viktigt då det utgör en så kallad yrkescodex. Det är lärarna själva som sätter upp de
principer de ska leva och verka efter i skolan. Det är också dessa som utgör grunden för de
moraliska ställningstaganden man då har gemensamt. Vidare är det då detta, tillsammans med
läroplanen som utgör en tryggheten för allmänheten att de kan lita på att alla får en likvärdig
skolgång.20 Eleven står i mångt och mycket i beroendeställning till lärare och skola, så även
föräldrar, och det är då, som ovan nämnt en trygghet även för dem. Det är dessutom då än mer
angeläget med en gemensam yrkesetik. Vidare kan yrkesetiken ses som ett hjälpmedel, och
kanske särskilt nu i och med legitimationen, för de bestämmande på regeringsnivå.21 De har
då en sorts försäkran att uppdraget är tillskrivet endast behöriga.
3.4 Värdegrundsprojektet
Som en helt nödvändig del i bakgrunden till demokratibegreppet vill jag här presentera ett
mycket känt projekt. I korta drag handlar det om politikernas vilja att projicera
värdegrundsidén ute i landets skolor. Rapportens skribent kom dock fram till att det inte
endast var positiva resultat som framkom. Det som emellertid krävs är den sociala
interaktionen som vi dagligen upplever i möte med andra särskilt då i skolan. Värdegrunden
stadgas klart och tydligt i Läroplanen, vilken presenteras under nästa rubrik.
Dåvarande skolministern, Inga Wärnersson, lanserade idén 1999. I och med detta startade hon
även ett värdegrundsår, vilket började våren – 99. Wärnersson påvisade att målen i
värdegrunden nog var tydliga och klart angivna men att de i praktiken var svåra att uppnå pga.
19
Orlenius, 2001, sid. 122
a.a. sid. 123
21
a.a. sid. 125
20
15
deras komplexitet. Wärnersson syfte med projektet var bland annat att skapa goda relationer
och ett gott samarbetsklimat i skolan. De vuxna skulle stå enade i kampen för demokrati samt
att stärka densamma. Naturligtvis är projektet positivt för alla, tyvärr hävdar författaren att det
ej fungerade då man gick på en djupare nivå. Då man skrapade på ytan var det betydligt
enklare att engagera folk, men då en kraftigare diskussion krävdes lades locket på Projektet
resulterade i pedagogiskt elev - och lärarmaterial som delades ut till skolor på olika nivåer.22.
I en kommentar till Läroplanen angående värdegrunden stadgades att all aktivitet i skolan,
inte bara undervisningen skulle genomsyras av värdegrunden.23 Grundläggande i detta var att
allt lärande och utveckling sker i interaktioner med andra människor. Alltså genom sociala
kontakter, på detta sätt upplevs inte eleven som passiv åhörare, utan blir då en del i
kommunikationen.24 Här bör det deliberativa samtalet kort nämnas, det innebär att eleven får
möjlighet att diskutera egna och andras åsikter. Med andra ord de är aktiva i ett samtal. För att
ett samtal ska betraktas som deliberativt ska det innefatta olika åsikter, samt skilda
uppfattningar. Vidare ska hänsyn visas, det ska i det deliberativa samtalet vara grundläggande
att lära sig att visa respekt och lyssna på den andre. Slutligen ska samtalet sträva efter att
komma till en gemensam lösning, det ska i alla fall leda till tillfälliga överenskommelser.25
3.5 Läroplanen 2011
Läroplanen är det styrdokument alla berörda i skolan arbetar efter. Man följer dess riktlinjer,
lagar och regler. Här beskriver jag lite kring vad som stadgas i Läroplanen, år 2011. Bland
annat tas värdegrunden upp, vilken jag också behandlade under förra rubriken. Men även vari
det grundläggande uppdraget för skolan ligger. Jag avslutar med att redogöra för vissa
underrubriker i densamma, och öppnar därmed vägen för själva undersökningen, till vilken
Läroplanen utgjort en förhållandevis betydande källa.
Helt i början av Läroplanen behandlas skolans värdegrund och uppdrag. Andra kapitlet
handlar om övergripande mål och riktlinjer. I den förra finns flera underrubriker vilka bland
annat innefattar hur skolan ska förhålla sig till allas lika värde. Samt att vi ska visa förståelse
22
Orlenius, 2001, sid. 17 f
Johansson, Nichlas (1999) Ständigt, alltid! Skolverket. Liber AB, Stockholm. sid.10
24
Ekman, Joakim (2011) Skolan och medborgarskapandet. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Sid. 43
25
Englund, Tomas (2000) Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella
förutsättningar. Stockholm: Skolverket. sid.6
23
16
och saklighet i vår lärarroll. Vidare stadgas rättigheter och skyldigheter, både för lärare, elever
men även för föräldrar.26
Det grundläggande uppdraget för skolan är att ”överföra grundläggande värden och främja
elevers lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”27
Skolan har en fostransroll i samverkan med föräldrarna. Alla ska hjälpas åt att få ett
fungerande samhälle med goda medborgare som har likvärdig syn på hur det ska fungera i
realiteten. Detta kräver ett väl underbyggt engagemang, och där har skolan en oerhört viktig
roll, vilken också stadgas i Läroplanen. Värdegrunden belyser också vikten av att vårt
samhälle idag är mer och mer internationaliserat. Pga. detta är det i allra högsta grad
väsentligt att förståelsen ökar för andra människors kulturer och levnadssätt.28
I nästkommande kapitel, behandlas bl.a. de normer och värden skolan ska sträva efter att
uppnå. Under mål står att läsa att vi övergripande har ett ansvar att få alla att känna sig lika
värda. Vi ska behandla varandra på ett, i demokratiskt samhälle, önskvärt sätt. Vi ska också
ha stor förståelse och empati för andras situation. Under denna rubrik nämns även något som i
sanning är av största vikt men ofta glöms bort, vår respekt för miljön. Att den ska behandlas
med den största hänsyn även i ett bredare perspektiv.29 I anslutning till underrubriken
Riktlinjer i Läroplanen nämns åter värdegrunden i sammanhanget att läraren ska klargöra och
diskutera densamma med eleverna. Vidare sätts det i samband med resultatet av det
personliga handlandet och hur viktigt det är för eleven att ha kännedom om.30 Om man ska
göra en sammanfattning av värdegrunden utifrån Läroplanen är det grundläggande att vi
genomgående ska ha den enskilda individen i fokus. Att vi ska skapa, och naturligtvis behålla
ett beständigt, demokratiskt samhälle med gemensamma mål för ögonen.
3.6 Vad innebär värdegrund och demokrati i skolan?
Att applicera värdegrunden och genomföra demokratiuppdraget i skolan kan ses som en
mycket omfattande process vilken innefattar många olika aktörer. Naturligtvis innefattar det
skolledning och lärare, vilka bestämmer hur det praktiska arbetet ska bedrivas, sedan är det
arbetet på individnivå både lärare och elever. Det handlar då om elevernas olika utveckling
gällande demokratiska värderingar, vilka självfallet kan skilja sig åt en del.
26
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid. 12f
a.a. 2011, sid. 9
28
a.a. Sid. 7ff
29
a.a. Sid. 12
30
Ibidem
27
17
Arbetet med fungerande värdegrund i skolan inbegriper flertalet olika typers arbete, det kan
bland annat handla om så kallat kollektivt arbete, med detta avses att man skapar olika
grupper vilka aktivt arbetar mot exempelvis mobbning och rasism. Ofta är grupperna
sammansatta av elever. Vid vissa skolor är även lärare också delaktiga, och ibland är det
endast lärare.31 Naturligtvis är dock målet det samma, att få en väl verkande demokrati på
skolan. För att få fungerande värdegrund och demokrati i skolan krävs att flera faktorer
samverkar i balans. Skolan har, som nämnts ovan, ett demokratiskt uppdrag. Den förväntas ge
eleverna de kunskaper de behöver i demokratiskt samhälle. Skolan har även ett sorts
fostransuppdrag, vilket jag får anledning att återkomma till vid flera tillfällen i texten.
Detta innebär i korta drag att om eleverna ska få möjlighet att formas till goda
samhällsmedborgare med demokratiska tankegångar är en förutsättning att de får verka i
demokratiska arbetsformer. Grunden detta påstående bygger på innefattar resultat av studier
gällande både deltagardemokrati och samtal i klassrummet.32 I den så kallade
socialiseringsprocessen, vilken innebär att ge eleverna kunskaper som förmedlas och lärs in,
danas eleverna av äldre generationer till vissa åsikter och värderingar. För den franske
sociologen och filosofen Émile Durkheim handlade det i just om detta, att genom fostran
skapa ett konsensus i samhällets centrala värden. Då individen samverkar åt samma håll,
genomsyras samhället av den gemensamma tanken.33 Detta kan då appliceras på skolan,
börjar vi där sprids detta till den direkt omgivande miljön, och i längden även till det övriga
samhället. En annan tanke rörande socialisationsprocessen är att se den som en sorts
kommunikativ process. Här återkommer det faktum att i skolan är inte eleven endast en passiv
mottagare, utan är i allra högsta grad en medveten aktör som i och med överföringen av den
demokratiska tanken, riktlinjer och uppfattningar också kan tillämpa detta i ett vidare
perspektiv.34
Det är meningen att skolorna ska vara relativt lika, men idag är inte fallet så. Vi ska dock ändå
ge eleverna likvärdig uppfostran i demokratiskt tänkande. Detta kan bli problematiskt i och
med att skolorna blir mer och mer olika. Som redan nämnt har antalet friskolor ökat markant.
Även pluralismen i samhället ökar kontinuerligt, och i och med detta blir det än viktigare att
hålla på traditionerna om demokratiundervisning i skolan vi har. Enligt Ekman & Pilo finns
31
Orlenius, 2001, sid. 148
Almgren, Ellen (2006) Att fostra demokrater, om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala:
Uppsala universitet, sid. 198
33
Ekman & Pilo, 2012, sid 16
34
Ekman, 2011 Sid. 43
32
18
tre aspekter av det skolan ska förmedla till ungdomarna och dess fostrande uppdrag, dessa är
demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor och kunskaper om politik och
samhällsfrågor.35 Den första handlar om de centrala begreppen tolerans, mänskliga rättigheter,
solidaritet osv. Den andra rubriken, medborgerliga förmågor innefattar mer praktiska
färdigheter som exempelvis källkritiskt tänkande, inflytande vid till exempel debatter samt
delaktighet överlag. Här synliggörs att skolans uppdrag inte endast inbegriper att undervisa
eleverna, utan att de i allra högsta grad ska vara med i bestämmandeprocessen. Den tredje och
sista aspekten handlar om kunskaper om samhälle och politik. Detta inbegriper teoretiska
kunskaper gällande hur det svenska samhället och då specifikt hur demokratin är uppbyggd,
samt hur politiken fungerar, inte bara vår utan även ur ett europeiskt perspektiv.
För att specificera de tre aspekterna ytterligare kan man säga att de tydliggörs i kursplanen för
samhällskunskap där alla tre delar ingår.36 Det är för övrigt det enda ämne som faktiskt
behandlar alla delar i det som är skolans demokratiska uppdrag. Man kan säga att
samhällskunskapsämnet har ett uppdrag att ta upp för denna uppsats relevanta avseenden, det
vill säga att diskutera demokratiska värderingar, hjälpa eleverna att kunna få inblick samt
utveckla kritiskt tänkande kring samhällsfrågor.37
Skolan ska dock inte endast ge eleverna dessa färdigheter, de ska även få inblick och
utpräglad kunskap om hur den demokratiska ordningen ser ut. Exempelvis ska det politiska
styret åskådliggöras, hur vi väljer och således hur regeringen bildas. Den här kunskapen kan
med ett annat ord kallas teoretisk kunskap.38 Den teoretiska kunskapen kan betraktas som
grundläggande för att eleverna ska kunna förstå den representativa ordningen som råder.
Vilken ska efterlevas som demokratisk medborgare, både i skolan men som också senare i
vardagslivet i samhället.
Ekman och Pilo talar också om olika slags kontexter, av vilka jag nöjer mig med att här
nämna den så kallade inre kontexten. Den yttre kontexten återkommer jag till anslutning till
diskussionen om styrdokumentens syn på skolans roll i elevernas utveckling och
fostransuppdraget. Den inre kontexten innefattar exempelvis läromedel, diskussionsklimat i
klassrummet samt lärarens roll i klassrummet. Det relevanta i detta är att kontexten är en
35
Ekman & Pilo, 2012, sid.58
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid.199f
37
Oscarsson, Vilgot & Svingby, Gunilla (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003
Samhällsorienterade ämnen, Skolverket: Liber AB, sid.53
36
38
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid 203
19
viktig variabel till att skapa förutsättningar för utvecklande av elevernas framtida
demokratiska kompetenser i samhället. Detta sker då främst i samspel med andra i
klassrummet.39 Elevernas delaktighet i lektionerna är också av största vikt då man talar om
den inre kontexten. Naturligtvis spelar elevernas sociala bakgrund, kön och ålder en stor roll
för hur de både agerar med andra, men även på vilken kunskapsnivå de ligger. Det finns även
vetenskapligt fog för tesen att nämnda faktorer är grundläggande för deras tillgodogörande av
de demokratiska förhållningssätten. Även föräldrarnas utbildningsnivå är värt att nämnas i
sammanhanget. Enligt Ekman & Pilo är detta den absolut viktigaste faktorn till elevernas
medborgarkompetens.
Då relationen mellan dessa undersökts har man fått entydiga svar som visar att en hög
utbildningsnivå hos föräldrarna, desto bättre presterar barnen.40
De båda kontexterna återkommer även i resultatdelen utifrån den sista frågeställningen, hur
man hanterar icke demokratiska åsikter i skolan. Där är även de olika sammanhangen av
yttersta vikt, och återkommer därmed.
För att gå vidare i resonemanget är även klassrumsklimatet är av största vikt gällande
kunskapsförmedlingen. Studier har gjort gällande att har man ett öppet och tolerant klimat
öppnar detta för en generellt högre kunskapsnivå gällande demokratiuppdraget i skolan hos
eleverna, oavsett bakgrund. Studien visar att ju öppnare klassrumsklimat, desto mer kunskap
besitter eleverna. Almgren kallar detta för inspirerande samtalsdemokrati i klassrummet.
Detta påverkar även generellt elevens kunskapsnivå41 Detta är väl värt en tanke i mitt framtida
yrkesval. Det är av oerhörd vikt att hålla ett klassrumsklimat som borgar för att alla ska våga
ge sin åsikt i diskussioner. (Jag återkommer till de praktiska moment man kan använda sig av
i demokratiundervisningen under nästa rubrik.) Anledningen till att jag tar upp detta i
resonemanget om hur demokrati och värdegrund ska uppnås i skolan är för att läraren är den
person som med sin kunskap och omtanke om eleverna är den som ger dem grunderna de
behöver i ett framtida demokratiskt tänk. Lärarens roll som handledare i skolan är således i
sanning väl värt att i detta sammanhang ta i beaktning. I Almgrens avhandling har också
39
Ekman & Pilo, 2012, sid.85
a. a. 2012, sid 97
41
Almgren, 2006, sid.191
40
20
framkommit effekter av att lärarnas undervisningsstil tillsammans med diskussionsklimatet i
klassrummet tenderar borga för ett bättre resultat, oavsett bakgrund.42
För att kort beröra styrdokumentens roll i samhällsundervisningen är det här av vikt att
omnämna en undersökning gjord av Skolverket. I studien svarar nästan hälften av de
tillfrågade samhällslärarna att de planerar lektionerna som handlar om medborgarskap och
samhällsfrågor i princip helt med utgångspunkt i styrdokumenten.43 Styrdokumenten gör dock
gällande att skolan är välavgränsad beträffande hur eleverna ska bli en del av det
demokratiska samhället. Här görs en ingående beskrivning av vad eleven ska lära sig utifrån
det demokratiska uppdraget.
Det stadgas bland annat att det främst handlar om att överföra ett kulturarv, med vilket då
bland annat avses ”värden traditioner, språk och kunskaper - från en generation till nästa.”44 I
Lars Perssons studie utifrån intervjuer med lärare framkommer att läroplanen ses som ett stöd,
och att den ger legitimitet till deras tankar kring demokratiundervisningen.45
Jag nämnde ovan den inre kontexten, jag tänker här belysa även den yttre gällande
demokratiförmedling i skolan utifrån styrdokumenten. Den yttre kontexten innefattar flera
variabler, de mest relevanta för den här studien är skolans huvudmannaskap samt skolans
elevunderlag. Dock är strukturen i ledarskapet annorlunda mellan skolor och kommuner,
vilket till viss del speglas i tanken om den likställda utbildningen i Sverige.
Tomas Englund diskuterar helt riktigt senare års tillkommande av friskolor. I och med dessa
har föräldrar rätt att välja skola till deras barn, vilket naturligtvis är en demokratisk rättighet.
Dock uppstår viss problematik då teorin att barn präglas av föräldrars åsikter och
uppfattningar är riktig. Faran är då att samhället blir än mer uppdelat då skolorna istället för
att erbjuda ett likvärdigt utbildningssystem, står för de värderingar och uppfattningar
föräldrarna har, vilka då ytterligare förstärks och traderas till barnen.46 Risken är då också att
segregeringen i skolan minskar, och kanske i värsta fall helt försvinner, då ett sådant scenario
tenderar att resultera i devisen ”lika barn leka bäst”, och således kan också klasskillnader i
42
a.a. 2006, sid. 111
Läromedlens roll i undervisningen, (2006) Grundskollärares val av, användning och bedömning av läromedel i
bild, engelska och samhällskunskap. Rapport nr 284. Stockholm: Skolverket. sid.119
44
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid 13
45
Persson, 2010, sid 159
43
46
Englund, Tomas (2009) The general school system as a universal or particular institution, and it´s role in the
formation of social capital. Scandinavian journal of educational research. Nr 53 (1), sid 17- 33
21
samhället på sikt öka. Almgren framhåller även att högutbildade föräldrar i högre utsträckning
väljer att låta deras barn gå i friskolor.47, vilket också stärker resonemanget om en ökad
segretion i samhället, Detta är en utveckling i vårt demokratiska samhälle som måste hindras,
då det annars finns risk för genomgående olika utbildning för de olika skolorna, och då i
längden de skilda samhällsklasserna. Detta kan anses helt befängt, då idén i det fallet går ifrån
grundtanken om likvärdig utbildning, oavsett bakgrund vilket kan vara förödande för
värdegrunden och i längden det demokratiska samhället. Skolan tappar helt sin funktion som
sammanhållande kraft i samhället, Ekman och Pilo frågar sig således, är det viktigare med
valfrihet än sammanhållning?48 För att knyta an till ovanstående poängterar Englund att
skolan då inte får bli någon sorts pendang till de värderingar som finns i hemmet.
Skolan ska istället agera som en mötesplats för mångfalden, både gällande människor och
åsikter. Författaren menar således att åsikter ska ställas emot varandra i den offentliga sfär
skolan är49.
47
Almgren, 2006, sid. 179
Ekman & Pilo, 2012, sid.145
49
Englund, Tomas (2004)”Deliberativa samtal i ljuset av deliberativ demokrati – en fråga om att utveckla
deliberativa förhållningssätt”, i Rune Premfors och Klas Roth (red) Deliberativ demokrati. Lund:
Studentlitteratur.
48
22
Kapitel 4 - Resultat
4.1 Hur ska man praktiskt uppnå demokrati i skolan?
Här ska jag beskriva ett antal olika metoder till hur man i skolan med hjälp av praktiska
övningar kan främja demokrati. Gällande demokratimodeller finns naturligtvis en stor mängd
olika. Vilka som används, och hur dessa väljs är beroende på en mängd variabler, såsom
synen på demokrati, eller vad som anses värdefullt. Jag väljer dock här att presentera de två
vanligaste förekommande utifrån de svar jag fått i analysen av tidigare undersökningar,
deltagardemokrati och deliberativ demokrati.
Den sista punkten under denna rubrik behandlar demokratiskt arbete utifrån ett renodlat
elevperspektiv. Med andra ord, värdepedagogisk praktik vilken presenteras i det urval som
följer.
4.1.1 Deltagardemokrati
Jag börjar med att redogöra för något som kan sättas i direkt anslutning med ovanstående,
nämligen så kallad deltagardemokrati. Detta härstammar från Aten, och det antika
demokratiidealet, utifrån tanken att det ska vara direkt folkstyre. Deltagardemokraterna
betonar vikten av det egna ansvaret, alltså att deltagarna själva intar en aktiv roll i besluten.
De betonar vikten av allas delaktighet, jämt deltagande och inflytande. Kraven på delaktighet
ligger på alla samhällsområden.50 Och kan således med enkelhet appliceras inom skolvärlden,
där tanken om jämställdhet är genomgående.
Innebörden i den politiska världen gällande deltagardemokrati är alltså att medborgarna agerar
aktivt, inte bara i valen utan även visar sitt engagemang i andra frågor också, aktivitet mellan
valen har överlag goda effekter. Men även att vara delaktiga i politiska beslut, så inte bara de
styrande bestämmer.51 Enligt detta synsätt menar man nämligen att de aktiva medborgarna är
en förutsättning för en fungerande demokrati. Då detta tillämpas i skolmiljön bland eleverna
fungerar det i praktiken i princip på samma sätt, här är dock den vanligaste tillämpningen av
beslutsfattande det som sker i elevrådet, eller i andra förekommande råd men även till viss del
i beslutsfattandet som gäller deras utbildning. Klasserna har emellertid representanter som går
på mötena i elevrådet, alltså kan inte alla elever ha ett direktdemokratiskt deltagande. Idén är
50
51
Ung i demokratin (2001) Skolverkets rapport 210. Stockholm: Skolverket. Sid.15
Bengtsson, Åsa (2008) Politiskt deltagande. Lund: Lunds universitet, sid.56
23
dock att de representanter som valts är utsedda av klassen, och för dess talan.52 Eleverna växer
i uppgiften, och kommer våga ta mer ansvar och utrymme i den demokratiska diskursen. Får
eleven vara ett verktyg i en viktig demokratisk process redan i skolan, och där se att man kan
påverka, vilket sedan kan appliceras i det vardagliga livet och vidare i andra sammanhang. I
mångt och mycket kan parallellen återigen dras mellan samhälle och skola. Via val bildas ett
förbindelseelement mellan väljare och politiker. I skolan sker ett samband mellan elever och
skolledning.53
Kontentan är alltså att låta eleverna i allra högsta grad vara delaktiga i både lektionsplanering,
genomförande och aktivt få dryfta sina åsikter i ett öppet klassrumsklimat vad det än må röra
sig om.
Det finns olika sorters deltagardemokrati, då man fattar beslut kan detta ske antingen genom
votering, alltså via handuppräckning eller dolda val. Man beslutar då en tvistefråga där
majoritetssvaret vinner laga rätt. En votering kan dock föregås av en förhandling, vilket
innebär, att man då man ska fatta ett beslut ställer olika centrala faktorer mot varandra för att
på detta sätt väga för - och nackdelar, och därefter komma fram till den mest effektiva
lösningen, vilken då måste accepteras av majoriteten.54 Här får eleverna lära sig att visa
hänsyn och kanske måste någon/några ge sig. Eleverna lär sig att lyssna och visa övriga
klasskamrater respekt på ett effektivt sätt då alla har samma förutsättningar.
4.1.2 Deliberativ demokrati
Ytterligare ett sätt att uppnå demokrati i klassrummet är genom så kallad deliberation, eller
med andra ord att man för ett deliberativt samtal. Jag inser att detta tillvägagångssätt troligen
passar lite äldre elever, men jag tar ändå upp det som ett alternativ. I den här formen av
demokrati betonas samtalet som det viktigaste och kontentan är att försöka finna
gemensamma grundregler som alla kan acceptera. Det deliberativa samtalet skapar, enligt
många förespråkare demokratisk kompetens.55
Englund beskriver det deliberativa samtalet som följer. Samtalet sker oftast i grupp, men
istället för att det främsta syftet är att ställa åsikter mot varandra strävar man efter att uppnå
ömsesidig förståelse för de andras infallsvinklar. Deltagarna ska respektfullt lyssna på
52
Almgren, 2006, sid 141
Ibidem
54
Bengtsson, 2008, sid. 78
55
Ung i demokratin, 2001, sid. 15
53
24
varandra och efter det försöka komma fram till gemensamma lösningar. Vid de tillfällen då
detta inte är möjligt är det dock ändå av största vikt att man dryftar sina
meningsskiljaktigheter, men att det då stannar vi det. Slutar diskussionen på nämnt vis är dock
avsikten att deltagarna istället försöker finna nya utgångspunkter utifrån samtalet och de
argument som lagts fram. Det specifika med det deliberativa samtalet är att skillnader i
uppfattningar och synsätt ska presenteras, och att samtalet utifrån detta ska söka vägar för att
komma fram till en lösning utifrån argument från båda håll.56
Detta kan tänkas mycket användbart inom ämnet samhällskunskap då det ofta öppnar för
diskussioner kring allehanda. Deltagarna vidgar efter samtalet sina perspektiv och kan på ett
eftertänksamt sätt enas om det gemensammas bästa. Då detta appliceras i skolmiljö visas på
elevernas mognad att hantera oliktänkande. Intresset för gemensamma frågor stärks,
kunskapen förbättras, förståelsen ökar och toleransen mot andra kulturer utvecklas i positiv
riktning. Förespråkarna för den deliberativa demokratin hävdar att ett klimat med öppen
diskussion ska råda, vilket är en naturlig tanke även i skolans värld.
Åsa Bengtsson beskriver det centrala i det deliberativa idealet som att åsikter möts och
dryftas, de involverade ska utifrån dem hitta nya vägar och ståndpunkter. Det centrala är att
snarare utveckla åsikter än att använda redan existerande.57 Även här kan en parallell mellan
skola och samhälle dras. Det resulterat i ett effektfullt sätt att elever på ett tidigt stadium
finner att det de håller för sant kanske inte alltid är det enda rätta.
Om deltagardemokrati och deliberation ställs emot varandra i dess egentliga kontext
framkommer som den tydligaste skillnaden att då det gäller deltagardemokrati är det
beslutsfattandet i sig som är av vikt, men i den deliberativa demokratin är det istället
delaktigheten innan beslut fattas som är i centrum.
4.1.3 Explicit och implicit värdepedagogik
En annan aspekt av värdepedagogisk praktik är den som kan indelas i explicit (uttalad) och
implicit (outtalad) praktik. Den förra handlar om situationer i klasrummet som är medvetet
ämnade just för det syftet, att skapa värdepedagogiska lärtillfällen, exempelvis via klassråd
eller skoldemokrati. Denna styrs då självfallet av styrdokumenten. Implicit innebär istället
som anges inom parantes att lärtillfället är outtalat. Det kan då handla om elevernas
56
57
Englund, Tomas (2004) sid.62
Bengtsson, 2008, sid. 61
25
upplevelse av att få höras och synas, men även om spontan konflikthantering som sker utan
särskild bakomliggande normvärderingar. Här är också värt att nämna att denna praktik ger
uttryck i en osagd kontext. Det kan vara bland annat genom hur läraren bemöter elever,
dennes roll som förebild samt innehållet i läroböcker och undervisning angående till exempel
sexuell läggning eller olika syn på etnicitet. Värdepedagogiken ges då i en outtalad, men ack
så viktig praktik.58 Sammanfattningsvis kan sägas att den implicita och explicita praktiken i
grund och botten handlar om lärare som förebilder samt skolans struktur. Den implicita och
explicita praktiken indelas därefter i aspekterna formell och informell praktik. Den formella
praktiken sker inom ramen för skolan, alltså på skoltid, den informella sker således utanför
skolkontexten, vilket kan vara i hemmet eller bland kamrater.59
4.1.4 Praktiskt arbete utifrån enkätsvar
För att titta på vad man mer praktiskt kan använda som verktyg i den demokratiska
lärprocessen fortsätter jag min redogörelse med att analysera en undersökning gjord genom
enkäter där lärare svarat på hur de rent praktiskt hanterar demokratiuppdraget i skolan.
Lärarna verkar ha en relativt överensstämmande uppfattning om hur demokrati och
värdegrund ska läras ut till eleverna. Eventuell prioritering av de olika uppdragen i
värdegrunden är inte aktuell, uppdragen värderas naturligtvis lika högt, men som i så många
andra avseende i skolan är det beroende på hur läget i skolan är just då. Har det hänt något
särskilt, vilket påkallar någon särskild del är det detta man då fokuserar på. Värdegrunden,
tillika uppdraget är dock alltid lika aktuellt.60 Demokratiuppdraget sker naturligtvis i ett
ständigt pågående dagligt arbete i skolan, vilken också innefattar långsiktig planering av
undervisningen av läraren.61 Här kan man tolka det som att detta skapar förutsättningar för
eleverna att känna större delaktighet. Vikten av just delaktighet och samråd med eleverna är
genomgående i flera av de tillfrågades svar, vilket leder till ännu ett sätt att uppnå demokrati i
skolan, genom handledning. Att handleda eleverna generellt i de praktiska färdigheterna
gällande demokrati och jämlikhet är det svaret en majoritet gett. Handledning sker vid ett eller
två tillfällen per vecka. Att de genom arbete med klassråd, där eleverna hela tiden är aktivt
58
Ekman, Joakim (2011) Skolan och medborgarskapandet. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. sid.19
a.a. 2011, sid. 20
60
Vahlström, Johan (2008) Värdegrunden – vad är den, hur efterlevs den och varför? Luleå: Luleå tekniska
högskola, Instutitionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, sid.18
61
a.a. 2008, sid.20
59
26
deltagande och har en medbestämmande roll är också mycket effektivt enligt flera av de
tillfrågade.62
Den dagliga dialogen med eleverna både i och utanför klassrummet anses också viktigt. Att
vara en förebild återkommer också. Det framkommer även att man ofta tycker det är viktigast
att förmedla värdegrunden, vilket då prioriteras framför att lära ut exempelvis etik, lika värde
osv. då kontentan är att om man lyckas med värdegrundsuppdraget ökar förutsättningarna att
även lyckas med det andra.63 Här återkommer också det faktum att det till stor del åligger SO
– läraren att ta de vardagliga diskussionerna angående demokrati, vilket sker både i
klassrummet men även i samtal med elever närhelst det är påkallat, om än helt informellt.
Demokratiuppdraget kan också ske i så kallad projektform. Eleverna väljer då ett ämne inom
ramen av demokrati eller värdegrund. Sedan får de viss tid att färdigställa detta projekt. Detta
kan med fördel göras i helklass, vilken man delar in i mindre grupper om några stycken,
beroende på hur omfattande arbetet ska vara. Redovisningen kan sedan se lite olika ut, allt
ifrån att eleverna gör affischer till att de genomför en traditionell katederundervisning med
övriga klassen, inklusive lärare som åhörare.64
Slutligen vill jag också nämn undersökningen gjord av Lars Persson, i vilken det framkom
efter intervjuer med lärare på högstadiet att ett av de mest effektiva sätten att förmedla
demokrati var just genom praktiskt deltagande. Även här baseras det demokartiska uppdraget
på aktiv medverkan av eleverna. Pedagogerna gav eleverna direkt inflytande över det egna
lärandet. De fick ansvar för att vissa aktiviteter genomfördes men även för att förbättringar
skedde i skolmiljön.65
4.1.5 Elevers uppfattning om praktiskt demokratiskt deltagande
66
Utifrån en undersökning gjord av Skolverket, Ung i demokratin från 2001, gällande elevers
egna tankar beträffande demokrati i skolan men även vad de har för uppfattning om deras eget
deltagande har följande resultat kommit till handa. Till att börja med kan konstateras att
ungdomar har stor vetskap och är införstådda med de grundläggande demokratiska värdena i
samhället. Som nämnts ovan är ett öppet klassrumsklimat en gemensam tanke och det tycker
även eleverna. Resultatet av undersökningen visar att klassrumsklimatet är viktigt för de
62
a.a. 2008, sid.16
a.a. 2008, sid. 17
64
a.a. 2008, sid. 18
65
Persson, 2010, sid. 157
66
Ung i demokratin (2001) 9ff
63
27
grundläggande demokratiska värderingar eleverna besitter. Klimatet i klassrummet ska vara
öppet, och mycket diskussionsvänligt. Vilket då kan relateras till det deliberativa samtalet
som Englund beskriver ovan, då ett öppet klassrumsklimat är av nöden. För att titta vidare på
elevernas egen uppfattning om deras möjlighet att påverka i skolan säger en majoritet att de
vill vara med och påverka verksamheten.
67
Hur denna påverkan ser ut kan variera. Resultatet är intressant, då det ger vid handen att
majoriteten av de tillfrågade eleverna går den informella vägen via rektor eller lärare då de
vill ändra något, exempelvis en sakfråga. På i princip alla skolor som deltar i undersökningen
finns ett representativt system för elevinflytande i form av ett elevråd, men endast en liten del
av eleverna säger att de tar upp saken i elevrådet och ej heller i klassråd. Anledningen till
detta, vilken framkommer efter ett tag är att eleverna sätter ganska låg tilltro till de olika råden
på skolorna då de generellt anses spela en väldigt liten roll för elevernas inflytande. Detta är
ganska uppseendeväckande med tanke på dess syfte, men förklaras, enligt de tillfrågade, med
att elevrådet inte tar upp det elementära i skolan. Istället för att diskutera eventuella
undervisningsfrågor ägnas istället tiden åt sådant som ligger utanför skolans huvuduppgifter,
såsom miljö i cafeterian eller att diskutera friluftsdagar. Det eleverna är mest intresserade av
att ha inflytande över är i första hand deras arbetssituation, undervisningens upplägg och
innehåll. Hur framgångsrika de är med det åligger främst på den undervisande läraren. Det
eleverna kan ha möjlighet att få vara med och utforma är hur arbetet ska ske, och eventuell
redovisningsform. Det har skett vissa förändringar gällande hur besluten tas på vissa av
fallstudieskolorna vilket är värt att nämnas, bland annat har klassråden ersatts av mentortid68
Detta har både bra och dåliga effekter. Till det som är bra kan nämnas att läraren får mycket
närmare kontakt med eleverna genom mentortiden då de kan sitta i mindre grupper. Det
negativa som är värt att nämnas är att det kollektiva beslutsfattandet som tidigare varit i och
med klassråd nu ersatts av informella beslut mellan elev och lärare.
Här är då av vikt att nämna vad som står i Läroplanen för grundskola, förskoleklass och
fritidshem, 2011 angående detta. Alla som arbetar inom skola aktivt ska verka för
demokratiska arbetsformer. Vidare definieras att skoldemokratin ska gälla alla elever, och att
den ska befrämja inflytande över väsentliga delar i skolmiljön, utbildningens utformning samt
det egna arbetet.69 Eleverna utvecklas både socialt och kunskapsmässigt i och med det ansvar
67
a.a. 2001, sid. 11
Med detta avses samma som ovanstående nämnd handledingstid med eleverna.
69
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid. 15
68
28
de får genom att vara med och bestämma.70 Intressant aspekt i det här resonemanget är att
elever som går i friskolor svara att de i högre grad kan påverka sin skolgång än elever i den
kommunala regin. Varför det föreligger så framkommer inte i undersökningen, det enda som
konstateras via undersökningen är att elever i friskolor oftare har bytt skola, och att eleverna
då upplever att det blir ett sätt att påverka sin situation.71
4.2 Hantering av icke – demokratiska åsikter
Naturligtvis kommer det uppstå situationer där lärare och andra på skolan blir bemötta med
anti demokratiska åsikter, exempelvis främlingsfientlighet och nervärderande och/eller
kränkande tillmälen av olika art. Här är på sin plats att nämna att begreppet kontrovers enligt
Nationalencyklopedin innefattar ”läge med motstridiga åsikter i viss fråga”72 varför denna
innefattas i ovanstående frågeställning.
Enligt diskrimineringslagen åligger det huvudmannen att ta till aktiva åtgärder not kränkande
behandling av elever. Det stadgas i Läroplanen att uppdraget ligger på skolchefen. Denne ska
upprätta handlingsplaner, inom vissa ramar för att motverka och aktivt arbeta mot all sorts
kränkande behandling. Ansvaret ligger dock på lärare att upptäcka och motverka all sorts
avvikande behandling av elever. Detta ska ske i samråd och samarbete med övrig
skolpersonal. detta stadgas även i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem.73
Närmare beskrivning som följer. Under kapitel två i läroplanen finns riktlinjerna för skolan
och speciellt då vad som krävs av läraren,74
klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess
konsekvenser för det personliga handlandet,
öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
tillsammans med eleverna utveckla för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
70
Ung i demokratin (2001) sid. 61
Ung i demokratin (2001) sid. 63
72
http://www.ne.se/sok?q=kontrovers
73
Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2011. Skolverket, Stockholm:
Utbildningsdepartementet, sid. 22
71
74
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid.12f
29
samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler
som en grund för arbete och för samarbete.
Utifrån ovanstående kan utläsas att läraren i sitt arbete ska klargöra, diskutera, redovisa,
uppmärksamma och förebygga de kontroverser som uppkommer.
Enligt Brottsförebyggande rådets utvärdering gällande arbete mot kränkande behandling
minskar mobbning och annat nedsättande beteende om man aktivt arbetar med och kartlägger
hur elever själva upplever sin situation. Det som framkommer ur detta är då utomordentligt
lämpligt som grund att arbeta med. Syftet är då att man tidigt ser var och när avvikande och
oönskat beteende uppkommer.75
Andrzej Szklarski ger exempel på hur denna kartläggning kan se ut, den kan exempelvis ske
genom enkätundersökningar eller gruppsamtal. En annan mycket viktig faktor i
kartläggningen är att prata med föräldrar om deras iakttagelser, här är naturligtvis även
personalens egna iakttagelser lika viktiga. För att återgå till själva arbetet kring att kartlägga
och då i längden förebygga ett provokativt beteende fortsätter jag att utgå från Szklarski. Han
poängterar det faktum att det är viktigt att påpeka att kränkningarna även kan uppkomma i
klassrummet och i andra delar av verksamheten där det finns skolpersonal.76 Här är det därför
betydelsefullt att återigen poängtera att låta eleverna vara en del av dialogen.
Vissa hävdar att ett bra sätt att visa ickedemokratiska uppfattningar är att helt enkelt låta
tvister visa på de konsekvenser olika åsikter kan få. Joakim Ekman tar som exempel upp att
detta kan ske genom att låta olika värden stå mot varandra i en debatt. Ekman påpekar alltså
att det nödvändigtvis inte behöver ha en negativ påverkan med kontroverser i det här
sammanhanget, och menar vidare att det faktisk kan ses som en del av skolans
fostransuppdrag, men att det naturligtvis ställer krav på läraren som då måste kunna hantera
situationen och hålla den på en vettig nivå, men även på klassrumsklimat, vilket då
nödvändigtvis måste hålla en hög positiv anda.77 En vidareutveckling av resonemanget kring
olika värden i en debatt är det deliberativa samtalet, vilket vi nu återkommer till ånyo.
Englund beskriver ett deliberativt samtal som användbart vid exempelvis konflikter då flera
argument står emot varandra. Här belyser han hur detta kan vara fördelaktigt i flera
75
Ring, Jonas & Morgentau, Scarlett (2004) Intolerans – Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och
invandrarfientliga tendenser bland unga. Edita Norstedts AB
76
77
Szklarski, 2007, sid. 24
Ekman, 2011, sid. 81
30
avseenden, bland annat genom att olika attityder och uppfattningar har möjlighet att förskjuts,
vilket då kan resultera i en ökad förståelse för andras åsikter och vidare ett öppnare samtal.
Sammanfattningsvis, det deliberativa samtalet kan konstatera och visa på konsekvenser av
skilda uppfattningar.78
Ljunggren – Unemar Öst tar upp vikten av att förbjuda elever att bära vissa klädesplagg eller
symboler vilka i vissa fall kan ha rasistiska motiv och som då kan uppfattas som hets mot
folkgrupp. Utifrån en undersökning författarna nämnda ovan gjort, kan svaren från lärare i
utsatta situationer delas in i fyra kategorier, vilka kan kalla fyra ”kommunikativa strategier”.79
Här följer en beskrivning av kategorierna, den vanligaste typen av hur lärare hanterar
kontroverser kallas normförmedlaren. Med detta avses främst att man tar upp saken till
diskussion och blir en normförmedlare. Läraren har en ganska hög acceptans, men när
gränsen är nådd tydligt klargör denne de regler som gäller och till och med hänvisar till
rådande lagar och regler. Läraren tar gärna ett resonemang om saken, men visar tydligt var
denne står i frågan och poängterar noga vad han eller hon reagerat på i elevens uppträdande.
Det lärare därefter oftast gör kan kallas att vara debatt ledare. Med detta avses att eleverna får
diskutera fritt kring uppkommen problematik. Debattledaren gör även sin egen ståndpunkt
tydlig för klassen, men kräver inte att denna ska tas som sanning utan visar endast ett
förhållningssätt i diskussionen. Denne låter sedan eleverna själva skapa sig en uppfattning
kring de argument som framförts. Kontentan är dock att debatten kan sluta oenigt, då inget
argument lyfts fram mer än något annat.80
Debattledaren kan med fördel jämföras med det deliberativa samtalet som nämnts ovan. Att
eleverna får lägga fram sina sakfrågor till öppen diskussion, vilken läraren uppmuntrar, och
att de då ser att även om uppfattningarna är olika kan det vara utvecklande med skilda åsikter
vilka man inte alltid kommer överens om.
Den tredje formen som nämns benämns fostraren, den innefattar istället ett helt annat
förhållningssätt gentemot elevens attityd. Denne vägrar ta en diskussion angående
kontroversen när den uppkommer och lägger istället locket på för att senare ta upp ämnet till
diskussion, dock endast i närvaro av läraren själv och aktuell elev. Den sista i detta
sammanhang är den så kallade avvisaren. Denne omöjliggör helt en eventuell diskussion i
78
Englund, 2004, sid. 64
Ljunggren, Carsten och Ingrid, Unemar Öst (2010) ”Skolors och lärares kontrovershantering”, i Erik Anmå
m.fl., Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och kontrovershantering. Stockholm. Skolverket, sid.
18 - 40
80
a.a. 2010, sid. 35f
79
31
klassrummet. Han eller hon tydliggör också att yttrande av stötande art inte accepteras, och
tydliggör mycket bestämt sitt avståndstagande till det som sagts. Läraren markerar också att
någon vidare diskussion inte ska tas, varken av den som från början sa något ofördelaktigt
eller för någon av övriga elever. Görs detta ändå, tas den eller de som orsakat situationen ut ur
undervisningen.81
När det gäller kontroverser i den inre kontexten, alltså den inom skolan, beskriver Ljunggren
– Unemar Öst situationer som kan uppstå i klassrummet, vid undervisningstillfällen, och då
särskilt lärarens handlande i olika situationer. Författarna beskriver lärarens agerande vid
konflikter ”som en skicklighet att utifrån olika förmågor handla på ett adekvat sätt i en given
situation”.82 Hur de sedan väljer att agera finns exempel på, på föregående sida. Värt att
nämnas i sammanhanget är också vad som stadgas i styrdokumenten angående lärares
agerande i ovanstående situationer. Där står, som tidigare nämnt att läraren ska kunna hantera
eventuella situationer som kan uppfattas strida mot värdegrunden och de demokratiska
värdena i skola och samhälle.83
Lärare ska också i samråd med annan personal på skolan gå samman och vidta lämpliga
åtgärder för att förhindra dessa scenarier att överhuvudtaget uppkomma men också vara
förberedda om det ändå sker.84 Läroplanen är också klar på den här punkten, lärare ska klart
och tydligt redogöra för vad som gäller, vilka värderingar vi har i samhället och på skolan och
därmed påvisa att alla ska efterleva dessa i de fall då de ifrågasätts eller provoceras. Här
stadgas vidare att skolpersonal ska ha kunskap och ha förmåga att bemöta de avvikande
tankar och åsikter vissa elever kan ha. Det stadgas även att lärare måste kunna bemöta dessa
åsikter genom öppna diskussioner och effektiva insatser. Styrdokumentet är dock mycket
explicit angående att man vid minsta antydan till uppseendeväckande uttalande ska resonera
kring vikten av den värdegrund vi lever efter och visa tydligt var denne står i dessa frågor.85
Om man tittar på vad Skolverket skriver specifikt om detta står att läsa ”huvudmannen åläggs
att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter, dels förebygga och
förhindra trakasserier och kränkande behandling.”86
81
Ibidem
a.a. 2010, sid. 30
83
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, sid.12f
84
Ibidem
85
a.a. 2011, sid.7
86
Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2011, sid.10
82
32
Här återkommer tanken om att ligga i framkant för det demokratiska arbetet och ideligen
främja detta arbete.87 Dock tydliggörs en viss ovana i skolorna kring denna sorts problematik,
kunskapen finns visserligen men det verkar som bristande erfarenhet och säkert till viss del
även osäkerhet om kontroverserna är ganska utbredd. I anslutning till detta, och den studie
resonemanget baseras på finns en viss ”vi mot dem känsla” mellan eleverna när det gäller
särskilt religiösa och etiska frågor i skolan.88 Denna måste med tiden raderas så vi istället
strävar efter en demokratisk skola med gemensam diskurs. Naturligtvis ska alla ha rätt till
egen uppfattning men den ska vara i enlighet med rådande värdegrund i skola, och samhälle,
vilken i längden uppnås med hjälp av adekvat demokratiundervisning baserad på både
kommunikation mellan elever – lärare och elever - elever. Undervisningen ska innehålla både
traditionell katederundervisning och praktiska övningar där eleverna i allra högsta grad visar
delaktighet i och med olika lärarledda övningar.
Szklarski beskriver vikten av att kartlägga uppkommen situation. Han kallar det att göra en
diagnos. Ovan har framkommit en mängd olika sätt att hantera kontroverser i skolan och
lärare verkar ha en ganska bra uppfattning om hur det ska göras. Dock påvisar Szklarski att
fallet inte alltid är så. Som exempel tar han upp lärarnas ansträngda arbetssituation, vilken kan
påverka hur kontroverser hanteras. Ett annat exempel är bristande kunskap och kompetens i
konflikthantering hos lärarna. I alla fall är en diagnos grundläggande för hur utfallet ska bli,
enligt författaren. Att läraren har alla fakta underlättar hanteringen av uppkommen kontrovers,
enligt Szklarski.89
Slutligen ska här kort nämnas lärarens roll gällande konflikter med utgångspunkt i Szklarski.
Han belyser vikten av lärarens sätt mot eleverna. Denne ska, genom sitt sätt att vara, bidra till
konstruktiv konflikthantering bland eleverna. All personal på skolan ska skapa en positiv
atmosfär, med alltigenom öppet klimat, vilket borgar för kommunikation och acceptans på
skolan.90
87
Ibidem
Ljunggren & Unemar Öst 2010, sid.23
89
Szklarski, 2007, sid. 53
90
a.a., 2007, sid. 61
88
33
5 – Diskussion
Det stadgas i styrdokumenten hur man aktivt ska jobba med demokrati och i längden då
efterleva värdegrunden. Detta är en ständigt återkommande punkt i min uppsats utifrån
majoriteten av källorna jag använt, varför jag väljer att ha min utgångspunkt utifrån detta i
diskussionen. Att man på lokal nivå inser vikten av att följa de nationella riktlinjerna vilket i
längden resulterar i att alla skolor sköts och utformas på likalydande sätt borgar för ett
samhälle med likatänkande demokrater. Här uppkommer dock aber kring hur det föreligger
med det i och med ökandet av friskolor med problematiken det kan medföra går samhället
måhända inte alls åt samma håll när det gäller synen på det demokratiska samhället. Å ena
sidan är grundtanken att vi ska sträva efter en ökad pluralism, men enligt det jag kommit fram
till inte helt säkert att vi kan nå dit. Trots att samma normer råder, vilka ska utgås ifrån kan
det här möta dilemman i den mångfald vi lever i idag. Bland annat öppnar friskolor upp för
helt andra förutsättningar för föräldrarna, vilka nu kan välja var de vill att deras barn ska gå,
vilket i sin tur tyvärr kan öka segregeringen i Sverige. Med valfriheten är det inte bara
specifikt friskolor som öppnar upp, utan generellt kan föräldrarna välja att låta deras barn gå i
annan skola än den som var menad från början. Naturligtvis är det både på gott och ont detta
sker.
Detta är ju på ett sätt en negativ aspekt av den demokrati vi ständigt strävar efter då både
samhällsklyftor mellan olika klasser kan öka, men även att det kan minska förståelsen för
andra (åt båda håll). Detta baserar jag på att det i boken skriven av Ekman och Pilo
konstateras att det ofta är en förutsättning om man kan mötas utifrån olika utgångspunkter,
detta skapar då förståelse för det som kan uppfattas som ”annorlunda”. För att ytterligare föra
resonemanget vidare kring styrdokumenten är de bevisligen ett användbart redskap gällande
demokratiuppdraget i skolan och hur det appliceras i ett undervisningsperspektiv. Ett flertal
lärare vilka undervisar i SO, säger i en av Skolverkets undersökningar att de främst utgår från
vad som stadgas i styrdokumenten. Kan hända kan det vara en trygghet att i dessa få klarlagt
exakt vad det är man ska få med i det demokratiska uppdraget, utifrån värdegrunden. Även
Lars Perssons lärarintervjuer gör gällande att majoriteten av lärarna främst använder sig av
styrdokumenten, och ser det som stadgas som en hjälp i undervisningen om demokrati.
För att fortsätta utifrån Ekman & Pilo tar jag också de tre aspekterna av demokratuppdraget
och skolans fostransuppdrag. Demokratiska värderingar, medborgerliga förmågor samt
kunskaper om samhälle och politik. Återigen betonas vikten av att samhällskunskapsämnet
34
har till uppgift att tradera ovanstående enligt kursplanen. Alla ämnen, och skolan som helhet
har till uppgift att fostra demokratiska medborgare. Dock åligger det särskilt den
undervisande läraren i samhällskunskap att ge eleverna den grundläggande kunskapen i
demokrati. I relation till detta är det också på sin plats att omtala den undersökning Skolverket
gjort angående samhällslärares syn på hur de traderar ovanstående, och en betydande andel av
de tillfrågade lärarna uppgav att de lägger upp sin undervisning utifrån gällande
styrdokument. Beträffande utfallet kan det väl betraktas som positivt för eleverna, då en stor
del av undervisningen och på längre sikt elevernas kunskap blir överensstämmande.
Den inre - och yttre kontexten påvisar vikten av hur allt samspelar, från klassrumsklimat och
läromedel till skolans huvudmannaskap. Sammanfattningsvis, för att få en fungerande skola
med demokratiska värderingar måste allt interagera. Som jag precis nämnt är det av största
vikt att allt fungerar tillsammans. Som exempel kan då nämnas ett tolerant och öppet
klassrumsklimat, vilket är av stort värde i den demokratiska skolan. Detta kanske inte var helt
oväntat då även klassrumsklimatet borgar för ett samspel i en blandad miljö. Flera av de
studier jag tittat på nämnde den här aspekten och vikten av den för elevernas gagnande av
demokratiska kompetenser. Bland andra tar Englund upp vikten av det öppna
klassrumsklimatet i sitt resonemang kring det deliberativa samtalet, men det framkommer
även i undersökningen ”Ung i demokratin”, där elevernas egna syn gör gällande att de
upplever ett öppet och diskusssionsvänligt klassrusmklimat som mycket viktigt.
För att fortsätta diskussionen kring att främja demokratisk kompetens nämner jag även vikten
av lärarens förväntningar på eleverna. Även detta återkom i flera av undersökningarna, vilket
kan anses ganska självklart. Har inte eleverna några förväntningar på sig minskar kraven att
prestera, vilket i sig understödjer det påståendet som nyss gjorts. Naturligtvis åligger detta
inte endast läraren, utan i allra högsta grad spelar krav från hemmet en enorm roll i hur
eleverna presterar vilket jag även i undersökningen funnit belägg för, det är då bland annat
elevens sociala bakgrund jag åsyftar i detta resonemang.
Skolan kan, enligt styrdokumenten anses likna en politisk arena, den analogin tycker jag är
mycket träffande gällande det jag kommit fram till i min undersökning utifrån den forskning
jag studerat. Eleverna ska tränas för sin framtida roll i en politisk delaktighet vilket samtliga
av de studier jag använt mig av verkar vara rörande överens om. De lärde tvistar dock om hur
detta ska gå till vilket leder mig till min nästa fråga, hur demokrati rent praktiskt ska uppnås.
35
I den här delen av undersökningen presenterades en del begrepp, tillika eventuella lösningar
på frågeställningen. Dessa har även förklarats ingående samt är relevanta för mitt syfte, jag
beskriver dem här helt kort för att sedan ställa dem emot varandra. Ett intressant fakta i detta
är att samtliga ord författarna använder sig av är enkla att tillämpa i den politiska diskursen.
Som ovan beskrivet, skolan kan liknas vid en politisk arena. Det begreppen har gemensamt är
att eleverna hela tiden görs till aktiva deltagare i beslutsfattande som gäller skolan. Detta kan
ske på många olika sätt, och här skiljer det sig åt en del.
Jag tar upp dem här utifrån den ordning de presenterades i undersökningen.
Deltagardemokrati avser som namnet avslöjar att man är delaktig i en demokrati. Dock inte
endast i valen (till elevrådet), utan syftet är även att delta i lektionsplanering och
genomförande. Enligt boken Politiskt deltagande skiljer sig dock det här begreppet i dess
politiska avseende hur deltagandet rent praktiskt kan genomföras. Detta kan också appliceras
på skolan. Almgren beskriver hur detta sker genom bland annat deltagande i elevråd, och här
återfinns då parallellen med den poltitiska världen. I båda fallen finns representanter, vilka är
valda av och för majoritetens talan. En tredje aspekt på begreppet kommer från en av
Skolverkets rapporter i skrivelsen betonas vikten av individens eget ansvar, att alla tar del i de
beslut som fattas. Kontentan är att besluten ska föregås av politiskt (skol) deltagande, och
således inte godkännas i efterhand. Deltagardemokraterna hävdar även att det finns ett
samband mellan politiskt deltagande och utvecklande av kompetens i ett vidare perspektiv.
Det är inte endast av betydelse att delta i demokratiprocessen, utan när detta sker även en viss
”fostran” utifrån det ansvar det medför. Ett användbart demokratiideal i skolan för att främja
aktivt deltagande av alla elever
Vidare nämns även deliberation som ett alternativ i den praktiska inlärningen. Det innebär att
ett resonemang förs av flera, vilket har till syfte att inte främst komma fram till gemensam
lösning utan att hitta vägar till ökad förståelse för andras åsikter. I det här resonemanget är
Englund en stark förespråkare. Han betonar vikten av ett öppet klassrumsklimat för att
deliberationen ska vara framgångsrik. Vidare beskriver Englund vikten av att kunna utveckla
förståelse och tolerans för andras åsikter. Men kan även vara ett försök att redan i skolan
spegla samhällets samtal som de kan vara. Med detta menar Englund att det är ytterst viktigt
att verkligen föra fram olika aspekter och värderingar, så som verkligheten är. Det finns
naturligtvis fördelar med detta, men som jag tar upp i undersökningsdelen lämpar det sig
företrädesvis för lite äldre elever. Resultatet är dock i båda fallen att deltagarna lär sig visa
hänsyn redan på ett tidigt stadium. Dock väl värt att ha i åtanke som blivande lärare även på
36
högstadiet. Utifrån rapporten Ung i demokratin, statueras att innebörden och således det
essentionella i begreppet deliberativ demokrati är att endast de beslut som härrör ur en öppen
dialog ska betraktas som demokratiskt fullvärdiga. Här ser jag den stora nyttan av att använda
detta även i skolvärlden. Att eleverna redan på den här nivån, i vilken de spenderar nära nog
tre år får lära sig det grundläggande i värdet av att även olika åsikter kan mynna ut i något bra,
och att man kan lära sig något av det.
Ytterligare sätt jag funnit relevant utifrån den forskning jag använt är den praktik som delas
upp mellan explicit och implicit. Enkelt uttryckt, de situationer som sker antingen medvetet
eller omedvetet i skolan. Båda är naturligtvis av största vikt, utifrån sina egna specifika
kontexter vilka enkelt beskrivna som ovan. Eleverna lär sig av dem båda, och det viktiga kan
sägas vara att de sker både i och utanför skolan. Processerna delas även upp i formell och
informell praktik. Dessa beskrivs som skolbaserad, den explicita och implicit är då den ej
skolbaserade praktiken. Läraren är, som Eklund beskriver, nyckelpersonen i båda processerna
(dock ej då det gäller den informella praktiken) då den handlar om medvetna metoder för
lärtillfällen och den implicita då läraren här ses som förebild ibland annat konflikthantering.
Dessa är de fyra så att säga namngivna praktiska moment att konkret tradera
demokratiuppdraget i skolan. (Explicit och implicit skiljs i det här avseendet åt som två
separata företeelser)
Diskussionen fortsätter sedan rörande hur lärare anser den praktiska överföringen vara mest
verkningsfull. Utifrån Johan Vahlströms studie framkommer att lärarna verkar anse att det
mest effektiva sättet är genom att hålla en ständigt och dagligen återkommande dialog med
eleverna om vikten av demokrati. Att ett samråd hela tiden sker mellan elever och lärare,
vilket i ett vidare perspektiv också kan benämnas handledning. Detta är enligt Vahlströms
undersökning det svar majoriteten av lärarna svarat. Den nära kontakt som dagligen sker i det
sociala mötet i skolan är grundläggande i arbetet mot demokrati. Även Lars Persson påtalar
utifrån sin undersökning det praktiska arbetet som mest verkningsfullt för att uppnå
demokrati. Parallellen med ovanstående undersökningen är given, även här baseras det
demokartiska uppdraget på aktiv medverkan av eleverna.
En smältdegel av ovan redogjorda tillvägagångssätt tror jag är ett bra recept på hur man
framgångsrikt når demokrati i skolan. Lite av varje, så att säga. Det finns mycket positivt i
alla sätt, men främst tror jag på, och vill särskilt nämna deltagardemokratin. Detta för att
eleverna då lär sig hur det verkligen fungerar i det demokratiska samhället, men även för att
37
de på ett tidigt stadium lär sig vikten av att ta ansvar, vilket de då får möjlighet att utvecklas
av. Ansvaret gäller inte endast det de för stunden väljer, utan även för att det då valt har
konsekvenser. Kan de då lära sig det tror jag att de mognar betydligt snabbare i sin
utveckling, och på längre sikt kan ta ansvar på högre nivå.
Det som då kan vara negativt med att föra en aktiv roll i demokratin i skolan är att eleverna
kanske inte är mogna att faktiskt ta detta ansvar för sitt handlande och de val de måste göra.
Det blir säkert vissa påtryckningar från andra klasskamrater, vilket i sig kan vara både positivt
och negativt. Med den förra menar jag att en tillbakadragen person här kan bli ställd inför
uppdrag som gör att denne utvecklas med det, i och med att personen känner omgivningens
krav på att ta ställning och agera, vilket han eller hon kanske aldrig skulle ha gjort annars. Det
negativa kan vara att de som redan hörs mycket, får en ännu större roll både i klassen men
även i andra forum där flera ska göra sig hörda. Om man ställer det mot deliberation finns
flera positiva saker med det med utifrån mitt syfte. Som jag nämnde i undersökningen är detta
kanske främst lämpligt då man arbetar med äldre elever. Dock tycker jag helt klart att det är
väl värt att nämnas här och kanske även kan praktiseras på den nivå jag avser arbeta på,
högstadiet. Den utveckling som kan ske, och faktiskt oftast är nödvändig i och med det
deliberativa samtalet. Vikten av att lära sig att lyssna på varandra och visa den andre sådan
respekt som krävs i det deliberativa samtalet. Sedan tror jag att det är oerhört nyttigt, både för
vuxna och barn att se att det inte alltid går att komma fram till gemensamma lösningar, utan
att det ibland kan vara skilda åsikter och att det då är helt omöjligt att komma fram till något
samfällt. Eleverna lär sig att man inte alltid kan komma fram till något gemensamt utan att
olika åsikter ibland kan vara nödvändigt för att komma vidare.
Den explicita och implicita vägen till demokrati är väl den enklaste om man ser till övriga.
Det handlar om lärarens och elevernas dagliga kontakt i vilken de ständigt befinner sig i
socialt samspel. Oavsett om pedagogiken är outtalad eller outtalad har eleverna möjlighet att
ställa frågor, diskutera och vara delaktiga i den demokratiska processen gällande det som för
tillfället är aktuellt. Här är det främst läraren som ska agera förebild, vilket då ställer höga
krav på dennes yrkeskompetens. Som ovan nämnt kan det handla om att spontant kunna
hantera uppkomna konflikter, diskutera innehållet i läroböcker eller hålla ett
undervisningstillfälle om mänskliga rättigheter. Eleverna är åhörare, men också deltagare i en
demokratisk kontext. Detta resonemang kan kopplas till min vidare diskussion om vad lärarna
har för uppfattning om det effektivaste sättet att förmedla demokrati och värdegrund i skolan.
38
Ytterligare ett praktiskt moment för att lära ut demokrati i skolan är genom handledning.
Detta går att relatera i sin helhet till det som sagts om lärarnas roll som förebilder. Det
specifika, och varför jag överhuvudtaget nämner det som ett eget moment är dels för att med
handledning menas här att viss tid i veckan avsätt för endast detta och dels för att det i
undersökningen har framkommit att detta är det mest effektiva sättet att praktiskt uppnå
demokrati. Det blir då ett speciellt tillfälle där lärare och elever samspelar under för detta
ämnad tid, vilket bland annat kan ske genom klassråd. Jag finner inget direkt negativt med
handledning. Det positiva är att eleverna får vara delaktiga, men även att läraren här ser hur
de samspelar och vad de har för roll i klassen.
Lärarna nämner, som ovanför skrivet olika sätt de kan använda sig av och det sista exemplet
jag tar upp är att eleverna får arbeta i så kallat projektarbete. Detta är ett speciellt arbetssätt
som jag av erfarenhet vet ofta används på högstadiet. Naturligtvis finns det för och nackdelar
även med detta. Eleverna får inte bara djupare kunskap om ett så grundläggande ämne, utan i
samspel med klasskamrater öppnas även möjligheter till diskussioner vilket kan främja
djupinlärning. Grupparbetet öppnar även för ökad samarbetsförmåga, och detta kan i sin tur
öppna för ökad förståelse och träning i att visa andra hänsyn och respekt då man är fler som
arbetar med samma sak. Som alltid när det gäller ett arbete då flera är involverade finns risken
att det endast är några stycken som gör jobbet. Det blir då motsatt effekt av ovan nämnda
fördelar. Dock tror jag i detta avseende att det positiva överväger det negativa.
Det bukar alltid vara någon sorts presentation eller redovisning av arbetet och det blir ett bra
lärtillfälle för både arbetets egna medlemmar om det varit manfall eller om ovannämnda
problematik uppstått, men även för övriga klasskamrater.
Den sista av mina frågeställningar handlar om hur man på bästa sätt ska hantera icke
demokratiska åsikter. Även här finns en del olika varianter, vilka jag ämnar diskutera utifrån
ordningen i undersökningen. Den första tesen är att man ska låta kontroverser påvisa
konsekvenser mindre genomtänkta uttalanden kan få. Ett exempel på detta är att via debatt
ställa två åsikter emot varandra. Detta är ett ganska okonventionellt sätt att hantera icke
demokratiska åsikter. Jag tror dock att konsekvenserna av att man ställer åsikter emot
varandra på den här nivån öppnar för vidare konflikter, som i värsta fall eskalerar utanför
skolan. Det positiva jag kan tänka mig är att det under vissa omständigheter tvärtom faktisk
kan vara utvecklande för eleverna att få dryfta sina åsikter under inte helt överensstämmande
omständigheter. Detta förutsätter naturligtvis en kunnig lärare, vilket leder till ännu en
39
eventuell negativ konsekvens. Eleverna kan helt felaktigt få uppfattningen att det här är ett
accepterat sätt att hantera konflikter, och då menar jag återigen att det kan tas med utanför
skolan, utan en kontrollerande lärare att tillgå.
Att som lärare ta på sig en roll, och fungera som antingen normförmedlare, debattledare,
fostrare eller avvisare är en bra sammanfattning på de olika lärartyper jag funnit. Rollerna
kräver viss pedagogisk kunnighet då man i tre av fallen öppnar för diskussion, om än i vissa
fall i avskildhet. Som normförmedlaren är man från början rak och tydlig i sin markering om
vad som inte var ett accepterat beteende eller åsikt. Diskussionen kan tas direkt i klassrummet
vilket även signalerar till de andra eleverna vad man kan säga och inte. Det som dock kan bli
något konträrt är att eleven det gäller kan känna sig utpekad inför klassen. Debattledaren, det
är av största vikt att i klassen diskutera de eventuella meningsskiljaktigheter som finns. Att
läraren tar diskussionen på allvar, signalerar även till eleverna att det är accepterat att ha olika
uppfattningar. Den fostrande rollen är å andra sidan lite mer tillbakadragen i sin hantering av
uppkommen situation, denne väntar till att lärare och elev är i enrum, resultatet är då att
lärarens ståndpunkt inte blir offentlig i klassrummet utan snarare en nedtystad version av
densamma. Slutligen den avvisande rollen, att tysta ner diskussionen i klassrummet men
samtidigt statuera att det uttalande som gjorts inte är okej kan också vara ett bra sätt. Dock
kan det bli aningen missvisande då läraren heller inte tar upp ett senare resonemang med
varken berörd elev, eller i klassen. Dock frångår detta beteende det ansvar läraren har då
situationen uppstår. Det står klart och tydligt i läroplanen att vid dessa tillfällen ska läraren
kunna bemöta de uttalanden som görs, vidare ska denne ta avstånd ifrån och framhäva de
värderingar skolan och samhället har. Kontentan kan väl anses vara att det beror på vilket
sammanhang, vilken klass och vilken typ av lärare hur anti demokratiska åsikter hanteras.
40
6 - Slutsatser och avslutande reflektioner
Arbetet med den här studien har visat ett flertal förhållningssätt till uppnående av, och
praktiska tillvägagångssätt i strävan efter en skola i värdegrundens anda.
Skolan kan säga liknas vid en demokratisk arena, där eleverna blir tränade i, och får
grundläggande insikter i parlamentariskt beslutsfattande och i slutändan utvecklar ett eget
demokratisk tänk. Skolan ska utifrån detta vidarebefordra ett kritiskt tänkande och visa att inte
endast en tanke är rätt, detta är i mångt och mycket grunden i den demokratiskt präglade
undervisningen. Att ge eleverna verktyg att använda för att kritiskt kunna reflektera över de
fakta de ställs inför. Eleverna ska kunna utmana det som tas som sanning och ha förmåga att
inse att vi lever i ett mångkulturellt samhälle och de eventuella intressekonflikterna inte
nödvändigtvis behöver betyda att samhället inte fungerar utan att man faktiskt kan lära sig av
varandra.
Tack vare de styrdokument vi har åligger det varje organisation att efterleva de stadgar som
finns angående skolans demokratiuppdrag. Sätten att komma fram till uppdraget varierar, men
två gemensamma nämnare gör sig gällande i samtliga undersökningar. Allt handlar om i
princip om dessa. Dels att faktisk få en fungerande demokrati, där alla ska få komma till tals i
en idag mer än någonsin nyanserad skola. Åtskilliga uppfattningar trängs, och strävan efter att
man ska lyckas mötas i respekt och visad hänsyn är ett måste. Det kan handla om allt från
trosuppfattning och skilda kulturer till klassrådsmöte. Dels att det handlar om eleverna. Att de
ska ställas i centrum och få de verktyg de behöver för en framtid i ett demokratiskt samhälle.
Kontentan är dock att i denna mångfald finna de lösningar som svarar bäst mot de utmaningar
vi kan ställas inför.
Det här är ett ämne som ständigt är relevant, inte enbart i skolan som är den här uppsatsens
syfte utan det är grundvalen i hela samhället. Det fundamentala i skolan är att ha ett
fungerande samspel både gällande elev och elev, men även elev och lärare. Därför är det
grundläggande att ha en väl verkande värdegrund som bas i det större arbetet vilket är att
uppnå demokrati i skolan.
6.1 Förslag på vidare forskning
Detta är ett, som jag nämnde i början mycket beforskat ämne, och litteratur har varit enkel att
finna. Det jag dock funderat lite över är hur forskningen ser ut beträffande det ansvar eleverna
faktiskt uppnår, och hur det då ter sig.
41
Kan en högstadielev verkligen ta rätt beslut? Hur ser de på sin skolgång, och vad har de för
mål med den? Är de målen överensstämmande med en vuxens? Dessa frågor är relevanta, och
mycket intressanta för en framtida uppsats på samma nivå.
En annan fråga värd att undersökas är om skolan verkligen blir bättre då elever får vara
delaktiga i de beslut som tas. Som framkommer i analysen är eleverna mest intresserade av att
få bestämma om undervisningens upplägg och innehåll, även val arbetssätt i klassrummet är
enligt eleverna av vikt. Men blir resultaten bättre om de själva får vara med och bestämma,
presterar de då med större fördel, är en relevant fråga.
42
Litteraturförteckning
Almgren, Ellen (2006) Att fostra demokrater – om skolan i demokratin och demokratin i
skolan. Elanders Gotab, Stockholm
Bengtsson, Åsa (2008) Politiskt deltagande. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö
Joakim Ekman, 2011, Skolan och medborgarskapandet. En kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket.
Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna.
Stockholm: Liber AB
Englund, Tomas (2000) Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och
aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.
Englund, Tomas (2004) Deliberativa samtal i ljuset av deliberativ demokrati – en fråga om
att utveckla deliberativa förhållningssätt, i Rune Premfors och Klas Roth (red) Deliberativ
demokrati. Lund: Studentlitteratur
Englund, Tomas (2009) The general school system as a universal or a particular Institutation
and its role in the formation of social capital. Scandinavian journal of
educational research, Nr 53 (1), s. 17 – 33.
Högdin, Sara (2006) ”Hemmets resurser. Om ungdomars upplevelse av stöd och engagemang
i deras skolgång”, Pedagogiks forskning i Sverige 11 (1), sid. 1 - 19
Johansson, Nichlas (1999) Ständigt, alltid! Skolverket: Liber AB
Ljunggren, Carsten & Unemar – Öst, Ingrid (2010) Skolors och lärares kontrovershantering
Ingår i Erik Anmå, Tomas Englund & Carsten Ljunggren, Skolor som politiska
arenor. Skolverket: Liber AB
Läromedlens roll i undervisningen (2006) Grundskollärares val, användning och bedömning
av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport nr 284. Stockholm: Skolverket
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Allmän del
Skolverket, Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritishemmet, 1994.
Allmän del. Skolverket, Stockholm: Utbildningsdepartementet
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sok?q=kontrovers Hämtad: 2013 – 12 - 14
Orlenius, Kennert (2001) Värdegrunden – finns den? Stockholm: Liber AB
43
Oscarsson, Vilgot & Svingby, Gunilla (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003
Samhällsorienterade ämnen. Skolverket: Liber AB, Stockholm
Persson, Lars (2010) Pedagogerna och demokratin. Lunds universitet, Lund
Ring, Jonas & Morgentau, Scarlett (2004) Intolerans – Antisemitiska, homofobiska,
islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga. Edita Norstedts AB
Skolverket. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012. Skolverkets
allmänna råd. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798. Hämtad 2012 – 12 - 14
Szklarski, Andrzej (2007) Om konflikter och konstruktiv konflikthantering. Ingår i
Granström, Kjell (red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling. S. 51 – 64.
Skolverket. Ung i demokratin. 2001 www.skolverket.se/publikationer?id=907
Hämtad: 2012 – 12- 16
Vahlström, Johan (2008) Värdegrunden - vad är den, hur efterlevs den och varför? Luleå:
Luleå tekniska högskola, Instutitionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap
44
