1
Offentligtstödtill
livsåskådningssamfund
EnrapportavBengtWesterberg
Stockholmden17januari2016
2
Innehåll
Sammanfattning……………………………………………………………………………4
1.Relationenstat-livsåskådning……………………………………………………5
2.Meddemänskligarättigheternasomutgångspunkt………………….9
3.Olikamodellerförrelationenstat-livsåskådningar………………….15
4.Vadärlivsåskådning?................................................................18
5.Internationellatendenseristödettilllivsåskåd-
ningssamfund……….…………………………………………………………………20
6.OffentligtstödtilllivsåskådningssamfundiNorge…………………..24
7.Direktiventilldensvenskautredningen………………………………….32
3
4
Sammanfattning
Tanke-,samvets-ochreligionsfrihetenärenviktigdelavdemänskligarättigheterna.
Möjligheternaattiettsamhällegeutrymmeförochförsvaradessafriheterärstörstien
sekulärstatdärstatsmaktenförhållersigneutraltillolikalivsåskådningar.Demänskliga
rättigheternasägeringentingomvilkenrelationstateniövrigtskahatillolika
livsåskådningar.Enneutralhållningärförenligtsåvälmedattstatenheltavstårfrånatt
stödjalivsåskådningssamfundsomattdessasverksamhetstödspåsammavillkorsom
liknandeverksamheteriandraorganisationerellerattsärskiltstödutgårtilljust
livsåskådningssamfund.Ettsärskiltstödkanmotiverasmedattlivsåskådningssamfunden
genomsinverksamhetansesgepositivabidragtillsamhällsutvecklingen.Omettsådantstöd
utgårbördetgespålikavillkortilliprincipallalivsåskådningssamfund,såvälreligiösasom
sekulära.Detkangesiolikaformer,tillexempelsomkontantstöd,skatteförmånereller
anställningar.Omettsärskiltstödutgårtilllivsåskådningssamfundärdetangelägetatt
kunnaskiljasådanasamfundfrånandraorganisationer.Detsomkarktäriserarett
livsåskådningssamfundärblandannatattdetrepresenterarenlivsåskådningsom
kännetecknasavensammanhängandesynpåtillvaronochennormativvärdegrund.Flera
villkorkanställasuppförattsamfundskaharätttilloffentligtstöd,tillexempelattdeinte
handlaristridmedallmännasamhällsvärdenochintebrytermotgällandelag.
5
1.
Relationenstat-livsåskådning1
Detärenutmaningattinomenochsammastathärbärgerafleratros-ochlivsåskådningar.2
Mankangenomhistorienskönjaåtminstonetvåolikamodellerförattmötaden.Denena
innebärattenvisslivsåskådning,vanligenenreligion,harofficiellstatussamtidigtsomandra
tolereras,denandraattstatenförhållersigneutraltillolikalivsåskådningarochattdessafår
utövaspåiprinciplikavillkor.
Denförstamodellenkanisinturutformaspåolikasätt.Denkanbyggapåsegregation,det
villsägaattenavstatensanktioneradlivsåskådningheltdominerarmedanandrafårutövasi
egnaenklaver,ivilkadeiblandkantillåtaslevaefteregnalagarochregler.DetOsmanska
väldetssåkallademilletsystemkansessomettexempel.Idennuaktuelladebatten
uppfattasibland”multikulturalism”ståförenliknandeordning.Modellenkanocksåvara
merintegrativ.Denstatligtsanktioneradelivsåskådningenärdåvisserligendominerande,
menandrafinnsutspriddaihelasamhälletochlyderundersammalagarochregler.Sverige
under1900-taletochStorbritannienkansessomexempelpåsådanaregimer.Oavsetthur
modellenutformaskankonstaterasattandralivsåskådningarändenavstaten
sanktioneradeisådanasystemlätthamnari”strykklass”.
Huvudalternativettillsamhällenmedenavstatensanktioneradlivsåskådningärensekulär
stat,somiprincipförhållersigneutraltillolikalivsåskådningar.Idénmedensådanväxte
framikölvattnetavreligionskrigeniEuropapå1500-och1600-talen.Statochreligionvar
föreochunderdessakrigsammanvävda.StaternastyrdesavhärskareavGudsnåde.
Kungarnaochderasarméervarvapenihändernapåreligionerna,religionernaihändernapå
kungarna.
Slutsatsen,manifesteradiWestfaliskafreden1648,varattenbeståendefredförutsatte
statersomförhöllsigneutralatilldeolikatrosinriktningarna.Dethandladedåomolika
trosinriktningarinomkristendomen.Ordet”sekularisering”användes,såvittmanvet,första
gångenideförhandlingarsomföregickfredstraktaten.Detvardenfranskeambassadören
sommeddettabegreppvillebetecknaavskaffandetavreligiösafurstendömenoch
expropriationenavkyrkansegendomar.
1
Dettakapitelbyggerpåminartikel”Sekulärstatförutsättningförreligionsfrihet”somingåriantologin”Har
Gudåteruppstått?”,red.RolandPoirierMartinsson(AxelochMargaretAx:sonJohnsonsstiftelseför
allmännyttigaändamål,2014).Därfinnsocksåreferenserochkällhänvisningar.
2
Fortsättningsvisanvändsiregelbegreppetlivsåskådningförattbetecknabådereligionerochandra
livsåskådningarochbegreppetlivsåskådningssamfundförattbetecknatrossamfundochandra
livsåskådningsorganisationer.Ivissafallnäranvändsireferatandrabegrepp.
6
Densekulärastatensprimärauppgiftförutsattesursprungligenvaraattupprätthållasocialt
lugn,detvillsägaattskapaförutsättningarförattfleratrosuppfattningarskullekunnaleva
sidavidsida.Framförallthandladedetomattstatermedolikadominerande
religionsinriktningarskullekunnalevaifredmedvarandra.Baraiundantagsfallvardetvid
dennatidfrågaomatttillåtaolikareligionsinriktningarinomsammastat,menidenmer
filosofiskadiskussionen,hostillexempelSamuelPudendorffochJohnLocke,fannsockså
dettaalternativmed.
Principenattskiljapolitikochreligioninomettlandkomförsttilltydligtuttryckidetförsta
tilläggettilldenamerikanskakonstitutionensomantogsavkongressen1791.Därslåsfastatt
”Congressshallmakenolawrespectinganestablishmentofreligion,orprohibitingthefree
exercisethereof”.Dennaprincipkomattutformasmotbakgrundavblandannatdedåliga
erfarenhetersommångareligiösagrupperhademedsigfrånEuropa.Sverigemedsitt
konventikelplakatfrån1726,somsyftadetillatthindradenpietistiskarörelsensframfartoch
slåvaktomenhetireligionen,kansessomenillustrationavdetta.Detdrevimittenav
1800-taletmångasvenskarpåflykttilljustAmerika.
Ensekulärstatärenligtminbedömningdetbästasättetattgaranteraettstortmåttav
livsåskådningsfrihet.Denbyggeridealtsettpåentydligboskillnadmellanpolitikoch
livsåskådning.Ipraktikenärensådandockinteheltlättattåstadkomma.Redannärstatens
uppgiftbegränsadestillattupprätthållalagochordninguppstodfråganvilkabegränsningar
denidettasyftekundeåläggareligionsutövning.Längesköttesdesocialaangelägenheterna,
inteminstutbildningen,avdereligiösasamfunden.Under1800-och1900-talenväxtede
sekulariseradestaternasambitionerpåområdet,vilketkundeskapakonflikter.Medden
modernavälfärdsstatenhargränsdragningenblivitänsvårare.Spänningenkanidagskönjasi
tillexempeldebattenomreligiösafriskolor.Diskussionernavisarattboskillnadeninteär
alldelesenkel.Detärocksåsvårtattipraktikenhittaexempelpåsekulärastateristrikt
meningärneutrala.
Idénmeddensekulärastatenväcktetidigtenradfrågor,somvibrottasmedänidag:
• Hurskastatenfålegitimitet?
• Vadinnebärdetattstatenärneutral?Ochhurneutralkandenvaraienvärlddär
ävenstateravkrävsmoraliskaställningstaganden?
• Vadinnebärdetattlivsåskådningarstårutanförpolitiken?Enradlivsåskådningarhar
uppfattningarivadsomidagärpolitiskafrågor.Hurskaderasuppfattningar
kanaliserasinidetpolitiskasystemet?
• Vilkabegränsningarkanstatenåläggautövningenavlivsåskådningar?
Under1800-och1900-talenväxteövertygelsenframattdemokrativardetbästasättetatt
gestatenlegitimitet.Menförmångareligionsinriktningarkanidénomfolkstyreskapa
frustration.ÄrdetverkligenfolketochinteGudsomytterstskabestämmaomlagar,regler
ochmoraliskaförhållningssätt?Skadesomintetrorhasammainflytandesomdesomär
troende?
Majoritetenavdemsombekännersigtillkristendomochjudendomtordeidagha
accepteratdemokratinsomgrundförstatligmaktutövning,meninomislamtycks
7
tveksamhetentilldemokratialltjämtvaradominerande:”Ivästligademokratierärfolket
suveränt,iislamtillfallersuveränitetenGud.Ideförrastiftarfolketsinaegnalagar,idet
senaremåstedeföljaochlydadelagarsomhartillhandahållitsavGudgenomProfeten.”3
Densekulärastatenskaförhållasigneutraltillolikalivsåskådningar.Menneutraliteten
innebäridaglångtifrånneutralitetimångaavdefrågorsomärviktigaförlivsåskådningarna.
Densekulärastatensambitionmåstevaraattsålångtmöjligtformuleraetiskaprinciperför
hurviskafungeratillsammanssomallakanenaskring.Imångafallärdettamöjligt.Viktiga
principer,såsomattintestjäla,mördaellerljuga,återkommerisnartsagtallareligioneroch
andralivsåskådningar.Mångaknutarkanlösasgenomkompromisser.Menidenmån
religioneransersiglevaunderettgudomligtpåbud,tillexempelnärdetgällersynenpå
kvinnorsställningellerpåsamkönadeförhållanden,kankompromisserförderasdelvara
uteslutna.Förlivsåskådningarsomutesluterkompromisserochtoleransmotandraärdet
naturligtvissvårtattöverhuvudtagetexisteraisamhällensompräglasav
livsåskådningsmässigmångfald.
AllademokratiskastaterharställtsigbakomdeavFNproklamerademänskliga
rättigheterna,sominnebärställningstagandenienradviktigamoraliskaochandra
värderingsfrågor,tillexempelsynenpåbarnochrelationenmellankvinnorochmän.Imånga
avdessafrågorfinnsdetuttaladeförhållningssättfrånvissareligionersochlivsåskådningars
sida,sominteöverensstämmermedFN-deklarationerna.Imångastaterharunderde
senasteårtiondenaställningstagandentillförmånförtillexempelfriabortochsamkönade
äktenskapmöttstarkainvändningarpåsådanagrunder.Neutraliteteninnebäralltsåinteatt
statenavstårfrånatttaställningilivsåskådningsmässigtkontroversiellafrågor.
Hurmycketinflytandeskalivsåskådningarnahapåpolitiken?Iendemokratiärdetsjälvklart
atttroendepersonerharenrelationtillpolitiken.Förmångaärdepolitiskavärderingarna
starktknutnatillderaslivsåskådning,tillexempelderasreligiösatro.Ävenkandidateroch
valdakansesinlivsåskådningsomenviktigdrivkraft.Vissapartiermarkerartydligtsin
inspirationskälla,såsomEuropaskristdemokratiskapartier.Religiösasamfundochandra
livsåskådningsgrundadesammanslutningarharsammamöjlighetersomandraorganisationer
icivilsamhälletattframförasinauppfattningaridenoffentligadebatten.
Ingenkanhindraentroendeperson,somtillexempelharvaltstillSverigesriksdag,atthävda
attriksdagenbörbeslutapåettvisstsättdärförattdetärGudsmening.Mendetskersällan.
Äventroenderiksdagsledamöterharaccepteratattdentypenavargumentinteärsärskilt
gångbara.Därförhållerdesigtill”sekuläraargument”somkantänkasövertygaäven
personermedandralivsåskådningaränderasegen.
Jagharhärutgåttfrånvadensekulärstatkaninnebära.Låtmigframhållaattdetkanvara
viktigtattskiljapåensekulärstatochettsekulärtsamhälle.Idenallmännadebatten
användsiblandbegreppenstatochsamhällenästansynonymt,menhäravserjagmedstat
denpolitiskaledningenochmedsamhälleheladengemenskapivilkenvilever.Iensekulär
statärdetfrittframförvarochenatttrovadhenvill.Olikareligionerkanfinnasisamhället.
3
Mawdudi, grundare av Jama’at I-Islame, citerad i Steve Bruce, Politics & Religion (Polity, 2003) (min
översättning).
8
Ettsekulärtsamhälle,däremot,kanförståssomettsamhälledärsekuläravärderingarär
förhärskandeellersomrentavsaknarreligioner.Detfinnsstatersomharförsöktskapa
sådanasamhällen,tillexempelidetkommunistiskaSovjetunionen.Densovjetiskastatenvar
inteensekulärstatimeningenattdenförhöllsigneutraltillolikatrosuppfattningar,utan
denförsöktetvingaigenomenspecielluppfattningomgudsexistens,ateismen.Detkan
jämförasmedteokratier,såsomIranochSaudi-Arabien,därpåsammasättbaraen
livsåskådning,ellerreligion,ärtillåten.
9
2.
Meddemänskligarättigheternasom
utgångspunkt4
Närmanskadiskuteraförhållandetmellanstatochlivsåskådningärdemänskliga
rättigheternaennaturligutgångspunkt.
Deformuleradesefterandravärldskrigetiljusetavdeerfarenhetersomkrigethadegett.De
komförsttilluttryckidenallmännaförklaringenomdemänskligarättigheterna,som
beslutadesavFN1948.Tanke-,samvets-ochreligionsfrihetenärendelavderättigheter
somdärframhålls.Såhärheterdetiartikel18:
Varochenharrätttilltankefrihet,samvetsfrihetochreligionsfrihet.Dennarätt
innefattarfrihetattbytareligionochtrosuppfattningochatt,ensamelleri
gemenskapmedandra,offentligenellerenskilt,utövasinreligioneller
trosuppfattninggenomundervisning,andaktsutövning,gudstjänstochreligiösa
sedvänjor.
Dennaprinciphardäreftermanifesteratside,fördestatersomharratificerat
konventionerna,bindandeEuropeiskakonventionenomskyddfördemänskliga
rättigheternaochFN:skonventionommedborgerligacivilaochpolitiskarättigheter.I
Europakonventionen,artikel9,heterdet:
1 Varochenharrätttilltankefrihet,samvetsfrihetochreligionsfrihet;dennarätt
innefattarfrihetattbytareligionellertro5ochfrihetattensamellerigemenskap
medandra,offentligtellerenskilt,utövasinreligionellertrogenomgudstjänst,
undervisning,sedvänjorochritualer.
2 Frihetenattutövasinreligionellertrofårendastunderkastassådanabegränsningar
somärföreskrivnailagochsomiettdemokratisktsamhälleärnödvändigamed
hänsyntilldenallmännasäkerheten,tillskyddförallmänordning,hälsaellermoral
ellertillskyddförandrapersonersfri-ochrättigheter.
Isinförstadom,från1993,somknyterantilldennaartikelframhållerEuropadomstolen:
4
Avsnittetbyggerpå,förutommintidigarenämndaartikel,främstdennorskaoffentligautredningen”Det
livssynsåpnesamfunn”(NOU2013:1).
5
Idenofficiellasvenskaöversättningenavkonventionenanvändsordettro.Trokanidettasammanhang
iblanduppfattassomidentisktmedreligiöstro.Såsnävtskadetdockinteförståshär.Idenengelska
originaltextenärbegreppetbelief,vilketharenbredareinnebörd.Idennorskaöversättningenanvändsordet
overbevisningvilketpåsvenskanärmastmotsvarasavövertygelse.IdensvenskaversionenavFördragetom
denEuropeiskaunionensfunktionssättöversättsbeliefmedjustövertygelse(Artikel10).
10
AsenshrinedinArticle9,freedomofthought,conscienceandreligionisoneofthe
foundationsofa”democraticsociety”withinthemeaningoftheConvention.Itis,in
itsreligiousdimension,oneofthemostvitalelementsthatgotomakeuptheidentity
ofbelieversandtheirconceptionoflife,butitisalsoapreciousassetforatheists,
agnostics,scepticsandtheunconcerned.Thepluralismindissociablefroma
democraticsociety,whichhasbeendearlywonoverthecenturies,dependsonit.
Artikel18iFN:skonventionommedborgerligaochpolitiskarättigheterlyder:
1 Varochenharrätttilltankefrihet,samvetsfrihetochreligionsfrihet.Dennarätt
innefattarfrihetattbekännasigtillellerantaenreligionellerentrosuppfattning
efteregetvalochfrihetattensamellerigemenskapmedandra,offentligeneller
enskilt,utövasinreligionellertrosuppfattninggenomgudstjänst,iakttagandeav
religiösasedvänjor,andaktsutövningellerundervisning.
2 Ingenfårutsättasförtvångsomkaninskränkahansellerhennesfrihetattbekänna
sigtillellerantaenreligionellertrosuppfattningefteregetval.
3 Frihetenattutövasinreligionellertrosuppfattningfårendastunderkastasde
inskränkningarsomärangivnailagochsomärnödvändigaförattskyddaden
allmännasäkerheten,ordningen,folkhälsanellersedlighetenellerandras
grundlägganderättigheterochfriheter.
4 Konventionsstaternaförpliktarsigattrespekteraföräldrarsoch,iförekommandefall,
förmyndaresfrihetatttillförsäkrasinabarnsådanreligiösochmoraliskbildningsom
stämmeröverensmedderasegenövertygelse.
FN:shögkommissarieförmänskligarättighetergjorde1993följandeuttolkningavartikeln:
Article18protectstheistic,non-theisticandatheisticbeliefs,aswellastherightnot
toprofessanyreligionorbelief.Theterms”belief”and”religion”aretobebroadly
construed.Article18isnotlimitedinitsapplicationtotraditionalreligionsorto
religionsorbeliefswithinstitutionalcharacteristicsorpracticesanalogoustothoseof
traditionalreligions.TheCommitteethereforeviewswithconcernanytendencyto
discriminateagainstanyreligionorbeliefforanyreason,includingthefactthatthey
arenewlyestablished,orrepresentreligiousminoritiesthatmaybethesubjectof
hostilityonthepartofapredominantreligiouscommunity.
HärfinnsocksåskälatterinraomvadsomsägsiFördragetomEuropeiskaUnionens
funktionssätt.IArtikel10upprepasprincipenomicke-diskrimineringideovannämnda
konventionerna.IArtikel17sägsatt
1. Unionenskarespekteraochintepåverkadenställningsomkyrkoroch
religiösasammanslutningarochsamfundharimedlemsstaternaenligtden
nationellalagstiftningen.
2. Unionenskaävenrespekteradenställningsomfilosofiskaoch
konfessionslösaorganisationerharenligtdennationellalagtstiftningen.
3. Unionenskaupprätthållaenöppen,tydligochregelbundendialogmed
dessakyrkorochorganisationer,varvidderasidentitetochspecifikadrag
skaerkännas.
11
FördragethandlaromEU:shandlandemenkansägasägavissbäringocksåpå
medlemsstaterna.
Vilken”tro”ochvilkaövertygelserochhandlingarärdetdåsomskyddas?
Europadomstolenharkonstateratatt”övertygelse”inteärdetsammasomåsiktereller
idéer.Medövertygelseavsessynsättsomkännetecknasavvissstyrka,allvar,sammanhang
ochviktighet.
Mendetärnaturligtvisintelättattavgöravadsomärensådanövertygelse.Flerafrågorkan
ställas:
1. Skamangöraskillnadpåövertygelsersomharsingrundiäldrereligionerochsådana
somäravnyaredatum?
2. Ärdenhandlingsomnågonönskarutföraenabsolutförpliktelsesomföljerav
personenslivsåskådningsmässigaövertygelseellerbaraettmöjligt”ideal”?Spelaren
sådanskillnadnågonroll?
3. Delasuppfattningenomförpliktelsenavmajoriteteninomlivsåskådningenellerbara
avenminoritet(ellerärdenrentavdenenskildesegenuppfattning)?Spelardet
någonroll?
4. Ärförpliktelsenencentraldeliutövningenavlivsåskådningenellerärdenmer
periferellerkanskesnarareendelienkulturelltradition?Kanensådanvärdering
görasutifrånochspelareneventuellskillnadnågonroll?
5. Ommöjlighetenattfullgöraförpliktelsernahindrasavoffentligaregleringarkandet
fåolikaföljder.Kandekonsekvenserhindretledertillvärderasolika?Kanmantill
exempelhävdaattregleringarsomhindrarnågonatttaettvisstarbeteärmer
ingripandeänsådanasomförhindrarnågonfritidsaktivitet?
6. Skadesamvetsfrågorsomväckskunnavägasiförhållandetillallmäntaccepterade
värderingarellerbörallasamvetsståndpunkteruppfattassomlikvärdiga?Ärdet
skillnadmellanattpålivsåskådningsmässigagrunderviljasläckalivpåettillegitimt
sättochattpåviljabäravissakläderellerätavissmat?
7. Omvissabeteendenundantasfrångenerellareglerkandetuppfattassomattde
därmedlegitimeras.Kandetsättasuppnormerförnärettundantaginnebär
legitimeringavettbeteendeochnärkonsekvensernaavdetbaraärdenenskildes
ansvar?
InågrafallharsådanafrågorvaritföremålförbedömningiEuropadomstolen.Denmenartill
exempelattEuropakonventionengerskyddåtsåvälgamlalivsåskådningarsomnya,såsom
Jehovasvittnenochscientologerna,ochocksåtillövertygelsersomveganismochpacifism
(jämföruttalandeovanavFN:shögkommissarie).Eftersomkonventionentäckersåväl
religiösasomandraövertygelserhardetinteansettsnödvändigtattdefinierabegreppet
religion.
Domstolenmenarocksåattkonventionenprimärtskyddarendasthandlingarsomärett
direktuttryckförövertygelsen.Detkanhandlaomexempelvisritualerochceremonier,
uppvisandeavsymboler,bärandeavreligiösaplagg,religiösapliktersomärknutnatillmat
ochhelgdagarochvapenvägran.Denskyddarocksårättenattbildalivsåskådningssamfund
12
ochdessasinreliv,såsomvalavledare,fastställandeavlivsåskådningensinnehåll,ritualer
ochundervisning.Denskyddarrättenattetableralivsåskådningsgrundadeskolorochatt
missionerasålängedetskerutananvändningavotillbörligametoderliksomböneupprop
ochklockringning.
Menkonventionenskyddaralltsåintevarjehandlingsomkanvaramotiveradav
övertygelsen.Europadomstolenhartillexempelavvisatönskemålomledighetfrånarbetet
förattkunnafullgörareligiösaplikter.Sålängedenanställdeharfrihetattsägauppsigfrån
arbetetansesreligionsfrihetenvararespekterad.Förbudmotrituellslaktharaccepteratsom
detroendeharmöjlighetattfåtagisådantköttpåannatsätt.Deträckerinteatthandlingen
ärmotiveradavdenaktuellaövertygelsenutandenmåstesomsagtvaraettdirektuttryck
fördenna.Menipraktikenkandetdockvarasvårtattavgöravilkahandlingarsomärvad.
Hurskamangöranärutövningavenlivsåskådningkommerikonfliktmedandramänskliga
rättigheter?Vissarättigheter,somattintetorterasellerutsättasförkränkandebehandling,
ärabsolutaochgrundläggande.Närandrarättigheterhamnarikonfliktmeddessamåstede
förraalltidvika,ocksåomdethandlaromtillexempelreligionsutövning.Iandrafallstår
ingenannanmetodtillbudsänattvägarättighetermotvarandraochattmeddetsunda
förnuftetshjälpförsökaavgöratvisten.Iendemokratiskerdetytterstgenommanröstari
parlamentet.Deytterstagränsernaförutövningavenlivsåskådning,inklusiveolika
religioner,måstealltsåfastställasavdensekulärastaten.
Menävenomdetalltsåfinnsgränserförutövningavlivsåskådningarbördessavaravida.
Generelltfinnsdetstarkaskälförstatenattvisastortoleransnärmänniskortyckeroch
handlarenligtsinasamveten.Argumentenförtoleransär,somredanJohnStuartMill
framhöllunderandrahälftenav1800-talet,såvälmoraliskasomkunskapsteoretiska.
Samvetsfrihetbidrartillmänskligtvälmående.Attvisjälvakanväljavadviskatropåochhur
viskalevagerossbättrelivänomandrabestämmerdetåtoss.Hanmenarocksåattman
kannåframtillsanningenbaragenomattlåtaolikatrosuppfattningarochpraktikerfå
blomstra.Manmåstealltidfåtyckaochtänkavadmanvill,mensamtidigtmåstedetialla
samhällenfinnasbegränsningarförvadmanfårgöra,ävenireligionersnamn.Handlingar
somisigäretthotmotsamvetsfrihetenmåstekunnastoppas,liksomhandlingarsomgöratt
andrakankommatillskada.
Närmandiskuterarreglersomkaninnebärabegränsningariutövningenavlivsåskådningar
ärdetviktigtattframhållaattdetfinnsfålivsåskådningar,ochdetgällerblanddessaockså
religioner,somärsåhomogenaattdeutövaspåsammasättavallasinaanhängare.
Variationernaärstorainomtillexempeldestoravärldsreligionerna.Därförsenständig
diskussionomvilkentolkningavskrifternasomärdenrätta.
Enfrågasomharfåttmycketuppmärksamhetundersenareårärdeåtgärdersomi
europeiskaländerharriktatsmotmuslimer,främstslöjförbudiolikaformer.Detärsvårtatt
seattdetkanmotiverasmednågonskadeprincip.Detmåstedärförsessomuttryckfören
oacceptabelbegränsningavtoleransenmotutövningavenreligion.
Enrimligbegränsningärdäremot,enligtdeflestasmening,förbudetförmänattagasina
hustrur.IKoranensägsattenmanundervissaförhållandenskaslåsinhustru.Detfinns
13
muslimersomanserattdenregelnärheltobsolet,menocksåandrasomanserattden
alltjämtskaföljas.Närrestriktionerförreligionsutövninginförskandetföljaktligenuppfattas
somettingreppireligionsfrihetenavvissa,menintenödvändigtvisavalla,inomenoch
sammareligion.
ISverigeharviinförtettantalrestriktionersompåverkarförutsättningarnaför
religionsutövning.Fleraavdessakanuppfattassomriktademotislam,vilketnaturligtvis
hängersammanmedattdetärentämligennyreligioniSverige,medanframförallt
kristendomenharfunnitshärlängeochsuccessivtanpassatsigtillderamarsomden
sekulärastatenharsattupp.Mångagångerhardetdockskettunderstarktmotståndfrån
företrädareförkristendomen.
Enviktigfrågaäromstatenisinmaktutövningskatastörrehänsyntillvadsomkallas
religioneräntillandralivsåskådningar,detvillsägaomandrareglerskagällaförreligiösa
grupperänförandramedborgareocholikareglerförreligiösasamfundochandra
livsåskådningsorganisationer.Närmanskadiskuterarimligheteniensådansärbehandling
måstemanbörjamedattdefinieravadenreligionär.Detfinnsenlångraddefinitioneri
encyklopedierochvetenskapligaverk.Allaharsinaförespråkareochkritiker,sinafördelar
ochnackdelar.BrianLeiterfinneriWhyTolerateReligion?(2013)attreligioner
karaktäriserasavtredrag:
• Deställerkategoriskakravpåhandlingfrånanhängarnassida,kravsommåste
uppfyllasoavsettindividensegnaönskningarochvadomgivningenänkanlockaeller
hotamed.
• Debyggerpåtrosuppfattningarsomärbortomvetenskapligellerförnuftsmässig
evidens.
• Deskänkerexistentielltröstvidlidandeochdöd.
Finnsdetdåskälattsärbehandlalivsåskådningarsomkaraktäriserasavdessadrag?Desom
anserdetlyfteroftaframtvåskäl.
Detenaärdetpositivasomreligionerkanbidratill,tillexempelgenomattinspirera
människortillmotståndmottotalitäraregimerellertillgodagärningar.Denviktigaste
drivkraftenidefallenäroftadekategoriskakravsomreligionenställerpåsinaanhängare.
Deinnebärattmänniskorkanvarabereddatillstorauppoffringarförattnåsyftet.Men
sammaslagsdrivkraftkanocksåledatillondagärningar,somattdrivamänniskorpåflyktför
attkunnabyggaenegenstat,attbombaabortklinikerellerattflygainibyggnader.
Detandraärattreligionenskullegemänniskorensärskildmeningmedlivet.Mendetkan
naturligtvisenradandralivsåskådningarocksågöra.
Ingetavdessaskältalarförattbehandlareligionerpånågotsärskiltsätt.Religionfår,som
andralivsåskådningar,utövasinomderamarsomdensekulärastatenställerupp.Det
hindrarinteattmansålångtmöjligtbörtahänsyntillmänniskorsomåberopar
samvetsbetänklighetermotattmedverkatillettvissthandlande.Oftakanmanhittasmidiga
lösningar.
14
Detmåsteunderstrykasattstatenenligtdemänskligarättigheternainteärförpliktadatt
föraenaktivtstödjandetros-ochlivsåskådningspolitik.Menomstatenfinnerattdetfinns
skälförattgöradetfinnsdetimänniskorättskonventionernastarktstödförattbehandla
olikalivsåskådningsorganisationerlika.
15
3.
Olikamodellerförrelationenstat–
livsåskådningar6
Relationenmellanstatenochiförstahandreligiösalivsåskådningarhar,somantyttsovan,
varieratgenomhistorien.Parternahariblandhaftettnärasamarbetesomdeansettvaratill
ömsesidignytta,iblandbefunnitsigikonflikt.Statensnationsbyggandeochmonopolpå
maktutövningharoftaletttillanspråkpåattreglerainvånarnaslivsåskådning.Mångamed
enannantroändenavstatendikteradeharvaritbereddaattdö–ochdöda–försintros
skull.Deharmångagångerbidragittillspänningarmellanstatenochreligioner.Detfinns
krigsomharuppståttpågrundavolikatrosuppfattningarochavförföljelseavreligiösa
avvikarefrånstatsmaktenssida.Förhållandetmellanreligion/livsåskådningochstatsmaktär
alltsåpotentielltkonfliktfylltochdetfinnsdärförstarkaskälattövervägahurrelationenska
tesig.
Dennorskautredningenmenarattdetfinnsåtminstonetreprincipiellafrågorattfundera
på:
• Börstatenunderstödjaolikareligionerochandralivsåskådningar?
• Börstatenkunnastyra/kontrolleralivsåskådningssamfundochinvånarnas
livsåskådning?Härkanmantänkasigolikagrader,frånattstatenpåbjuderenviss
livsåskådningochförbjudaandratillattdengerekonomisktstödbaratill
livsåskådningsorganisationersomuppfyllervissasamhälleligavillkor.
• Börstatenbehandlaallalivsåskådningsorganisationerlika?Attbaratillåtaen
livsåskådningärettextremtfall,menävenomfleralivsåskådningartillåtskanman
tänkasigattbaranågonellernågrafavoriseras.
Beroendepåvilkasvarsomgespådessafrågorurskiljerdenfemhuvudmodellerför
relationenmellanstatochlivsåskådningar:
1 Statenstödjerochstyrenlivsåskådning.
2 Statenstödjerochstyrintenågonlivsåskådning.
3 Statenstödjerallalivsåskådningarmenstyringen.
4 Statenbådestödjerochstyrallalivsåskådningar.
5 Statenstödjerallalivsåskådningarmenstyrbaraen.
Låtmigkortutvecklaendelavdendiskussionutredningenförkringdessamodeller.
Statenstödjerochstyrenlivsåskådning.Dennamodellinnebärenlivsåskådningsdikterande
stat.Denkanfinnsisåvälreligiösasomsekuläravarianter.IdetmedeltidaEuropa,ocksåi
Sverige,varlivsåskådningsdikterandekungadömenvanligt.Vissakommunistiskasamhällen
6
DettaavsnittbyggerhuvudsakligenpåDetlivssynsåpnesamfunn,NOU2012:1,kap7.
16
medenklarmålsättningattframtvingaenateistisklivsåskådningär,somnämnts,exempel
påsekuläralivsåskådningsdiktaturer.
Dennamodellståritydligstridmotreligionsfrihetenidemänskligarättigheternaochsaknar
aktualitetidagensmodernademokratiskasamhälle.
Statenstödjerochstyrintenågonlivsåskådning.Dennamodellkännetecknasavstatlig
neutralitetochkansessomnågotavettliberaltideal.Liberalismenutveckladestidigtsom
enreaktionmotjustdeinskränkningariindividensfrihetsomföljdeavden
livsåskådningsdikterandemodellen.Enligtdenliberalamodellenskullestatochreligion
hållasåtskilda.
EnavdesstidigaförespråkarevarJohnLockesomredanpå1600-taletmenadeattstaten
inteskulleensförsökaframtvingaengemensamlivsåskådning.Statenkan,menadehan,inte
värderasanningshalteniolikareligiösatrosuppfattningarochävenomdenkundedetkan
denintetvingaframengemensamtro.Attförsökagöradetskaparmersocialoroänatt
tillåtaolikareligiösaförhållningssätt.
Somjagharredovisatovanhardettaidealkommittilltydligastuttryckidenamerikanska
konstitutionen.Därharmandragitslutsatsenattstatenintehellerbörstödjanågon
livsåskådning.
Statenstödjerallalivsåskådningarmenstyringen.Dennamodellkansesjustsomett
uttryckförattstatenserlivsåskådningsmångfaldochlivsåskådningarnasverksamhetsomett
värdeisig.Desomförordardennamodellanserattprincipenomneutralitet,som
kännetecknarocksådenföregåendemodellen,inteäroförenligmedettstatligtstödomdet
ärlikvärdigtförolikalivsåskådningar.
Somjagskaredovisalängreframfinnsexempelpåländersomidagtillämparensådan
modell,främstNorge,BelgienochIsland.
Statenbådestödjerochstyrallalivsåskådningar.Ävendennamodellutgårifrånatt
livsåskådningsmångfaldärvärdefull.Styrningenkanmotiverastillexempelavattmanlägger
viktvidvissanyttighetersomsamfundenansesproduceraochattdetfrämstärdenna
produktionsomskastödjas.Denkanocksåmotiverasavattstatensersamfundensomen
potentiellgrogrundförkonflikterochdärförönskarkontrolleradem.
Detsvenskastödettilltrossamfundkansägashaelementavdettatänkandeisig.Ivillkoren
betonasivissaavseendendensamhällsnyttasomsamfundenåstadkommerochdetställs
vissakravpådenadministrativaordningen.
Statenstödjerallalivsåskådningarmenstyrbaraen.Dennamodellutgårdärden
praktiserasoftafrånettkulturarvsideal.ModellentillämpasblandannatiDanmarkdärden
kristnafolkkyrkanavtraditionochhistoriskaskälharensärställning.Ingaandra
livsåskådningssamfundfårdärnågotstatligtstöd.
17
Härhartalatsom”stöd”imerallmänform.Detkangesenradolikakonkretauttryck,till
exempel:
• Skatte-ochavgiftsfördelar,tillexempelskattebefrielseförgåvor.
• Tillåtelseattbedrivaspelochlotterier
• Ekonomiskabidraginågonformtillinfrastruktur,tillexempelbidragtilluppförande
ellerunderhållavbyggnaderelleriformavsubventioneradelokaler.
• Stödtillnätverk,kontakt-ochsamarbetsorgan.
• Ersättningförvissautfördatjänster,såsomsjälavård,undervisningochandra
välfärdstjänster.
• Kontantstöd.
Stödenifrågakanocksåvaraförbehållnalivsåskådningssamfundellerutgåpåsammavillkor
mergenerellt,tillexempeltillallavälgörenhetsorganisationerdärlivsåskådningssamfunden
dåingår.
Idenmånsärskiltstödgestilllivsåskådningssamfundkandetmotiverasavattdeansesvara
bärareavenlevandedemokratiochförmedlareavviktigaintressenochargumentiden
offentligadebatten.
18
4.
Vadärlivsåskådning?7
Menvadärdåenlivsåskådningochettlivsåskådningssamfund?Vadskiljerdetfrånandra
organisationer?
Medlivsåskådningavsesiregeldetmänniskoranseromnågraavdestörsta
frågeställningarnailivet,ommänniskansplatsitillvaronochcentralaetiskafrågor.Denär
ettsammanhängandeochrelativtheltäckandeidésystemmeddelsendeskriptivdimension
–enfilosofiskochkunskapsteoretiskbeskrivningavverklighetensbeskaffenhet–delsen
normativ(moralisk)värdegrund.
Utgångspunktenförenreligiöslivsåskådning(såsombegreppetreligionoftauppfattasi
vardagstal)ärtronpåengudellerenannanmedvetenkraftutanförmänniskansjälvsom
förfogarövernågotslagsagensellerintentionalitet.Närdennatroingårietttankemässigt
system,entrosbekännelseellerlära,somflerapersoneranslutersigtilliorganiseradform,
kanmantalaometttrossamfund.Denreligiösatronäroftast,menintealltid,exklusiv,det
villsägaenpersonkanbarahaenreligiöstro.Detcentralai”religiösverksamhet”ärutifrån
dettaarbetetförattvinnaanslutningtillläranocholikaformeravdyrkanellertillbedjande,
oftapåettceremonielltoch/ellerrituelltsätt.Religiösttroendeuppfattaroftaattden
moraliskavärdegrundenhargudomligtursprung.
Utgångspunktenförensekulärlivsåskådningärattempiriärdenfrämstakällantillkunskap.
Mentillexempelensekulärhumanistisklivsåskådningbyggerocksåpåmetafysiska
grundantagandensåsomattdetfinnsenobjektivverklighetutanfördetmänskliga
medvetandetellerattvärldenärnaturligt,utaninslagavövernaturligakrafter(filosofisk
naturalism).Eftersomdessaantagandenintekanprövasmedvetenskapligmetodärde
metafysiska.Densekulärhumanistiskalivsåskådningenharocksåenkunskapsteoretisk
grundpositionsominnebärattevidensärdenfrämstakällantillempiriskkunskap.Sekulära
humanistertrorförståspåenmängdsakerutöverdenämndametafysiskaantagandena,till
exempelmänskligarättigheter,människorslikavärdeochenicke-essentialistisk
människosyn.Desomharensekulärlivsåskådninguppfattariregelattdenmoraliska
värdegrundenärettresultatavmoralfilosofiskreflektion.
Livsåskådningssamfundtaruppviktigafrågorknutnatillmänniskolivet.Detarställningtill
centralaetiskafrågorochprövardessaiettsammanhang.Deeftersträvarengemensam
etiskgrundinställningblandsinaanhängare,vilketskiljerdemfrånrentfilosofiska
sammanslutningar.
Organisationersomförstochfrämstbekämparandralivsåskådningarärinte
livsåskådningssamfund.
7
ÄvendettaavsnittbyggertillvissdelpåDetlivssynsåpnesamfunn,fleraolikakapitel.
19
Detkanövervägasomvissavillkorskaställasuppförattettsamfundskabetraktassomett
livsåskådningssamfund.
Ettsådantvillkorskullekunnavaraattdetinteskavarauppenbartoseriöst.Utredningen
menardockattettsådantkriteriumkanvarakrävande.Detkantillexempelför
utomståendevarasvårtattförståvärdetochinnehålletivissreligion.Denanserändåattdet
kanskekanuppnåsganskastorenighetomattdetfinnsvissalivsåskådningssamfundsom
inteuppfyllerminimimåletförseriösverksamhet.
Ettannatvillkorskullekunnavaraattmåletförverksamhetenskavaraattsysslamed
livsåskådningsfrågorochintetillexempelatttjänapengar.Scientologkyrkanärpåbland
annatdengrundenkontroversiellimångaländer.Samtidigtfinnsdetkristnasamfundsom
serrikedomsomettteckenpåGudsvälsignelse.
Etttredjevillkorskullekunnavaraattlivsåskådningenharenuppfattningomnågotsomär
santitillvaronochintebaraäruttryckförenvärderingsomtillexempelbedömsbidratill
självutveckling.
Mankanskiljamellanlivsåskådningarochpolitiskaideologier.Anhängareavenpolitisk
ideologikanhaolikasynpådedjupastefrågornaitillvaron.Vissaideologieräremellertidså
ambitiösaochhelhetsorienterade,tillexempelfascismenochkommunismen,attdekan
framståsomlivsåskådningar.
Detkanocksåskiljaenlivsåskådningfrånettintresse.Ävenommankanvarastarkt
engageradiettintresse,såsomfotboll,ärdetinterimligtattbeskrivafotbollsintressetsom
enreligion.
Enannandistinktionsomoftagörsärmellanmänniskorskulturochlivsåskådning.Ibland
framhållsattnågonsedvänja,såsomomskärelse,inteärreligiöstbetingadutansnarare
uttryckförenvisskultur.Vissareligioneräremellertidsåtättlänkadetillengruppskulturatt
detknappastärmöjligtattgöraensådanåtskillnad.
5.
20
Internationellatendenseristödettill
livsåskådningssamfund
Denoffentligafinansieringenavlivsåskådningssamfund,ipraktikenoftastreligiösasamfund,
serolikautiolikaeuropeiskaländer.MenIenantologiomPublicFundningofReligionsin
Europeserprofessornioffentligrätt,Jean-MarieWoehrling,ändåvissaövergripande
tendenser.Detföljandeärettreferatsomnäraföljerhansbidragtillboken.
1. Offentligfinansieringavreligionerärettallmäntfenomen
Allaländerharsystemföroffentligtstödtillreligiösaaktiviteterävenomdetärmer
påtagligtivissaländeräniandra.Stödetäriblanddirektochiandrafallindirekti
formavtillexempelskattefördelar.Stödförekommeräveniländersomansersig
varasekulära,somhävdarenstriktskiljelinjemellanstatochreligionellersomharen
antiklerikaltraditionochiprincipförbjudersådantstöd.FrankrikeochUSAär
exempelpådetsistnämnda.
2. Enökandediskrepansmellanuttalademålochdentillämpadepraktiken
Ingetnationelltsystemkanansesvaraheltkonsekventisintillämpningavuttalade
politiskaellerlegalaprinciper,sådanasomåtskillnad,neutralitetochjämlikhet.Istrid
meddeofficiellamålenförekommeroftaenoffentligfinansieringavframförallt
religiösasamfund.
3. Dominansförhistoriskafaktorer
Trotsallaförsökattbaseradetoffentligastödettillreligiösaaktiviteter,eller
avsaknadendärav,påobjektivaochrationellaprinciperärdetiallaländeripraktiken
dehistoriskafaktorernaochtraditionernasomspelardenavgöranderollen.
4. Förekommandelösningarärutsattaförkritik
Iallaländerstårdesystemsomfinnsföroffentligtstödtillreligionerunderpressoch
ärföremålfördiskussion,kritikochreformförslag.Delvisberordetpågapetmellan
principerochpraktik,delvispådetraditionellalösningarnaärmindrevälanpassade
tilldengrundläggandeförändringsomskeravdetreligiösa/livsåskådningsmässiga
landskapet.
5. Tydligförändringidekriteriersomdiskuteras
Manikaniallaländernoteraenviktigförändringiargumentenkring
legitimiteten/illegitimitetenioffentligtstödtilltrossamfund.Överalltkannoterasett
skiftefrånpolitiskatilllegalaargument.
Dentraditionelladiskussionenomoffentligtstödtillreligionerutgickprimärtfrån
politiskaochideologiskaöverväganden.Beslutetfattadesytterstavpolitiska
institutioner.Depolitiskaargumentensomanfördesförelleremotstödkundetill
exempelvara:
• Historiskaochkulturellabandmellanenreligionochdetnationellasamhället.
• Viljanattkompenseraentidigareindragningavkyrkligatillgångar.
21
•
•
•
Dereligiösaövertygelsernasbidragtillmoralochfredlighet.
Fråganomkonfliktellersamarbetemellanstatochreligioner.
Fördelarnaochriskernafrånregeringensperspektivmedoffentligfinansiering
avtrosuppfattningar.
Påsenaretidhariökandegradlegalaargumentframförtsidiskussionenochrättsliga
institutionerförväntasfattadeytterstabesluten.Delegalaargumentenkanvaratill
exempel:
• Principenomreligionsfrihet.
• Principenomstatliglivsåskådningsneutralitet.
• Principenomjämlikhetmellanmedborgareoavsettderaslivsåskådning,
iblandocksåprincipenomlikabehandlingavolikalivsåskådningar.
• Principeromallmänordningochallmäntintresse.
Delegalaprincipernaantasvaraobjektivaochrationella,mendeäripraktiken
öppnaförtolkningar,vilketresulterariattdejuridiskabeslutenkanvaralika
slumpmässigasomdepolitiska.
6. Motentrivialiseringavreligiösaaktiviteter
Detfinnsentendensattjämställaaktiviteterireligiösaochandra
livsåskådningsorganisationermedaktiviteteriandrasocialaorganisationer.Kraven
påneutralitetochicke-diskrimineringuppfattassåattallaorganisationermåste
behandlas(ochfinansieras)enligtsammaprinciper.
7. Ennydimensionavsekularisering
Vilkablirkonsekvensernaavdessaförändringarnäroffentligtstödtill
livsåskådningsorganisationerskabedömas?Kommerdetattgynnaellermissgynna
dessa?Åenasidankandenlegalaapproachenbidratillattmotverkakravpåförbud
motfinansieringavlivsåskådningssamfund.Ettsådantärsvårtatträttfärdigafrån
juridiskutgångspunktdådetinnebärendiskrimineringmellandessaochandra
filosofiska,kulturellaellersocialaorganisationer.Åandrasidankansärskiltreligiösa
samfundivissasammanhangförlorapåattblibehandladesomandra.Detkan
innebäraattdeberövasensärställningsomharvaritfördelaktigpåolikasätt.
Denskisseradeutvecklingenkanbeskrivassomennydimensionavsekularisering:
denskerintelängregenomattprofanaaktiviteterskiljsfrånreligiösa,utangenom
religiösaaktiviteterjämställsmedandra.
Efterdennaöversiktomvissainternationellatendenserskajagredovisavadsomgälleri
vissaländer.Deländersomjagharvaltutlikabehandlarreligiösaochsekulära
livsåskådningarellerharinågotfallensärskildstödordningförsekulära.
22
HärgesförstenkortredovisningavvilkeninriktningsomgälleriIsland,England,
NederländernaochBelgienochdärefter,inästahuvudavsnitt,enmerutförligbeskrivningav
förhållandenaiNorge.8
Island
IIslandutgårettbidragpådrygt600kronorperskattebetalareochår,vilkenfördelastill
livsåskådningssamfundeneftermedlemsantal.Bidragetutgårendasttillmedlemmarsom
harfullt18år.Bidragenvarlängereserveradeförreligiösasamfund,menijanuari2013
beslutadedetisländskaAlltingetomenlagändringsominnebärattlagennumeraomfattar
bådereligiösasamfundoch”livsåskådningsföreningar”.Meddetsenarebegreppetavses
sekuläralivsåskådningssamfund,åtminstonenärbeslutetfattadesipraktikendetisländska
humanistförbundet,Sidmennt.Imajsammaårblevdettaregistreratsom(sekulär)
livsåskådningsförening.Sedandessharytterligareensekulärföreningregistrerats,DiaMat.
Idenisländskalagenuppställsvissavillkorförattetttrossamfundelleren
livsåskådningsföreningskakunnaregistreras.Trossamfundförutsättsutövatroochlära,
livsåskådningsföreningarnavarabaseradepåsekuläraidéerochinriktadepåetikoch
kunskapsteori.Därtillfinnsgemensammakravpåvissstabilitet,aktivamedlemmarochatt
intehandlaistridmedlag,ordningochallmänmoral.Detförutsättsocksåattde
tillhandahållervissaceremoniersåsombegravningar,vigslarochdop/namnvälkomnanden.
Registreringenbeslutasavregeringen.
England
IEnglandfåringettros-ellerannatlivsåskådningssamfunddirektstödfånstaten,inteheller
ChurchofEnglandsomärdenofficiellakyrkan.Mendeharliksomandraregistrerade
välgörenhetsorganisationervissaskattefördelar.Tillexempelgåvorsomtestamenterastill
välgörenhetsorganisationeravdragsgillavidarvsbeskattningen.Denviktigasteförmånenär
attdeundervissaförutsättningarkanåterfådenskattsomdonatorernaharerlagtpå
donerademedel.Denna”skatteåterbäring”motsvarar25procentavdonationenupptillett
takpå5000GBPperårochdonator.Sammantagetöverstigervärdetavåterbäringen1
miljardGBPavvilketomkring20procentavserreligiösavälgörenhetsorganisationer.
Ilikhetmedvadsomgällerifleraandraländerförekommeroffentligabidragtillbevarande
avhistoriskabyggnader(såsomkyrkor),andligvårdioffentligainstitutionerochreligiösa
skolor.Livsåskådningssamfundkanocksåbedrivaandraverksamheterinomvälfärdssektorn
medstödavoffentligamedel.
Nederländerna
INederländernaskiljermanmellanstatenochreligionen.Statenfårintegynnanågon
religionellerannanlivsåskådning.IövrigtärsituationenganskalikdeniEngland.Detutgår
intenågotdirektoffentligtstödtilllivsåskådningssamfund,mendeharvissaskattefördelar,
blandannatavdragsrättförgåvor.Detgällerbådereligiösaochsekulärasamfund.
8
ÖversiktenärgrundadpåuppgifterfrånDetlivssynsåpnesamfunn(NOU2013:1),kap6,PublicFundingof
ReligionsinEurope,kap2(omNederländerna),3(Belgien),och10(England)samtintervjumedBjarneJonsson,
Sidmennt.UppgifternafrånNorgeärhelthämtadefrånolikakapitelidennorskautredningen.
23
Ävenhärkanbidragutgåtillreparationochunderhållavbyggnaderavhistorisktvärde,till
exempelkyrkor.Detfinnsocksåenlångtraditionavattfinansieraandligvårdioffentliga
institutionersomutförsavföreträdareförbådereligiösaochsekulärasamfund.
Livsåskådningssamfundbedriververksamheterinomvälfärdssektorn,tillexempelskolor,påi
principsammavillkorsomandraföretagochorganisationer.Detfinnsdärutöversärskilda
kravpåattolikalivsåskådningarskatilldelastiderförradiosändningar.
Belgien
ÄveniBelgienintarstatenenneutralhållningtillolikareligionerochandralivsåskådningar,
menhärharstatligfinansieringavreligionerförekommitsedanlandetbildades1830.I
börjanav2000-taletutvidgadesfinansieringentillhumaniströrelsen.Detmotivsom
ursprungligenvägdetyngstförstödetvarattdenkatolskakyrkanskullekompenserasför
denexproprieringsomtidigarehadeskettavdesstillgångar,mennärstödetsenarehar
utvidgatstillandrasamfundärdetsnararederasnyttaförsamhälletsombetonats.Sex
religiösasamfund(anglikanskakyrkan,romersk-katolskakyrkan,grekisk-ortodoxakyrkan,
islamochjudendom)ochtvåsekuläraärgodkända.9
Närdetgälleromfattningenavstödettilldenkatolskakyrkan(somärdetstörstareligiösa
samfundet)ochhumaniströrelsenutgårmangrovaskattningaravbefolkningsunderlaget.
Ungefärentredjedelavdetstatligastödetutgårsomlönertillsamfundsledare.Dessa
kostnadernauppgårtillmerän100miljonerEuroperårvaravknappt90procentavserde
religiösasamfundenochdrygt10procentdesekulära.Tilldetkommeroffentligtstödtill
pensionskostnaderomdrygt30miljonerEuroochstödtillbyggnader,översättningar,
radio/TV-sändningarm.m.Stödettillannatändirektalönerkanuppskattastillettpar
hundramiljonerEuro.Därtillfinnsblandannatvissaskattefördelarochstödtillundervisning
omreligionochsekulärhumanismioffentligaskolor.Lönernatilldeläraresomundervisar
omlivsåskådningar,ochsomoftarekryterasfrånsamfunden,uppgårtillöver300miljoner
Euro,avvilketenfemtedelavsericke-troendelärare.Detdirektastödetmotsvarari
storleksordningen250-300kronorperinvånareochdettotalastödet,inklusive
lärarlönerna,detdubbla.
9
Förnågraårsedanansökteettbuddhistisktsamfundomgodkännande.Jagharintehaftmöjlighetatt
kontrollerahurdennaansökanbehandlats.
6.
24
Offentligtstödtilllivsåskådningssamfundi
Norge
Ibörjanav2010-taletgjordesenoffentligutredningomhelalivsåskådningspolitikeniNorge,
redovisadibetänkandetDetlivssynsåpnesamfunn(NOU2013:1).Utredningentarettbrett
greppöverlivsåskådningspolitiken,menmedtyngdpunktpådetdirektaekonomiskastödet.
Idetföljanderedovisasinledningsvisvissafaktaomvadsomnugällerochdärefterendelav
utredningenscentralatankegångar.
Norgesstödtillandralivsåskådningssamfundändenstatligakyrkanärmeromfattandeäni
någotannatland.Dennorskakyrkanärenfolkkyrkaunderstatenochmottarsomsådanett
betydandestöd.Huvudregelnärattallaandralivsåskådningssamfundfårettoffentligtstöd
somiförhållandetillmedlemstaletärlikastortsomdettillDennorskakyrkan.Detstatliga
stödetuppgickår2012tilldrygt400NOKpermedlemvartillkommerettlikastort
kommunaltstöd.DetsvenskastatligastödettillandratrossamfundänSvenskakyrkanligger
påknapptenfjärdedelavdennorskastatensstöd.
AvstödettillsamfundutanförDennorskakyrkangårdrygthälftentillkristnasamfund,en
drygfemtedeltillmuslimska,ensjättedeltillsekulärasamfund(ipraktikennorska
Humanisterna)ochrestentillmindresamfund.ISverigegårfyrafemtedelartillkristna
samfund,ensjättedeltillmuslimskaochrestentillmindresamfund.ISverigebetalasingen
delavstödettillsekulärasamfund.
Dennorskautredningenharhaftiuppdragattseöverstödetochföreslånyaregler.Någon
grundläggandeförändringföreslåsintenärdetgällerdetoffentligastödet.Menutredningen
förviktigaprincipiellaresonemangombådedeallmännaförutsättningarnaförstöd(avvilka
vissadelvisavspeglasiföregåendeavsitt)ochmerspecifikavillkorförstödet.
Denläggeråttaprincipertillgrundförsinanalysochsinaförslag:
1. Tros-ochlivsåskådningsfrihetenskaskyddasföralla.
2. Denenskildestros-ochlivsåskådningsutövningfårintekränkaandrasrättigheteroch
friheter.
3. Statenfårinteutsättanågonförosakligelleroproportionellsärbehandlingpågrund
avdennastros-ellerlivsåskådningsutövning(icke-diskriminering).
4. Detskaaktivtläggastillrättaförallamedborgarestros-ochlivsåskådningsutövning.
5. Statenböreftersträvaattvarochen–iprincipochirimligpraktiskomfattning–ges
sammastödtillsintros-ochlivsåskådningsutövning(likabehandling).
6. Statensaktivatros-ochlivsåskådningspolitikbörvärderasiförhållandetillcentrala
gemensammavärden:demokrati,rättsstat,mänskligarättigheter,icke-diskriminering
ochjämlikhet.
25
7. Organiseradetros-ochlivsåskådningssamfundsommottarstatligtstödbörförväntas
visaöppenhetochvisaandratros-ochlivsåskådningssamfundsammarespektsom
desjälvaförväntarsigattåtnjuta.
8. Allaböraccepteraattbliexponeradeförandrastros-ochlivsåskådningsutövningi
detoffentligarummet.
Idetföljandeutvecklasresonemangetpåvarjepunkt.
1 Tros-ochlivsåskådningsfrihetenskyddasföralla
Dennaprincip,liksomdeföljandetvå(2–3),följeravdeåtagandenommänskliga
rättighetersomstatenhargjort.
Detärviktigtattstatensjälvrespekterarreligionsfriheten,menocksåattden
säkerställerattandraintehindrarenskildaellerlivsåskådningssamfundfrånattutöva
sinövertygelse.Minoriteterkanvarasärskiltutsatta.
Medformuleringen”religionellertro”iEuropakonventionen(sesid9)inkluderas
sekuläralivsåskådningar,liksomrättenattinteomfattanågonlivsåskådning,idet
somskyddasavreligionsfriheten.
Religionsfrihetenärenindividuellrättighet.Mensomettledidenrättenkan
enskildaslutasigsammanisamfund.Statenskasomhuvudregelinteblandasigi
dessasamfundsinreförhållanden.
Alltdeltagandeitros-ochlivsåskådningsutövningskavarafrivilligt–ingenfårdirekt
ellerindirekttvingasdeltaiandrasutövning.Detkanrådadelademeningaromvad
somskaräknassomfrivilligt(respektiveofrivilligt)deltagande.
Skyddetavreligionsfriheteninnebärintenågotskyddmotkritikavlivsåskådningar,
tillexempelmotreligioner.Statenbördärförinteingripaföratthindrakritiska
yttrandenomreligionerellerlivsåskådningar.
2 Denenskildestros-ochlivsåskådningsutövningfårintekränkaandrasrättigheter
ochfriheter
DetandraledetiEuropakonventionensartikel9(sesid9)gerstatenvissamöjligheter
attbegränsautövningenavlivsåskådningar.Detbörbaraskenärdetfinnsviktiga
praktiskahänsynelleravhänsyntillandrasfri-ochrättigheter.
Iavvägningenmellanolikaintressenbörstatenskyddadesvagaresintressen,till
exempelbarnmotvuxna.
Utgångspunktenbörvaraattdenenskildesjälvbärkostnadenförutövningenavsin
livsåskådning.Livsåskådningbörförståssomettindividuelltvalochdenenskildebör
därförsjälvtaansvaretfördettaval.Detkandockiblandvararimligtattvaramer
lyhördförminoritets-änförmajoritetskrav.
26
Närdetbegärsundantagfrångenerellareglerbörmaniförstahandövervägaom
regelnkanslopasförallaelleromdenärändamålsenligochnödvändigochdärför
böromfattaalla.
3 Statenfårinteutsättanågonförosakligelleroproportionellsärbehandlingpå
grundavdennastros-ellerlivsåskådningsutövning(Icke-diskriminering)
Begränsningariutövningenavlivsåskådningarskavaralikvärdiga.Mankantill
exempelintetillåtakristnafriskolormenförbjudamuslimska.
Detkaniblandfinnassakligaskälförattintelikabehandlaolikalivsåskådningar.
Kristendomenharivissaavseendensattsinprägelpåsamhälletochdetmåste
accepteras,tillexempelnärdetgällervilkahelgdagarsomärallmänna.
Hänsyntillhurmångautövareenlivsåskådningharkanivissafallvaraettsakligtskäl
förolikabehandling.
4 Detböraktivtläggastillrättaförallamedborgarestros-ochlivsåskådningsutövning
Dennaprincip,liksomdeföljandetre(5–7),följerinteavfolkrättsligaprinciperutan
äruttryckförvalsomsamhälletkan,ochenligtutredningenbör,göra.Dettarsig
uttryckblandannatiekonomisktstödtilllivsåskådningssamfundochi
hänsynstagandetilltros-ochlivsåskådningsbehovioffentligainstitutioner.
Detfinnsenligtutredningenstarkaskälförattekonomisktstödjatros-och
livsåskådningssamfund.Tros-ochlivsåskådningsgemenskapergermångaenidentitet
ochtillhörighet.Deärocksåarenorfördiskussionomtro,tvivelochetik.Genomatt
lyftaframsådanafrågorkandebidratillattutvecklavärdensomäravbetydelseför
samhälletistort.Ettlevandeengagemangiochreflektionkringtros-och
livsåskådningsfrågorkanledatillattcentralabegreppochvärderingarvässasoch
värnas.Detkanbidratillettrikareoffentligtsamtalochdärmedtillettbättre
samhälle.Människolivetokränkbarhet,människansvärdighetochidénomattnågot
ärheligtärexempelpåbegreppochvärdensomharutvecklatsienreligiösoch
humanistisktradition.Deharisinturbidragittillutvecklingenavdemänskligafri-
ochrättigheterna,demokratinochkänslanavattviallaharettgemensamtansvarför
samhället.Attsådanavärdenförankrasochutvecklasiochutanförtros-och
livsåskådningssamfundenäravbetydelseförhelasamhället.Detärenviktigdelav
dessvärdemässigainfrastruktur,somärviktigföralla,oavsettlivsåskådning,
engagemangellerintresse.Tros-ochlivsåskådningssamfundentardessutomansvar
förritualeriviktigaskedenavlivetvilkaefterfrågasavmångamänniskor.
Mendetfinnsocksåfleratänkbarainvändningarmotettsådantstöd:
• Ettlikastortstödpermedlemtillstoraochsmåsamfundkanuppfattassom
orättvist.
• Stödetkaninnebäraenfaraförsamfundensautonomi.
• Stödetkaninnebäraenriskförminskatengagemangisamfunden.
• Stödetkananvändastillattfinansieraickeönskvärdaverksamheterellerkan
anseslegitimeradiskrimineringavtillexempelkvinnorochvissasexuella
uttrycksformer.
27
Dessainvändningarmåstebeaktasvidutformningenavettstöd.
5 Statenböreftersträvaattvarochen–iprincipochirimligpraktiskomfattning–
gessammastödtillsintros-ochlivsåskådningsutövning(likabehandling)
Detekonomiskastödetbörenligtutredningensmeningvaralikaförallatros-och
livsåskådningssamfundochgessomettfastbelopppermedlem.
6 Statensaktivatros-ochlivsåskådningspolitikbörvärderasiförhållandetillcentrala
gemensammavärden:demokrati,rättsstat,mänskligarättigheter,ickediskrimineringochjämlikhet
Detbörenligtutredningenvaraettvillkorförstödattmottagareninteundergräver
samhälletsgrundläggandevärderingar.Meromsådanavillkornedan.
7 Organiseradetros-ochlivsåskådningssamfundsommottarstatligtstödbör
förväntasvisaöppenhetochvisaandratros-ochlivsåskådningssamfundsamma
respektsomdesjälvaförväntarsigochåtnjuter
Detbörkunnaförväntasattsamfundenerkännerattdeärettblandmångatros-och
livsåskådningssamfundochattdetdärförmåstefinnasenömsesidigförståelsesom
gårutpåattdetförhållersigtillandrapåsammasättsomdetförväntarsigattdeska
förhållasigtilldet.
8 Allaböraccepteraattbliexponeradeförandrastros-ochlivsåskådningsutövningi
detoffentligarummet
Utredningenframhållerattreligiösaochandralivsåskådningsmässigauttryckinte
barahörhemmaidenprivatamiljönutanocksåmåstevaratillåtnaidenoffentliga.
Detkanhandlaomtillexempelbyggnadersomtillhörandrareligionerän
kristendomen.Detbörocksåvaratillåtetattbärareligiösaplagg.Detärnödvändigt
allalärasigaccepteradessatypavuttryckförolikalivsåskådningar.
Detbörenligtpunkt6ovanvaraettkravattsamfundsommottarstödinteundergräver
samhälletsgrundläggandevärderingar.Villkorkoppladetilldetkravetkanvaraavolikaslag.
Utredningengerfyraexempel:
1. Attsamfundetuppfyllervissaformellakravochföljerlagen.
2. Attsamfundetnärdetgällerpåverkanpåandramänniskorsrättigheterochintressen
gårlängrevadlagenkräver.
3. Attsamfundetintebidrartillendiskrimineringmedavseendepåkönellersexualitet.
4. Attsamfundetunderstödjerdevärdensomstatenönskarunderbygga.
Närvillkorenskaformulerasmåstedetenligtutredningenskeefterenavvägningmellantvå
hänsynstaganden:
• Respektenförsamfundetsrättattstyrasinaegnainreförhållandenutanstatlig
inblandning.
• Riskenattettstatligtstödtillenklandervärdpraktikuppfattassomattdenna
legitimeras.
28
Utredningenmenarattstorviktbörläggasvidrespektenförsamfundensrättattstyrasina
egnainreförhållanden.
Utredningenmenardäremotattdetkanfinnasskälattangevissavillkornärdetgäller
verksamhetenspåverkanpåandrasrättigheterochintressen.Samtidigtframhållsattdetkan
varasvårtattavgöravadsomärinreförhållandenochvadsomärandrasrättigheter.
UtredningenkonstaterarattstaternaenligtFN:skvinnokonventionåtarsigattgöraalltidess
maktförattingapersoner,organisationerellerföretagskadiskriminerakvinnorochattvidta
allaåtgärder,äveniformavlag,somärägnadeattändraochupphävaallaexisterandelagar,
föreskrifter,sedvänjorochpraxissomdiskriminerarkvinnor.Deskaocksåvidtaallaåtgärder
somärägnadeåtattändramänsochkvinnorsbeteendemönstermedsiktepåattavskaffa
allasedersombyggerpåföreställningenomattdetenakönetärmerellermindrevärtän
detandraellersominnebärstereotyparollerförmänochkvinnor.
Hurdettaförhållersigtilllivsåskådningsfrihetenärenligtutredningensvårtattbedöma.När
detgällervissaämbeteninomsamfundetochsynenpåfamiljenfinnsdetsamfundsominte
jämställermänochkvinnor.Iutredningenfinnstvåolikasynsätt:Detenainnebärattman
kanaccepteraolikabehandlingnärdetgällervissaämbeten,menatteventuella
styrningsstrukturersombeslutaromdestatligabidragenskavaraöppnaförbådekvinnor
ochmän;detandraattingavillkorskaställasupp.Sålängemedlemskapetärfrivilligtbör
bristandedemokratiocholikabehandlingavkvinnorochmänenligtdetsynsättettolereras.
Utredningenmenarattskullekunnafinnasskälattnekastödtillsamfundsomtydligt
befästerfamiljeordningarsominnebärattbarnensintressenkanblilidande,tillexempelvid
skilsmässa.Mendenmenarattettsådantvillkorkanvarasvårtattoperationaliseraoch
föreslårdetdärförinte.
Utredningennoterarocksåattmanskullekunnaövervägaattkrävaattsamfundenföratt
kunnafåbidragskavaraöppnaförmedlemmarutandiskriminering,menmanartill
återhållsamhetnärdetgällersådanavillkor.Endastdiskrimineringpågrundavhudfärgbör
alltidvaraförbjudet.
Underdenfjärdepunktenovannämnsmöjlighetenattställauppvillkorsomärknutnatillde
värdensomsamhälletallmäntsettönskarunderbygga.Ettsamfundkantänkasverkaistrid
medellerundergrävdasamhälletsgrundläggandevärderingarpåolikasätt,tillexempel
genom
• Uppmaningartill”omoraliskt”beteende.
• Enideologisomuppmanartillundandragandefrånallmäntsamhällsliv.
• Enproblematiskbehandlingavmänniskorsomlämnargemenskapen.
• Enproblematiskbehandlingavbarnochbarnsutvecklingsmöjligheter.
• Ettproblematisktförhållningssätttillbrukavvåld.
• Enproblematiskvärvningsverksamhet.
29
Utredningennoterarattnågratidigarenorskautredningarharvaritinnepåattpekautvissa
beteendensomomoraliska.Denkonstaterardockattdekonkretaförslagsomframförts,till
exempelpolygamiellerolovligaingreppmotdenmänskligakroppen,redanärförbjudna
enligtnorsklag.Denföreslårdärförinteattnågramoraliskakravutöverdemsomredan
täcksavlagenskaställas.
UtredningennoterarattJehovasvittnenharnekatsstödiSverigeblandannatdärförattde
uppmanarattintedeltaipolitiskaval.Detstridermotdetidesvenskareglernauttalade
kravetatt”trossamfundetverkarförattdessmedlemmarochbetjänadedeltari
samhällslivet…”.Denföreslåremellertidingetmotsvarandevillkorförnorskdel.
Konsekvensernaavettutträdeurettsamfundkanvaraavfleraslag.
• Religiösaföljder.Personersomlämnarsamfundetkanutestängasfrånritualeroch
detkanförkunnasattutträdetkommerattfåkonsekvenserefterdettaliv.
• Socialaföljder.Samfundetkanmedverkatillattsocialakontakterheltbryts.
• Ekonomiska/materiellaföljder.Utträdetskullekunnaledatillattpersonenförlorar
förmånerochkanskejobbinomsamfundetochdärförblirtillenbelastningför
välfärdsstaten.
Utredningenmenarattdetskullekunnaövervägasattivissasituationernekastödmen
landariattgränsdragningarnablirsåsvåraattdeninteföreslårattnågravillkorirelationtill
konsekvensernaavutträdeböruppställas.
Däremotböruttalandensomdirektellerindirektbidrartillattlegitimeravåldochterror,
ocksåomdetinteärknutettilldirektahandlingar,enligtutredningenvaradiskvalificerande.
Detkanocksåvarauttalandenomstraffmotpersonersomlämnarsamfundetellerpersoner
sombrytermotsamfundetsetiskagrundlagnärdetgällertillexempelsexuellorientering
ellerandranormerförsexuallivetellersomyttrarsigkritisktmotdesstro.
Utredningenanserocksåattdetärviktigtattskyddabarnsintressenochföreslåratt
samfundsomgodkännerochförsvararvåldmotbarninteskakunnafåbidrag.
Utredningenföreslårsammanfattningsvisföljandevillkorilagenförattstödskakunnautgå:
1. Etttrossamfundskavaragrundatpågemensamtförpliktigandeuppfattningarom
tillvarondärmänniskansersigsjälviförhållandetillengudellerenellerflera
transcendentamakter.
2. Ettlivsåskådningssamfundskavaragrundatpågemensamtförpliktigande
uppfattningarommänniskansplatsitillvaronochhållningicentralaetiskafrågor.
3. Samfundetskaintehabildatsellerbedrivasutifrånekonomisktegenintresseellerha
somhuvudsakligtändamålhumanitärverksamhet,personligsjälvutveckling,hälsa,
kulturellverksamhetellerpolitiskaktivitet.
Tros-ochlivsåskådningsorganisationerkanfråntasstödetomdetframkommer
väsentligaochbeståendebrottmotandralagarochorganisationenintegenomför
åtgärdersomkanhindrasådanabrottiframtiden.Särskiltviktläggsvidbrottmot
30
lagarsomskaskyddabarnsintressenochrättigheter,brottmot
diskrimineringslagstiftningenochbrottmotlagarsomskahindrauppmaningtillhat
ochvåld.Motsvarandevillkorgällerocksåvidnärstödskages.
Samfundetfårinte
a. Geuppväxtvillkorförbarnsomärklartskadligaförderasutveckling,texgenomatt
godkännaellerförsvaravåldmotbarniformavfysiskbestraffning
b. Uppmanatillellerstödjaillegitimavåldshandlingarochstraffreaktionersombryter
motgrundläggandemänskligarättigheter
c. Värvamedlemmarmedanvändningavtvång,manipulationochekonomiskafördelar
ellerkränkningavrättentillprivatlivellerhindrautträde
Utöversådanainnehållsmässigavillkorkandetställasuppvillkoravmeradministrativtslag,
tillexempelpåminstaantalmedlemmar,påattverksamhetskabedrivaspåfleraställenoch
påegenfinansiering.Sådanakravförekommeridetsvenskasystemet.
Utredningendiskuterarblandannateventuellaåldersgränservidberäkningenmedlemmari
livsåskådningssamfund.Utgångspunktenärattbidragskautgåpermedlem.Antalet
medlemmarbedömssäganågotombehovetavoffentligtstöd.Utredningenmenarattockså
barnkanbehövalivsåskådningsmässigatjänsterochattantaletbarndärförocksåkansäga
någotomsamfundetsstödbehov.Stödetbörocksåsesiljusetavdetansvarföräldrarnahar
förbarnentillsdefyller18år.Ombarninteräknasmedinnebärdetattingetstödgestill
dettautövandetavdettaföräldraansvarilivsåskådningssammanhang.Utredningenlandar
motdenbakgrundenislutsatsenattbarnbörräknassommedlemmar,menattdetska
ställaskravpåattdeanmälssommedlemmaravsinaföräldrareller,från15årsålder,
anmälersigsjälva.Barnskaocksåharättfrån15årattlämnaettsamfund.
Utredningenföreslår,medettundantag,ingavillkorvadgällerorganisationen.Undantaget
ärettförslagomattsamfundförattvarabidragsberättigatskahaminst100medlemmar.
DetskulleinnebäraenskärpningjämförtmedgällandeordningiNorgedärintefinnsnågot
kravpåmedlemsantal.
IutredningenfinnsenjämförandesammanställningavreglernaiSverigeochNorgesomkan
varaavintresse.
JämförelseNorge-Sverige
Kännetecken
Norge
Sverige
Ordningar
Särskiltstöd+
Fleraordningarsom
kyrkobyggnader+
administrativtbehandlas
paraplyorganisationer+
samlat+stödkrävain
behandladesomandra
medlemsavgifter+
frivilligorganisationer.
behandladesomandra
frivilligorganisationer
Omfattning2011
Särskiltochkommunaltstöd Grundstöd39mSEKinklstöd
över400mNOK,
krävainmedlemsavgifter,
kyrkobyggnader10mNOK,
lokaler2,6mSEK,teologisk
31
paraplyorganisationer5
mNOK
Förvaltning
Antalsamfundsomstöds
Bevekelsegrund
Formavstöd
Fördelningsgrund
Kravpåinnehåll
Kravpåmedlemsantal
Kravpåegenfinansiering
Kravpålivslängd
Kravpåegnalokaler
Kravpåverksamhetpå
fleraställen
utbildning1,2mSEK,andlig
vårdisjukvården5,1mSEK,
driftavSST4,9mSEK
Landshövdingar+
Regeringenbestämmervilka
departementet
samfundsomkanfåstöd,
besvärsinstanser,
SSTgerrådochbeslutarom
kommunernabetalarutefter utbetalning.
avsatenfastställt
medlemstal
Knappt680
20trossamfundoch2
sammanslutningarmed
tillsammans20medlemmar
(islamochortodoxakyrkor).
Pingstvännernacentral
organisation.
Likabehandling,
Samhällsnytta,menockså
”kompensatorisk”.
kompensatorisktinslag.
Ökaritaktmedfler
Ramstyrt.Småökningar
medlemmarochtillväxti
nominellt.
kyrkligabevillningar.
Permedlem,enklaregler
Trekriterier:antal
menomfattandekontrollav medlemmar,antalpräster
medlemmarna.
mmochegeninsats+
fjolåretsstöd.Komplicerade
regler.Antalmedlemmar
fastställsdelvisav
analysgrupphosSST.
Troochlivsåskådning,rätt
Baratrossamfund,inte
ochmoral–ipraktikensvaga sekulära
krav.Jehovasvittnenfår
livsåskådningsorganisationer.
stöd.
”Endasttrossamfundsom
bidrartillattupprätthålla
ochstärkadegrundläggande
värderingarsomsamhället
vilarpå,ochärstabiltoch
haregenlivskraft.”Jehovas
vittnenfårintestöd.
Ejförtrossamfundmen500 3000–menmindreom
för
samfundetärendeliett
livsåskådningsorganisationer. internationellttrossamfund.
Nej
Motsvarandeminstdet
statligastödet.
Nej
Minstfemår.
Nej
Ja,ägdaellerhyrda.
Nej
Ja
7.
32
Direktiventilldensvenskautredningen
Regeringentillsatteijuni2016enutredningmeduppgiftattgöraenöversynavstatensstöd
tilltrossamfund.Stödetärenligtgällandelagavsettförtrossamfundsombedriverenaktiv
ochlångsiktigtinriktadreligiösverksamhetiformavgudstjänst,själavård,undervisningoch
omsorg.NärHumanisternasomettsekulärlivsåskådningssamfundharsöktstödenligtlagen
hardettanekats.
Humanisternabedriveristoradelardentypavverksamhetsomlagenavserattstödja,till
exempelandligvård(”själavård”),undervisningochomsorg.Förbundetinbjudertill
existentiellasamtalochharettbrettutbudavseminarierochstudiecirklar.Förbundet
tillhandahållersekuläraceremonier,såsombarnvälkomnanden,vigslar,begravningaroch
sommarlägerförungdomardärdefårdiskuteraetik,moral,mänskligarättigheteroch
existentiellafrågor.Desistnämndaärettalternativtilldereligiösasamfundens
konfirmationsundervisningellerKoranskolor.
Mendetärettantalavlagensbegreppsomärmerproblematiska:trossamfund,religiös
verksamhetochgudstjänst.
Begreppentrossamfundochreligiösverksamhethängerihop.Medtrossamfundavsesiregel
ettsamfundsompräglasavenreligiöstroochverksamhet.Denreligiösatroninnebärentro
påengudellerenkraftutanförmänniskansjälv.Detcentralaireligiösverksamhettorde
varaattarbetetförattvinnaanslutningtillläranocholikaformeravdyrkanochtillbedjande,
oftapåettrituelltsätt,detvillsägaiformavgudstjänst.
SverigesBuddhistiskaSamarbetsrådfårdelavstödettilltrossamfund.Detkanifrågasättas
ombuddhismenmotsvarardekravsomställsilagen.NämndenförStatligtStödtill
Trossamfund(SST)haremellertidförsvaratdettaställningstagandemedhuvudsakligentvå
argument:detenaärattbuddhismenansesvaraenavdefemvärldsreligionerna,detandra
attdetiettbuddhistisktsamfundingårolikaceremoniermedattributsomtempelklockor
ochrökelse,åkallanavboddhisattvorna(ettslagshelgongestalterinom
Mayayanabuddhismen)ochsåvidare.DessaceremonierbetecknasavSSTsomgudstjänsteri
lagensmening.SSTanfördärutöverattävenomBuddhainteräknassomgudsåtror
buddhismenpåengudomligochtranscendentverklighet.Buddhasägsvaraanhängareav
blandannatkosmologi,läranomandravärldardärdetblandannatingårövernaturligaväsen
avolikaslagochdemonologi,läranomdemonerochderasväsenochverkningar.
SST:sbeskrivningavbuddhismenärinteokontroversiell,mendenharsittintressedärföratt
denvisarvaddetärförslagavtrosuppfattningarsomSSTanserkvalificerarförstöd.
SamtidigtsomstödettillSverigesBuddhistiskaSamarbetsrådförsvarasavvisasstödtill
Humanisternamedargumentetattde”bedrivervarkenreligiösverksamhetellerfirar
gudstjänst”.(SST:sutlåtandemedanledningavansökanmedDnr16.2.1-5066-10).
Idirektiventilldennuaktuellautredningensägsattstödetskautformaspåettså
konfessionsneutraltsättsommöjligt.Samtidigthållerregeringenidirektivenpåmånga
ställenfastviddeproblematiskaformuleringarsomipraktikengörstödetdiskriminerande
33
vadgällersekuläralivsåskådningar.Dettalastillexempelfortfarandeomattstödetskaavse
trossamfundsnarareänlivsåskådningssamfundellermöjligentros-ochandra
livsåskådningssamfund.
SomharframgåttharmanifleraländeriEuropa,ochocksåiUSA,valtattföraenmer
neutralpolitik.Ensådankaninnebäraattstateniprincipavstårfrånattisärskildordning
stödjalivsåskådningssamfundellerattstödgesmenpåett,förattanvändatermeni
utredningsdirektiven,”konfessionsneutralt”sätt.Bäggedessahandlingslinjerärilinjemed
regleringenitillexempelEuropakonventionen.Däremotmåstedentolkas,såsommanhar
gjortimångaländer,såattdetfinnsettkravpålikabehandling.Dettillgodosesintei
gällandesvensklag.
Detärangelägetattdensvenskautredningenfårtydligadirektivnärdetgällerkravetpåatt
stödetskautformas”konfessionsneutralt”.Manbörundvikaattanvändatermen
trossamfundochiställetanvändadenmerneutralalivsåskådningssamfundellertros-och
andralivsåskådningssamfund.
Iutredningensuppdragingårattredovisahurdagensstödfungerar.Denskabelysadet
nuvarandestödetseffekterförberördatrossamfundochsamhälletistort.Detärangeläget
attdetsistnämndainnebärattdenskabelysaocksådediskrimineradeeffektersomstödet
harpåsekuläralivsåskådningssamfund.
Utredningenskaocksåövervägaolikavillkorförstödet,tillexempelattdetskafinnas
uppföljningsbaramålisamfunden,attdetskaställaskravpåsamfundensinreliv(demokrati)
m.m.Detfinnsinteanledningatthainvändningarmotattutredningenskaprövasådana
frågor.Detfinnsemellertidskälförutredningenatttadelavdenyanseradeochallsidiga
resonemangsomförtsavdennorskautredningen.Denhar,somframgått,påvadjag
uppfattarsomgodagrunderkommitframtillattmanskavaraförsiktigmedvillkorförett
stöd.
