Tio lektioner i danska

Helle Karman
Tio lektioner i danska
– texter och övningar
978-91-44-01306-0_06_book.indb 1
10-06-14 19.57.59
Studentlitteratur
Skola och vuxenutbildning
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Tfn 046-31 20 00
www.studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering,
utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt
BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas
mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information
om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman
eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän
åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år
samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper
och tryckprocess.
Art.nr 7227
ISBN 978-91-44-05336-3
© Helle Karman och Studentlitteratur AB, 2000, 2010
Upplaga 2:1
Redaktör: Malin Kågerman Hansén
Typografi: Grafisk Form LNHB
Omslag: Henrik Hast
Omslagsbild: Shutterstock
Printed by Pozkal, Poland 2010
978-91-44-01306-0_06_book.indb 2
10-06-14 19.57.59
Så här kan du arbeta med
Tio lektioner i danska
Att lära sig danska är för en svensk helt annorlunda än att lära sig engelska eller franska. De båda språken är så besläktade att de flesta svenskar
lätt läser en dansk text – men de har däremot ofta mycket svårt att förstå
talad danska. Tio lektioner i danska är därför upplagd på ett annorlunda
sätt än en gängse språkbok. Du börjar här inte ”från början” (du kan ju
redan mycket) utan du får träna på det som är svårt, genom att lyssna
och läsa, härma och tala.
Varje lektion i boken är uppbyggd på likartat sätt. Lektionen utgår
ifrån en litterär text (som också finns inspelad), därefter presenteras
uttal, grammatik och ordförståelse, varvat med handfasta övningar. Ofta
bygger exempel och övningar på den inledande texten, vilket gör att du
kommer bli allt mer förtrogen med vad orden betyder, hur de ska uttalas
osv.
I varje lektion läggs stor vikt vid de enskilda bokstävernas uttal. Det
beror dels på att det är ett stort avstånd mellan skriven och talad danska,
större än i många andra språk, dels på att många danska bokstäver är
”konstiga” för en svensk. Innan du kan börja uppfatta den danska ljudströmmen som separata ord måste du lära dig att känna igen och uttala
de små beståndsdelarna. När du bemästrar detta, ökar din förståelse och
din färdighet i att tala i snabb takt.
Det finns naturligtvis många sätt att arbeta med Tio lektioner i danska.
Börja med att utforska bokens cd-romskiva, för den kommer du ha stor
hjälp av. På den finns de litterära texterna inspelade så att du kan lyssna
på dem. Du kan välja om du vill både läsa och lyssna på texterna eller
bara lyssna. Vissa ord är markerade och klickar du på dem får du dem
översatta på skärmen. Vill du lyssna på dessa texter utan dator kan du
enkelt ladda ned mp3-filer.
På cd-romskivan kan du också träna på ord, uttryck, uttal, stavning
och grammatik samt testa dina kunskaper. Datorprogrammet rättar åt
dig och du kan göra övningarna hur många gånger som helst. När du
har gjort en uppgift hör du ordet eller meningen läsas upp.
Till varje lektion finns på cd-romskivan
• Läs och lyssna: Lektionens text inspelad, med ordförklaringar.
• Ord och uttryck: Övningar på de viktigaste orden i texterna, speciella
danska uttryck och hur ord bildas.
• Grammatik: Övningar på lektionens grammatikavsnitt, med grammatiska förklaringar och exempel.
• Uttal: Övningar på hur olika danska bokstäver uttalas, med förklaringar och exempel.
• Test: Test som bygger på lektionens övningar.
978-91-44-01306-0_06_book.indb 3
10-06-14 19.57.59
I boken är det markerat med följande två symboler när det finns texter och uppgifter på cd-romskivan att lyssna eller träna på:
= lyssna
= träna
En bra arbetsgång som passar både för arbete i grupp och för självstudier är att börja med att lyssna på texten. Du kommer förmodligen
uppleva att du inte förstår så väldigt mycket av den. Lyssna på den en
gång till, samtidigt som du följer med i texten. Översätt sedan texten
med hjälp av ordförklaringarna. När du har förstått innehållet lyssnar
du igen tills du utan svårighet följer med i uppläsningen. Du kan också
stanna upp och härma den inspelade texten några meningar i taget,
som en uppvärmning inför att tala danska.
Därefter går du vidare till det avsnitt som behandlar de enskilda bokstäverna. Det finns också inspelat. Du lyssnar på inspelningen och följer
med i texten. Det är inte meningen att du ska lära dig alla uttalsreglerna.
Se dem snarare som ett stöd för minnet, någonting att gå tillbaka till.
Uttalet lär du dig genom att läsa och lyssna på de danska orden som ges
som exempel. I övningen som följer ska du tillämpa uttalsreglerna och
nu har du den fördelen att orden i övningen är hämtade från den text
som du ju redan är bekant med. Fortare än du anar ser du ett mönster
för bokstavens uttal och kan börja tillämpa det.
Grammatiken behandlar du på samma sätt och du kan hitta fylligare
förklaringar med exempel på cd-romskivan.
I läromedlets första hälft ligger tonvikten på att du ska träna bokstävernas uttal och härma den inspelade texten. Från och med lektion 6
kastar du loss och börjar tala danska, först genom att slutföra meningar
hämtade från lektionens text, sedan genom att svara på frågor och sist
genom att göra egna berättelser.
Hur ambitiöst du vill arbeta med Tio lektioner i danska bestämmer du
själv. Kanske behöver du bara förstå danska hjälpligt i ditt jobb, kanske
vill du verkligen lära dig att förstå och tala språket. I båda fallen har du
här ett rikt material att ösa ur. Ge dig tid att lära språket, rusa inte i väg
och försök förstå allt på en gång, ta lite i taget, jobba i din egen takt och
unna dig själv att tycka att danska är roligt.
Lycka till – eller som man säger på danska ”held og lykke”!
Helle Karman
D
Till Bo
u som gav mig styrkan att skriva
Du som läste varje ord
Du som gav mig ömsom sunt förnuft
ömsom pedagogisk insikt,
alltid uppmuntran och värme,
emotionellt och praktiskt stöd
Du som var den härliga karl utan vem
boken aldrig ens blivit en tanke.
978-91-44-01306-0_06_book.indb 4
10-06-14 19.57.59
Innehåll
Lektion 1 7
1: ”Prinsessen på ærten” 7
”Såmænd” och ”sgu” 41
Träna hemma 41
Några danska ”småord” 10
Fonetik 10
Lektion 3 43
Ordens betoning 10
1: ”Kvinden og aben” och ”Ja” 43
Det danska ”stød” 11
Några danska ”småord” 47
De danska vokalerna 11
Bokstäverna B–D 47
Vokalernas längd 12
2: Bokstaven D 50
2: Ordens betoning och vokalernas längd 13
Grammatik 13
Substantiv – en eller et? 13
Adjektiv 50
Ändelser 50
Böjning (komparation) 50
Bestämd och obestämd artikel 14
3: Adjektivens böjning 51
Singular och plural 15
4: Fler adjektiv att böja 53
3: Substantivens böjning samt bestämd och
Lömska likheter 54
obestämd artikel 16
5: Välj rätt ord 55
Användandet av danskt der 18
Telefonalfabetet 56
4: När används der respektive det på danska? 18
Träna hemma 56
Lömska likheter 19
5: Välj rätt ord 20
Lektion 4 58
”God dag” och ”farvel” 22
1: ”Lille Claus og store Claus” 58
Träna hemma 23
Några danska ”småord” 65
Bokstäverna E–F 65
Lektion 2 24
1: ”De i stedet for du” 24
Några danska ”småord” 27
2: Bokstaven E 66
Verb 67
Starka och svaga verb 67
Bokstäverna – uttal 28
3: De starka verbens böjning 68
Bokstaven A 29
4: De svaga verbens böjning 69
2: Bokstaven A 30
Lömska likheter 71
Räkneorden 31
5: Välj rätt ord 72
Varför de svåra danska talen (50–90) heter
Några vanliga danska förkortningar 74
som de gör 32
Träna hemma 74
Tider 33
Telefonnummer 33
Lektion 5 76
Priser 33
1: ”Lille Claus og store Claus” – fortsättning 76
År och dag 34
Några danska ”småord” 81
3: Använd de danska räkneorden 34
Bokstäverna G–H 81
4: Vilken tid och vilken ålder? 36
2: Bokstaven G 83
5: Vad kostar det? 37
Verb 84
Lömska likheter 38
6: Välj rätt ord 39
Vi går och äter 40
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 5
Modala hjälpverb 84
3: Modala hjälpverb 84
Infinitiv 86
5
10-06-14 19.57.59
4: Verb + ”at” + infinitiv 86
Lömska likheter 136
5: Småord + ”at” infinitiv 87
5: Välj rätt ord 137
Lömska likheter 88
6: Säg orden 138
6: Välj rätt ord 89
Träna hemma 139
Familjebegrepp 90
7: Tjocka släkten 90
Träna hemma 92
Lektion 9 140
1: ”Eksempel på liv” 140
Bokstäverna V–Z 144
Lektion 6 94
1: ”Rend mig i traditionerne” 94
Några danska ”småord” 100
Bokstäverna I–L 100
2: Bokstäverna I och J 101
Verb 102
Passiv form 102
3: Använd passiv form 103
4: Passiv form på danska och på svenska 105
2: Bokstäverna V och Y 145
Pronomen 146
Relativa pronomen 146
3: Använd der eller som 146
Interrogativa pronomen 147
4: Välj rätt frågeord 147
Demonstrativa pronomen 148
5: Välj rätt demonstrativt pronomen 148
Indefinita pronomen 149
Lömska likheter 106
6: Välj rätt indefinit pronomen 149
5: Välj rätt ord 107
Några användbara danska uttryck 150
6: Säg orden 108
Lömska likheter 150
Träna hemma 108
7: Välj rätt ord 151
8: Säg orden 152
Lektion 7 110
Träna hemma 153
1: ”Det ville glæde...” 110
Några positiva danska ord 115
Lektion 10 155
Bokstäverna M–Q 116
1: ”Olav ibn Abdullah Frederiksen” 155
2: Bokstaven O 117
Bokstäverna Æ–Å 164
Verb 118
2: Bokstäverna Æ, Ø och Å 165
Hjälpverb 118
3: Hjälpverben har och er 119
4: Översätt danska være och have 120
Lömska likheter 121
Var står orden i satsen? 166
Verb + objekt + adverb/preposition 166
3: Verb + objekt + ”småord” 166
Placering av reflexiva pronomen och av ”ikke” 167
5: Välj rätt ord 121
4: Ordens placering i satsen 168
6: Säg orden 123
Adverb 169
Träna hemma 124
Några danska artighetsfraser användbara
i jobbet 170
Lektion 8 125
Lömska likheter 171
1: ”Stedfar” 125
5: Välj rätt ord 171
Klockan och andra användbara uttryck 130
6: Säg orden 172
Bokstäverna R–U 131
2: Bokstaven R 133
Facit 174
3: Bokstaven U 133
Litteraturlista 190
Pronomen 134
Ordlistor på nätet 190
Personliga och possessiva pronomen 134
4: Använd sin, sit, sine eller deres 135
Fonetiskt alfabet 191
6
978-91-44-01306-0_06_book.indb 6
10-06-14 19.57.59
Lektion 1
ÖVNING 1
”Prinsessen på ærten”
Här i den första övningen ska du arbeta med Prinsessen på ærten av H C
Andersen (1805–1875), som är en lämplig författare att börja med, eftersom han är känd av alla. Prinsessen på ærten är en av hans mest älskade
sagor. Språket är enkelt, även om det inte alla gånger är dagens talade
danska. Endast få ord och stavningar har moderniserats här. Kursiverade
ord finns översatta i ordlistan.
Börja med att gå till cd:n och lyssna på den inspelade texten utan att
samtidigt läsa den. Gå sedan igenom texten samtidigt som du lyssnar på
den. Läs och lyssna bit för bit och översätt med hjälp av ordförklaringarna tills du har förstått texten. Lyssna på texten en sista gång, utan att
samtidigt läsa den. Du kommer att märka att du nu förstår mycket mer.
”
Der var engang en prins, han
ville have sig en prinsesse, men
det skulle være en rigtig prinsesse. Så
rejste han hele verden rundt for at
finde sådan en, men allevegne var der
noget i vejen, prinsesser var der nok
af, men om det var rigtige prinsesser
kunde han ikke helt finde ud af, altid
var det noget som ikke var så rigtigt.
Så kom han da hjem igen og var så
bedrøvet, for han ville så gerne have
en virkelig prinsesse.
En aften blev det da et frygteligt vejr;
det lynede og tordnede, regnen skyllede
ned, det var ganske forskrækkeligt! Så
bankede det på byens port og den gamle
konge gik hen og lukkede op.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 7
Det var en prinsesse som stod udenfor.
Men Gud hvor hun så ud af regnen og
det onde vejr! Vandet løb ned ad hendes hår og hendes klæder og det løb
ind ad næsen på skoen og ud ad hælen,
og så sagde hun at hun var en virkelig
prinsesse.
”Ja, det skal vi nok få at vide!” tænkte
den gamle dronning, men hun sagde
ikke noget, gik ind i sovekammeret, tog
alle sengeklæderne af og lagde en ært
på bunden af sengen, derpå tog hun tyve
madrasser, lagde dem ovenpå ærten, og
så endnu tyve edderduns-dyner ovenpå
madrasserne.
Der skulle nu prinsessen ligge om
natten.
7
10-06-14 19.58.01
LEKTION 1
H C Andersen (1805–1875) är rännstensungen som kom upp sig i de högsta kretsarna och fick se sin staty
rest i Kongens Have i Köpenhamn. Hans sagor är älskade av barn över hela världen, fast han egentligen
skrev dem för vuxna. Bland de mest kända är ”Kejserens nye klæder”, ”Den lille havfrue”, ”Nattergalen”
och ”Den grimme ælling”. Gemensamt för sagorna är att de är mänskligt allmängiltiga – de är en spegel i
vilken människor från världens alla hörn kan känna igen sig och sina liv.
8
978-91-44-01306-0_06_book.indb 8
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.03
LEKTION 1
Om morgenen spurgte de hende,
hvorledes hun havde sovet.
”O, forskrækkeligt dårligt” sagde
prinsessen, ”jeg har næsten ikke lukket
mine øjne den hele nat! Gud ved, hvad
der har været i sengen? Jeg har ligget
på noget hårdt, så jeg er ganske brun og
blå over min hele krop! Det er ganske
forskrækkeligt!”
Så kunde de se at det var en rigtig
prinsesse, da hun gennem de tyve
madrasser og de tyve edderduns-dyner
havde mærket ærten. Så ømskindet
kunde ingen være uden en virkelig
prinsesse.
Prinsen tog hende da til kone for nu
vidste han at han havde en rigtig prinsesse og ærten kom på Kunstkammeret,
hvor den endnu er at se hvis ingen har
taget den.
Se, det var en rigtig historie!”
Ur Eventyr og historier av H C Andersen
ORDLISTA
DK
SE
sådan en
allevegne
noget i vejen
om
hvis
en sådan
överallt
något fel
om
om
Det svenska om heter på danska hvis eller om. Hvis används i betydelsen ifall:
”hvis det sner i morgen” (SE: om det snöar i morgon), ”hvis du ikke kommer så...”
(SE: om du inte kommer så...)
Det danska om används i betydelsen huruvida: ”jeg ved ikke om det her er godt
nok ” (SE: jag vet inte om det här är bra nog)
Den danska prepositionen om motsvaras dock oftast av en annan preposition på
svenska. Det heter t ex:
om natten (SE: på natten)
dreje om hjørnet (SE: svänga runt hörnet)
om søndagen (SE: på söndagarna)
rundt om huset (SE: kring huset)
en gang om ugen (SE: en gång i veckan)
vejr
lynede
tordnede
skyllede ned
byen
lukkede op
(lukke (i)
bunden
edderduns-dyne
lukket mine øjne
mærket
ømskindet
kone
väder
blixtrade
åskade
vräkte ner
staden
öppnade
stänga)
botten
ejderduntäcke
blundat
känt
känslig, ömskinnat
fru, hustru, kvinna
Fru används på danska, liksom på svenska, ihop med namn: ”fru Hansen”. Det
heter också ”frk (frøken) Jensen” och ”hr Petersen”. Frue och hustru används
huvudsakligen i ”finare” sammanhang: ”direktørens frue”, ”ambassadørens hustru”. Annars heter det ”Hansens kone” eller ”Peters kone”.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 9
9
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
Några danska ”småord”
DK
ad
allerede
alligevel
da
alene
SE
längs, genom, åt
redan
ändå, i alla fall
när, eftersom, då
ensam, vara
DK
ensom
enkelt
enlig
SE
ensam, känna sig
enstaka
enslig, ensamstående, ensam,
enstaka, isolerad
Fonetik
Ordet fonetik betyder läran om språkljuden, dvs läran om de ljud som vi
sätter ihop till ord och meningar. Vill vi lära oss ett språk måste vi känna
till lite grann om hur vi egentligen bildar ljuden och om hur vi kombinerar dem till begripligt tal. Vi bör ha en idé om ordens betoning, om
vokalernas längd och om bokstävernas uttal i olika sammanhang.
Danskan och svenskan har en gemensam språkhistoria och likheterna
mellan språken är många. Så är också skillnaderna. Därför kommer du
efterhand som du går igenom de enskilda bokstävernas uttal både få titta
på likheterna och lära dig de väsentliga skillnaderna.
Ordens betoning
Ett enstaka ord är alltid betonat, men när vi sätter ihop ord i meningar
blir vissa ord betonade och andra obetonade. Mönstret för vilka ord vi
betonar är detsamma i svenskan och i danskan. Som regel är det småorden som blir utan betoning: jeg, du, man, en, den, de, at, og, i, på, til m fl.
Även när det gäller vilken del av ett flerstavigt ord som betonas finns
en överensstämmelse mellan svenska och danska. Oftast ligger betoningen på den första stavelsen: Ihesten (Ihästen), Ibåden (Ibåten), Iskabet
(Iskåpet).
Några skillnader i betoning finns det dock mellan de båda språken:
• Prefixet u- är oftast obetonat på danska men betonat på svenska:
uImulig (Iomöjlig), uIskyldig (Ioskyldig)
• Prefixet er- är obetonat på danska men betonat på svenska: erIfare
(Ierfara), erIstatte (Iersätta)
• Orddelen -entlig är obetonad på danska men betonad på svenska:
I
offentlig, (ofIfentlig), Ivæsentlig (väIsentlig)
• Ändelsen -deles är betonad på danska men obetonad på svenska:
særIdeles, fremIdeles, alIdeles (Ialldeles)
En annan betoningsskillnad mellan de båda språken är att man på svenska uttalar både de betonade och de obetonade stavelserna någorlunda
10
978-91-44-01306-0_06_book.indb 10
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
tydligt. Det gör man inte på danska. Där har man ett distinkt uttal
enbart av de betonade stavelserna. De obetonade, däremot, artikuleras
dåligt, vilket är OK för en annan dansk men naturligtvis gör det svårt för
en svensk att uppfatta orden.
Det danska ”stød”
Ett speciellt fenomen i danska språket är ”stødet”, en egenhet som danskan endast delar med ett fåtal av världens övriga språk.
Vad är då detta ”stød” och vad har det för funktion? Jo, det är ett sätt
att snabbt och under mycket kort tid störa stämbandens regelbundna
svängningar, så att det uppfattas som ett stopp i talet. Enligt språkforskarna påminner det om det engelska thin´k och ca´tch och om ett speciellt knarrande uttal av det svenska ja´ha och nä´ä.
”Stødets” funktion är att skapa en skillnad mellan ord som annars
skulle låta likadant och det förekommer mest i enstaviga ord. Följande är
några exempel:
Med ”stød”
mand (substantivet man)
hund
maj (månaden maj)
anden (ankan)
maler (målar)
sulten (hungern)
Møller (namn)
byer (städer)
tanken (tank)
Utan ”stød”
man (pronomenet man)
hun (hon)
mig
anden (en annan)
maler (målare)
sulten (hungrig)
møller (kvarnar)
byger (skurar, verb)
tanken (tanke)
han havde lyst med
lommelygten (ficklampan)
de tog toget (tåget) kl 5
det er lyst (ljust) om natten
i går var det tåget (dimmigt)
Merparten av danskarna är knappt medvetna om att de använder ett
”stød”, och ännu mindre när de gör det. Detta faktum gör det naturligtvis inte lättare för en utlänning att tillägna sig ”stødet”. Förtvivla dock
inte. Språkforskarna anser nämligen att man inte behöver kunna använda något ”stød”. Det förekommer huvudsakligen i riksdanskan och saknas i vissa sydliga dialekter, där folk bevisligen klarar sig utmärkt utan.
De danska vokalerna
De danska vokalerna a, e, i, o, u, y, æ, ø och å är egentligen rätt lika de
svenska motsvarigheterna, fast de flesta av dem uttalas lite annorlunda,
dvs de bildas på annat ställe i munnen.
Uppställningen på nästa sida visar starkt förenklat hur vokalerna
uttalas. Horisontellt visas var ljudet bildas i munnen och vertikalt hur
mycket man öppnar munnen vid uttalet.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 11
11
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
Stängd
Halvstängd
Halvöppen
Öppen
Främre vokaler
i
y
e
ø
æ
a
Bakre vokaler
u
o
å
Vokalernas längd
De långa vokalerna uttalas i stort sett så som man förväntar sig att de
ska uttalas när man ser dem skrivna.
Nu kan vokalerna också vara korta och en genomgående regel är att
en kort vokal uttalas mer öppet än den motsvarande långa. En annan
huvudregel är att oftast när det finns ett ”r” i närheten blir vokalen
öppnare än den korta vokalen.
Exempel
et banner [Ibanəɹ] (ett baner)
och
et barn [Ibα:ɹn]
En vokal med ”stød” är inte i sig en lång vokal, men den uppför sig som
en sådan och brukar räknas dit. Exempelvis låter ett ”å” med ”stød” som
ett långt ”å”:
Med lång vokal
våde [Ivå:ðə] (blöta)
være [Ivæ:ɹə] (vara)
Med stød
våd [vå:ð] (blöt)
vejr [væ:ɹ] (väder)
Med kort vokal
vådt [vɔt] (blött)
værre [Iväɹə] (värre)
Det är alltså viktigt att veta om en vokal är lång eller kort när man ska
uttala danska ord men hur ska man nu veta det? Jo, det finns naturligtvis regler för detta. De är väldigt detaljerade, men förenklat kan sägas att
• vokalen är lång när den förekommer inne i ett ord och följs av en
enstaka konsonant: t ex døbe [Idø:bə] (döpa), mene [Ime:nə] (mena),
kile [ˈki:lə] (kil)
• vokalen är kort när den förekommer inne i ett ord och följs av en
dubbelskriven konsonant eller av ett antal (två eller flera) konsonanter: t ex dyppe [Idøbə] (doppa), mindre [Imendrə] (mindre), kilde [Ikilə]
(källa)
Vid enstaviga ord där vokalen följs av en enstaka konsonant kan man
inte omedelbart se om vokalen är lång eller kort. Vad gör man då? Jo,
tittar på den bestämda formen. Är konsonanten dubbelskriven i bestämd
form är vokalen kort i både bestämd och obestämd form, annars är den
lång.
12
978-91-44-01306-0_06_book.indb 12
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
Exempel
Kort vokal
dug – duggen (dagg)
nød – nødden (nöt)
ÖVNING 2
Lång vokal
dug – dugen (duk)
nød – nøden (nöd)
Ordens betoning och vokalernas längd
Lyssna igen på Prinsessen på ærten och ange betoningen i flerstaviga ord
genom att sätta ett betoningsstreck ( I ) framför den betonade stavelsen.
Exempel
Der var enIgang ..... han Iville ..... en prinIsesse ..... det Iskulle Ivære en
I
rigtig prinIsesse
Gå därefter igenom textens huvudord (dvs substantiv, adjektiv och
verb). Ange de långa vokalerna genom understrykning.
Exempel
han ville have sig...
byens…
det skulle være en rigtig...
Så bankede det på
Grammatik
För många är nog grammatiken något som de helst vill slippa befatta
sig med. Men grammatiken utgör en sorts ledstång när det gäller språkförståelsen. Och det går att lära sig de grammatiska regler man behöver
– utan råpluggande – genom att se dem i sitt sammanhang, förstå deras
tillämpning och använda dem om och om igen.
Den grammatiska ”ledstången” får du presenterad i det följande.
Reglerna tillämpar du sedan i anslutning till texterna. Det är endast de
delar av den danska grammatiken som är mest intressanta för en svensk
som tas upp här. Hela tiden jämförs de med svenskt språkbruk för att likheter och skillnader ska bli tydliga.
Substantiv – en eller et?
Ett svenskt substantiv har som obestämd artikel antingen en eller ett (en
stol, ett bord). De flesta substantiv (ca 75 %) har en. Det är likadant på
danska (en stol, et bord). En god tumregel är dessutom att har ett svenskt
ord en, har även det motsvarande snarlika danska ordet en.
Naturligtvis finns det undantag från denna regel. Exempelvis heter det
en bild på svenska och et billede på danska. På nästa sida hittar du exempel på andra ord som på svenska har en och på danska et.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 13
13
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
bal
blik
bur
bureau
bæger
bæst
digt
firma
flag (SE: flagga)
fyr
gardin
glimt (SE: skymt)
kammer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
karneval
kup
kys
legeme (SE:
kropp)
lem
lokale
løg (SE: lök)
menneske
møbel
måltid
orgel
punkt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
pust
sand
skilt (SE: skylt)
skjold (SE: sköld)
skrift
sogn (SE: socken)
spejl (SE: spegel)
suk
syn
teater
toilet
vink
vers
Även ord på -skab (venskab, fangenskab), på -ti (dementi, demokrati) och
på -ur (diktatur, docentur m fl) har et före i obestämd form.
Det finns förstås skillnader i motsatt riktning. Det heter t ex ett café på
svenska men en kafé på danska. Andra ord som på svenska har ett och på
danska en är t ex
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
akkord
arv
bi
blok (SE: block)
brøk (SE: bråk)
bås
dåb (SE: dop)
fejl (SE: fel)
fiasko
figen
finger
foragt
fornuft
helgen (SE: helgon)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
hån
interesse
jubel
kaffe
krig
kval
larm
lyd (SE: ljud)
løve (SE: lejon)
lås
mode
mønt
pris
pære
rosin
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
rus
stald
stime
straf
streg
sveske (SE: sviskon)
tale
te
trods
trold
tvivl
vin
vis
vold
Också ord på -stand har en före (forstand, modstand m fl).
Bestämd och obestämd artikel
Den obestämda artikeln en eller et står alltid framför substantivet: en stol,
et bord.
I bestämd form fogas artikeln -(e)n eller -(e)t liksom på svenska, som
en ändelse till substantivet: stolen, bordet.
Kommer det ett adjektiv före substantivet har vi i obestämd form: en
brun stol, et brunt bord.
I bestämd form blir det: den brune stol, det brune bord.
14
978-91-44-01306-0_06_book.indb 14
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.04
LEKTION 1
I bestämd form plural blir det: de brune stole, de brune borde.
Lägg här märke till att någon dubbel bestämd form (dubbel artikel)
inte förekommer på danska. På danska säger man ”de brune stole” (SE:
de bruna stolarna) och ”det brune bord” (SE: det bruna bordet). Inte heller finns i danskan uttryck som ”svenska språket” eller ”vita huset”. Det
heter ”det svenske sprog” och ”det hvide hus”.
Singular och plural
När vi på svenska bildar plural av ett substantiv fogar vi ändelserna -or,
-ar, -er eller ingenting (–) till grundformen: flera flick-or, flera pojk-ar, flera
tjej-er och flera barn (–).
På danska lägger vi till -e, -(e)r eller ingenting (–): flere stol-e, flere
måned-er, flere pige-r (flickor) och flere sten (–).
Ändelsen -(e)r är den absolut vanligaste. Den finns hos 75 % av substantiven. Naturligtvis förekommer i danskan oregelbundna substantiv
och förvånansvärt ofta är samma ord oregelbundet böjda på båda språken. Jämför följande ord:
SE
en bonde – flera bönder
en stad – flera städer
en ko – flera kor
DK
en bonde – flere bønder
en stad – flere stæder
en ko – flere køer
När det gäller bestämd form på ord i plural har svenskan nästan alltid
-na som ändelse till den obestämda formen, t ex alla flickor-na, alla pojkar-na, alla tjejer-na (men alla barn-en).
På danska läggs -(e)ne till den obestämda formen, t ex alle stole-ne, alle
måneder-ne, alle piger-ne och alle sten-(e)ne.
Substantivändelserna kan sammanfattas i följande schema där x
betecknar ordets stam (stol, måned, pige och sten).
Obestämd form
Bestämd form
Singular
x
stol, pige, bord, måned, sten
x + (e)n
stol(en), pige(n), sten(en)
eller
x + (e)t
bord(et)
Plural
x+e
bord(e)
eller
x + (e)r
måned(er), pige(r)
eller
x + (–)
sten(–)
(x + e) + ne
stole(ne), borde(ne)
eller
(x + (e)r) + ne
måneder(ne), piger(ne)
eller
(x + –) + ene
sten(ene)
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 15
15
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
Ska man uttrycka ägande, genitiv, lägger man bara till ett -s, precis som
på svenska, till den aktuella formen: en pige-s, pigen-s, flere piger-s och
alle pigerne-s.
Vid ord som redan slutar på ett s-ljud fogar man i skriftspråket till en
apostrof: Marx’, Frits’, Jens’. I talspråk kan man lägga till -es: Frits-es, Jens-es.
ÖVNING 3
Substantivens böjning samt bestämd
och obestämd artikel
Skriv följande substantiv från Prinsessen på ærten i bestämd form singular
samt i obestämd och bestämd form plural. Ange dessutom obestämd och
bestämd artikel.
Obestämd form
Sing en prins
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Bestämd form
Bestämd artikel
flere prinser
prinsen
alle prinserne
...... prinsesse
.....................................
...... verden
.....................................
...... vej
.....................................
...... aften
.....................................
...... vejr
.....................................
...... regn
...... by
.....................................
...... port
.....................................
...... konge
.....................................
...... Gud
.....................................
...... vand
.....................................
....................................... .......smukke..........................
....................................... .............................................
....................................... .......store..............................
....................................... .............................................
....................................... .......lange.............................
....................................... .............................................
....................................... .......lyse................................
....................................... .............................................
....................................... .......dejlige...........................
....................................... .............................................
...................................... .......kolde.............................
....................................... .......store..............................
....................................... .............................................
....................................... .......tunge.............................
....................................... .............................................
....................................... .......gamle............................
....................................... .............................................
....................................... .......hedenske.......................
....................................... .............................................
....................................... .......varme............................
....................................... .............................................
16
978-91-44-01306-0_06_book.indb 16
den gode prins
de gode prinser
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
Sing
Plur
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Sing
Plur
Obestämd form
...... hår
.....................................
...... klæder
...... næse
.....................................
...... sko
.....................................
..... hæl
.....................................
...... dronning
.....................................
...... kammer
.....................................
...... ært
.....................................
...... bund
.....................................
...... seng
.....................................
...... madras
.....................................
...... dyne
.....................................
...... nat
.....................................
...... morgen
.....................................
...... øje
.....................................
...... krop
.....................................
...... kone
.....................................
...... historie
.....................................
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 17
Bestämd form
Bestämd artikel
...................................... ......lange..............................
....................................... .............................................
....................................... ......fine................................
....................................... ......lange..............................
....................................... .............................................
....................................... ......brune.............................
....................................... .............................................
....................................... ......høje................................
....................................... .............................................
....................................... ......gamle.............................
....................................... .............................................
....................................... ......lille.................................
....................................... .............................................
...................................... ......grønne...........................
....................................... .............................................
....................................... ......hårde..............................
....................................... .............................................
....................................... ......bløde..............................
....................................... .............................................
....................................... ......tykke..............................
....................................... .............................................
....................................... ......varme.............................
....................................... .............................................
....................................... ......mørke.............................
....................................... .............................................
....................................... ......lyse.................................
....................................... .............................................
...................................... ......blå..................................
....................................... .............................................
....................................... ......lille.................................
....................................... .............................................
....................................... ......gamle.............................
....................................... .............................................
....................................... ......gode...............................
....................................... .............................................
17
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
Användandet av danskt der
Ordet der används i många sammanhang. Man säger
1. Manden, der kom gående på gaden…(SE: Mannen som kom gående på
gatan…)
2. Der ligger et smukt hus! (SE: Där ligger ett vackert hus!)
3. Der kommer en mand cyklende på fortovet. (SE: Det kommer en man
cyklande på trottaren.)
Här ska vi titta närmare på det tredje exemplet, dvs de fall där det
danska der motsvarar svenska det. Det gäller i följande två situationer:
• Vid opersonliga passivkonstruktioner
Exempel
Der snakkes for meget. (SE: Det pratas för mycket.)
Snart serveres der varm mad. (SE: Snart serveras det varm mat.)
Skal der ikke gøres rent her? (SE: Ska det inte städas här?)
• När der är ett tillfälligt subjekt som följs av det egentliga subjektet,
vilket är ett substantiv i obestämd form (singular eller plural)
Exempel
Der var engang en fattig mand. (SE: Det var en gång en fattig man.)
Der plejer at komme folk hertil ved 8-tiden. (SE: Det brukar komma folk
hit vid åttatiden.)
Der står en lysestage på bordet. (SE: Det står en ljusstake på bordet.)
I andra fall används på danska det liksom på svenska.
Exempel
Det sner. (SE: Det snöar.)
Det var godt du kom. (SE: Det var bra att du kom.)
ÖVNING 4
När används der respektive det på danska?
Fyll i der respektive det i de danska exemplen nedan.
A Overalt var ..... prinsesser men ingen
rigtige prinsesser
G …… stod nogen udenfor
B …… var altid noget i vejen
I Hvad står …… i avisen i dag?
C …… var synd
J …… skrives så meget dumt!
D …… er dejligt vejr i dag
K …… har gjort ondt hele natten
E …… kommer snart bedre tider
L …… siges at hun er en rigtig prinsesse
H …… er lidt vel tidligt at spise frokost
F …… blev aften og vældig mørkt
18
978-91-44-01306-0_06_book.indb 18
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
Vad betyder det?
A At få luft
1 At få afløb for sine
følelser (att ge utlopp
för sina känslor)
X At komme op til overfladen (att komma
upp till ytan)
2 At hvile efter en
anstrengelse
B At falde på maven
1 At være helt ukritisk
mod nogen (att falla i
farstun)
X At være ude på glat is
2 At bære sig klumpet
ad
C At kunne krybe i et
musehul
1 At komme igennem
noget som er svært
X At ville gøre sig så lille
som en mus
2 At ville forsvinde fra
noget ubehageligt
Lömska likheter
En av de vanligaste fallgroparna när det gäller svenska och danska är att
orden kan se mycket lika ut men ha helt olika betydelser. Vi kommer att
i varje kapitel ge några exempel under rubriken Lömska likheter.
Uppställningen läses från vänster till höger så att ”anhängare”
på svenska heter ”tilhænger” på danska. Det snarlika danska ordet
”anhænger” betyder ”släpvagn” på svenska.
SE
anhängare
avdrag
avi
bakbord
begrunda
bena
DK
tilhænger
anhænger
SE
släpvagn
fradrag,
korrektur
afdrag
avbetalning
meddelelse
avis
tidning
bagebræt
bakkebord
brickbord
tænke over,
grunde over
begrunde
skilning, tage
benene ud af en fisk
bene
ge skäl för, motivera,
bevisa
skynda sig, springa,
ränna, rusa
SVAR: A 1, B 1, C 2
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 19
19
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
bestyra
betjänt
blommor
blöt
bruka
ÖVNING 5
besørge, ordne
arrangere
bestyre
förvalta, förestå,
administrera
(herskabs)tjener
betjent
poliskonstapel
blomster
blommer
plommon
våd
blød
mjuk
pleje
bruge
använda
Välj rätt ord
Läs igenom meningarna nedan. Välj med hjälp av uppställningen ovan
och på föregående sida de rätta danska och svenska orden och fyll i dem i
luckorna.
Exempel
De tillhörde hans trognaste anhängare.
De tilhørte hans mest trofaste tilhængere.
men: Vi er nødt til at have en anhænger (SE: släpvagn) for at kunde
fragte det hele.
A Du kommer att få avdrag på veckopengen på lördag.
Du får et
i dine lommepenge på lørdag.
men:
(SE:
) var en
stor udgift i familiens budget.
B
I går kom det en avi från banken.
I går kom der en
fra banken.
men: Hvilken tror du er den største
(SE:
) i Danmark?
(Aktuelt, Berlingske Tidende, Information, Jyllands-Posten eller
Politiken?)
C Brukar du använda bakbordet när du bakar?
Plejer du at bruge
når du bager?
men:
(SE:
henne under vinduet i stuen.
20
978-91-44-01306-0_06_book.indb 20
) stod
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
D Det fanns anledning att allvarligt begrunda hennes inlägg i debatten.
Der var al grund til for alvor at
hendes indlæg i debatten.
men: Han kunne på en udmærket måde
(SE:
) sit forslag.
E
F
Han har benan på vänster sida.
Han har
men: Han
sted for at nå det.
i venstre side.
(SE:
) af
De hade mycket att bestyra inför bröllopet.
inden brylluppet.
De havde meget at
men: Han forstod rigtigt at
(SE:
) det store gods.
G I dag är det endast i gamla filmer som man kan träffa på en betjänt.
I dag er det bare i gamle film man kan møde en
.
men:
(SE:
) kom
gående lige hen imod mig på gaden.
H Så snällt av dig att ge mig blommor.
Hvor er det sødt af dig at give mig
.
men: Jeg kan bedre lide de blå
(SE:
) de gule er for sure.
I
J
Hunden kom hem och var kall och blöt.
Hunden kom hjem og var kold og
men: Derfor lagde vi den i dens varme og
(SE:
) hundekurv.
Vi brukar åka tåg till sommarstugan.
Vi
at tage toget til sommerhuset.
men: Vi
(SE:
altid bilen til mindre ærinder.
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 21
.
)
21
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
”Goddag” och ”farvel”
Börja med att läsa igenom hälsningsfraserna nedan. Träna sedan i par
med att kombinera hälsningsfraserna med rätt svar. Byt roller.
Läs därefter igenom fraserna kring ett telefonsamtal. Arbeta i par och
träna på att svara på A:s förfrågan med uttryck som: ”Ja, et øjeblik”, ”Jeg
skal lige kalde på ham”, ”Han kommer straks”, ”Skal jeg bede ham ringe
til dig/Dem?”, ”Han er desværre ikke tilstede”, ”Han er optaget lige nu”,
”Han er lige gået til frokost”, ”Hej” och ”Farvel (och ha’ det godt)”.
A och B träffas
A: Goddag. Hvordan har du det?
(SE: Hur mår du?)
eller
Hej. Hvordan har du det?
eller
Dav [dau]. Hvordan har du det?
B: Goddag. (Jeg har det) fint.
Hej. (Jeg har det) fint!
Dav. (Jeg har det) fint!
Tak for dit brev!
Ha’ en god dag! (SE: Ha en bra dag!)
God arbejdslyst!
Selv tak! (SE: Varsågod!)
Tak i lige måde! (SE: Tack detsamma!)
Tak i lige måde! (SE: Tack detsamma!)
Farvel (SE: Adjö)
eller
Farvel med dig
eller
Farvel så længe (SE: Hej så länge)
eller
Hej
eller
På gensyn [ ˈgensyn]. (SE: På återseende)
Farvel
Farvel
Farvel
Hej
På gensyn
A börjar och slutar ett telefonsamtal
Goddag. Det er Hanne Olsen. Jeg skulle tale med Peter Larsen.
eller
Hej. Det er Hanne Olsen. Jeg vil gerne tale med Peter.
Dav. Det er Hanne Olsen. Jeg søger Peter Larsen.
mer informellt
Hej. Det er Hanne. Jeg skal snakke med Peter Larsen.
eller
Dav. Det er Hanne Olsen. Er Peter der?
Er der mere du gerne ville vide?
mer informellt
Du, jeg må løbe nu. (SE: Nu måste jag sluta.)
22
978-91-44-01306-0_06_book.indb 22
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
10-06-14 19.58.05
LEKTION 1
Träna hemma
A Gör färdigt övningarna 1–5. Rätta sedan med hjälp av facit.
B Skriv en sammanfattning av Prinsessen på ærten med så många danska
ord från texten som möjligt och/eller förbered en muntlig sammanfattning.
C Gör egna meningar där du använder substantiv i bestämd form och i
flertal.
D Gör själv exempel kring följande lömska likheter:
SE
blunda
blus
bog
buk
boll
DK
lukke øjnene
blunde
SE
slumra, ta sig en lur
bluse
blus
bloss, fackla, låga
bov (skinke)
bog
bok
bug
buk
bock, bagge, bugning
bold, kugle
bolle
bulle, bål (skål), pippa (verb)
E Gå till cd:n och lyssna på den inspelade uppläsningen av Prinsessen på
ærten samtidigt som du läser texten. Försök härma och läs sedan själv
texten högt.
F Gå till cd:n och gör övningen Har du förstått? Besvara sedan följande
frågor skriftligen och på danska (använd svenska ord när du inte vet
de danska):
• Varför reste prinsen hela världen runt?
• I vilket skick var flickan som stod utanför porten och sa sig vara en
prinsessa?
• Vad gjorde den gamla drottningen i sängkammaren?
• Hur sov prinsessan på natten?
• Varför skulle drottningen testa den påstådda prinsessan?
© FÖRFATTAREN OCH STUDENTLITTERATUR AB
978-91-44-01306-0_06_book.indb 23
23
10-06-14 19.58.05