Energi och energiomvandlingar
En presentation av olika energiformer
Innehåll
1.
2.
3.
4.
5.
Strålningsenergi
Kemisk energi
Värme
Rörelseenergi
Lägesenergi
1. Strålningsenergi
•
•
•
•
Ljus
Radioaktiv strålning
Ultraviolett strålning
Värme
Detta är alla olika former av strålningsenergi
1. Strålningsenergi
Strålningsenergi heter det när partiklar, mindre
än atomer, strålar ut från atomer med hög fart.
Ljus kallar vi strålningsenergin som
vi kan se. Vi ser alltså de strålande
partiklarna. De har olika färger
beroende på vilken fart och frekvens
de kommer med.
Ljuset kan komma från solen eller
från lampor eller stearinljus.
Om partiklarna rör sig snabbare än
ljus, då kan vi inte se dem.
Det är t.ex UV-ljus, röntgen och
gammastrålning. Vi kallar detta för
strålningsenergi.
Strålningen kan komma från solen
UV-ljus), från rymden eller från
radiaktiva ämnen (radioaktiv
strålning) i jordskorpan.
2. Kemisk energi
Kemisk energi kallas det när vi har molekyler. Det
krävdes energi för att bygga ihop molekylerna och
därför finns det energi lagrad i bindningarna som
håller ihop molekylernas olika atomer.
Eftersom fotosyntesen bildar druvsocker, så
säger man att solens strålningsenergi lagras i
druvsockermolekylen.
Det betyder också att för att göra helt
andra ämnen ur druvsocker så frigörs den
energin. Reaktionen heter förbränning.
CO2 + H2O + ljusenergi druvsocker + O2
O2 + druvsocker CO2 + H2O +energi
Energin kan vara värme, som när man
eldar ved, eller rörelseenergi, som när du
äter mat.
3. Värme
Värme är alltså ett specialfall av strålningsenergi.
Värme kallas ibland för infraröd strålning eller
infrarött ljus.
Värme är strålningspartiklar
som rör sig långsammare än
synligt ljus.
Vi kan inte se partiklarna
när de är så långsamma,
men vi kan alltså känna
dem – som värme!
Värme bildas när synligt ljus studsar mot olika ytor.
Värme bildas i motorer när rörelseenergin möter
motsånd, genom friktion (Ytor som gnider mot
varandra har friktion).
Värme bildas vid förbränning, t.ex när vi äter och
håller oss varma eller när bensin förbränns i en motor
eller ved förbränns i en spis.
4. rörelseenergi
Rörelseenergi kallas det när föremål rör sig.
Isaac Newton kom på olika
metoder för att beräkna
rörelse-energi.
Ju mer rörelseenergi,
desto snabbare går
det.
Vi använder rörelseenergi för att
få ut el-energi i vattenkraftverk,
vindkraftverk, kärnkraftverk och
förbränningskraftverk.
Man kan beräkna
rörelseenergi ur ett
föremål som faller
m.h.a fomeln mgh.
Man kan beräkna rörelseenergin ur ett föremål
som rör sig i horisontell riktning m.h.a formeln
(mv2)/2.
5. Lägesenergi
Lägesenergi kallas det när man har ett
stillastående föremål.
Föremålet innehåller alltså energi som man inte
kan använda förrän man gör något med
föremålet.
Om man låter föremålet falla
nedåt så har den lägesenergin
omvandlats till rörelseenergi.
Kommer du ihåg?
Vilka fem energiformer finns det?
