Kost och karies hos små barn

advertisement
>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Trots god kunskap om hur
karies kan förebyggas och att
principerna är enkla är karies
fortfarande ett stort problem
hos barn, med en tydlig och
ökande polarisering mot socioekonomiskt svaga grupper
och barn med utlandsfödda
föräldrar. Tidig småbarnskaries kan kopplas till ett
högt antal kariesframkallande
bakterier, dålig munhygien
med låg fluortillförsel och
frekvent ätande av sockerinnehållande produkter.
Tidig småbarnskaries är tydligt kopplad till karies under uppväxtåren. Ur ett livslångt perspektiv är det därför viktigt att de friska mjölktänderna får vara friska till dess att de ramlar ut.
Kost och karies
hos små barn
>> text: Christina Stecksén-Blicks, docent, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, Göran Dahllöf, professor, Institutionen
för odontologi, Karolinska Institutet, Stockholm.
[email protected]
D
en biologiska grundförutsättningen för karies är
att syrabildande bakterier som koloniserar på
tänderna bryter ner kolhydrater och
därmed producerar organiska syror
(1). Nyckelbakterier för karies tillhör
gruppen mutansstreptokocker men
även andra syraproducerande bakterier finns inblandade i kariesprocessen.
Den primära bakteriella infektionen överförs från personer i barnets
omgivning och tidig överföring av
mutansstreptokocker till det späda
10 Nordisk Nutrition 3 • 2009
barnet gynnar tidig kariesutveckling
(2). Det kan handla om bakteriöverföring från munnen vid olika intima
situationer, exempelvis att dela sked
med barnet, att pussas eller att kontrollera temperaturen på den välling
som ska ges till barnet genom att suga
lite ur nappflaskan. Barn till föräldrar
med höga nivåer med mutanstreptokocker har högre risk att drabbas av
infektionen.
Generellt gäller att ju tidigare barnet
infekteras desto högre är kariesrisken.
Barn som får karies före tre års ålder får
framför allt kariesskador i överkäkens
framtänder. Åtgärder med antibakteriella ämnen som xylitol och klorhexidin för att förhindra eller senarelägga
bakterieöverföringen från mamman till
barnet har prövats på högkoloniserade
mammor, med positivt resultat på barnets munhälsa (3). En förutsättning för
att mutansstreptokocker ska kolonisera
är dock närvaro av socker. Barn med
en hög och frekvent sockerkonsumtion
i tidig ålder får kraftigare infektioner
med mutansstreptokocker och mer
karies (4).
Friska mjölktänder viktigt
Tidig småbarnskaries är tydligt associerad med fortsatt karies under
uppväxtåren och barn som haft
karies före sex års ålder behöver laga
betydligt fler tänder under skolåldern
än de som inte haft karies i tidig ålder
(5). Ur ett livslångt perspektiv är det
med andra ord viktigt att de friska
mjölktänderna får vara friska till dess
att de ramlar ut.
>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Kostråd för friska
tänder hos barn
• Vänj inte barnet vid söt dryck
i nappflaska eller att ta med
välling i sängen
• Vatten är en bra dryck mellan
måltiderna eller om barnet är
törstigt
• Undvik mat med tillsatt socker
och sockra inte på gröt, fil eller
liknande
• Begränsa godisätandet till enstaka tillfällen
• Begränsa läskintag till enstaka
tillfällen
För att mjölktänderna ska stå emot
syraattacker måste de skötas extra
noga eftersom de är mer mottagliga
för karies än de permanenta tänderna.
Mjölktandsemaljen är tunnare och
innehåller dessutom mindre mängd
oorganiska komponenter och är därför
mer lättlöslig vid syraattacker.
Den viktigaste strategin för att
förhindra att karies utvecklas är att
minimera intaget av tillsatt socker i
kosten. Andra delar av kariesprocessen som kan påverkas är till exempel
inlagringen av mineraler i tandens
hårdvävnad, vilket huvudsakligen
görs genom användning av fluor.
Fluor behöver tillföras i små mängder regelbundet och den viktigaste
fluorkällan är tandkräm. Från det att
tänderna börjar att bryta fram bör en
liten mängd fluortandkräm användas
på tandborsten. Hos små barn är
det dock viktigt att ha kontroll över
tillförd mängd eftersom cirka 30
procent av tandkrämen sväljes.
Mat för friska tänder
Bland de livsmedel som kan ha positiv effekt på tandhälsan finns bland
annat mejeriprodukter. Man har till
exempel funnit visst stöd för att ostkonsumtion hos små barn har en kariesförebyggande effekt (6). Efter att
ha tagit hänsyn till socioekonomi och
etnicitet, som är associerade livstilsoch hälsofrågor, kunde man nyligen i
en amerikansk observerande studie av
nära 4 000 barn i åldern två till fem
år visa att de som får en kost med ett
högt innehåll av frukt, cerealier och
mejeriprodukter har lägre förekomst
av tidig småbarnskaries.
Frukt innehåller ämnen som antas
påverka bildningen av biofilmen och
dess syraproduktion på ett positivt
vis. Mejeriprodukter kan bland annat
bidra till att mineraler lagras in i emaljen efter syraattacker tack vare dess
innehåll av kalcium och fosfat. En kost
som gynnar tillväxt och utveckling
och förebygger kroniska sjukdomar
senare i livet kan alltså även på kortare
sikt gynna munhälsan hos barn (7).
Söt dryck stor bov
Det finns gott vetenskapligt stöd för
att en frekvent sockerkonsumtion
ökar risken för småbarnskaries. Speciellt intag av dryck med sockerinnehåll
i nappflaska nattetid kan orsaka snabb
kariesutveckling hos små barn. Många
barn får också andra sockerinnehållande livsmedel redan tidigt i livet.
I en undersökning av tvååriga barn
i Lycksele i norra Sverige fann man
att 82 procent fick glass en gång per
vecka eller oftare. Andelen som fick
godis en gång i veckan var 97 procent. Hos 22 procent av barnen var
dessutom föräldrahjälp med tandborstning inte en rutin (8).
Mot bakgrund av den kraftiga
ökningen av antalet överviktiga barn,
men även på grund av en stegrad kariesförekomst under 2000-talets första år
har hälsovård, tandvård och skola haft
fokus på att få ner sockerkonsumtionen bland barn. Den samlade aktionen har inte utvärderats systematiskt
men i en studie kunde man notera att
kariesförekomsten minskade samtidigt
som konsumtionen av söta mellanmålsprodukter minskade hos fyraåriga
barn under tiden 2002-2007 (9).
Ur ett tandhälsoperspektiv är en
minskad konsumtion av sockerinnehållande drycker viktigt eftersom just
frekvent intag av sockerinnehållande
dryck har pekats ut som en viktig orsak till karies i mjölktandsbettet (10).
Mjölksocker lågkariogent
Amning har många positiva hälsoeffekter för barn inkluderande skydd
mot infektioner och hälsoeffekter
hos mamman, till exempel bättre
viktnedgång efter graviditeten. Om
amning kan orsaka karies har länge
varit omdiskuterat, inte minst på
grund av att bröstmjölken har ett
något högre innehåll av mjölksocker
jämfört med komjölk.
Den kariogena potentialen hos
mjölksocker är dock jämförelsevis låg
jämfört med sackaros, glukos, fruktos
eller invertsocker och det finns inget
tydligt vetenskapligt stöd för att
amning ger karies (11). För barn som
ammas efter sex månaders ålder är
det dock viktigt att tänderna borstas
från det att de bryter fram. Barn
som ammas efter sex månaders ålder
och som får sova vid bröstet och får
”feeding on demand” nattetid är en
riskgrupp för karies, speciellt om
tandborstning inte utförs. ••
Referenser:
1. Selwitz RH, et al. Dental caries. Lancet
2007; 369:51-59.
2. Douglass JM, et al. Association of mutans
streptococci between caregivers and their children. Pediatr Dent 2008; 30: 375-387.
3. Twetman S. Prevention of early childhood
caries (ECC) – Review of literature published
1998-2007. Eur Arch Paediatr Dent 2008; 9:
12–18.
4. Seow WK, et al. Case-control study of early
childhood caries in Australia. Caries Res 2009;
43: 25–35.
5. Alm A, et al. Dental treatment of the primary
dentition in 7-12 year-old Swedish children in
relation to caries experience at 6 years of age.
Swed Dent J 2004; 28: 61-67.
6. Öhlund I, et al. Diet intake and caries
prevalence in four-year-old children living in a
low-prevalence country. Caries Res 2007; 41:
26–33.
7. Nunn ME, et al. Healthy eating index is a
predictor of early childhood caries. J Dent Res.
2009; 88: 361-366.
8. Stecksén-Blicks C, et al. Caries risk profiles
in two-year-old children from northern Sweden.
Oral Health Prev Dent. 2007; 5: 215-221.
9. Stecksén-Blicks C, et al. Caries prevalence
and background factors in Swedish 4-year-old
children – a 40-year perspective. Int J Paediatr
Dent 2008; 18: 317-324.
10. Marshall TA, et al. The roles of meal, snack,
and daily total food and beverage exposures
on caries experience in young children. J Publ
Health Dent 2005; 65: 166-173.
11. White W. Breastfeeding and the risk of early
childhood caries. Evidence Based Dentistry
2008; 9: 86-88.
Nordisk Nutrition 3 • 2009 11
Download