Q1 2016 - Kammarkollegiet

Kapitalförvaltningens
kvartalsrapport
Q1 2016
2
Kvartalsrapport 2016:Q1
Innehåll
Förord 3
Kvartalskommentar kvartal 1 2016
4 Räntekonsortiet10
Företagsobligationskonsortiet12
Aktiekonsortiet Spiran14
Aktiekonsortiet Sverige16
Aktieindexkonsortiet Sverige18
Aktieindexkonsortiet utland20
Stiftelsekonsortiet GIVA22
Definitioner 24
Kvartalsrapport 2016:Q1
2016-04-14
Till andelsägarna i Kammarkollegiets konsortier
Nollräntepolitiken bidrar till låg
förväntad avkastning de närmaste
åren
Under första kvartalet har den globala
penningpolitiken blivit allt lättare.
Förutom att Riksbanken sänkt styrräntan,
har även ECB och Bank of Japan lättat
på penningpolitiken och amerikanska
Fed har signalerat försiktighet i sin
höjningscykel. Detta har naturligtvis
gynnat börsutvecklingen under senare
delen av kvartalet och fått marknadsräntor
att falla något. Efter en lång period av
synnerligen låga räntor är det inte konstigt
att värderingar på alla tillgångsslag stigit
markant, vilket i sig utgör en grogrund
för osäkrare framtid på de finansiella
marknaderna. Utvecklingen på de
finansiella marknaderna har kännetecknats
av osäkerhet och därmed stora svängningar.
Vi tror att denna utveckling med stora
svängningar kommer att fortsätta under
året.
Sammantaget betyder detta att
kapitalägare ska förvänta sig både låg
förväntad totalavkastning de närmaste
åren (i genomsnitt per år), men även
lägre direktavkastning eftersom
marknadsräntorna fallit under lång tid. Läs
mer om våra marknadsbedömningar längre
fram i denna skrift.
I januari lanserades stiftelsekonsortiet
GIVA, som kan sägas vara ett blandkonsortium av aktier och ränteplaceringar,
vars uppgift förutom att ge god långsiktig
avkastning, är att ge en direktavkastning
som överstiger 4,5 procent årligen. Vi kan
konstatera att början varit mycket god och
att direktavkastningen med största säkerhet
kommer att överstiga detta mål under 2016.
Nästa tidpunkt för insättning är 15 april och
därefter 15 augusti.
Det är med glädje som vi återigen kan
konstatera att vår ränteförvaltning, av en
extern oberoende utvärderare, rankas i topp
såväl för året som under de fem senaste
åren. Detta är en position som vi innehaft
under mycket lång tid vilket självklart är
till gagn för våra kunder.
I nuläget råder det naturligtvis osäkerhet
om företagens kommande aktieutdelningar,
vilket gör det svårt att uppskatta kommande
utdelningar i våra aktiekonsortier. Vår
högst preliminära bedömning är att varje
andel i det svenska aktiekonsortiet blir
238 kronor, för aktiekonsortiet Spiran
227 kronor, för aktieindexkonsortiet 6,00
kronor, för utländska aktiekonsortiet 188
kronor, för räntekonsortiet 3,55 kronor och
för företagsobligationskonsortiet 27 kronor i
utdelning.
Vår kapitalmarknadsdag är torsdag den
19 maj, där vi hoppas att ni vill träffa oss
och även lyssna till bl.a. Johan Wiktorin,
Cecilia Skingsley och Jan Häggström.
Leif Hässel
3
4
Kvartalsrapport 2016:Q1
Ekonomiska utsikter
Måttligt men dock högre
löneökningar
Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot
sitt slut och överenskomna löneökningar
ligger kring 2,2 procent vilket är snäppet
högre än tidigare. Avtalen har slutits på ett
år. Arbetslösheten har sjunkit stadigt det
senaste året och är nu ner på nivåer under
7 procent vilket antagligen är nära jämviktsnivån. Om arbetslösheten fortsätter att
sjunka i samma takt som under det gångna
året kommer arbetsmarknaden nästa år
vara mer ansträngd och därmed skapa ett
gott förhandlingsläge för facket. Med andra
ord kan vi börja förvänta oss inflationsimpulser från löneökningar om arbetsmarknaden skulle fortsätta stärkas. Det historiska
mönstret säger att vid en arbetslöshet närmare 6% tenderar inflationen att stiga.
Diagram: Relation mellan arbetslöshet och
inflation (Phillipskurva, arbetslösheten fördröjd
12 månader)
börjar visa tecken på överhettning. Trots
detta tror vi att fokus för riksbankschefen
Stefan Ingves och de andra ledamöterna är
på utvecklingen i omvärlden och då i synnerhet vad som händer i Europa. ECB har
nyligen annonserat utökade kvantitativa
lättnader och med start i juni kommer man
börja köpa även företagsobligationer. En fortsatt mycket expansiv europeisk penningpolitik minskar sannolikheten att Riksbanken
ska kunna strama åt penningpolitiken här.
Skulle Riksbanken avvika från ECBs inriktning skulle detta riskera stärka kronan och
därmed ta udden av återhämtningen. Trots
en fortsatt stark realekonomisk utveckling i
Sverige är det inte sannolikt att den penningpolitiska stimulansen avtar. Snarare
tvärtom då utvecklingen i omvärlden fortsatt är mot en ökad stimulans kan Riksbanken vara tvungen att följa efter.
Diagram: Real BNP (indexerad till 100 per
december 2005)
Källa: Bloomberg och Kammarkollegiet
Källa: Bloomberg och Kammarkollegiet
För Riksbanken borde detta vara en välkommen utveckling med förvisso måttliga
löneökningar men som trots allt kan tänkas
bidra till ett visst inhemskt inflationstryck.
För vissa sektorer är situationen mer ansträngd än andra. Inte minst byggsektorn
En osäker värld och nervösa
finansmarknader
Det finns ovanligt många osäkra faktorer i
omvärlden och det är lätt att nämna avmattningen i Kina, oroliga börser, EU-om-
Kvartalsrapport 2016:Q1
röstningen i Storbritannien, det amerikanska presidentvalet, flyktingkrisen i Europa,
kriget i Syrien, Ryssland och Ukraina,
fallande oljepris och Mellanöstern. Vi ser
också att marknader påverkas av effekterna
av negativa räntor. Många av dessa faktorer
hänger ihop och förstärker varandra samtidigt som andra kan ses som mer isolerade
fenomen men de har alla en sak gemensamt;
att de ökar osäkerheten på världens finansmarknader. Efter sju års börsuppgång är
investerare nervösa.
Diagram: Citigroup surprise index, mäter huruvida ekonomiska data överraskar positivt eller
negativt
Aktiemarknaden
Utvecklingen på marknaden
Den svaga början av börsåret har under
februari och mars stabiliserats. Sveriges
ekonomi är stark. Trots det är prognostrenden alltjämt negativ, både avseende bolagens
vinster samt generell makro i omvärlden.
Marknaden oroar sig för geopolitisk oro,
låg inflation, låg tillväxt, samt Storbritanniens folkomröstning om sitt EU-medlemskap. I Kina och USA finns fortfarande en
ovisshet angående hur den ekonomiska utvecklingen kommer att se ut. I USA agerade
FED mer försiktigt under månaden.
Under mars gick småbolagen bättre på
börsen än de stora, småbolagsindex hade en
uppgång på 3,7 procent under månaden. Tre
nya bolag noterades på Stockholmsbörsen
Humana, LeoVegas och Garo. Aktiemarknaden präglades i mars bland annat av att
konjunkturkänsliga bolag och råvarubolag
hade en stark utveckling. Vissa s.k. ”fyndköp” gjordes i aktier med låg kvalité under
de senaste månaderna, vi ser dessutom en
ökad riskaptit i marknaden.
Diagram: Utveckling för SAX-index och ”Världsindex”
Källa: Bloomberg
Samtidigt som finansmarknaderna är fortsatt nervösa har ekonomisk data stabiliserat
sig efter att ha överraskat negativt under
inledningen av 2016. Svensk data har i stort
kommit in som förväntat efter att under en
lång period konstant ha överraskat positivt.
Den långa perioden av stark ekonomisk
svensk data förklarar senaste årets höga
tillväxttal och sammanfaller med Riksbankens negativa räntor och obligationsköp.
Bedömare som Konjunkturinstitutet har
också dragit upp tillväxtförväntningarna för
innevarande år och i deras senaste rapport
pratar de om högkonjunktur.
Riksbankens aggressiva penningpolitik
har haft effekt på tillväxten och hoppet lever
på Brunkebergstorg för att även inflationen
ska följa efter.
Marknadsutsikter
Vår syn är att den låga vinsttillväxten håller ner uppgångspotentialen. Denna marknadstro på aktiemarknaden ligger kvar,
vilket medför att vi har en något försiktig
inställning till aktiemarkanden.
För stunden är inga tillgångsklasser
direkt billiga. Anledningen är att de pen-
5
6
Kvartalsrapport 2016:Q1
ningpolitiska stimulanspakten ger allt
lägre räntor. Det gäller aktiemarknaderna
också, inte minst den amerikanska. Idag
räknar aktie-marknaden med långsiktigt
högre marginaler – högre värdeskapande än de historiska, vilket gör att många har
en relativt positiv marknadssyn. Här är vi
mer negativa. Relativt obligationer framstår emellertid aktier som attraktivare. Vi
har en neutral syn på aktier relativt andra
tillgångar för närvarande.
Diagram: Svensk 2- och 5-årig bostadsobligation och Riksbankens reporänta
Utvecklingen i portföljerna
I mars steg Aktiekonsortiet med cirka 2
procent vilket var sämre än jämförelseindex
som steg med 2,1 procent. Spiran hade en
avkastning under månaden på cirka 1,47
procent och tappade därmed också mot jämförelseindex som gick upp 1,59 procent.
Det svenska aktieindexkonsortiet går som
väntat, ungefär som sitt index, och utvecklingen var 1,3 procent under mars månad.
Det utländska jämförelseindexet steg med
1,12 procent.
Sedan årsskiftet har de aktivt förvaltade
portföljerna Aktiekonsortiet och Spiran gått
bättre än sina jämförelseindex. Aktiekonsortiet -2,97 procent jämfört med index -3,19
procent och -3,24 procent för Spiran jämfört
med -3,37 procent för index. De passivt förvaltade konsortierna Aktieindexkonsortiet
och Aktieindexkonsortiet utland utvecklades i linje med sina jämförelseindex och
har sedan årsskiftet en avkastning på -3,48
procent respektive -4,3 procent
Räntemarknaden
Utvecklingen på räntemarknaden kan för
mars månad inte beskrivas på något annat
sätt än sidledes. Efter Riksbankens sänkning till -0,50 procent i februari har marknadsrörelserna varit små. Räntedifferensen
mellan stats- och bostadsobligationer har
sjunkit något och den negativa utvecklingen
för företagsobligationsmarknaden har stannat av. I en miljö med små ränterörelsen
blir valet av löptid och räntekurvans lutning
viktig för resultatet för en obligationsinvesterare. Allt eftersom tiden går hamnar
obligationen lite kortare och lägre på avkastningskurvan och om obligationen prisas
till en lägre ränta innebär detta en vinst för
investeraren. Denna effekt blir relativt sett
viktigare när räntan är låg och rörelserna
små. I den brantaste delen av bostadsobligationskurvan är denna effekt cirka 0,4
procent per år.
Källa: Bloomberg
Räntor på statsobligationer ligger fortsatt
under förra årets lägsta nivåer i den kortare
delen av räntekurvan. Räntan på svenska
statsobligationer är negativ ut till drygt 5
års löptid. En svensk 10-årig statsobligation
har fallit från cirka 1 procent vid årsskiftet
till strax under 0,50 procent i slutet av mars.
Även om räntefallet till stor del kan
tillskrivas omvärldsfaktorer såsom fallande
oljepriser och sjunkande tillväxt i Kina och
andra tillväxtländer finns det också andra
faktorer som har påverkat. Framför allt
är avsaknaden av inflation en faktor som
fortfarande är påtaglig inte minst då Riksbankens politk huvudsakligen fokuserar på
att försöka få upp inflationsförväntningarna
i ekonomin.
Diagram: Marknadens och Riksbankens förväntan för utvecklingen av den framtida reporäntan
Källa: Bloomberg
Räntemarknadens prissättning visar att
marknadsaktörerna inte förväntar sig
Kvartalsrapport 2016:Q1
fortsatta räntesänkningar från Riksbanken
men däremot en utdragen period av låga
räntor. Marknaden prissätter nu en oförändrad styrränta fram till andra halvåret 2017
då en marginell höjning av reporäntan förväntas. Varken marknaden eller Riksbanken
räknar med att styrräntan är högre än noll
igen förrän första kvartalet 2018.
En miljö med stabila eller fallande räntor
och kreditspreadar är gynnsam för obligationsinvesterare. Avkastningen i Räntekonsortiet var 0,12 procent för mars. Sedan
årets början är avkastningen 0,57 procent
vilket är fem baspunkter över jämförelseindex. Avkastningen i Företagsobligationskonsortiet var 0,09 procent i mars och är 1,25
procent sedan årsskiftet vilket är sju baspunkter sämre än jämförelseindex.
Hur låga avkastningsförväntningar bör vi
ställa in oss på?
Årets börsutveckling kännetecknas som ett
stort V med en kraftig nedgång i januari/
februari och därefter en återhämtning. Vi
kan konstatera att sannolikheten för recession i USA har minskat. Vår utgångspunkt är
ett makroscenario där vi kan vänta oss en
låg men positiv världstillväxt över lång tid,
med svag försäljningstillväxt och ”pricing
power” för företagen. Sammantaget betyder
det en låg vinsttillväxt, vilket begränsar
uppgångspotentialen för aktiemarknaden.
Detta implicerar en försiktig, men inte negativ, syn på aktiemarknaden.
nadsräntorna att falla något. Förutom att
Riksbanken sänkt styrräntan, har även
ECB och Bank of Japan lättat på penningpolitiken och amerikanska Fed har signalerat
försiktighet i sin höjningscykel. Svenska
marknadsräntor har fallit under 2016, trots
att t ex den ekonomiska tillväxten uppvisar
styrketecken. Det är en märklig värld där
den svenska tillväxten ligger runt 4 procent
realt och vi har negativ styrränta på 0,5
procent.
Under normala betingelser är fallande
råvarupriser bra för de bolag som inte är
råvaruproducerande (som t.ex. svenska
börsen generellt) eftersom det betyder lägre
kostnader. Till det kan läggas att ett lägre
oljepris kan ses som en skattelättnad vilket
är en positiv injektion i hushållens plånbok.
Samtidigt kan snabbt fallande råvarupriser
indikera fallande efterfrågan och därmed
lägre tillväxt. Råvaruprisfallet under senare
år beror troligen på såväl överkapacitet som
begränsad efterfrågan. Vår bedömning är
att detta inte är illavarslande men utgör
naturligtvis ett frågetecken kring framtida
konjunkturstyrka. Nedanstående figur visar
oljeprisutveckling och svensk börs.
Diagram: Oljepris och svenska börsens
utveckling
Diagram: Avkastning för olika tillgångsslag
under 2015-16
Under första kvartalet har den globala
penningpolitiken blivit allt lättare som
naturligtvis gynnat börsutvecklingen under
senare delen av kvartalet och fått mark-
Under de senaste månaderna har korrelationen varit mycket hög mellan oljepris och
aktieutveckling. På lång sikt bör denna korrelation minska eftersom ett lägre oljepris
snarast gynnar ekonomisk expansion. I
det kortare perspektivet har vi snarare en
situation där oljeproducerande stater säljer
ut tillgångar som t.ex. aktier när oljepriset
faller eftersom de behöver intäkter i statsbudgeten. Förr eller senare kommer detta
samband att försvagas.
Oljeprisets koppling till kreditspreadar är
också tydlig där t ex High-Yield-spreadar stigit markant sedan sommaren 2015. Nedan
7
8
Kvartalsrapport 2016:Q1
visas ett index bestående av hur amerikanska företagsobligationer med en rating på
BBB stigit i förhållande till statsobligationsräntor. Även om inte räntedifferensen exploderat finns det en oro för såväl sämre tider
som att rådande räntenivå är väl låg dvs en
föraning om sämre tider för kapitalägare.
Även svenska företagsobligationer uppvisar
en likartad utveckling. Implicit betyder det
att marknaden prissätter en väsentlig ökning av antalet konkurser, men vi tror att
oron är överdriven även om oljeproducerande
bolag (eller bolag som är beroende av dessa)
genomgår en svår situation efter ett kraftigt
oljeprisfall. Notera att börsens återhämtning
rimmar väl med både den spreadminskning
som skett för kreditobligationer och med
oljeprisets återhämtning sedan mitten på
februari.
Diagram: Räntedifferens mellan 5 års BBB- och
statsobligationer i USA
Den svenska kronans utveckling påverkar
såväl börsklimatet som Riksbankens agerande. I vår värld är kronan svag och bör
stärkas långsiktigt med tanke på att vi har
överskott i bytesbalansen. Riksbankens
försök att försvaga en redan svag krona
kommer att vara svår. Vår bedömning är att
det dröjer en tid innan vi ser en signifikant
förstärkning, men sannolikheten för en starkare krona har ökat vilket sällan är bra för
svenska börsen.
Aktiemarknaden är högt värderad
historiskt utifrån förväntade rörelsemarginaler och lönsamhetstal. Det är heller
inte konstigt att vinstmultiplar stigit pga
fallande räntor. Detta ska ställas mot att
riskpremien på aktier är hög relativt ränteplaceringar. Det är framförallt traditionella
ränteplaceringar som är högt värderade. Vår
slutsats blir försiktighet i allokering. Som
bekant är vår strategi att ta positioner när
vi framför allt upplever att det finns stora
avvikelser på vår bedömning om rimlig värdering och marknadens nuvarande värdering av olika tillgångsslag.
Vi bedömer att marknadsavkastningen
under de närmaste 12 månaderna kommer
att vara låg för såväl aktier som räntebärande placeringar (nära nollstrecket). På några
års sikt bedömer vi att den genomsnittliga
aktieavkastningen kommer att ligga runt
5-6 procent årligen. De ”extremt” låga marknadsräntorna medför att den förväntade
avkastningen med stor säkerhet kommer att
vara mycket låg för ränteplaceringar de närmaste åren. Vår bedömning är att svenska
aktier ter sig mer intressanta än globala
aktier i nuläget.
Sammantaget betyder det att vi på marginalen föredrar svenska aktieplaceringar
som överviktas mot andra tillgångsslag som
globala aktier, traditionella ränteplaceringar
och företagsobligationer den närmaste perioden.
Kvartalsrapport 2016:Q1
9
10
Kvartalsrapport 2016:Q1
Räntekonsortiet
Aktiv förvaltning av svenska räntebärande placeringar. Den genomsnittliga räntebindningstiden är
cirka 2 år.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
4 492 712
Förmögenhet föregående månad (tkr)
4 474 008
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
4 591 422
Andelar 2016-03-31 (antal)
36 558 724
Andelsvärde inkl. utdelning
123
Andelsvärde exkl. utdelning
122
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
0,12 (0,11)
3 mån (%)
0,57 (0,52)
Sedan årets start (%)
0,57 (0,52)
Avkastning januari - mars (%)
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
januari
februari
mars
Portfölj
OMRX Bond All 1-3 Years
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
1,02 (1,01)
Sharpekvot*
0,38 (neg)
Informationskvot*
2,33
Informationskvot 12-månaderstal
neg
Tracking error (%)*
0,24
Tracking error 12-månaderstal (%)
0,17
Duration
1,87
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Stadshypotek
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
18,83
845 989 936
SBAB
15,88
713 193 344
Spintab
12,89
578 925 123
9,50
426 762 565
Nordea Hypotek
7,99
358 820 049
Vasakronan
6,69
300 545 119
Länsförsäkringar Hypotek
6,66
299 130 619
Volvo Treasury
4,06
182 443 271
SEB
Sandvik
3,58
160 874 565
Hemsö
2,98
134 011 255
Förfallostruktur
4 000M
3 500M
3 000M
2 500M
2 000M
1 500M
1 000M
500M
0M
0-1 år
1-3 år
3-5 år
11
12
Kvartalsrapport 2016:Q1
Företagsobligationskonsortiet
Aktiv förvaltning av svenska företagsobligationer. Konsortiet startades 1 juni 2013. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 3 år.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
1 870 273
Förmögenhet föregående månad (tkr)
1 866 901
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
1 849 729
Andelar 2016-03-31 (antal)
1 802 534
Andelsvärde inkl. utdelning
1 038
Andelsvärde exkl. utdelning
1 028
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
0,09 (0,11)
3 mån (%)
1,25 (1,32)
Sedan årets start (%)
1,25 (1,32)
Avkastning januari - mars (%)
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
januari
februari
mars
Portfölj
Nasdaq OMX Credit Total Return
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
1,53 (1,57)
Sharpekvot*
1,91 (1,53)
Informationskvot*
1,34
Informationskvot 12-månaderstal
neg
Tracking error (%)*
0,39
Tracking error 12-månaderstal (%)
0,21
Duration
3,03
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
Vasakronan
7,72
144 290 544
LeasePlan
6,28
117 353 029
Länsförsäkringar Hypotek
6,01
112 325 652
Sandvik
5,97
111 566 500
Danske Bank
5,31
99 314 424
Electrolux
5,27
98 546 204
Hufvudstaden
4,95
92 594 390
Sveaskog MTN
4,88
91 284 526
SBAB
4,87
91 049 264
Volvo Treasury
4,10
76 705 205
Förfallostruktur
1 000M
800M
600M
400M
200M
0M
0-1 år
1-3 år
3-5 år
5-7 år
7-10 år
10+ år
13
14
Kvartalsrapport 2016:Q1
Aktiekonsortiet Spiran
Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på
börsen som innehåller närmare 300 bolag.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
863 143
Förmögenhet föregående månad (tkr)
835 132
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
853 210
Andelar 2016-03-31 (antal)
135 181
Andelsvärde inkl. utdelning
6 385
Andelsvärde exkl. utdelning
6 309
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
1,47 (1,59)
3 mån (%)
-3,24 (-3,37)
Sedan årets start (%)
-3,24 (-3,37)
Avkastning januari - mars (%)
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
-16
januari
februari
Portfölj
mars
OMX Stockholm Cap GI, justerat för etisk granskning
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
13,07 (12,84)
Sharpekvot*
0,78 (0,88)
Informationskvot*
neg
Informationskvot 12-månaderstal
neg
Tracking error (%)*
1,16
Tracking error 12-månaderstal (%)
1,07
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
Hennes & Mauritz B
9,43
80 287 996
Nordea Bank
6,84
58 212 492
LM Ericsson B
6,75
57 440 483
Volvo B
4,82
41 027 699
Handelsbanken A
4,64
39 500 267
Swedbank A
4,37
37 219 420
Svenska cellulosa B
3,98
33 836 223
SEB A
3,95
33 639 484
Assa Abloy AB
3,56
30 303 752
Atlas Copco B
3,22
27 414 222
Branschfördelning
Utilities
0%
Telecommunications
2%
Technology
7%
Industrials
30%
Health Care
6%
ALMs/Cash
1%
Basic Materials
3%
Consumer Goods
12%
Consumer Services
12%
Financials
27%
15
16
Kvartalsrapport 2016:Q1
Aktiekonsortiet Sverige
Aktiv förvaltning av svenska aktier. Konsortiets jämförelseindex utgörs av det vanligaste indexet på
börsen som innehåller närmare 300 bolag.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
3 424 411
Förmögenhet föregående månad (tkr)
3 366 642
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
3 829 261
Andelar 2016-03-31 (antal)
545 567
Andelsvärde inkl. utdelning
6 277
Andelsvärde exkl. utdelning
6 214
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
2,00 (2,13)
3 mån (%)
-2,97 (-3,19)
Sedan årets start (%)
-2,97 (-3,19)
Avkastning januari - mars (%)
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
-16
januari
februari
Portfölj
mars
OMX Stockholm Cap GI, justerat för etisk granskning
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
14,73 (13,86)
Sharpekvot*
0,41 (0,56)
Informationskvot*
neg
Informationskvot 12-månaderstal
neg
Tracking error (%)*
1,75
Tracking error 12-månaderstal (%)
1,01
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
Hennes & Mauritz B
8,47
284 400 127
Nordea Bank
6,03
202 345 728
LM Ericsson B
5,90
198 078 426
Investor B
4,56
153 077 000
Volvo B
4,34
145 635 821
Handelsbanken A
4,00
134 274 092
TeliaSonera
3,82
128 348 232
Swedbank A
3,61
121 179 115
Assa Abloy AB
3,24
108 707 715
Svenska Cellulosa B
3,08
103 331 249
Branschfördelning
Utilities
0%
Telecommunications
5%
Technology
8%
Oil & Gas
1%
Industrials
26%
Health Care
5%
ALMs/Cash
2%
Basic Materials
3%
Consumer Goods
9%
Consumer Services
10%
Financials
31%
17
18
Kvartalsrapport 2016:Q1
Aktieindexkonsortiet Sverige
Passiv förvaltning av de 30 mest omsatta aktierna i en portfölj som helt följer börsens svängningar.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
1 651 840
Förmögenhet föregående månad (tkr)
1 629 527
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
1 710 221
Andelar 2016-03-31 (antal)
11 200 958
Andelsvärde inkl. utdelning
147
Andelsvärde exkl. utdelning
146
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
1,29 (1,28)
3 mån (%)
-3,48 (-3,51)
Sedan årets start (%)
-3,48 (-3,51)
Avkastning januari - mars (%)
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
-16
januari
februari
mars
Portfölj
OMX Stockholm 30 Cap GI, justerat för etisk granskning
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
14,69 (14,59)
Sharpekvot*
0,35 (0,37)
Informationskvot*
neg
Informationskvot 12-månaderstal
0,61
Tracking error (%)*
0,23
Tracking error 12-månaderstal (%)
0,02
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
Nordea Bank
9,02
148 803 954
Hennes & Mauritz B
9,00
148 516 848
LM Ericsson B
8,82
145 553 666
Atlas Copco A
6,11
100 883 953
Swedbank A
4,51
74 343 169
Svenska Cellulosa B
4,50
74 287 419
TeliaSonera
4,50
74 275 413
Assa Abloy AB
4,50
74 212 169
Investor B
4,49
74 077 637
SEB A
4,49
74 067 617
Branschfördelning
Telecommunications
6%
Technology
9%
Oil & Gas
2%
Industrials
34%
ALMs/Cash
0%
Basic Materials
2%
Consumer Goods
7%
Consumer Services
9%
Financials
29%
Health Care
4%
19
20
Kvartalsrapport 2016:Q1
Aktieindexkonsortiet utland
Passiv förvaltning av globala aktier i en portfölj som helt följer världsindex för aktier.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
1 993 833
Förmögenhet föregående månad (tkr)
1 974 799
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
2 111 651
Andelar 2016-03-31 (antal)
309 076
Andelsvärde inkl. utdelning
6 451
Andelsvärde exkl. utdelning
6 444
Avkastning (jämförelseindex)
1 mån (%)
1,12 (1,62)
3 mån (%)
-4,31 (-3,75)
Sedan årets start (%)
-4,31 (-3,75)
Avkastning januari - mars (%)
2
0
-2
-4
-6
-8
-10
-12
-14
december
januari
februari
Portfölj
MSCI World Net (all countries)
mars
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal (jämförelseindex)
Standardavvikelse (%)*
10,81 (10,58)
Sharpekvot*
1,24 (1,27)
Informationskvot*
neg
Informationskvot 12-månaderstal
neg
Tracking error (%)*
1,83
Tracking error 12-månaderstal (%)
1,41
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal.
Största enskilda innehav
Handelsbanken Global Index Etisk Utd
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
100,00
1 993 832 510
Geografisk fördelning
USA 51,63
Japan 7,81
Storbritannien 4,91
Schweiz 3,47
Tyskland 3,23
Frankrike 2,87
Kanada 2,58
Kina 2,57
Australien 2,31
Irland 1,93
Övrigt 16,67
21
22
Kvartalsrapport 2016:Q1
Stiftelsekonsortiet GIVA
Stiftelsekonsortiet GIVA vänder sig främst till stiftelser i behov av utdelningsbara medel. Målsättningen är en årlig utdelningstakt kring 4.5% av kapitalet och en risk motsvarande 2/3 av risken på
aktiemarknaden. Konsortiet investerar i aktier och företagsobligationer och dessutom säljs köpoptioner mot aktieinnehaven vilket ytterligare minskar risken och ökar de utdelningsbara medlen.
Förmögenhet
Total
Förmögenhet 2016-03-31 (tkr)
237 866
Förmögenhet föregående månad (tkr)
237 866
Förmögenhet 2015-12-31 (tkr)
0
Andelar 2016-03-31 (antal)
2 360 000
Andelsvärde inkl. utdelning
1 008
Andelsvärde exkl. utdelning
9 97
Avkastning
1 mån (%)
2,93
3 mån (%)
0,81
Sedan årets start (%)
0,81
2016-01
2016-02
2016-03
Kvartalsrapport 2016:Q1
Nyckeltal
Standardavvikelse (%)*
10,01
Sharpekvot*
0,38
Informationskvot*
Informationskvot 12-månaderstal
Tracking error (%)*
Tracking error 12-månaderstal (%)
*Nyckeltalen är beräknade utifrån månadsavkastningar som rullande 5-årstal. Konsortiet startade 1 januari 2016.
Största enskilda innehav
Andel (%)
Marknadsvärde (kr)
Industrivärden C
6,88
15 729 990
Swedbank A
6,66
15 238 163
Vasakronan 3.89% 171114 #411
6,56
15 008 809
Fastighets Forvaltaren 2.54% 190307
6,45
14 765 232
SEB A
6,04
13 813 594
LM Ericsson B
5,38
12 314 267
Tele2 B
5,26
12 036 931
Trelleborg B
5,08
11 630 813
Volvo B
5,08
11 612 849
ABB Ltd
4,95
11 321 972
Branschfördelning
Telecommunications
6%
Technology
7%
Industrials
24%
Health Care
5%
ALMs/Cash
5%
Basic Materials
5%
Consumer Goods
15%
Consumer Services
9%
Financials
25%
23
24
Kvartalsrapport 2016:Q1
Definitioner
Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden.
Avkastning & avkastning,
jämförelseindex
Standardavvikelse & standardavvikelse, jämförelseindex
Portföljens respektive jämförelseindexets
avkastning beräknas utifrån daglig data.
Visar hur mycket portföljens värde respektive jämförelseindexets värde har svängt
kring dess medelvärde. Ju högre standardavvikelse desto högre risk.
Duration
Ett sätt att mäta en obligations eller en
portföljs genomsnittliga räntebindningstid.
Duration är också ett vanligt riskmått för en
obligation eller en portfölj. Duration är det
mest använda måttet avseende ränterisk
och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket.
Informationskvot
Informationskvoten är ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken.
Ju högre kvot, desto bättre avkastning har
konsortiet givit. Mäts som överavkastning i
förhållande till Tracking error.
Sharpekvot & sharpekvot,
jämförelseindex
Är ett mått på riskjusterad avkastning och
anger en portföljs (portföljens respektive
jämförelseindexets) meravkastning i relation till standardavvikelsen. Den beräknas
som kvoten av portföljens meravkastning
över riskfri ränta och portföljens standardavvikelse.
Tracking error
Beskriver hur portföljens utveckling i förhållande till index har varierat historiskt.
Måttet beräknas som standardavvikelsen
för över- eller underavkastningen mot
jämförelseindex. Ju högre värde desto högre
risk i förhållande till jämförelseindex.
Box 2218, 103 15 Stockholm
Besök Birger Jarlsgatan 16
Telefon 08 700 08 00
Fax 08 20 49 69
www.kammarkollegiet.se