Hur betaltjänstproblematiken

Hur betaltjänstproblematiken
påverkar jämställdhet
Omslagsbild: Två barn med bärbara datorer.
Foto: Nagy-bagoly Ilona, Mostphotos
Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats:
www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer.
Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 225 00 00.
Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691.
Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, mars 2016
Hur betaltjänstproblematiken
påverkar jämställdhet
Rapport: 2015:13
Gunilla Sterner
Anna-Karin Lindh
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................... 3
Områden där det finns skillnader mellan kvinnor och män: ............. 4
Grupper med sämre tillgänglighet till betaltjänster ....................... 9
Genuskonsekvensanalysen .................................................... 10
Definition av genuskonsekvensanalys ..................................................... 11
Uppdraget......................................................................... 12
Utvecklingen av grundläggande betaltjänster ............................ 14
Skillnader mellan kvinnor och män inom olika områden ............... 16
Grupper med lägre tillgänglighet till grundläggande betaltjänster ... 35
Analys av konsekvenser för kvinnor och män ............................. 40
Checklista för fördjupad regional analys ................................... 48
Ett exempel på regional analys i glesbygd – Stockholms skärgård .... 52
Exemplet Dalarnas genuskontrakt ........................................... 58
Referenser ........................................................................ 63
2 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Sammanfattning
Rapporten lyfter fram områden där skillnader i kvinnors och mäns livsvillkor
kan påverka behovet av eller tillgängligheten till grundläggande
betaltjänster. I rapporten görs även en analys av om utvecklingen bidrar till
jämställdhet och om konsekvenserna blir olika för kvinnor och män.
Rapporten syftar till att ge en bild av kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor som kan vara värdefull kunskap i arbetet med att ge alla tillgång till
grundläggande betaltjänster och ska även kunna fungera som guide för
länsstyrelserna i hur de ska tolka sin regionala statistik gällande genus i
förhållande till grundläggande betaltjänster. Syftet är en kompetenshöjning
av och ett verktyg för länsstyrelsernas tjänstemän och andra personer som
arbetar med betaltjänstuppdraget.
Utvecklingen av grundläggande betaltjänster beskrivs översiktligt i
länsstyrelsernas rapport Bevakning av grundläggande betaltjänster 2014.
Utvecklingen går snabbt mot ett samhälle med färre bankkontor som
hanterar kontanter. Det blir allt längre avstånd till uttagsautomater och
likaså för insättning av dagskassor. Länsstyrelsernas gemensamma
bedömning 2014 är att tillgången till grundläggande betaltjänster inte
motsvarar samhällets behov, särskilt inte för de personer som är äldre,
funktionsnedsatta eller nyanlända samt boende i glesbygd.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 3
Områden där det finns skillnader mellan
kvinnor och män:
Befolkningen
Befolkningen koncentreras alltmer till storstäderna Stockholm, Göteborg och
Malmö. Det föds fler pojkar än flickor och i nästan alla åldrar upp till 60 år
finns det fler män än kvinnor. Sedan ökar andelen kvinnor snabbt på grund
av att de lever längre än männen. Befolkningen kommer att fortsätta att öka
i alla Sveriges kommuntyper utom i glesbygdskommunerna. Där ökar i
stället andelen äldre samtidigt som antalet invånare i arbetsför ålder
minskar. Ökningen i storstadsregionerna beror i stor utsträckning på en ökad
invandring till dessa län och en tillväxt av barn och barnfamiljer. Kvinnor
flyttar ifrån glesbygden i större utsträckning än män. Detsamma gäller för
tätortsnära landsbygd. Kvinnor är i allmänhet mer flyttningsbenägna än
män.
Avstånd till betalservice
Det är fler män än kvinnor som har längre till närmsta serviceställe för
betalningsförmedling. Det gäller såväl riket som samtliga län för avstånd 2
mil och längre. Kvinnor är i majoritet bland de som har närmre än 10 km till
närmsta betalningsställe. Detta speglar befolkningssammansättningen där
det finns fler män bofasta i glesbygd och fler kvinnor i tätortsområden.
Könsfördelningen varierar dock med åldern. I åldrarna över 80 år är det en
majoritet kvinnor även i glesbygd.
Företagande
Kvinnor driver företag i mycket högre grad i stadsregioner än i landsbygdsregioner. Mäns företag har högre överlevnad utanför tätort medan kvinnors
har högre överlevnadsgrad i tätort. Kvinnors företag får betydligt mindre del
av ekonomiskt företagsstöd än mäns företag. Stödet till kommersiell service i
glesbygd är ett av de få företagsstöd som är relativt jämnt fördelat mellan
kvinnor och män. Kvinnor delar oftare ledningen av företaget inom familjen.
Kombinatörer är vanliga i glesbygd och landsbygd och inom de gröna
näringarna. Mer än hälften av kvinnors företag är singelföretag medan det
vanligaste för män är 1-9 anställda. Företagandet är svårare för kvinnor än
4 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
för män på landsbygden bland annat beroende på branschstruktur och
avsaknad av internetuppkoppling/bredband.
Branscherna skiljer sig mellan tätorter och glesbygd. Kvinnors företag finns i
hög utsträckning inom vård och omsorg, personliga tjänster, turism, handel,
ekonomi medan mäns företag dominerar inom branscher som bygg, transport,
industri, jord-och skogsbruk.
Turism
Sysselsättningen inom turism har ökat med 32 procent sedan 2000 vilket ska
jämföras med Sveriges totala sysselsättning som under motsvarande period
ökat med 9 procent. En stor mängd kvinnor är sysselsatta inom turism, som
anställda eller som företagare inom hotell, restaurang, handel, camping,
vandrarhem, stugbyar, lanthandel, med mera. Det gäller både i stad och på
landsbygd. Det är en kontantintensiv verksamhet. När det gäller företagande
inom besöksnäringen i vid bemärkelse 2012 fanns 97 000 företag som drevs
av män jämfört med 56 000 företag som drevs av kvinnor.
Utbildning, arbete, lön och pension
Kvinnor är högre utbildade än män både i stad och på landsbygd.
Arbetslösheten är högre bland lågt utbildade personer än bland de högre
utbildade. Samtidigt kan arbetsmarknaden för högt utbildade personer vara
begränsad på landsbygden. Pojkar har generellt lägre betyg än flickor.
Andelen pojkar som saknar behörighet för gymnasiestudier är högre än för
flickor. Utbildningsnivån har ett starkt samband med arbetslösheten i städer,
men ett svagt samband på landsbygd. Utbildningsnivån för utrikes födda
följer samma mönster men där är skillnaderna mellan stad och land inte lika
stora.
Lönegapet mellan kvinnor och män var 2004 runt 18 procent. Av dessa kunde
8 procent inte förklaras genom skillnader i ålder, utbildningsnivå, yrkes-,
sektor- och näringsgrenstillhörighet, företagsstorlek, geografisk lokalisering
och tjänstgöringsomfattning. Inom flera yrkeskategorier skiljer månadslönerna mellan kvinnor och män med flera tusen kronor. Kvinnor tjänar i
genomsnitt 2,6 miljoner mindre än män över livet.
Detta leder också till lägre pensioner för kvinnor. Kvinnor hade i genomsnitt
66 procent av mäns pension år 2012. Kvinnor har således, särskilt när de blir
äldre, mindre ekonomiska resurser än män vilket kan påverka
tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. I glesbygd utgör äldre
kvinnor en stor del av befolkningen.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 5
Ideellt arbete
Nästan 80 procent av alla vuxna svenskar är medlem i minst en förening och
omkring 50 procent av svenskarna utför frivilligt arbete inom någon ideell
organisation. Det är vanligt med ideella föreningar på landsbygden, vanligare
än i städerna. Män och kvinnor är nästan lika väl representerade som
kassörer i föreningar. Männen dominerar dock i större tätortskommuner
medan kvinnor dominerar i vissa glesbygdskommuner. Föreningslivet är
precis som övriga samhället påverkat av könsnormer.
Förutom det organiserade föreningsarbetet utför många människor ett ideellt
arbete för familjen, barn, äldre eller sjuka anhöriga, vänner eller grannar.
Nästan var fjärde person i Sverige över 55 år hjälper äldre, sjuka eller
personer med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. Denna hjälp
kan även inkludera grundläggande betaltjänster. Det är i högre grad kvinnor
än män som vårdar nära anhöriga. Nära 70 procent av omsorgen om
hemmaboende äldre utfördes av kvinnor.
Resmönster
Män reser längre och mer med bil än vad kvinnor gör. Kvinnor har körkort
och tillgång till bil i mindre utsträckning än män. Kvinnor reser mer med
kollektivtrafiken och gör fler inköps- och serviceresor. Kvinnor anpassar i
betydligt större utsträckning än män sina färdvägar på grund av upplevd
otrygghet. Kvinnor gör i snitt kortare resor, och män i snitt längre resor.
Skillnaderna i resmönster inom könen är stora och skiljer mycket beroende
på ålder, inkomst, utbildning etc. Eftersom män gör en större andel av sina
resor med bil, som vanligen är snabbare än kollektivtrafik som kvinnor
använder i högre utsträckning, så är skillnaden i restid per resa däremot
liten mellan könen. Att män gör en större andel av sina resor med bil än vad
kvinnor gör gäller oavsett fas i livet, hushållstyp, inkomstläge, förvärvsgrad,
biltillgång, och reseärende. Kvinnor gör genomgående närmare dubbelt så
många hämta/lämna barn-resor som män.
Befolkningen på landsbygden kör mer bil och har fler bilar än de som bor i
städerna. På landsbygden åker man färre men längre resor när man åker
kollektivt.
Skillnaderna i resmönster mellan kvinnor och män hänger samman med
vardagslivet.
6 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Föräldraskap
Jämställdhet avseende hemarbete och förvärvsarbete minskar tydligt vid
familjebildning. Löneutvecklingen och nedlagd tid på hemarbetet fördelas
någorlunda jämställt tills män och kvinnor får barn. Kvinnor tar en större del
av ansvaret för hem och familj vid familjebildning. Kvinnors betalda
arbetstid minskar med ökat antal barn och minskad ålder på det yngsta
barnet. Så är inte fallet för männen. Nio av tio som tar deltidsföräldraledighet, det vill säga går ner i arbetstid för att vara hemma med
barn, är kvinnor. Tre fjärdedelar av föräldradagarna tas ut av kvinnor och en
fjärdedel av män. Pappor jobbar mer än andra män. Jämförs pappor med
män som inte bor med barn så visar det sig att andelen som arbetar heltid är
89 procent för de utan barn, men 93 procent för papporna för Sverige som
helhet.
Mammor arbetar alltså deltid i större utsträckning än andra kvinnor, men
för papporna är det tvärt om. Även om gapet mellan mammors och pappors
arbetstid minskat så skiljer det ännu ca tio timmar per vecka mellan deras
respektive arbetstid. Skillnaderna mellan kvinnor och män är påfallande
också i grupper utan småbarn, boende i lägenhet och med låg inkomst.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kvinnor tar mer ansvar för
hemarbetet och familj än män.
Den digitala agendan
61 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om
minst 100 Mbit/s 2014. De som saknar tillgång till internetuppkoppling bor
på landsbygden. Bristande tillgång till uppkoppling på landsbygd/glesbygd
kan vara ett särskilt hinder för kvinnors företagande och sysselsättning då
kvinnor i högre utsträckning än män finns inom kontorsområdet med
bokföring och företagstjänster som kräver internetuppkoppling/bredband.
Förutom tillgång till internetuppkoppling behövs också ekonomisk kapacitet
att kunna koppla in sig och att skaffa rätt utrustning. Även kunskaper som
gör att man kan utnyttja den nya tekniken krävs. Det finns flera grupper
som har svårare för detta, bland annat äldre över 80 år som kanske har
ekonomisk kapacitet men som brister i kunskaper och motivation. Av de
äldre är kvinnor en större grupp och en fattigare grupp då pensionerna för
kvinnor är lägre än mäns till följd av tidigare lägre inkomster. Detta kan leda
till att äldre kvinnor inte har råd att ansluta sig. I gruppen pensionärer är
det 18 procent som aldrig använt internet. Användning av internet för att
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 7
göra bankärenden förekommer i de flesta åldersgrupper och i stor
utsträckning, runt 80 procent för både kvinnor och män.
Trygghet
Det finns stora skillnader i upplevelsen av trygghet mellan kvinnor och män.
Kvinnor uppger betydligt oftare än män att de känner sig otrygga. Trots att
män löper mer än dubbelt så stor risk att utsättas för misshandel, är kvinnor
mer än dubbelt så ofta oroliga för att utsättas för det. Det är ofta äldre
kvinnor som upplever otrygghet i vardagen. Oron att utsättas för våld blir
därmed en begränsande faktor i kvinnors vardag. Det är dock ingen större
skillnad i antalet personrån mellan kvinnor och män. Vanligast är personrån
bland unga, som lägst i gruppen medelålders och något högre för äldre.
Konsumtionsmönster
Kvinnors och mäns konsumtion ser olika ut. Statistik för OECD-länderna
visar på följande skillnader i mäns och kvinnors konsumtion: kvinnor gör mer
än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet, köper oftare billigare
basvaror som mat, kläder och hushållsartiklar, och shoppar mer. Män
använder mer än 80 procent av hushållets inkomster, köper oftare dyrare
kapitalvaror som till exempel bilar och elektronik, de reser mer och flyger
oftare.
8 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Grupper med sämre tillgänglighet till
betaltjänster
Vissa grupper har sämre tillgänglighet till betaltjänster. Dit hör äldre
personer, personer med funktionsnedsättning samt olika grupper som hjälper
dessa personer. Andra grupper med sämre tillgång till betaltjänster är
nyanlända och personer som saknar bankkonto. Alla dessa grupper består av
kvinnor och män, eller pojkar och flickor, med olika livsvillkor.
Det allt längre avståndet till banker med kontantuttag/insättning får större
konsekvenser för äldre kvinnor i glesbygd än för äldre män. Dels finns det
fler äldre kvinnor över 80 år i glesbygd och dels saknar äldre kvinnor körkort
i högre grad än äldre män.
Problem med hantering av kontanter och hjälp med betaltjänster till äldre
som har hemtjänst eller annan omsorg drabbar också främst kvinnor,
eftersom kvinnor är i majoritet bland omsorgspersonal och anhöriga som
hjälper äldre med betaltjänster.
Det krävs fortsatta fördjupade studier för att se hur konsekvenserna av
bristande betaltjänster drabbar kvinnor och män i gruppen
funktionsnedsatta.
Bland nyanlända liksom bland ensamkommande flyktingbarn är oftast män i
majoritet medan det är en övervikt av kvinnor bland anhöriginvandrare. Där
finns också grupper av kvinnor med låg utbildning som inte har internetkompetens. Det kan därför antas finnas större problem med betaltjänster för
kvinnor än för män i denna grupp.
Barns förhållande till kontanter och grundläggande betaltjänster behöver
analyseras mer. Flickor har enligt Konsumentverkets undersökningar lägre
veckopeng än pojkar. Mätt i pengar konsumerar pojkar mer än flickor, och
även bland barn finns det skillnader i vad som konsumeras.
Barn är en grupp som i hög utsträckning använder kontanter eftersom de
inte kan få tillgång till bankkort innan de nått en viss ålder. Bankerna har
olika åldersgränser för kortinnehav. För att få tillgång till tjänsten Swish,
som är en mobil betaltjänst som gör det enkelt att skicka och ta emot pengar
till och från andra privatpersoner via mobilnumret, finns olika krav. Man
kan ta betalningar emot via Swish, oavsett vilken typ av mobil man har. Det
räcker att man ansluter sitt mobilnummer till ett bankkonto som är kopplat
till en Internetbank. För att kunna skicka betalningar via Swish behöver
man ha en smarttelefon med Swish-appen och Mobilt BankID.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 9
Genuskonsekvensanalys
Bidrar utvecklingen av grundläggande betaltjänster till att kvinnor och män
får samma makt och inflytande över samhället och sina egna liv? I analysen
görs en genomgång av utvecklingen av grundläggande betaltjänster i
förhållande till de nationella jämställdhetspolitiska målen samt till
konsekvenser för kvinnor och män i de olika grupperna.
Sammanfattningsvis konstateras att utvecklingen inte leder till ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män i berörda grupper när det gäller makt
och inflytande. Utvecklingen leder inte heller till ökad ekonomisk
jämställdhet för kvinnor och män i berörda grupper. Män är de som drabbas
mest av bristande betalservice på landsbygden då de är i majoritet bland de
bofasta i glesbygd. Äldre kvinnor i glesbygd är emellertid särskilt utsatta för
utvecklingen med längre avstånd och färre bankkontor med uttagsmöjligheter då de har sämre tillgång till körkort och bil. Bristande tillgång till
grundläggande betaltjänster drabbar småföretagandet inom besöksnäring
och personliga tjänster med mycket kontanthantering. Inom dessa branscher
finns kvinnors företag i högre utsträckning än mäns. Kvinnors företagande är
lägre än mäns och särskilt på landsbygden. Det finns således en risk att
utvecklingen kan hämma tillväxten av kvinnors företagande på landsbygden.
Utvecklingen leder inte heller till en jämnare fördelning av arbetet med hem
och omsorg. Fler kvinnor än män ger vård och omsorg åt barn och nära
anhöriga. Inom hemtjänsten är en stor andel anställda kvinnor och en stor
andel av de äldre över 80 år är kvinnor. Kvinnor flyttar i högre utsträckning
än män till tätorter där det finns grundläggande service inklusive banker.
Genuskontraktsstudierna tyder på att detta i viss mån också kombineras
med ett större uttag av pappaledighet i de moderna kontrakten. Möjligen kan
bristande tillgänglighet till betaltjänster på landsbygden bidra till en ökad
inflyttning till tätorter med mer moderna genuskontrakt. Detta behöver
undersökas vidare.
I utvecklingen mot färre och längre avstånd till bankkontor är
otrygghetsfrågor en viktig komponent. Kvinnor generellt och särskilt äldre
kvinnor känner sig mer otrygga än män. När det gäller att hantera dagskassor (som ofta blir vecko-eller månadskassor och kan uppgå till stora
belopp) känner sig både män och kvinnor otrygga. Dels tar det tid från
arbetet att åka iväg en hel dag för att deponera pengar, dels finns en risk för
rånöverfall. Risken för rån är också stor om pengarna ska förvaras hemma.
Utvecklingen leder inte heller till att målet om kroppslig integritet kan
uppnås.
10 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Definition av genuskonsekvensanalys
Genuskonsekvensanalys (Gender Impact Assessment) betyder att jämföra
och mäta, i förhållande till könsrelevanta kriterier, den nuvarande
situationen och den förväntade utvecklingen framöver (till följd av den
föreslagna åtgärden). Vilka konsekvenser får utvecklingen för kvinnor
respektive för män? Metoden används framförallt i offentliga utredningar
eller offentligt beslutsfattande.
Med genus avses det sociala könet, de förväntningar, normer och värderingar
som påverkar kvinnors och mäns beteenden så att könsskillnader uppstår.
En genusanalys förklarar varför skillnader mellan kvinnor och män uppstår.
Genus bygger på maktstrukturer som håller isär kvinnor och män vertikalt
och horisontellt. Män är oftast överordnade och kvinnor underordnade. Den
manliga normen gör att mäns beteenden är primära, det vi utgår ifrån som
normalt, medan kvinnors är sekundära eller avvikande.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 11
Uppdraget
Länsstyrelsen i Dalarnas län har uppdragit åt Gunilla Sterner, Engårdens,
att göra en genuskonsekvensanalys av området grundläggande betaltjänster.
Analysen ska resultera i en rapport på beskrivna områden och förhållanden
där kvinnors och mäns olika generella levnadsmönster har betydelse för vilka
behov de har av betaltjänster och vilka förutsättningar de har att ta del av
olika lösningar för betaltjänster i sin vardag. Rapporten ska underlätta
länsstyrelsernas fortsatta arbete med att tillgängliggöra grundläggande
betaltjänstlösningar på likvärdiga villkor för både kvinnor och män.
Rapporten innehåller även en checklista, som ska kunna fungera som guide
för alla länsstyrelser i hur de ska tolka sin egen statistik gällande genus/kön i
förhållande till grundläggande betaltjänster.
Syftet är en kompetenshöjning av och ett verktyg för länsstyrelsernas
processledare och kontaktpersoner som arbetar med betaltjänstuppdraget.
Målgruppen är främst länsstyrelsens personal men även kommuner,
regionförbund och andra som arbetar med frågor om grundläggande
betaltjänster kan ha nytta av rapporten.
Utvecklingen av grundläggande betaltjänster beskrivs översiktligt i
länsstyrelsernas rapport Bevakning av grundläggande betaltjänster 2014.
Utvecklingen går snabbt mot ett samhälle med färre bankkontor som
hanterar kontanter. Det blir allt längre avstånd till uttagsautomater och
möjlighet till insättning av dagskassor. För företagare och föreningar innebär
detta merkostnader för nya betalsystem i digital form vilket vidare
förutsätter möjlighet till uppkoppling via bredband eller mobilnät. Sådan
mobil täckning eller tillgång till bredband finns inte överallt. För glesbygder
finns generella svårigheter och vid attraktiva turistorter kan också tillfällig
överbelastning slå ut nätet. Vidare har vissa grupper i samhället som äldre,
nyanlända, funktionsnedsatta och barn särskilda svårigheter att hantera
befintliga system. Utvecklingen går snabbt och styrs främst av marknadskrafterna.
Vilka konsekvenser får denna utveckling för kvinnor respektive för män i
olika grupper, åldrar, geografiska områden, sysselsättningar och branscher?
Vilka levnadsvillkor påverkar särskilt kvinnors och mäns möjligheter att
forma samhället och sina egna liv i den utveckling som nu pågår? Vad kan
och bör samhället i form av länsstyrelser/regionförbund/kommuner och övriga
aktörer göra för att minska olägenheterna och se till att alla kvinnor och män
har samma möjligheter att leva och arbeta på landsbygden. Kan den digitala
agendan omfatta alla områden och alla grupper?
12 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Denna rapport innehåller en genuskonsekvensanalys av utvecklingen inom
grundläggande betaltjänster på uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarna.
Rapporten har tagits fram av konsult Gunilla Sterner, tidigare
jämställdhetssakkunnig vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Hon har även
skrivit rapporten i exemplet gällande skärgården i Stockholms län.
Författaren står för innehåll och slutsatser i rapporten. Arbetet har skett i
samverkan med en referensgrupp som bestått av företrädare för
Länsstyrelsen i Örebro, Stockholm, Kustlänsgruppen (Kalmar, Blekinge,
Gotland, Södermanland), och Länsstyrelsen i Dalarna. Rapporten är
resultatet av ett delprojekt under ett större stödprojekt.
I slutet av rapporten följer en checklista för fördjupad
jämställdhetsintegrerad regional analys. Den kan användas som guide när
det gäller fortsatta kartläggningar eller förslag till kompensatoriska åtgärder
rörande grundläggande betaltjänster.
Sist i rapporten följer ett exempel på en regional genuskonsekvensanalys från
skärgården i Stockholms län. Ett annat exempel är de studier av lokala
genuskontrakt som tagits fram för kommuner i Dalarna och som kan
kombineras med andra data med bäring på betaltjänster.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 13
Utvecklingen av grundläggande betaltjänster
Användningen av elektroniska betalningssätt ökar för varje år och sedan
många år är betalningsförmedling via internet och autogiro de vanligaste
sätten att betala räkningar. Den ökade användningen av olika typer av bankoch betalkort har minskat behovet av kontanter för inköp. Marknaden för
betaltjänster utvecklas snabbt och det kommer fler tjänster som alternativ
till kontantbetalning. Det går till exempel att använda mobiltelefonen för
betalning av allt fler varor och tjänster. E-handeln ökar för varje år.
Samtidigt avvecklar allt fler bankkontor all sin kontanthantering, och kunder
med behov av kontantuttag, betalningsförmedling eller dagskassehantering
hänvisas i stället till uttagsautomater, serviceboxar och andra sätt att
hantera detta.
Trots att behovet av kontanter har minskat finns det fortfarande människor
som behöver kontanter för att vardagen ska fungera. Många föredrar av olika
skäl fortfarande kontanter framför kort vid betalningar, och i vissa sammanhang och situationer krävs det fortfarande kontanter vid inköp och betalning.
Den som är i behov av kontanter kan förutom att använda en uttagsautomat,
avrunda inköpssumman uppåt vid kortbetalning när han eller hon handlar i
vissa butiker.
I vissa områden kan det dock vara långt till en uttagsautomat, ett serviceställe där det går att betala en räkning eller sätta in en dagskassa. Bristen på
kontanthanteringslösningar är därför fortfarande ett problem för både
småföretag och bofasta, framför allt i gles- och landsbygder där det är långt
till närmaste uttagsautomat eller bank. Behoven och förutsättningarna
skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan olika individer 1.
Riksdagen har beslutat att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande
betaltjänster till rimliga priser. 2 Med grundläggande betaltjänster avses i
detta sammanhang möjligheter att ta ut och sätta in kontanter, betala
räkningar samt kunna sätta in ett företags eller förenings dagskassa på
bankkonto. Statens ansvar omfattar de områden där marknaden inte
tillgodoser behovet av grundläggande betaltjänster. Då lagen om
grundläggande kassaservice avskaffades 2007 fick länsstyrelserna i uppdrag
att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar
samhällets behov. Förändringen trädde i kraft 2009. Från 2013 har
länsstyrelserna även haft i uppdrag att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser på de orter och i de områden där marknaden misslyckats med att
tillgodose behovet. Tidigare låg det ansvaret hos Post- och telestyrelsen.
Resultatet av bevakningen och stöd- och utvecklingsinsatser redovisas
årligen i en rapport till Näringsdepartementet.
1
2
Tillväxtanalys rapport 2013
Proposition 2006/07:55
14 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Det finns många olika typer av problem med utförandet av grundläggande
betaltjänster. Problemen varierar beroende på situation, men bottnar ofta i
samma grundorsaker:
 Bredbandstäckning och mobilnätstäckning är inte tillräckligt utbyggd
eller saknar tillräckligt med kapacitet i näten.
 Det geografiska avståndet till banker med kontanthantering växer för
varje år.
 Det är svårt att få lönsamhet i lösningar för föreningar som hanterar
dagskassor.
 Befintlig teknik på betaltjänstmarknaden brister ofta i användarvänlighet.
 Beteendeförändringar tar tid och kan inte tvingas fram utan kräver
att förändringar upplevs som förbättringar. Det finns personer som av
olika skäl står utanför det digitala samhället och därför inte har
tillgång till de digitala lösningarna. Det finns ett stort behov av
informations- och utbildningsinsatser kring förändringarna på
betaltjänstmarknaden och vad dessa innebär.
Länsstyrelsernas gemensamma bedömning 2014 är att tillgången till
grundläggande betaltjänster inte motsvarar samhällets behov, särskilt inte
för de personer som är äldre, funktionsnedsatta eller nyanlända samt boende
i glesbygd. Inte heller för de personer som tar på sig att hjälpa dem som
behöver stöd att utföra sina grundläggande betaltjänster. Under året har
även ett antal orter och områden i landet fått sämre tillgång till grundläggande betaltjänster än de hade under 2013. 3 Flera län rapporterar att den
försämrade tillgången till service redan har drabbat småföretagandet, särskilt inom service och besöksnäring. Området blir mindre attraktivt för
företagsetablering och inflyttning. Besöksnäringen minskar och utflyttningen
ökar. Utan service blir det ingen utveckling och därmed ingen tillväxt. Enligt
Tillväxtverkets företagarbarometer upplever till exempel hela 16 procent av
de jämtländska småföretagen tillgången till infrastruktur som ett stort
tillväxthinder. Detta är klart högre än rikssnittet. Grundläggande betaltjänster är en förutsättning för levande landsbygd. I Norrland är det
fjällvärlden och glesbygden som har det svårast. I Stockholms län ökar
turismen och cirka 80 procent av betalningarna sker med kort. Men näten
slås ut vid överbelastning vilket också gäller andra populära turistorter som
till exempel fjällen. Flera län nämner också trygghetsaspekterna, det är kostsamt och otryggt att fara lång väg med stora summor pengar och stå öppet
exponerad på kvällen vid en insättningsautomat, alternativt att förvara dem
hemma.
3
Länsstyrelsernas årsrapport 2014, bevakning av grundläggande betaltjänster
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 15
Skillnader mellan kvinnor och män inom olika
områden
Detta avsnitt lyfter fram områden där skillnader i kvinnors och mäns
livsvillkor kan påverka behovet av eller tillgängligheten till grundläggande
betaltjänster, alternativt där konsekvenserna av den nuvarande utvecklingen
kan få olika effekter för kvinnor respektive män. Avsnittet syftar till att ge
en bild av kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor som kan vara värdefull
kunskap i arbetet med att ge alla tillgång till grundläggande betaltjänster.
Befolkning
Sveriges befolkning bestod den 31 december 2014 av 9, 7 miljoner personer.
Det föds fler pojkar än flickor och i nästan alla åldrar upp till 60 års ålder
finns det fler män än kvinnor. Sedan ökar andelen kvinnor snabbt på grund
av att de lever längre än männen. Befolkningen koncentreras alltmer till
storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan idag bor 1,7 miljoner
människor i de kommunerna och antalet beräknas öka med 37 procent under
de närmaste 40 åren. I glesbygdskommunerna väntas däremot folkmängden
minska med 10 procent, vilket påverkar den så kallade försörjningskvoten.
SCB:s befolkningsprognoser(baserade på SKLs indelning) tyder på att
befolkningen kommer att fortsätta att öka i alla Sveriges kommuntyper utom
i glesbygdskommunerna. Där ökar i stället andelen äldre samtidigt som
antalet invånare i arbetsför ålder minskar.
Ökningen i storstadsregionerna beror i stor utsträckning på en ökad
invandring till dessa län och en tillväxt av barn och barnfamiljer. Drygt
hälften av folkökningen är ett invandringsöverskott. En tredjedel består i ett
födelseöverskott. En tiondel är en följd av inrikes flyttningsöverskott, alltså
nettoförändringen till följd av flyttning mellan länen.
I stora drag kan de dominerande flyttströmmarna beskrivas på följande sätt.
I åldrarna 19 till 23 år flyttar många ungdomar till en universitets- eller
högskoleort för att studera. I åldrarna 24 till 28 år går flyttströmmen från
universitets- och högskoleorten till storstäderna och i åldrarna strax över 30
år flyttar barnfamiljer från storstäderna till förortskommunerna. I övriga
åldrar är flyttströmmarna så pass små att de inte påverkar befolkningsutvecklingen i någon större utsträckning. 4
4
SOU 2015:35 sid 36
16 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Det pågår flyttströmmar även utanför storstadsområdena. Av exemplet från
Dalarna med genuskontrakt framgår att kvinnor flyttar till orter med
utbildningsmöjligheter, barnomsorg och bredare arbetsmarknad medan män
i högre grad flyttar till orter med mer traditionell arbetsmarknad för män.
Kvinnorna är i regel högre utbildade än män. 5
Glesbygden har haft en ständigt minskande befolkning under hela perioden
1990–2002. Den negativa trenden för den tätortsnära landsbygden bröts
emellertid under åren 2001 och 2002 då befolkningen ökade något. Kvinnor
flyttar ifrån glesbygden i större utsträckning än män. Detsamma gäller för
tätortsnära landsbygd. Det är dessutom så att kvinnor flyttar till glesbygd
och tätortsnära landsbygd, vilket visar att kvinnor i allmänhet är mer
flyttningsbenägna än män i Sverige. 6
Könsuppdelad statistik från Tillväxtanalys på tillgänglighet till betalningsförmedlingsställe 7 2014 visar att det är fler män än kvinnor som har längre
till närmsta serviceställe för betalningsförmedling. Det gäller såväl riket som
samtliga län för avstånd 2 mil och längre.
Kvinnor är i majoritet bland de som har närmre än 10 km till närmsta
betalningsställe.
Detta torde spegla befolkningssammansättningen där det finns fler män
bofasta i glesbygd och fler kvinnor i tätortsområden. 8Statistik från
Glesbygdsverket 2008 visar att det bor en majoritet män i glesbygd och
tätortsnära landsbygd medan kvinnor utgör en majoritet av befolkningen i
tätorter. 9 SCBs befolkningsstatistik för 2014 visar samma mönster,
En studie från Stockholms län 2013 visar också att män är i majoritet bland
bofasta på öar utan landförbindelse i länet.
I glesbygd 10 finns som ovan nämnts något fler män än kvinnor boende.
Könsfördelningen varierar dock med åldern.
Genuskontrakt i södra och mellersta Dalarna stiftelsen Minerva 2013,
genuskontrakt i W7 län-Uppsala consult & researching 2011
6 SOU 2004:39 Det går långsamt fram-jämställdhet inom jord-och skogsbrukssektorn
7 Serviceställen för betalningsförmedling avser bankkassa och tjänst mot bankkonto.
8 Bilaga1 Tillväxtanalys 2014 avstånd till närmsta ställe för betalningsförmedling
könsuppdelat
9 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-och landsbygd Tillväxtanalys
2009:59
10 En problematik då man söker könsuppdelad statistik på glesbygd är den mängd
olika definitioner som finns. Dels finns Jordbruksverkets definition i Allt om landet
delas Sveriges kommuner in i fyra olika regiontyper: storstadsområden,
stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Sveriges Kommuner och landsting har
en annan indelning med glesbygdskommuner och kommuner i glest befolkade
regioner. Tillväxtanalys har ytterligare indelningar utifrån avstånd till service.
5
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 17
En köns-och åldersuppdelad befolkningspyramid för glesbygd från 2008 visar
att upp till 20 år finns lika många av båda könen. I åldrarna 20-29 år
minskar befolkningen kraftigt och det finns en övervikt av män. I åldersgruppen 30-39 år som är något större är könsfördelningen jämn. I
åldersgrupperna 40-69 år som är de största är männen i majoritet. I
åldersgruppen 70-79 år finns lika många män som kvinnor och i åldrarna
över 80 år finns mest kvinnor. 11 Liknande ålderspyramider går att ta fram för
glesbygder i de olika länen med hjälp av SCBs befolkningsstatistik.
Företagande
Företag som drivs av kvinnor respektive av män:
Regiontyp
Operativ
Operativ
Totalt
företagsledare företagsledare antal
är man
är kvinna
företag
Region okänd
34834
30301
65135
Mellanregioner
113898
35770
149668
Utpräglade
landsbygdsregioner
56804
17663
74467
Utpräglade
stadsregioner
174358
68198
242556
Alla regioner
379894
151932
531826
Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik RAMS 2014
Glesbygdsverket grupperade tidigare Sveriges 290 kommuner i 22
glesbygdskommuner, 156 tätortsnära landsbygdskommuner och 112
tätortskommuner. Ytterligare ett sätt att indela är att titta på FAregioner
(funktionella arbetsmarknadsregioner). I denna rapport används de olika
definitionerna omväxlande.
Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-och landsbygd Tillväxtanalys
2009:59 sid 27
11
18 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Kvinnor driver företag i mycket högre grad i stadsregioner (28 %) än i
landsbygdsregioner (24%). Företagandet är svårare för kvinnor än för män på
landsbygden bland annat beroende på branschstruktur och avsaknad av
internetuppkoppling. Mäns företag har högre överlevnad utanför tätort
medan kvinnors har högre överlevnadsgrad i tätort. Branscherna skiljer sig
mellan tätorter och glesbygd. 12 Kvinnors företag får också betydligt mindre
del av ekonomiskt företagsstöd än mäns företag.
I nov 2014 fanns 1,2 miljoner företag varav 1 miljon hade upp till 4 anställda.
Drygt 600 tusen företag var enskild firma (fysiska personer). Mer än vart
fjärde företag i Sverige drivs idag av en kvinna (29 % kvinnor jämfört med 71
% män) 13. Kvinnor står för drygt 30 procent av nyföretagandet varje år.
Fördelat efter kön startades 34 procent av de nya företagen 2013 av kvinnor.
Sett till enskilda branschgrupper isolerat fanns de högsta andelarna företag
startade av kvinnor inom andra serviceföretag och personliga tjänster samt
vård och omsorg, med andelar på 74 respektive 57 procent. 14
Sett över tid har antalet företag som drivs av kvinnor ökat stadigt. Viljan att
växa är större i företag som leds av kvinnor. När det gäller småföretag som
leds av kvinnor skulle 72 procent av företagen vilja växa om det fanns
möjlighet. Motsvarande siffra för småföretag som leds av män är 67
procent. 15 Inom branscherna hotell/restaurang och handel, där andelen
företag med anställda är stor, finns en positiv tillväxtvilja. Inom vård och
omsorg och juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, där majoriteten av
företagen är soloföretag, är viljan att växa i omsättning och antal anställda
som lägst. Andelen företag som drivs av kvinnor som vill växa genom att
anställa är högst i Norrbottens län (52 procent). Även i Jämtlands och i
Jönköpings län är andelen hög (49 respektive 47 procent). I sydvästra Sverige
och Västernorrlands län är andelen företag som drivs av kvinnor som vill
växa genom att anställa, lägre och i Blekinge län är andelen mindre än en
tredjedel (28 procent). 16
Kvinnor och män startar företag inom olika branscher med olika förutsättningar och spelregler. Liksom arbetsmarknaden och sysselsättningen
fördelad på yrken är könssegregerad så är även näringslivet och
företagandet. Inom tjänstesektorn driver kvinnor mer än en fjärdedel (28
procent) av företagen medan endast 6 procent av företagen inom industrisektorn drivs av kvinnor. Kultur, nöje, fritid och annan service samt vård och
omsorg är andelen företag som drivs av kvinnor i majoritet. Inom utbildning
Rapport 2012:19 länsstyrelsen i Stockholms län Heroiska män och pålästa kvinnor
Tillväxtverket RAMS 2012
14 Tillväxtanalys 2015
15 Kvinnors o mäns företag i Sverige och länen 2006-2012 Tillväxtverket RAMS
16 Kvinnors och mäns företagande 2012 Tillväxtverket
12
13
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 19
är fördelningen relativt jämn mellan kvinnor och män som driver företag. I
övriga branscher är andelen företag som drivs av män högre.
Flest företag som drivs av kvinnor återfinns inom juridik, ekonomi,
vetenskap, teknik och kultur, nöje, fritid, annan service och handel. Nästan
två tredjedelar av alla företag som drivs av kvinnor återfinns inom dessa tre
branscher. 17
Något fler än hälften (55 procent) av företagen som drivs av kvinnor är
soloföretag (0 anställda). Bland företag som drivs av män är företag med 1–9
anställda vanligast (48 procent).
Av företag som drivs av kvinnor är hälften enskilda firmor (enskild
näringsidkare, 49 procent). Bland företag som drivs av män är det
aktiebolagsformen som är vanligast. Tidigare undersökningar har visat att
storleken på företaget är nära kopplat till branschtillhörighet.
Vart tionde företag startas gemensamt av en kvinna och man. Kvinnor delar
oftare ledningen av företaget inom familjen. Knappt två tredjedelar av
företagen leds av en ensam företagsledare (65 procent). I företag med
gemensam ledning är det 19 procent av kvinnorna som leder företaget
tillsammans med make/maka/sambo, motsvarande andel för männen är 15
procent. Män som delar ledningen av företaget gör det oftare med någon
utanför familjen (21 procent av männen och 15 procent av kvinnorna).
En av fyra driver företaget på deltid. Knappt en fjärdedel av företagarna har
en annan sysselsättning utöver att leda sitt företag och är därmed så kallade
kombinatörer. Andelen som har en annan sysselsättning är relativt lika för
kvinnor och män (25 procent av kvinnorna och 23 procent av männen). En
större andel av de tillfrågade kvinnorna har en heltids- eller
deltidsanställning vid sidan av att driva företaget, i jämförelse med männen.
18 procent av kvinnorna som driver företag har en heltids- eller
deltidsanställning, jämfört med 12 procent av männen. En större andel av
männen som har en annan sysselsättning är verksamma som företagsledare i
andra företag, jämfört med kvinnorna (9 procent av männen och 4 procent av
kvinnorna). 18
17
18
Kvinnors och mäns företagande 2012 Tillväxtverket
Kvinnors och mäns företagande 2012 Tillväxtverket
20 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Landsbygd/glesbygd
Kombinatörer är vanliga i glesbygd och landsbygd och inom de gröna
näringarna. Om det inte finns så mycket anställningar att välja på får man
pussla ihop olika försörjningslösningar. Lantbruk och turism är säsongsbetonade arbeten. Av privat ägd mark i Sverige äger kvinnor 11 procent
medan män äger 36 procent. 19 Kvinnor i jordbruk har historiskt varit
underordnade mannen och utfört ett osynligt och oavlönat arbete på gården.
Arbetsdelningen inom jordbruket har varit strängt uppdelat och kodat på
kön. Exempelvis var hästar tidigare manligt kodade medan kor var kvinnans
domän. Med den tekniska utvecklingen vände denna könsmärkning och idag
är mjölkgårdar en manligt kodad verksamhet medan hästföretagande är
kvinnligt kodat. Kombinationsverksamhet är en möjlighet på landsbygden
Många jordbruksföretag sysslar med kombinationsverksamhet. De vanligaste
verksamheterna är entreprenad, turism och gårdsförädling. Till exempel så
arbetar 13 procent av jordbruksföretagarna på landsbygden med entreprenad
och 7 procent med turism 20. Här varierar arbetsdelningen mellan kvinna och
man beroende på region. ”Man kan organisera sig olika på familjenivå i de
olika länen. I intervjun med representanten från Gotland framkom det att
det var vanligt att det var mannen som arbetade heltid på gården medan
kvinnan ofta hade ett deltidsarbete som anställd. I Norrbotten gav man
uttryck för att det var tvärtom. Där drevs många av lantbruken av kvinnor
medan många män arbetar i gruvan.” 21
Företagsstöd
Tillväxtverket föreslår regeringen i den nationella strategin för företagsfrämjande på lika villkor att se över företagsstöden till kvinnor och män så
att ”Fördelningen minst motsvarar andelen företagare i företagsstocken.” 22
Idag uppgår kvinnors andel av stöd från landsbygdsprogrammet till endast 6
procent trots att deras andel av företagandet är minst det tredubbla. 23 Även
stöden inom regionalfonden och 1:1-anslagen går i väsentligt högre om-
SOU 2004:39 Det går långsamt fram-jämställdhet inom jord-och skogsbruk
Jordbruksverket Allt om landet
21 Caroline Wigren, Jämställdhet-företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 20072012
22 Öppna upp- nationell strategi för företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020
Tillväxtverket
23 Jordbruksverket, utbildning i jämställdhet 2015.Mellan 2007-2013 gick 6% av alla
stöd i landsbygdsprogrammet till kvinnor, 5% i garantifonden (gårdsstöd) och 7% i
landsbygdsfonden
19
20
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 21
fattning till mäns företagande än till kvinnors företagande. Fördelningen av
ekonomiskt stöd var en indikator som utredningen av jämställdhet inom jordoch skogsbrukssektorn föreslog redan 2004 . 24
Stödet till kommersiell service i glesbygd är ett av de få företagsstöd som är
relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Stödet går till investeringar i
lanthandel, bygdegårdar, båtar, gemensamhetsanläggningar och det finns
inte någon minimigräns. Det uppfattas som enkelt att söka och redovisa
jämfört med landsbygdsprogrammets stöd. Om stödet till kommersiell service
överförs till landsbygdsprogrammet finns en risk att detta får större
konsekvenser för kvinnor än för män genom att andelen stöd till kvinnor
minskar. I landsbygdsprogrammet finns minimigränser för hur höga belopp
som måste sökas och kvinnor söker i regel lägre belopp än män, och riskerar
därför att inte kunna söka.
Turismen
En stor mängd kvinnor är sysselsatta inom turism. Turismens exportvärde
uppgick till 105,7 miljarder kronor under 2013 och var därmed högre än till
exempel summan av livsmedelsexporten (53,4 mdkr) och järn- och
stålexporten (46,9 mdkr). Under 2013 var medeltalet sysselsatta med turism
173 000 personer. En ökning med 32 procent sedan 2000. Sveriges totala
sysselsättning har under motsvarande period ökat med 9 procent. När det
gäller företagande fanns 97 000 företag som drevs av män jämfört med 56 000
företag som drev av kvinnor inom besöksnäringen i vid bemärkelse 2012. 25
Utländsk konsumtion i Sverige har ökat mer än dubbelt så mycket som den
inhemska.
Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med 89
procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat
med 63 procent i löpande priser.
Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska
besökares konsumtion i Sverige, ökat med 160 procent, det vill säga mer än
dubbelt så mycket som den inhemska. 26 Sedan 2000 har de totala volymerna
på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 36 procent. Turismen har
stor effekt för hotell och restaurangbranscherna men även för varuhandel,
24 Det går långsamt framåt. Jämställdheten inom skogs- och jordbrukssektorn (SOU
2004:39
25
26
Isaac Karlsson näringsliv Tillväxtverket
Fakta om svensk turism 2013 Tillväxtverket
22 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
drivmedel och transport. Storstadslänen tillsammans med Dalarna och
Kalmar är de fem största turistlänen. Häften av alla turister kommer under
sommarmånaderna juni-augusti. Även om logiintäkterna i absoluta tal är
störst i storstadsregionerna så är turismens regionala betydelse, mätt i
logiintäkter per capita, högre både i Jämtland, på Gotland och i Dalarna.
Hotell, camping, vandrarhem och stugbyar, gästhamnar är betydelsefulla.
Gävleborg och Västernorrland har störst andel inhemsk turism.
Kvinnor finns i hög utsträckning inom turismbranschen, både som anställda
och företagare inom hotell, restaurang, handel, camping, vandrarhem,
stugbyar, lanthandel med mera. Det gäller både i stad och på landsbygd.
”Vi kan se att de intervjuade kvinnorna bland annat bidrar med att skapa
arbetstillfällen (ibland i form av säsongsanställningar) framför allt för
kvinnor, t.ex. på de intervjuade kvinnornas caféer, restauranger och i
butiker. Försäljning och marknadsföring stärks också genom att företagarna
hänvisar kunder till andra företagare i lokalsamhället. Kvinnorna skapar
dessutom försäljningskanaler/marknader för andra företagare – vilket bidrar
till att skapa och återskapa nätverk mellan företagare i bygden.
Turismföretagandet föreföll relativt strikt uppdelat och traditionellt mellan
man och kvinna på gårdarna, eftersom kvinnorna tog hand om
besöksverksamheten, inklusive städning, matlagning, omhändertagande av
gäster, ostproduktion mm. Männen utförde istället den jordbruksrelaterade
produktionen eller hade en anställning utanför gården.” 27
Utbildning, arbete, lön och pension
Kvinnor är högre utbildade än män både i stad och på landsbygd.
Arbetslösheten är högre bland lågt utbildade personer än bland de högre
utbildade. Samtidigt kan arbetsmarknaden för högt utbildade personer vara
begränsad på landsbygden. Många kvalificerade jobb finns bara på vissa
platser, vanligtvis koncentrerade i städer. Det är också där andelen
högutbildade personer är störst. Utbildningsnivån för utrikes födda följer
samma mönster men där är skillnaderna mellan stad och land inte lika stora.
Däremot finns stora skillnader mellan andelen högutbildade kvinnor och
män. Utbildningsnivån är betydligt högre bland kvinnor och det är särskilt
tydligt på landsbygden. 28
Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism - Genus i förändring på
svenska landsbygder?Nordregio
28 Allt om landet Jordbruksverket
27
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 23
En generell trend på arbetsmarknaden är att skillnaderna mellan stad och
land krymper. Detta syns inte bara i löneutvecklingen, utan även inom andra
områden, som till exempel antalet sjukdagar. Samtidigt finns det tydliga
skillnader mellan stad och land beträffande sambanden mellan olika
arbetsmarknadsområden. Till exempel har utbildningsnivån ett starkt
samband med arbetslösheten i städer, men ett svagt samband på landsbygd.
Där befolkningen har ökat har också antalet arbetsställen ökat och
sambandet är starkast på landsbygden. Det betyder att det ofta är de
landsbygdskommuner som haft en positiv förändring i befolkningsutveckling
som också har haft en positiv utveckling av arbetsställen. Arjeplog, Krokom
och Åre är de enda tre kommunerna på den glesa landsbygden som har haft
en positiv befolkningsutveckling och där antal arbetsställen har ökat mellan
2005 och 2010. 29
Lönegapet mellan kvinnor och män var 2004 runt 18 procent. Av dessa kunde
8 procent inte förklaras genom skillnader i ålder, utbildningsnivå, yrkes-,
sektor- och näringsgrens-tillhörighet, företagsstorlek, geografisk lokalisering
och tjänstgöringsomfattning. 30 Inom flera yrkeskategorier skiljer månadslönerna mellan kvinnor och män med flera tusen kronor. 31 Kvinnor tjänar i
genomsnitt 2,6 miljoner kronor mindre än män över livet. 32
Detta leder också till lägre pensioner för kvinnor. Ojämställda pensioner är
sedan länge ett känt problem. Orsaken till problemet är kvinnors och mäns
skilda livsinkomster som i sin tur främst beror på lägre löner inom kvinnodominerade branscher och kvinnors deltidsarbete. Kvinnor hade i genomsnitt
66 procent av mäns pension år 2012. Kvinnorna är också förlorarna i det nya
pensionssystemet. Ett utdrag ur Pensionsmyndighetens databas som SvD
Näringsliv låtit göra visar att majoriteten av kvinnorna får så låg allmän
pension att de vid en pensionering vid 65 år inte kommer över den högsta
garanterade ”fattigpensionen” – garantipension plus bostadstillägg. 45
procent av kvinnorna beräknas få garantipension i årskullen 1954 som är den
första i det nya systemet. 33
I Pensionsmyndighetens redovisning till regeringen utifrån uppdraget om
jämställdhetsintegrering 34 framgår att mottagarna av bostadstillägg i
huvudsak är ensamboende kvinnor över 65 år, könsfördelningen är 82
procent kvinnor och 18 procent män. Könsbalansen inom gruppen är högst
ojämn och därför är det också att betrakta som ett jämställdhetsproblem.
Allt om landet Jordbruksverket
Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige SCB 2004:2
31 På tal om kvinnor och män, Lathund för jämställdhet, SCB 2014 sid 72-73
32 http://www.saco.se/vara-fragor/lon-och-livslon/skillnader-i-livslon-mellan-kvinnoroch-man/
33 http://www.svd.se/naringsliv/pengar/pension/majoriteten-av-kvinnor-riskerarfattigpension_3702828.svd
34http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2015/04/PM-resultatredovis-JiM-2014pdf.pdf
29
30
24 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Kvinnor har således, särskilt när de blir äldre, mindre ekonomiska resurser
än män vilket kan påverka tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. I
glesbygd utgör äldre kvinnor en stor del av befolkningen.
Föreningslivet och ideellt arbete
Nästan 80 procent av alla vuxna svenskar är medlem i minst en förening och
omkring 50 procent av svenskarna utför frivilligt arbete inom någon ideell
organisation. De föreningstyper som samlar flest medlemmar är bland annat
fackliga organisationer, företagarorganisationer, idrottsföreningar,
friluftsföreningar och boendeföreningar. Den enskilt största organisationen
är Svenska kyrkan. Andelen som är medlem i minst en förening har sjunkit
under de senaste tio åren. 35
Det är vanligt med ideella föreningar på landsbygden, vanligare än i
städerna. I relation till befolkningen är föreningar vanligast på den glesa
landsbygden. De föreningar som lockar mest människor på landsbygden är
idrottsföreningar och intresseföreningar. Däremot är rid- och hästföreningar
vanligare i städerna. Antalet idrottsföreningar, rid- och hästföreningar och
intresseorganisationer har ökat både i städerna och på landsbygden sedan
2003. På landsbygden ökade till exempel olika rid- och hästföreningar med
nästan 50 procent mellan 2003 och 2010. 36
Flera stora program, till exempel Leader-programmet, vilar på att människor
i sin närmiljö tillsammans utvecklar idéer och aktiviteter. Det är ett synsätt
som var starkt i Sverige redan i början på 1980-talet när byarörelsen sköt
fart och när ”Hela Sverige Ska Leva” blev en nationell folkrörelse. Ett annat
skäl till att Sverige tidigt var med landsbygdsutveckling är den glesa
befolkningen som gjorde att det krävdes en egen aktivitet av medborgarna för
att upprätthålla olika typer av service. Välfärdsstatens sociala system med
socialförsäkringar och så vidare nådde hela landet och bidrog till en välfärd
på landsbygden, men organiserandet av vardagens funktioner blev något som
människor måste engagera sig själva i på småorter i och i glesbygden. 37
Regeringskansliet, Statsrådsberedningen (2013), Framtidskommissionens
slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds 2013:19. Kapitel 7 Utmaningar för
demokrati och jämställdhet. s. 211, http://www.regeringen.se/sb/d/16541/a/213306.
36 Allt om landet Jordbruksverket
37 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-och landsbygd Tillväxtanalys
2009/59
35
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 25
Winnet i Västra Götaland gjorde 2012 en studie av föreningslivet i tolv
kommuner som gett bidrag till ideella föreningar. Anledningen var att det
saknades könsuppdelad statistik om föreningslivet på kommunal nivå. I en
enkät frågades om könsfördelningen bland styrelse, funktionärer och
medlemmar. På jämställdhetskartan 38 2014 redovisas den ideella sektorn i
tjugofem kommuner i Västra Götaland, Skåne och Kronobergs län. Av denna
framgår att män och kvinnor är nästan lika väl representerade som kassörer
i föreningar, totalt 54 procent män och 46 procent kvinnor. Männen
dominerar i större tätortskommuner medan kvinnor dominerar i vissa
glesbygdskommuner.
Föreningslivet är precis som övriga samhället påverkat av könsnormer. I
vägföreningar och vissa idrottsföreningar är framförallt män engagerade
medan kvinnor överväger i föreningar som hemslöjd, hembygdsgårdar och
kulturella föreningar. I ett exempel från Skåne framgår att regionstyrelsen
för hyresgästföreningen domineras av äldre män medan medlemmarna till
mer än hälften består av yngre kvinnor. 39 Under de senaste årtiondena då
intensiteten i arbetslivet ökat anser många att det har blivit svårare att få
människor att avsätta tid för föreningsarbete men på landsbygd och glesbygd
är det fortfarande en nödvändighet för att klara av gemensamma
angelägenheter. Landsbygdsprogrammet har även bidragit till många projekt
i föreningsform och inte minst bredbandsutbyggnaden kräver att människor
går samman.
Förutom det organiserade föreningsarbetet utför många människor ett ideellt
arbete för familjen, barn, äldre eller sjuka anhöriga, vänner eller grannar.
Enligt uppskattningar från Äldrestatistiken/SCB hjälper nästan var fjärde
person i Sverige över 55 år äldre, sjuka eller personer med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. Denna hjälp kan även inkludera
grundläggande betaltjänster. Andra undersökningar visar att det i högre
grad är kvinnor än män som vårdar nära anhöriga. Nära 70 procent av
omsorgen om hemmaboende äldre utfördes av kvinnor. 40
Resemönster
Ett flertal resvaneundersökningar och transportpolitiska studier med kön
som analysfaktor i såväl Sverige som internationellt visar att det finns
skillnader mellan mäns och kvinnors resmönster idag. Skillnaderna i
http://www.jamstalldhetskarta.se/
http://www.hemhyra.se/skane/dominans-av-man-i-regionstyrelsen
40 Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser SOU
2005:66forskarrapporter sid 169
38
39
26 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
resmönster för män respektive kvinnor är stora och skiljer mycket beroende
på ålder, inkomst, utbildning etc. För kvinnor och män som grupp finns det
alltså konstaterade skillnader i resmönster, vad gäller när, hur, varför och
hur långt kvinnor och män reser. En kort sammanfattning av dessa
skillnader är att män reser längre och mer med bil än vad kvinnor gör.
Kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män.
Kvinnor reser mer med kollektivtrafiken och gör fler inköps- och serviceresor.
Kvinnor anpassar i betydligt större utsträckning än män sina färdvägar på
grund av upplevd otrygghet. Kvinnor gör i snitt kortare resor, och män i
snitt längre resor. Det gäller för samtliga ärendetyper och färdmedel.
Eftersom män gör en större andel av sina resor med bil, som vanligen är
snabbare än kollektivtrafik som kvinnor använder i högre utsträckning, så är
skillnaden i restid per resa däremot liten mellan könen. Att män gör en
större andel av sina resor med bil än vad kvinnor gör gäller oavsett fas i livet,
hushållstyp, inkomstläge, förvärvsgrad, biltillgång, och reseärende. 41
Kvinnor gör genomgående närmare dubbelt så många hämta/lämna barnresor som män. Dessa skillnader mellan män och kvinnor vad gäller
hämta/lämna-resor kan inte förklaras av skillnader mellan könen i
förvärvsgrad eller andelen som är föräldralediga. 42
Vilka är de bakomliggande orsakerna till dessa konstaterade skillnader i
resvanor mellan män och kvinnor som grupp betraktat? I forskningen har
flera förklaringar till de skillnader i resvanor som råder mellan könen
identifierats. 43
Skillnader i inkomst, utbildningsnivå eller yrkesstatus. När hänsyn
tas till inkomst minskar skillnaderna i reslängd mellan könen 44.
Skillnader i avstånd mellan hemmet och arbetsplatsen. Kvinnor
arbetar oftare deltid och bor oftare närmare arbetsplatsen 45. En möjlig
förklaring till kvinnors kortare arbetsresor är att traditionellt kvinnliga
arbetsplatser är geografiskt mer utspridda vilket gör det möjligt att finna ett
lämpligt arbete nära hemmet.
Skillnader i andel hemarbete och förvärvsarbete där kvinnor tar ett
större ansvar för barn och familj.
Transek (2006a), Mäns och kvinnors resande - vilka mönster kan ses i mäns och
kvinnors resande och vad beror dessa på?
42 Transek (2006a)
41
16 Eriksson, L. och Garvill, J (2003), Ett jämställt transportsystem; En
litteraturstudie, Eskilstuna 2007-10-15.
44 Finansdepartementet (2007). “Ökad jämställdhet – en förutsättning för tillväxt”.
Presentation av Anders Borg, Eskilstuna 2007-10-15
45 Eriksson, L. och Garvill, J (2003).
43
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 27
Skillnader i värderingar mellan män och kvinnor när det gäller
resmönster som inte kan förklaras av faktorer som inkomst,
utbildning, civilstånd etc. T ex värderar kvinnor trafiksäkerhet och miljö
generellt högre. 46
De olika sociala roller som kvinnor och män har. De sociala rollerna
kan delvis förklara kvinnornas kortare arbetsresor, men det är oklart om
könsrollerna påverkar kvinnor och mäns totala reslängd.
Det kan finnas kulturella förklaringar till skillnader i kvinnor och mäns
rörlighet. Resor uppfattas som ett manligt område, och er-farenheter av resor
utgör ett manligt identitetsprojekt. De bakom-liggande orsakerna till
skillnader i resmönster mellan män och kvinnor kan således sammanfattningsvis förklaras av skillnader i socioekonomiska förutsättningar, i
individuella värderingar, samt när det gäller hur hushållen fattar beslut om
resor som rör hushållet.
I sammanfattning utbildar sig kvinnor i högre grad än män, arbetar mer
deltid, tar ut mer föräldraledighet och har lägre lön än män. Förvärvsarbetande kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket, men kvinnor lägger
mer tid på obetalt arbete i hemmet medan män utför mer betalt arbete. I alla
åldrar är den sammanräknade förvärvs-inkomsten lägre för kvinnor än för
män. I de tio största yrkes-grupperna finns i landet 1,5 miljoner anställda och
i nio av dessa har män högre månadslön än kvinnor. Med beaktande av att
kvinnor och män inte har samma fördelning på yrke, utbildning, ålder,
arbetstid och sektor finns på nationell nivå en kvarstående löneskillnad kvinnornas lön är 94 procent av männens.
Skillnaderna i resmönster mellan kvinnor och män hänger samman med
vardagslivet.
Hur skiljer sig resvanorna mellan kvinnor och män i stad respektive
landsbygd?
Tillgång till infrastruktur anges inte som ett stort tillväxthinder av vare sig
män eller kvinnor i Tilläxtverkets rapport om företagandet 2012. Det skiljer
sig dock väsentligt i olika delar av landet. I Stockholms skärgård uppger både
SIKA (2007), RES 2005–2006. Den nationella resvaneundersökningen. SIKA
(2008), Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål. SOU (2001),
Jämställdhet, transporter och IT Eriksson, L. och Garvill, J (2003) Transek (2006a)
Transek (2006b), Jämställdhet vid val av transportmedel Vägverket (2005), Res jämt
- tankar kring ett jämställt transportsystem.
46
28 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
kvinnor och män vid intervjuer, att infra-strukturen är ett stort hinder för
företagandet, såväl den fysiska med resande (turlistor och transporter) som
den elektroniska(dålig internetuppkoppling och mobiltäckning).
Fler män än kvinnor har körkort. 2012 var det 3,2 miljoner män och 2,9
miljoner kvinnor som hade körkort av behörighet B. Befolkningen på
landsbygden kör mer bil och har fler bilar än de som bor i städerna. På
landsbygden gör man färre men längre resor när man åker kollektivt.
Föräldraskap
Jämställdhet avseende hemarbete och förvärvsarbete minskar tydligt vid
familjebildning. Löneutvecklingen och nedlagd tid på hemarbetet fördelas
någorlunda jämställt tills män och kvinnor får barn. Kvinnor tar en större del
av ansvaret för hem och familj vid familjebildning. Kvinnors betalda
arbetstid minskar med ökat antal barn och minskad ålder på det yngsta
barnet. Så är inte fallet för männen. Nio av tio som tar
deltidsföräldraledighet, det vill säga går ner i arbetstid för att vara hemma
med barn, är kvinnor. Tre fjärdedelar av föräldradagarna tas ut av kvinnor
och en fjärdedel av män. Pappor jobbar mer än andra män. Jämförs pappor
med män som inte bor med barn så visar det sig att andelen som arbetar
heltid är 89 procent för de utan barn, men 93 procent för papporna för
Sverige som helhet.
Mammor arbetar alltså deltid i större utsträckning än andra kvinnor, men
för papporna är det tvärt om. Även om gapet mellan mammors och pappors
arbetstid minskat så skiljer det ännu ca tio timmar per vecka mellan deras
respektive arbetstid. Skillnaderna mellan kvinnor och män är påfallande
också i grupper utan småbarn, boende i lägenhet och med låg inkomst.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kvinnor tar mer ansvar för
hemarbetet och familj. Detta har betydelse för mäns och kvinnors resvanor. 47
Den digitala agendan
Ett mål i ”EU 2020” är att 2020 bör 90 procent av befolkningen ha tillgång till
bredband med 100Mbits/s. Idag är så inte fallet. Brist på fungerande internetuppkoppling är ett allvarligt hot mot fungerande samhällsservice och
Rapport 2014:3 Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen 20142015 i Stockholms län
47
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 29
grundläggande betaltjänster vilket kraftigt försämrar villkoren för företagande på lands-och glesbygd. Kvinnor torde vara särskilt drabbade då de
ofta har hand om bokföringen för olika verksamheter, dels ofta arbetar eller
driver företag inom småskalig turism och handel med betalning i form av
korthantering.
Enligt den kartläggning av mobilnät som PTS har genomfört finns det
täckning för taltelefoni på ca 83 procent av landets yta, med antagandet att
mobiltelefonen hålls i handen eller mot huvudet. När det gäller bredbandstäckning med lite högre hastigheter (10 Mbit/s) så täcker 4G-näten tillsammans ca 60 procent av ytan, med samma antagande som ovan.
De snabbaste mobila bredbandsnäten (30 Mbit/s) har företrädesvis byggts ut
där folk bor och verkar och täcker ca 60 % av befolkningen, vilket motsvarar
ett par procent av landets yta. 48
Tilläggas bör att PTS kartläggning baseras på uppgifter från leverantörer av
mobilnät och bredbandsnät, och länsstyrelsernas (och allmänhetens)
erfarenheter är att dessa inte alltid stämmer överens med verkligheten.
Täckningen är sämre, näten är inte stabila, kapaciteten är inte vad som
utlovas. Vissa län (till exempel Dalarna och Kronoberg) har även gjort
undersökningar kring bland annat mobiltäckningen.
Idag har 9 av 10 svenskar tillgång till internetuppkoppling/bredband. De som
saknar tillgång bor på landsbygden. Regeringen har avsatt 3,25 miljarder
kronor i landsbygdsprogrammet 2014–2020 för att bygga ut snabbt bredband
på landsbygden.
Post- och telestyrelsens (PTS) Bredbandskartläggning 2014 visar att 61
procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om
minst 100 Mbit/s i oktober 2014. Tillgången till fiber för befolkningen i
Sverige, var i oktober 2014 cirka 54 procent. Utanför tätort och småort,
uppgick tillgången till fiber i oktober 2014 till 13 procent. Tittar man på PTS
bredbandskarta syns det att det är en mycket liten del av Sverige som har
tillfredsställande internetuppkoppling. Speciellt dåligt är läget på
landsbygd/glesbygd.
Bristande uppkoppling på landsbygd/glesbygd kan vara ett särskilt hinder för
kvinnors företagande och sysselsättning då kvinnor i högre utsträckning än
män finns inom kontorsområdet med bokföring och företagstjänster.
Förutom tillgång till internetuppkoppling behövs också ekonomisk kapacitet
för att kunna koppla in sig och att skaffa rätt utrustning. Vidare kunskaper
som gör att man kan utnyttja den nya tekniken. Det finns flera grupper som
har svårare för detta, bland annat äldre över 80 år som kanske har
ekonomisk kapacitet men som brister i kunskaper och motivation.
48
PTS rapport 2015-03-02 Glesbygdsverket.
30 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Av de äldre är dock kvinnor en större grupp och en fattigare grupp då
pensionerna för kvinnor är lägre än mäns till följd av tidigare lägre
inkomster. Detta kan leda till att äldre kvinnor inte har råd att ansluta sig.
Många tjänster i samhället kräver inte en fysisk tillgänglighet för att kunna
användas då mycket idag kan skötas via internet eller med andra tekniska
hjälpmedel. Andra tjänster eller behov kräver dock en fysisk tillgänglighet,
det vill säga att en människa måste kunna förflytta sig till en plats där
tjänsten erbjuds eller tillhandhålls, till exempel en arbetsplats, en affär, en
skola, en vårdcentral eller ett bankkontor. Fysisk tillgänglighet kan alltså
kopplas till avstånd men även till de resurser människor (eller företag) har
för att överbrygga avstånd, exempelvis färdmedel av olika slag liksom
betalningsförmåga. Det finns även genusaspekter på tillgänglighetsfrågan.
Bilen är ofta det mest flexibla och snabbaste sättet att överbrygga avstånd i
vardagen men kvinnor pendlar generellt sett i mindre utsträckning än män. 49
SCB:s årliga undersökning visar att 91 procent använder internet varje vecka
och att 6 procent aldrig har använt internet i någon form. I åldersgrupperna
under 44 år är det runt 97 procent som använder internet varje vecka och i
åldersgruppen 65–74 år och äldre är det 76 procent som gör det. I den senare
åldersgruppen återfinns också den högsta andelen (17 procent) som aldrig
har använt internet. I gruppen med endast förgymnasial utbildning är det 12
procent som aldrig använt internet. I gruppen pensionärer är det 18 procent
som aldrig använt internet. Eftersom äldre både i allmänhet är pensionärer
och som grupp har lägre utbildningsnivå är icke-användarna i de olika
skärningarna i viss utsträckning samma personer. Användningen av internet
är relativt stabil under de senaste åren vilket även andra undersökningar
visar. 50 Användning av internet för att göra bankärenden förekommer i de
flesta åldersgrupper och i stor utsträckning, runt 80 procent för både kvinnor
och män.
Digitaliseringskommissionen framhåller i sitt betänkande SOU 2015:28
bristen på kvinnor inom it-området. En del av den framtida utmaningen är
att öka antalet kvinnor i it-branschen. Kvinnors kompetens och erfarenhet är
viktiga parametrar för utvecklingen av digitala verktyg och tjänster vilket
bidrar till en högre konkurrenskraft. I dag utgör endast en knapp femtedel av
yrkesverksamma i branschen kvinnor. Utredningen föreslår att Universitetskanslerämbetet ska få i uppdrag att föreslå åtgärder för att främja utvecklingen av digital kompetens inom de högre utbildningarna, åtgärder som
bidrar till ökad könsbalans inom it-utbildningarna, en skatte-reduktion för
kompetenshöjande insatser i hemmet samt kommunala digitala servicecenters för att alla ska kunna ta del av e-tjänster.
Befolkning,service o företagande i Sveriges gles-och landsbygder Tillväxtanalys
2009, Glesbygdsverket. Sveriges gles- och landsbygder 2007.
50 SOU 2015:28
49
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 31
Trygghet
Det finns stora skillnader i upplevelsen av trygghet mellan kvinnor och män.
Kvinnor uppger betydligt oftare än män att de känner sig otrygga: 24 procent
av kvinnorna uppger att de känner sig otrygga, vilket ska jämföras med 6
procent av männen. Även äldre (75–79 år), boende i flerfamiljshus samt
utrikesfödda känner sig otryggare än övriga. 51
Trots att män löper mer än dubbelt så stor risk att utsättas för misshandel,
är kvinnor mer än dubbelt så ofta oroliga för att utsättas för det. Det är ofta
äldre kvinnor som upplever otrygghet i vardagen. Oron att utsättas för våld
blir därmed en begränsande faktor i kvinnors vardag. Kvinnor undviker att
gå ut på kvällarna eller väljer andra vägar för att inte bli utsatta för våld.
Antalet anmälda rån 2014 var lika många som föregående år. Totalt
anmäldes 8 360 rån. Antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den
vanligaste typen av rån (70procent).
Män brukar något oftare än kvinnor uppge att de utsatts för personrån, men
2013 är skillnaden mycket liten, då 0,8 procent av männen uppgav att de
hade blivit utsatta jämfört med 0,7 procent av kvinnorna.
Personrån betraktas ofta som ett brott som främst unga utsätts för och begår,
och resultaten i NTU bekräftar den bilden. 52
51
52
https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/utsatthet-for-brott/ntu.html
ttps://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ran.html
32 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
I intervjuundersökningen från Stockholms skärgård framhöll företagare att
de kände otrygghet vid att åka med stora dagskassor långa sträckor och
sedan stå oskyddade vid insättningsautomaten. Det var speciellt kvinnor som
framhöll detta men även män i medelåldern.
Konsumtionsmönster
Både kvinnor och män konsumerar men kvinnors och mäns konsumtion ser
olika ut. Statistik för OECD länderna visar på följande skillnader i mäns och
kvinnors konsumtion: kvinnor gör mer än 80 procent av besluten om vad som
köps i hushållet, de köper oftare basvaror som mat, kläder och
hushållsartiklar. Män använder mer än 80 procent av hushållets inkomster,
köper oftare dyra kapitalvaror som till exempel bilar och elektronik, reser
mer och flyger oftare.
Forskning visar att mäns och kvinnors konsumtion skiljer sig på en rad
punkter, både i utvecklingsländer och i Europa och nordiska länder.
Statistik från Sverige på mäns och kvinnors konsumtion mätt i kronor, visar
att män använder nästan dubbelt så mycket pengar på transporter som vad
kvinnor gör. 53Män äter också mer ute på restaurang än kvinnor, och män
använder mer än dubbelt så mycket pengar på alkohol och mer på tobak
jämfört med kvinnor. Här ingår alltså även hälsoaspekter.
Kvinnor däremot köper fyra gånger mer konsumtionsvaror och hygienartiklar
än män gör, och kvinnor köper mer kläder och skor jämfört med män. En
förklaring är att kvinnor ofta handlar livsmedel till hela familjen samt kläder
och skor till barnen.
Det här framgår ur tabellen nedan:
Typ
Män
Kvinnor
Mäns konsumtion i förhållande till kvinnors
Utemåltider
2010
1370
3/2
Alkohol
360
160
2.5/1
Tobak
620
380
2/1
Konsumtionsvaror
190
820
1/4
- ink. hygienartiklar
40
800
1/20
Kläder och skor
3010
4720
2/3
Hälsovård och sjukvård
1470
2450
2/3
Transport
1350
740
3/2
53
www.equalclimate.org
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 33
- av vilket bilreparation och service
670
380
2/1
Fritidsaktiviteter
2800
2650
1/1
- av vilka sport
1350
970
3/2
- böcker, tidningar, tevelicens
430
690
2/3
Utgifter i sek /capita 2004
Andra undersökningar visar på liknande skillnader mellan kvinnors och
mäns konsumtion. Samtidigt visar forskning att kvinnors och mäns
konsumtionsmönster närmar sig varandra, till exempel att framför allt unga
män lägger mer pengar på personlig hygien än tidigare. 54
Konsumtionsundersökningen 2014 visar att hushåll utan barn konsumerar
mer än hushåll med barn på alla poster utom kläder och skor. Ensamstående
med barn har lägst konsumtion av allt. Vad som påverkar konsumtionsmönstren är förutom kön, är tillgång till kapital och tid.
Det finns cirka 1000 lanthandlare idag för livsmedel och annan service. Ehandeln som utvecklas mycket med digitaliseringen kan vara en konkurrent
till lanthandeln. Om lanthandeln läggs ned blir det kvinnor som drabbas i
högre grad än män eftersom det är många kvinnor som driver och är sysselsatta i lanthandeln. E-handeln förutsätter också att det finns distributionskanaler (paketleverantörer/uthämtningsställen) som fungerar även i
glesbygd.
www.Equalclimate.org,
Johnsson-Latham, G. 2006. Initial study of lifestyles, consumption patterns,
sustainable development and gender: Do women leave a smaller ecological footprint
than men? Report from the Swedish Ministry of Sustainable Development.
Johnsson-Latham, G. 2007. A study on gender equality as a prerequisite for
sustainable development. Report to the Environment Advisory Council, Sweden
2007:2.
Schultz, I. & Stiess, I. 2009. Gender aspects of sustainable consumption strategies
and instruments. Eupopp, Policies to promote sustainable consumption patterns.
Institute for Social-Ecological Research (ISOE).
54
34 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Grupper med lägre tillgänglighet till
grundläggande betaltjänster
I rapporten Individer och kommunsamverkan 2015 har en arbetsgrupp inom
länsstyrelserna listat olika grupper i samhället som har sämre tillgänglighet
till betaltjänster. Dit hör äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt olika grupper som hjälper dessa personer. Dit räknas god
man och förvaltare, hemtjänstpersonal, personlig assistent och färdtjänstpersonal. Även andra grupper med sämre tillgång till betaltjänster är nyanlända flyktingar, personer som saknar bankkonto. Även barn är en grupp
som i hög grad använder kontanter. Alla dessa grupper består av kvinnor
och män, eller pojkar och flickor, med olika livsvillkor.
Äldre kvinnor och män
Andelen äldre (i det här fallet de som är över 65 år) har ökat under lång tid.
Antalet personer över 65 år är i dagsläget ca 1,9 miljoner, varav ca en halv
miljon personer är över 80 år.
Det finns fler äldre på landsbygd och glesbygd än i tätort. I åldrarna 60-69 år
är det fler män än kvinnor i glesbygd, i åldersgruppen 70-79 år är det lika
många kvinnor som män och i åldrarna över 80 år är det flest kvinnor.
Kvinnor lever längre än män och utgör därför en större del av de äldre över
80 år i både i tätort och i glesbygd. I denna grupp över 80 år är det färre som
använder internet och fler som behöver hjälp med betaltjänster.
I glesbygd är det längre till betaltjänstställen vilket försvårar för de äldre.
Befolkningen i glesbygd har i högre utsträckning än befolkningen i tätorter
tillgång till körkort och bil, kvinnor generellt något lägre än män. Särskilt
bland äldre kvinnor är dock innehav av körkort lägre. Både män och kvinnor
kan få svårare med att förflytta sig med bil när de blir äldre på grund av
sjukdom eller synnedsättning.
Äldre har generellt lägre datakunskaper än yngre och är mindre vana att
uträtta ärenden på internetbank. I gruppen pensionärer är det 18 procent
som aldrig använt internet. Samtidigt är det 76 procent i åldersgruppen 6074 år som använder internet varje vecka. 55
55
SOU 2015:28 Digitaliseringskommissionen
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 35
Många äldre blir hänvisade till anhöriga eller vård-och omsorgspersonal eller
god man när det gäller att uträtta bankärenden, betala räkningar eller ta ut
kontanter. En studie i Skåne anser att det kan finnas skillnader mellan äldre
kvinnor och män i möjligheterna att sköta sina betaltjänster och att detta bör
utredas vidare. 56 I rapporten Individer och kommunsamverkan redogörs
detaljerat för hur de olika stödpersonerna använder betaltjänster för sina
klienter/patienter/brukare. Hemtjänstpersonal liksom vård- och omsorgspersonal består till största delen av kvinnor. Kvinnor utgör också en
majoritet bland de anhöriga som ger stöd.
Många kommuner har riktlinjer som säger att personalen inte får hjälpa till
med grundläggande betaltjänster. I hemtjänsten och äldreomsorgen saknas
ofta regler för hur hjälp med kontanter ska hanteras av personalen. Det är
vanligt att den äldre har en kontantkassa till sitt förfogande och att personalen redovisar vad man köpt in per månad. Räkningar betalas ofta av
anhöriga eller en god man. Personalen inom vård och omsorg består främst
av kvinnor.
Många äldre känner sig otrygga, kvinnor i högre grad än män, med att gå och
ta ut kontanter vid automat även om den finns nära. Risken för rån är ju
reellt också något högre för äldre än för medelålders, se bild på sidan 23.
Det allt längre avståndet till banker med kontantuttag/insättning får större
konsekvenser för äldre kvinnor i glesbygd än för äldre män. Dels finns det fler
äldre kvinnor över 80 år i glesbygd och dels saknar äldre kvinnor körkort i
högre grad än äldre män.
Problem med hantering av kontanter och hjälp med betaltjänster till äldre
som har hemtjänst eller annan omsorg drabbar också främst kvinnor,
eftersom kvinnor är i majoritet bland omsorgspersonal och anhöriga som
hjälper äldre med betaltjänster.
Kvinnor och män med funktionsnedsättning
Andelen funktionsnedsatta beräknas till ca 29 procent av befolkningen och
synnedsatta till 5 procent (ca120 000 personer). I Socialstyrelsens statistik
över de som får kommunala hälso-och sjukvårdsinsatser enligt 18§HSL är
könsfördelningen totalt sett jämn. I åldrarna upp till 34 år överväger män
och i åldrarna från 35 år och uppåt är det fler kvinnor i varje åldersgrupp.
Betaltjänster för alla? Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, undersökning av
Skånes hembygdsförbund och Hela Sverige ska leva om föreningslivet
56
36 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
I rapporterna från länen framhålls att personer med funktionsnedsättning,
särskilt synskadade, hörselnedsatta samt rullstolsburna, kan ha svårigheter
med uttagsautomaterna på grund av placeringen eller att tekniken inte
fungerar tillfredsställande. Det kan också vara svårigheter att ta sig till
uttagsautomat i samband med färdtjänst. Det är därför viktigt att uttagsautomater finns i närheten av sjukhus och vård-och omsorgsinrättningar.
Diskrimineringslagen har from år 2015 bristande tillgänglighet som en ny
diskrimineringsgrund. Det åligger således bankerna eller producenter av
uttagsautomater att få fram tillfredsställande lösningar för funktionsnedsatta. Flera projekt pågår för att försöka lösa dessa problem i samråd med
producenterna av automaterna.
Det krävs fortsatta fördjupade studier för att se hur konsekvenserna av
bristande betaltjänster drabbar kvinnor och män i gruppen funktionsnedsatta.
Nyanlända kvinnor och män
I rapporterna från länen lyfts också nyanlända som en grupp som kan ha
svårigheter med betaltjänsterna innan de hunnit bli folkbokförda. Det krävs
personnummer för att få ha ett bankkonto. Asylsökande, kvotflyktingar och
anhöriginvandrare saknar komplett personnummer när de kommer, vilket
innebär att de på många banker inte kan få ett bankkonto och därmed inte
heller ett bankkort. Utan kort blir det ofta svårare/omständligare att få ut
kontanter. Utan bankkonto går det inte heller att betala räkningar på
internetbank och privatgiro. Och utan legitimation kan det dessutom vara
svårt att betala räkningar över disk på bankkontor och hos ombud. Det
innebär att dessa grupper kan ha flera problem med grundläggande
betaltjänster. När man väl fått ett personnummer förekommer andra
problem. För att öppna ett bankkonto måste man ha legitimation från
Skatteverket, och för att få en legitimation måste man betala en avgift. Ett
praktiskt problem är att avgiften ska betalas innan legitimation utfärdas, och
det går inte alltid att betala avgiften på 400 kronor till Skatteverket kontant
på den bank där man vill bli kund. 57
Asylsökande kan få förbetalda kort från Migrationsverket och många
kommuner ger de nyanlända med uppehållstillstånd ICA-bankkort eller
sparbankskort med vilka de kan handla mat och även ta ut kontanter. En
speciell grupp som får god man är ensamkommande flyktingbarn. Dessa gode
män blir också utsedda till barnets vårdnadshavare.
57
PM Individer och kommunsamverkan 2015
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 37
Bland nyanlända liksom bland ensamkommande flyktingbarn är oftast män i
majoritet medan det är en övervikt av kvinnor bland anhöriginvandrare.
Invandrade kvinnor etablerar sig senare på arbetsmarknaden än invandrade
män och missar ibland möjligheten till svenskundervisning och samhällsinformation på grund av barnafödande eller omhändertagande av barn. Det
finns också grupper av kvinnor med låg utbildning som inte har internetkompetens. Flera resurscentra för kvinnor har påtalat att det behövs utbildning i internetanvändning för invandrade kvinnor.
Winnet Stockholms läns studie av arbetsförmedlingens lotsar till nyanlända
visade också att lotsarnas erfarenheter av att arbeta med kvinnor respektive
kompetens i jämställdhet var ytterst bristande. 58
Det kan därför antas finnas större problem med betaltjänster för kvinnor än
för män i denna grupp.
Barn, flickor och pojkar
Som barn räknas man upp till 18 år enligt Socialtjänstlagen och FN:s
barnkonvention. I Sverige fanns det 2014 nära 2 miljoner barn i åldern 0-17
år, över 1 miljon pojkar och 964 000 flickor. I åldersgruppen 6-12 år som kan
antas vara mest relevant vad gäller behovet av att använda kontanter, fanns
det 378 000 flickor och 399 000 pojkar. När barnen blir äldre än 12 år får de i
ökad utsträckning tillgång till bankernas kort- och internettjänster och är
inte längre helt hänvisade till att använda kontanter.
Barns förhållande till kontanter och grundläggande betaltjänster behöver
analyseras mer. Barn är en grupp som i hög utsträckning använder
kontanter och de har svårt att få tillgång till kort under en viss ålder. Flickor
har enligt Konsumentverkets undersökningar lägre veckopeng än pojkar.
Barn som sparar veckopengen i spargris får allt svårare att sätta in dessa
pengar på bankkonto eftersom det blir allt färre ställen som hanterar
kontanter.
Barn använder internet i hög utsträckning och spelar spel som kräver olika
typer av betalningssätt. Pojkar spelar dataspel i högre utsträckning än
flickor. Man kan dock se att flickors mobilspelande ökar, som också är en
form av dataspel, där betalning också kan vara aktuellt. Mätt i pengar
konsumerar pojkar mer än flickor, och även bland barn finns det skillnader i
vad som konsumeras. Flickor konsumerar mest när det gäller kläder och
Winnet Stockholms län Rapport 2012 om AF:s etableringslotsar för nyanlända, Nya tag med omtag
58
38 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
smink, medan pojkarna konsumerar mer på alla andra områden, exempelvis
datorer, teknik, och sport. 59
Ofta gör barn och föräldrar insamlingar till klassresor i form av försäljning
av varor som bakverk, maj-blomman, korv och dylikt där betalningen görs
kontant, och pengarna ska sedan sättas in på ett bankkonto.
Bankerna har olika åldersgränser för kortinnehav och för att ansluta sig till
Swish.
I lokaltidningen Nynäshamns Posten den 19 maj 2015 skriver en upprörd
13årig flicka i en insändare att elevkaféet i hennes skola nyligen bytt till
Swish och inte längre tar emot kontanter. ”Jag har inget eget bankkort och
det är få elever som har det.” Hon kräver rätten att få betala med kontanter.
59
www.equalclimate.org
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 39
Analys av konsekvenser för kvinnor och män
Metod
EUs metod för genuskonsekvensanalyser: 60
1. Undersök om problemet har betydelse för jämställdhet; Berör det en eller
flera grupper av människor? Påverkas det dagliga livet för befolkningen?
2. Finns det skillnader mellan kvinnor och män på området?( med avseende
på rättigheter, resurser, deltagande, värderingar och normer relaterade till
genus)
Om svaren på dessa båda frågor är ja ska en genuskonsekvensanalys göras.
Genuskonsekvensanalys (Gender Impact Assessment) betyder att jämföra
och mäta, i förhållande till könsrelevanta kriterier, den nuvarande
situationen och den förväntade utvecklingen framöver (till följd av den
föreslagna åtgärden). Vilka konsekvenser får utvecklingen för kvinnor
respektive för män? Metoden används framförallt i offentliga utredningar
eller offentligt beslutsfattande.
Den förväntade utvecklingen ska bidra till att undanröja ojämställdhet och
främja att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. För att göra en
genuskonsekvensanalys behövs könsuppdelade data och expertis med
jämställdhetskompetens. Ta gärna också in synpunkter från de berörda
kvinnorna och männen.
3. Hur kan svensk (europeisk) politik bidra till att ta bort ojämställdhet och
främja jämställdhet i deltagande, inflytande, distribution av resurser,
förmåner, uppgifter och ansvar i privatliv och samhällsliv, i värdering och
uppmärksamhet av kvinnor och män, av mäns och kvinnors beteenden och
prioriteringar.
Finland och Österrike presenterade 2014 sina olika modeller för GIA i
lagstiftning. Sverige tog redan 2007 genom utredningen JämStöd fram
särskilda modeller för jämställdhetsanalys 61 men även tidigare fanns
inskrivet i förordning att alla statliga utredningar skulle göra en
konsekvensanalys av sina förslag utifrån jämställdhet. Denna bestämmelse
finns fortfarande kvar men har breddats och är mindre detaljerad.
I en jämställdhetsanalys jämförs området eller verksamheten vid en viss
tidpunkt med i hur hög grad den bidrar till att de jämställdhetspolitiska
målen uppfylls. Skillnaden mellan en genuskonsekvensanalys och en
60
61
A guide to gender impact assessment EU 1996/97
http://www.regeringen.se/sb/d/8125/a/80062
40 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
jämställdhetsanalys är egentligen bara tidsperspektiven.
Genuskonsekvensbedömningen försöker bedöma konsekvenserna av en viss
utveckling medan jämställdhetsanalysen utgår från ett nuläge.
I denna studie försöker vi kombinera bägge angreppssätten.
Med genus avses det sociala könet, de förväntningar, normer och värderingar
som påverkar kvinnors och mäns beteenden så att könsskillnader uppstår.
En genusanalys förklarar varför skillnader mellan kvinnor och män uppstår.
Genus bygger på maktstrukturer som håller isär kvinnor och män vertikalt
och horisontellt. Män är oftast överordnade och kvinnor underordnade. Den
manliga normen gör att mäns beteenden är primära, det vi utgår ifrån som
normalt, medan kvinnors är sekundära eller avvikande. Till exempel
företagande- kvinnors företagande, fotboll- damfotboll. Genussystemet
återskapar vi varje dag genom våra beteenden och överför till barnen. Det
finns även andra maktstrukturer och normer som vi praktiserar dagligen och
som skapar skillnader mellan grupper i samhället, till exempel rörande
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Intersektionalitet beskriver flera av dessa maktstrukturer som kan påverka
en individ samtidigt.
Mål för jämställdhetspolitiken 62
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska
ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Det kan delas upp i fyra delmål:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Makt att forma samhället och sitt eget liv SOU 2005:66 proposition 2005/06:155,
skrivelse 2011/12:03 jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014
62
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 41
2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning
och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att
ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet
Indikatorer för att följa upp målen finns i Ds 2013:37 Ett uppföljningssystem
för jämställdhetspolitiken.
Analysen:
Mål 1. Makt och inflytande, delaktighet
Bidrar utvecklingen till att kvinnor och män får samma makt och inflytande
över samhället och sina egna liv?
Generellt har kvinnor mindre makt och inflytande i samhället. Bäst
representation har kvinnor i politiken och sämst när det gäller ledningen i
börsbolagens styrelser. I samtliga branscher är andelen kvinnor bland de
anställda större än andelen kvinnor bland cheferna. Störst är skillnaden i
bank- och finansvärlden. Där är andelen kvinnliga anställda 55 procent, men
andelen kvinnliga chefer bara 34 procent. Forskning visar att även om
kvinnor i bank lyckas göra karriär och bli avdelningschef sammanfaller detta
ofta med en försämring av funktionen vilket innebär att även om fler kvinnor
blir chefer ökar inte makten i samma utsträckning. (Crompton 1995) 63 I löner
63
SOU 2004:53 Könssegregeringen på arbetsmarknaden
42 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
skiljer det mer än 3000 kr i medelmånadslön mellan män och kvinnor, trots
att kvinnan har längre erfarenhet. 64
Kvinnor anställda i banksektorn borde således ha mindre inflytande än män
över den utveckling som nu sker mot fler kontantlösa bankkontor och ökad
digitalisering. Som bankkunder borde kvinnorna också ha mindre inflytande
och makt eftersom de generellt har mindre förmögenhet, lägre löner och
pensioner och färre och mindre företag.
Har föreningsaktiva inflytande över utvecklingen när det gäller
grundläggande betaltjänster? Kartläggningen från Skåne pekar på att så
knappast är fallet. Såvida det inte är stora och kapitalstarka föreningar som
till exempel bostadsrättsföreningar eller vissa idrottsföreningar i tätort där
även män dominerar i styrelserna. Föreningar i glesbygd har färre och
mindre frekventa bankkontakter. En frågeställning från länen var om
kvinnor i högre utsträckning än män tar på sig kassörsuppdrag i föreningar?
Winnets undersökning av 25 kommuners föreningsdata tyder på att det är
ganska jämställt mellan kvinnor och män beträffande kassörsposter.
Möjligen kan kvinnor i föreningslivet överväga i glesbygd medan män
överväger i tätort.
För de äldre kvinnor och män som inte själv kan ta hand om sin ekonomi
minskar makten och inflytandet och de får svårare att påverka samhället och
sina egna liv. Gävleborgs län har ställt frågor till ansvariga i äldreomsorgen
eftersom personalen i hemtjänst är övervägande kvinnor. Omsorgspersonal
har makt och inflytande i förhållande till den person de ger omsorg.
Samtidigt kan bristen på regler skapa en rättsosäkerhet för både personal
och patienter. Denna grupps situation, äldre kvinnor och män som inte själv
kan sköta sin ekonomi, kräver en djupare studie. I denna grupp borde
kvinnor utgöra en majoritet då de lever längre än män.
Grupper som flyktingar, funktionsnedsatta, glesbygdsboende, barn, har
generellt mindre inflytande än svenskfödda vuxna, utan
funktionsnedsättning, boende i tätort. Inom varje grupp har kvinnor mindre
inflytande än män.
Sammanfattningsvis konstateras att utvecklingen inte leder till ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande.
Mål 2. Ekonomisk jämställdhet
Bidrar utvecklingen till att män och kvinnor får samma ekonomiska
självständighet?
64
http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Banktjansteman-1436
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 43
Flera län har tagit upp jämställdhetsaspekter i sina rapporter. Kvinnor är
oftare än män ansvariga för företagens betalningar, antingen som anställda
eller som familjeföretagare. Det är vanligen kvinnor som handhar ekonomi
och bokföring. Många kvinnor startar företag inom de kontantintensiva
näringarna som turism, gårdshandel, lanthandel, personliga tjänster och är
därför särskilt beroende av närhet till bank för att kunna sätta in dagskassor
och få ut växelpengar. Detta framgår också av intervjuer från Stockholms
skärgård.
Några frågor från länen är vidare hur kvinnors företagande kan drabbas när
tillgången på grundläggande betaltjänster inte fungerar?
Effekterna av utvecklingen borde drabba kvinnor i högre utsträckning än
män eftersom bristande tillgång till grundläggande betaltjänster hämmar
småföretagandet inom besöksnäring och personliga tjänster med mycket
kontanthantering. Inom dessa branscher finns kvinnors företag i högre
utsträckning än mäns. Kvinnors företagande är lägre än mäns och särskilt på
landsbygden. Det finns en risk att utvecklingen kan hämma tillväxten av
kvinnors företagande på landsbygden.
Könsuppdelad statistik från Tillväxtanalys på tillgänglighet till betalningsförmedlingsställe 2014 visar dock att det är fler män än kvinnor som har
längre till närmsta serviceställe för betalningsförmedling. Det gäller såväl
riket som samtliga län för avstånd 2 mil och längre. Kvinnor är i majoritet
bland de som har närmre än 10 km till närmsta betalningsställe. Denna
statistik pekar på att män är de som drabbas mest av bristande service på
landsbygden då de är i majoritet bland de bofasta i glesbygd. Det är också fler
män än kvinnor som driver företag på landet. Däremot är kvinnor i majoritet
bland de anställda.
Av den nyligen framlagda utredningen om nya bidrag till lanthandeln står
följande om jämställdhet:
”Förslagens betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män
Av statistik från Tillväxtverket och SCB framgår att cirka 70 procent av de
anställda på arbetsställen som mottog stöd till kommersiell service år 2013
var kvinnor. Vidare framgår av statistiken att andelen män och kvinnor i
företagsledning och styrelse i de företag som beviljats stöd till kommersiell
service, budgetåret 2013, fördelades på cirka 60 procent respektive 40 procent.
Förslagen om stöd till dagligvarubutiker förväntas innebära att de
stödmottagande butikerna blir mer bärkraftiga och ges chans att verka
långsiktigt på marknadsmässiga villkor. Detta skapar i sin tur trygghet för de
som är involverade i verksamheten. Verksamhetsinnehavarna, vilka enligt den
ovan redovisade statistiken oftast är män, ges en större trygghet avseende
verksamhetens fortsatta existens. Även de anställda, vilka enligt statistiken
oftast är kvinnor, ges en större trygghet när det gäller möjligheterna att
behålla sin anställning. Mot den bakgrunden menar utredningen att
44 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
stödförslagen påverkar villkoren positivt för både de män och kvinnor som är
involverade i verksamheten. Villkoren för de personer som handlar och
uträttar sina ärenden i dagligvarubutikerna förväntas också bli förbättrade
genom de förslag som utredningen lägger fram. De olika stödåtgärderna
förväntas ge ett utökat varuutbud och större tillgänglighet till flera
serviceslag. Statistik från SCB visar att fler kvinnor än män står utanför
arbetskraften och att sysselsatta kvinnor lägger mer tid på obetalt hemarbete
än vad sysselsatta män gör. Statistiken tyder på att kvinnor i större
utsträckning än män utför hemarbete och därmed är i större behov av
dagligvarubutikernas service. Det är följaktligen framför allt kvinnors villkor
i detta avseende som förbättras genom införandet av de föreslagna stöden.
Utredningen finner inte anledning att inom ramen för detta betänkande göra
några ställningstaganden angående eventuella brister i jämställdheten på det
aktuella området. Några konkreta åtgärder för jämställdheten föreslås därför
inte.”
Andra frågor från länen är om det är kvinnor som i högre grad inte tar del av
den nya tekniken? Detta är viktiga frågeställningar. För att kvinnor ska
kunna leva och försörja sig på landsbygden krävs att förutsättningarna för
kvinnors företagande fungerar optimalt så att företagandegraden så
småningom kan bli lika hög som för män. Då krävs fungerande internetuppkoppling, bredband eller mobilt, så att betalningar kan ske digitalt.
Många kvinnor i glesbygd menar också att de digitala lösningarna för att ta
betalt av kunder innebär alltför höga kostnader för småföretagare och
föreningar. Hela vinsten ”äts upp” av kort-och bankavgifter och man avstår
därför från att skaffa kortläsare och servicebox för insättning. En skärgårdsföretagare, kvinna, önskade att länsstyrelsen skulle ge stöd till inköp av
utrustning och kortavgifter.
Annars tar kvinnor generellt del av digitaliseringen i samma utsträckning
som män, vilket framgår av digitaliseringskommissionens nyligen lämnade
betänkande. Det är bara i programmeringsutbildning som kvinnor deltar i
lägre utsträckning. Normerna i it-branschen, eller snarare dataspelbranschen, är också mycket könsstereotypa och diskriminerande mot
kvinnor, vilket kan påverka utbildningsvalen.
Kvinnor utgör en större del av de äldre över 80 år på glesbygden vilka har
sämst vana med internet, sämre ekonomi än män på grund av lägre
pensioner och mindre förmögenhet. Dessutom har de körkort och tillgång till
bil i lägre grad än män. Av dessa anledningar borde äldre kvinnor i glesbygd
vara en grupp som är särskilt utsatt för utvecklingen med längre avstånd och
färre bankkontor med uttagsmöjligeter samt den tilltagande digitaliseringen
i samhället vid kontakt med banker och myndigheter.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utvecklingen inte leder till ökad
ekonomisk jämställdhet.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 45
Mål 3. Jämn fördelning av hem och omsorgsarbete
Som tidigare nämnts arbetar en stor del av mammor deltid medan pappor
arbetar mer övertid än andra män. Arbetsfördelningen i hemmen ändras ofta
från att ha varit jämställd till att bli mer ojämställd vid första barnets ankomst. Denna arbetsfördelning håller sedan i tills barnen flyttar hemifrån då
familjerna återtar en mer jämställd arbetsdelning. 65 I maktutredningen
ingick mycket forskning kring detta. I den utredning som föregick den
senaste jämställdhetspropositionen fanns också forskning som visade att
kvinnor tar större del än män när det gäller omsorgen om anhöriga. Denna
arbetsbörda har även ökat under senare år. SCBs arbetstidsstudie visar att
kvinnor och män arbetar lika mycket totalt sett men kvinnor uträttar en
större andel obetalt arbete och män en större andel betalt arbete. Både
kvinnor och män har minskat andelen obetalt arbete senare år.
Inom hemtjänsten är en stor andel anställda kvinnor och en stor andel av de
äldre över 80 år är kvinnor. Fler kvinnor än män ger vård och omsorg åt nära
anhöriga.
Rapporterna om lokala genuskontrakt visar att i kommuner med mer
modernt genuskontrakt finns och utnyttjas också kommunal barnomsorg i
högre grad än i kommuner med traditionella genuskontrakt. Kvinnor flyttar i
högre utsträckning till tätorter där det finns grundläggande service inklusive
banker. Genuskontraktsstudierna tyder på att detta i viss mån också
kombineras med ett större uttag av pappaledighet i de moderna kontrakten.
Troligtvis påverkas detta mål inte. Det krävs mer ingående studier för att se
om det finns några samband.
Mål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet.
Våld mot kvinnor eller könsbaserat våld är det fjärde jämställdhetsmålet.
Varje år dör cirka 20 kvinnor till följd av våld av en bekant, ofta inomhus.
Unga flickor utsätts i högre grad än pojkar för sexualiserat våld och våldtäkt.
Digitaliseringen i samhället har lett till ökade övergrepp och trakasserier
främst mot kvinnor. Män utsätts mer för misshandel än kvinnor, ofta
65
Ty makten är din… SOU 1998:6
46 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
utomhus, och i högre grad yngre män. När det gäller rån drabbar det kvinnor
och män i nästan samma utsträckning.
I utvecklingen mot färre och längre avstånd till bankkontor är otrygghetsfrågor en viktig komponent. Kvinnor generellt och särskilt äldre kvinnor
känner sig mer otrygga än män.
Men i samband med problemet att hantera dagskassor( som ofta blir veckoeller månadskassor och kan uppgå till stora belopp) känner sig både män och
kvinnor otrygga. Dels tar det tid från arbetet att åka iväg en hel dag för att
deponera pengar, dels finns en risk för rånöverfall. Risken för rån är också
stor om pengarna ska förvaras hemma.
Utvecklingen leder inte till att detta mål kan uppnås.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 47
Checklista för fördjupad regional analys
Jämställdhet bör integreras i alla studier av grundläggande betaltjänster
framöver. Länsstyrelsen har genom instruktion detta uppdrag att analysera
statistiken uppdelad på kvinnor och män i alla olika verksamheter. Denna
rapport kan utgöra en guide för vad som kan vara av intresse rörande
kvinnors och mäns skilda livsvillkor när det gäller fortsatta kartläggningar
eller förslag till kompensatoriska åtgärder rörande grundläggande
betaltjänster.
I regionala analyser av grundläggande betaltjänster kan man gå djupare och
undersöka nedanstående variabler i förhållande till glesbygd/tätort (eller
avstånd till närmsta ställe för grundläggande betaltjänster). Analysen ska
alltid vara uppdelad på kvinnor och män samt om möjligt på ålder.
Det är önskvärt att de regionala analyserna också leder till förslag på sådana
åtgärder som även kan öka jämställdheten, som till exempel att
uttagsautomater placeras geografiskt på sådana ställen i det offentliga
rummet där både kvinnor och män rör sig, som vid vårdinrättningar. Ett
annat exempel kan vara att kontantkort till nyanlända ges till både kvinnan
och mannen i hushållet. Erbjudanden om värdetransportlösningar till
kvinnors och mäns företagande i glesbygd är en annan åtgärd. Allt fler och
billigare lösningar anknyter nu till smarttelefoner. Investeringsstöd till
inköp av kortläsarsystem för mikroföretag kan vara en bra åtgärd för
kvinnor. En beredskap för förändring kan också vara viktig, tekniken
utvecklas hela tiden. Andra åtgärdsförslag är utbildningssatsningar för vissa
grupper som föreningsaktiva, äldre, nyanlända, och då med jämn
könsfördelning.
1. Befolkning
Fråga: -Består befolkningen mest av kvinnor eller mest av män? Är
åldersgrupperna jämnt fördelade på kvinnor och män eller finns det mer av
endera könet i någon grupp? Varför är fördelningen ojämn? Fundera på
sysselsättningsmöjligheter, livsvillkor och normer. Hur ser flyttmönstren ut
för kvinnor respektive män?
48 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
2.Företagande
Fråga: -Hur ser företagandet ut fördelat på kvinnor och män? Vilka
förutsättningar har kvinnor och män som företagare i olika branscher och
geografiska områden?
3.Tid och pengar
Fråga: -Hur ser utbildning och sysselsättning ut fördelat kön samt på tätort
och glesbygd? Detta ger en bild av befolkningens ekonomiska resurser och
tillgången till tid, fördelat på tillgång till närmsta uttags/insättningsställe.
4.Föreningsliv
Fråga: -Hur löser föreningen insättningar av kontanter? Se bland annat
rapporten från Skåne. 66
5.Resemönster
Fråga: -Viktigt för företagare hur snabbt/säkert man kan ta sig till
insättning/uttag? Används kollektivtrafik eller annat? Åker man dagtid eller
kväll? Skiljer sig resandet mellan kvinnor och män? Hur reser kvinnor och
män bland äldre? Bland funktionsnedsatta? Bland barn?
Betaltjänster för alla? En förstudie om betaltjänster och kontanthantering i Skåne
Länsstyrelse regionförbund Skåne, Hela Sverige ska leva och Skånes
hembygdsförbund
66
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 49
6.Internetanvändning
Fråga: -Hur fungerar internetuppkopplingen för grundläggande betaltjänster? Är nätet stabilt i alla lägen? Är det tillräckligt snabbt? Behövs
utbyggnad? Behövs utbildning för till exempel äldre, nyanlända, föreningsaktiva kvinnor-män?
7.Trygghet
Fråga: - Placeras uttagsautomater där det upplevs tryggt av kvinnor såväl
som män? Förstår man språket i uttagsautomaten? Når man automaten?
Winnets (Västergötland, Skåne och Kronobergs län) digitala karta är ett bra
exempel som borde spridas till alla kommuner. Av denna framgår både
företagande, föreningsliv, offentlig service och upplevd otrygghet fördelat på
kön i olika delar av kommunen. 67
8.Funktionsnedsättning
Fråga: - Finns rutiner utarbetade för de som ska hjälpa till med
betaltjänsterna? Är det rättssäkert? Synnedsatta - finns talfunktion?
9.Ålder
Fråga: -Behövs rutiner som stärker rättssäkerheten? Behövs internetutbildning för äldre? Har kvinnor ekonomi att inhandla datorer?
10.Nyanlända
Fråga: -Hur löser kvinnor respektive män sina kontantbehov? Vilket stöd i
vilken form får de från Migrationsverk respektive kommun? Skillnader
tätort-glesbygd? Finns stöd från föreningsliv?
67
http://www.jamstalldhetskarta.se/
50 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
11.Barn
Fråga: - Har pojkar och flickor samma möjlighet till bankkonto/bankkort och
smarta telefoner i samma utsträckning? Vilken ålder krävs?
12.Makt och inflytande
Fråga: -Vilka grupper har respektive saknar inflytande över utvecklingen och
hur ser könsfördelningen ut i de grupperna?
13.Aktörers ansvar
Fråga: - Ska man ha möjlighet att välja att få hjälp med grundläggande
betaltjänster inom vård och omsorg? (Liksom lagen om vårdval?)
Fråga: -Vilket ansvar har banker och tillverkare av uttagsautomaterna för
tjänsternas tillgänglighet?
Fråga: -Vilken servicenivå är det rimligt att lanthandeln bidrar med i
glesbygd?
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 51
Ett exempel på regional analys i glesbygd –
Stockholms skärgård
Nedan följer en sammanfattning av rapporten
Könskonsekvensanalys av grundläggande betaltjänster i Stockholms
skärgård 2015 som går att ta del av på Länsstyrelsen Stockholms
hemsida. 68
Bakgrund
Tillgången till grundläggande betaltjänster är mycket begränsad i
skärgården. Med grundläggande betaltjänster avses möjligheten att kunna ta
ut och sätta in kontanter på bank, betala räkningar, sätta in företagets eller
föreningens dagskassa på bankkonto. På flertalet av öarna i Stockholms
skärgård finns ingen möjlighet att ta ut kontanter, betala räkningar eller bli
av med dagskassor. Under senare år har bankerna lagt ned kontor, gjort fler
kontor kontantlösa samt tagit bort bankomater vilket innebär längre resor
för de som bor i skärgården. Eftersom skärgården består av öar tar alla
transporter längre tid jämfört med fastlandet.
Sedan mitten av 70-talet har Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat med
stöd till kommersiell service i glesbygd och landsbygd. Sedan 2010 har
Länsstyrelsen även arbetat med stöd gällande grundläggande betaltjänster.
Länsstyrelsens insatser gällande grundläggande betaltjänster har gällt
helikopterhämtning av dagskassor på cirka 15 öar under sommarsäsong och
investeringar i recycling-maskiner för kontantuttag på 4 öar.
Denna rapport innehåller en könskonsekvensanalys av arbetet med
kommersiell service och grundläggande betaltjänster i Stockholms skärgård.
Rapporten ska utgöra ett kunskapsunderlag för de som arbetar med
skärgårdsfrågor. Den bygger på djupintervjuer med företagare och föreningsaktiva i skärgården vilka kommit i kontakt med Länsstyrelsens stöd till
kommersiell service eller grundläggande betaltjänster. De intervjuade
representerar tolv öar från norr till söder. Två tredjedelar av de intervjuade
var kvinnor och en tredjedel män. Kartläggningen har även tagit del av
andra studier av skärgården samt studier av kvinnors och mäns företagande.
Utifrån detta material har en analys gjorts av samhällsutvecklingen gällande
grundläggande betaltjänster och dess konsekvenser för kvinnor respektive
män. Analysen studerar om samhällsutvecklingen bidrar till att de regionala
målen för jämställdhet kan uppnås. I analysen ingår också en bedömning av
vilka effekter länsstyrelsens insatser har för kvinnor respektive för män samt
Könskonsekvensanalys av grundläggande betaltjänster i Stockholms skärgård
2015
68
52 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
hur stöden uppfattas av mottagarna. En bedömning görs även om stöden
bidrar till att de regionala jämställdhetsmålen kan uppnås.
Intervjuundersökningen
Det bor fler män än kvinnor i skärgården. Därför är det också fler män än
kvinnor som drabbas av allt längre resor till bank för att ta ut eller sätta in
kontanter. Konsekvenserna blir emellertid allvarligare för kvinnor eftersom
de generellt sett har mindre tid och ekonomiska resurser än män samt
bedriver mer kontantintensiva verksamheter än män. Utvecklingen mot färre
bankkontor på längre avstånd riskerar därför att hämma kvinnors
företagande mer än mäns.
Kvinnors företagande förefaller av intervjuerna att vara högt i skärgården
jämfört med landsbygden på fastlandet. Vanligen är kvinnors företagande
lägre än mäns och särskilt lågt är kvinnors företagande på landsbygden. I
tätort i Stockholms län står kvinnorna för en tredjedel av företagandet. På
landsbygden i Stockholms län utgör kvinnors företag endast en fjärdedel av
företagen. Det höga företagandet i skärgården kan ha ett samband med att
öarna är attraktiva besöksplatser sommartid och att besöksnäringen har ökat
kraftigt under senare år. Kvinnor är i hög grad verksamma inom
besöksnäringen, både som sysselsatta och som företagare.
Mäns och kvinnors företagande i skärgården är liksom på fastlandet uppdelat
på olika branscher. Branscher som byggverksamhet och transport domineras
av män medan branscher som skola och omsorg har fler kvinnor sysselsatta
än män. De intervjuade männen kör taxibåt, hyr ut båtplatser, driver
vandrarhem, restauranger, bar, café, handelsbod, olika typer av
utvecklingsprojekt, bygger eller har lantbruk. De intervjuade kvinnorna har
handelsbod, krog, konferens, boende, kajakuthyrning, museum,
konsthantverk. Vissa verksamheter engagerar män och kvinnor i ungefär
samma omfattning, som krogar och caféer, medan fler kvinnor än män driver
handelsbodar i skärgården.
Det råder en traditionell arbetsdelning mellan kvinnor och män i skärgården.
På senare tid har kvinnor börjat bryta in i manligt kodade verksamheter i
skärgården men det motsatta gäller inte för män.
Det verkar finnas lika många kvinnor som män aktiva i föreningar.
Föreningslivet utnyttjar inte länsstyrelsens stöd till grundläggande
betaltjänster på samma sätt som företagarna, däremot används stödet till
kommersiell service.
Både kvinnor och män använder kollektivtrafiken (passbåt) i första hand när
det är möjligt och i andra hand egen båt. Av intervjuerna föreföll det som att
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 53
kvinnor i regel reste med mannens båt och i mindre utsträckning själv med
egen båt. Männen reste oftare än kvinnorna till och från ön.
Företagens kunder betalar främst med kort och i mindre utsträckning med
kontanter. Kontanter är mer vanligt i kvinnors verksamheter än i mäns,
medan fakturor nämns mer som betalmedel i mäns verksamhet. Kvinnor med
mindre företag skaffar i regel billigare kortläsare typ Izettle eller Swish för
betalning.
Det finns inte några större skillnader mellan kvinnor och män när det gäller
uttag av kontanter. De flesta åker in till närmsta bank med
kontanthantering och tar ut växelkassa eller beställer av helikopterservice.
När det gäller fast boende, fritidsboende och turister, så använder de ofta
affären för att ta ut kontanter. Det blir då begränsat till en mindre summa.
Det finns inte heller några större skillnader mellan kvinnor och män när det
gäller insättning av kontanter. Såväl kvinnor som män uppger att de reser
till bank under lågsäsong och använder helikopterservicen vid högsäsong.
Insättning av dagskassor är ett större problem för företagare än för
föreningar eftersom det rör sig om större summor. Den skillnad som
framträder i svaren gäller otryggheten. Både män och kvinnor tar upp
otryggheten i att resa långt med stora summor. Kvinnorna beskriver mer
utförligt hur exponerade och sårbara de känner sig i den situationen. Alla
intervjuade företagare säger sig ha behov av helikopterservicen under längre
tid än sommaren.
Alla intervjuade betalar sina räkningar med internetbank, både som
företagare och privat. Härvid råder ingen skillnad mellan kvinnor och män.
De flesta upplever att posten och paketutlämning fungerar bra. De handlar
dagliglivsmedel i affären på ön och storhandlar ibland på fastlandet. Inte
heller här är det några skillnader mellan kvinnor och män.
Det framgår inga skillnader mellan kvinnor och män i inställningen till
internet. Nästan alla vill ha fiberkabel indraget eftersom kraven på högre
hastighet och säkerhet ökat både från kunderna och den egna familjen.
Några kvinnor framhåller att det är en säkerhetsfråga både för de fastboende
och för fritidsfolket att det finns tillgång till internet så att man alltid kan
larma vid olyckor. En kvinna anser att fast internet kan ge mer distansarbete
eftersom arbetsgivare kan kräva fast uppkoppling. Däremot anses kostnaden
för inkoppling, av vissa kvinnor och män, som alltför hög.
Stödet till kommersiell och samordnad service är ett av de få företagsstöd
som är jämnt fördelat mellan kvinnor och män. I de flesta andra företagsstöd
går merparten till mäns företagande. Alla intervjuade tycker att stödet till
kommersiell service är mycket bra. Det är enkelt att söka och enkelt att
redovisa. Ingen skillnad finns i svaren från kvinnor och män. Däremot hade
flera intervjuade, både kvinnor och män, negativa erfarenheter av
54 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
landsbygdsprogrammets stöd. Främst gällde det återbetalningskraven men
också redovisningen.
På frågan vad länsstyrelsen ytterligare skulle kunna göra för att öka servicen
i skärgården gavs olika förslag. Förslag från kvinnor var att sätta en
miniminivå för service i glesbygd (vilken rätt till service har man?), ge stöd
till solceller och publik dator, stöd att få behålla den fasta telefonin, samt
stöd till kortläsare och kortavgifter. Både kvinnor och män föreslog
regelförenkling, samt att länsstyrelsen skulle vara med i dialogen om att
förbättra kollektivtrafiken och att ge skärgårdsborna större inflytande över
tidtabellerna, samt att medverka till att det blir fler tilläggsplatser för båtar
både på öarna och fastlandet. Förslag från män var bättre hamnar, stöd till
bredbandsutbyggnad och hjälp att förvara bensin på ön.
En åsikt som återkommer från både kvinnor och män är att det är svårare för
kvinnor att försörja sig i skärgården. För att öka kvinnors företagande i
skärgården föreslår en kvinna starta eget kurser för ungdomar med lokala
förebilder och en man föreslår företagshus där kvinnor (och män) kan hyra in
sig i lokaler och på det sättet få tillgång till infrastruktur och även
arbetskamrater.
Analys och förslag
Könskonsekvensanalysen visar att utvecklingen med allt längre avstånd till
bankkontor med kontanter leder till att ojämställdheten ökar. Fastän det bor
fler män i skärgården drabbas kvinnor mer av denna samhällsutveckling.
Männens företagande har generellt sett större omsättning och är mer
kapitalintensivt än kvinnors företagande vilket gynnar en god bankkontakt
och bra villkor. På så sätt får kvinnor som företagare mindre makt och
inflytande än män.
Utbudet av betalt arbete för kvinnor i skärgården är begränsat och
arbetsdelningen mellan kvinnor och män är traditionell. Kvinnor driver i
större utsträckning än män verksamheter som använder kontanter. Kvinnor
som företagare har generellt sett mindre ekonomiska resurser än män, de är
inte lika rörliga geografiskt som män och har oftast mer ansvar för omsorg
om barn och äldre. Bristen på tillgång till bredband kan vara ett större
hinder för kvinnors företagande och sysselsättning än för män.
Länsstyrelsens stöd till grundläggande betalservice och kommersiell service
bidrar däremot till alla de fem regionala jämställdhetsmålen. Framförallt till
det andra, fjärde och femte jämställdhetsmålet, det vill säga ekonomisk
jämställdhet, kroppslig integritet samt jämställd offentlig service.
Genom länsstyrelsens stöd med helikopterhämtning av dagskassor får
kvinnor och män i skärgården inflytande och möjlighet att påverka sin
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 55
vardag.(Första jämställdhetsmålet) Intervjusvaren visar att denna åtgärd
betyder mycket för företagarna, både för kvinnor och män. Kvinnor därför att
de har mer kontantintensiva verksamheter och reser mindre och män därför
att de är i majoritet i skärgårdsbefolkningen och bland företagarna. Flera
kvinnor menar att de hade fått lägga ned verksamheten om inte detta stöd
fanns. Även stödet till kommersiell service ökar inflytandet för kvinnor i
synnerhet. Små belopp till investeringar får stora effekter så att företagen
kan finnas kvar
Länsstyrelsens stöd till service gällande grundläggande betaltjänster bidrar
till att kompensera för samhällsutvecklingen och ökar kvinnors möjlighet till
sysselsättning och ekonomiskt oberoende i skärgården. (Andra
jämställdhetsmålet). Detsamma gäller stödet till kommersiell service.
Länsstyrelsens stöd till helikopterhämtning av dagskassor liksom stödet till
kommersiell service bidrar till att kvinnors sysselsättning kan öka i
skärgården, vilket indirekt kan innebära att män får ta ökat ansvar för hem
och barn. (Tredje jämställdhetsmålet)
Länsstyrelsens insatser med helikopterhämtning minskar däremot risken för
överfall och kan därför sägas bidra till att det fjärde jämställdhetsmålet
uppfylls.
Länsstyrelsens stöd till kommersiell service och grundläggande betaltjänster
har till syfte att utjämna skillnaderna mellan de som bor i tätort och de som
bor i glesbygd och ska leda till att både kvinnor och män kan bo och leva på
landsbygden. Länsstyrelsens service ska vara jämställd vilket också följs upp.
(delmål 5.1) Uppdraget med könskonsekvensanalysen bidrar till att öka
kunskapen hos offentligt anställda i jämställdhet och bidrar därmed till att
delmål 5.2 kan uppfyllas.
Sammanfattningsvis är stödet till kommersiell service jämt fördelat mellan
kvinnor och män och upplevs som enkelt att söka och redovisa. Det leder till
att kvinnor och män kan fortsätta sitt företagande i skärgården. Stödet med
helikopterhämtning av dagskassor ger ökad trygghet till företagande kvinnor
och män och minskar den reella risken att utsättas för rån. Båda stöden
bidrar till att öka kvinnors sysselsättning i skärgården. Stöden har ett
uttalat syfte att svara mot både kvinnors och mäns behov och uppföljningen
till att öka kunskapen hos de som handlägger stöden.
Eftersom samhällsutvecklingen när det gäller grundläggande betaltjänster
leder till ökad ojämställdhet är det viktigt att länsstyrelsen fortsätter med
sitt stöd till såväl kommersiell service som till grundläggande betaltjänster.
Förslag till andra åtgärder som skulle kunna bidra till ökad jämställdhet är
stöd till kortläsare och stöd till bredbandsinkoppling, vilket för kvinnor med
svagare ekonomi kan ha stor betydelse. Även starta eget-kurser för
56 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
ungdomar och företagarhus i skärgården skulle kunna stimulera till ett ökat
företagande för kvinnor och män.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 57
Exemplet Dalarnas genuskontrakt
I Dalarna har kvinnors och mäns livsvillkor beskrivits enligt en modell med
olika genuskontrakt som skildrar hur modernt eller traditionellt livsmönstren och värderingarna är. Modellen har tagits fram av professor
Gunnel Forsberg vid Stockholms universitet. Modellen bygger på analys av
ett flertal indikatorer, och blir ett slags jämställdhetsindex av könsuppdelad
statistik på kommunnivå. Det statistiska underlaget gäller befolkning, arbete
och näringsliv, inkomst, barn, familj och föräldrapenning, utbildning, skola
och omsorg, samt politik. Teorin om genuskontrakt har sin grund i det genussystem (genusordning) som innebär en maktstruktur och särskiljande mellan
män och kvinnor och överordning av män (Hirdman 2004). Hur genuskontrakten har formats har varierat över tid. Geografiska skillnader mellan
genuskontrakt (vad som anses manligt/maskulint och kvinnligt/feminint och
som därmed påverkar mäns och kvinnors liv) kallas lokala eller regionala
genuskontrakt. Inom genuskontrakten är både produktion och reproduktion
viktiga delar.
I statens offentliga utredning Om makt och kön (1997) skriver Forsberg om
tre typer av genuskontrakt: traditionella, modernistiska samt otraditionella.
Det traditionella genuskontraktet finns framförallt i industri- och skogsbygder. Det modernistiska kontraktet finns i större städer och storstadsregioner. Det skiljer sig från det traditionella kontraktet genom att
servicesektorn är dominerande på arbetsmarknaden, att kvinnor är aktiva i
lokalpolitiken och att den offentliga sektorn står för mycket av den sociala
infrastrukturen. Det otraditionella kontraktet finns i vissa perifera landsbygdsområden, exempelvis Jämtland och Gotland och i dynamiska
landsbygdsområden som genomgått strukturomvandling.
De tre grundtyperna har utvecklats genom mer kvalificerad statistisk analys
i fem olika genuskontrakt (Forsberg 2010). I denna analys kunde fyra av de
fem typerna identifieras i Dalarna. I Dalarna dominerade det
”familjeorienterade småskaliga genuskontraktet” som i mycket var motsatsen
till storstadskontraktet. Representationen i lokalpolitiken var låg och uppdelningen på arbetsmarknaden uttalad. Löneskillnaden var relativt stor till
männens fördel samtidigt som utbildningsnivå bland kvinnorna var högre.
Här är också giftermålsfrekvens och fertiliteten hög men fäders uttag av
föräldradagar är litet. I länet identifierades också ett genuskontrakt som
liknade föregående men som i vissa väsentliga avseenden avvek därifrån. Det
var ett kontrakt som benämndes det ”storföretags/bruksortskontrakt” och
utmärktes av lägre fertilitet och högre föräldrauttag bland män. Det tredje
kontraktet i länet benämndes det ”agro-industriella kontraktet” och skiljer
sig från de ovanstående genom att ha mindre uppdelad arbetsmarknad och
mer likartad utbildningsnivå. Slutligen identifierades ett genuskontrakt som
hänfördes till ett norrländskt kontrakt utmärkandes av mindre skillnader
58 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
mellan könen när det gäller löner förvärvsfrekvens, deltagande i lokalpolitik,
utbildningsnivå etc. samtidigt som fertiliteten är relativt hög men fäders
föräldrauttag relativt liten.
I Leksand, Mora och Rättvik finns ett traditionellt genuskontrakt med
modernistiska drag och i Malung-Sälen, Vansbro, Älvdalen och Orsa finns ett
traditionellt genuskontrakt. Där det traditionella genuskontraktet råder är
arbetsmarknaden starkt könsuppdelad. Män heltidsarbetar mer än kvinnor
och tjänar mer, trots lägre utbildningsnivåer. Där det traditionella genuskontraktet har modernistiska inslag har jämställdheten kommit en bit
längre. Det synliggörs i familjelivet och i relationen mellan familjeliv och
arbetsliv. 69
Vad gäller Dalarna utifrån de fem genuskontraktstyperna ovan finner
Forsberg (2010) att det ”agro-industriella kontraktet” dominerar (Rättvik,
Leksand, Orsa, Mora, Borlänge och Ludvika). Det kontrakt Forsberg kallar
”bruksortskontraktet” är vanligast i regionens södra del (Säter, Hedemora,
Avesta och Smedjebacken). Det ”familjeorienterade småskaliga genuskontraktet” förekommer också (Gagnef och Vansbro). I Malung-Sälen och
Älvdalen fann Forsberg vad hon kallar ”norrskenets genuskontrakt”. Den
enda kommun i Dalarna som identifierats ha ett ”storstadens genuskontrakt”
är Falun.
I Malung-Sälen, Vansbro, Älvdalen och Orsa, vilka har ett traditionellt
genuskontrakt, är arbetsmarknaden starkt könsuppdelad. Mannen arbetar
heltid mer än kvinnan och tjänar mer, trots lägre utbildningsnivåer. Kvinnan
har generellt gymnasieutbildning medan mannen har grundskoleutbildning.
Mannen driver ofta eget företag inom tillverkning, bygg, jord- skogsbruk,
medan kvinnan i de här kommunerna frekvent arbetar inom omsorg. I de här
kommunerna är kvinnan oftare föräldraledig när barnen är små, medan det
är vanligt att mannen tar ut den tillfälliga föräldrapenning när barnen är
sjuka. Invånarna i de här kommunerna är ofta födda och uppvuxna där.
Många män och kvinnor flyttar därifrån, framför allt från Malung-Sälen och
Älvdalen.
I Leksand, Mora och Rättvik har det traditionella genuskontraktet
modernistiska inslag, vilket innebär att jämställdheten har kommit en bit
längre. Det synliggörs i familjelivet och i relationen mellan familjeliv och
arbetsliv. I de här kommunerna har kvinnan ofta högre utbildning än
mannen, men mannen tjänar ändå mer. Kvinnan arbetar till exempel inom
vård- och omsorg eller utbildning. Det är vanligt att mannen arbetar inom
privat sektor. Kvinnan i Leksand, Mora och Rättvik är generellt mer politiskt
aktiv än kvinnan i en kommun där ett traditionellt genuskontrakt råder.
Jämställdhetspraktik i W7 Dalarna, en kartläggning av lokala genuskontrakt,
Uppsala Research & Consulting AB
69
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 59
Både mannen och kvinnan är föräldralediga i Leksand, Mora och Rättvik.
Kvinnor flyttar gärna till kommuner som Mora och Rättvik.
Det modernistiska genuskontraktet med traditionella inslag tycks dominera i
Falu kommun. Det traditionella genuskontraktet med modernistiska drag
uppfattar vi vara kännetecknande för Borlänge kommun. Det traditionella
genuskontraktet med otraditionella drag verkar karaktärisera Hedemora,
Säter, Avesta, Gagnef, Ludvika och Smedjebacken. 70 Falun, Hedemora och
Gagnef är tre kommuner som tycks ha en högre grad av jämställdhet i
samspelet mellan familjeliv och arbetsliv än övriga kommuner.
För att få större kunskap om flyttmönstren kan det vara av intresse att
undersöka vad det är som gör att kvinnor och män bosätter sig i de olika
kommunerna. I rapporten syns exempelvis att både kvinnor och män flyttar
till Falun, medan både kvinnor och män flyttar från Gagnef. Falun och
Gagnef har det mest jämställda samspelet mellan familjeliv och arbetsliv av
de åtta kommunerna. Kvinnor flyttar till Borlänge och Hedemora, medan
män flyttar därifrån. Män flyttar till Smedjebacken medan kvinnor flyttar
därifrån. Avesta är mer traditionellt än övriga kommuner och samtidigt är en
inflyttningskommun. En uppgift för vidare studier kan vara att undersöka
varför Ludvika har så pass många egenföretagande kvinnor jämfört med
övriga kommuner, länet och riket. En annan fråga som förblir obesvarad i
rapporten är hur det kommer sig att en så mycket större andel barn går i
förskola i Hedemora kommun jämfört med övriga kommuner och riket. 71
Modellen med lokala genuskontrakt är ett sätt att analysera hur flera
faktorer samverkar till att bilda kvinnors och mäns livsvillkor. Flyttmönstren
är av stort intresse eftersom kvinnor ofta flyttar till orter med mer utbildning
eller bredare arbetsmarknad.
Diskussion
Går det att koppla de lokala genuskontrakten till tillgängligheten till
grundläggande betaltjänster? I Dalarnas län har 19 300 män och 17 800
kvinnor mer än en mil till närmaste bankkassa. 72 Var bor de? Kan man göra
geografiska analyser av förhållandena inom en kommun och jämföra med
avståndet till service, till dagligvaruhandel, skola, uttagsautomat,
bankkontor med kontanthantering?
Ett exempel på kommundata som åskådliggjorts geografiskt på karta är
Winnets jämställdhetskarta 73som beskriver kommunen utifrån serviceutbud,
Genuskontrakt i södra och mellersta Dalarna- stiftelsen Minerva
Genuskontrakt i södra och mellersta Dalarna- stiftelsen Minerva
72 Tillväxtanalys 2014
73 www.jamstalldhetskartan.se
70
71
60 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
arbetsplatser, trygghetskarta och resvanekarta. Här finns en databas på
kommunala, ideella och privata sektorn åskådliggjorda på karta.
Modelltyperna av lokala genuskontrakt ger en god bild av rådande
värderingar på orten. Analysen kan fördjupas genom att titta på
kommundelsnivå där man kan särskilja tätort från landsbygd. Därtill måste
särskilda grupper som äldre, flyktingar och personer med funktionsnedsättning och barn och ungdomar läggas till.
Ytterligare en faktor av intresse i sammanhanget kan vara gymnasiebehörighet. De senaste åren har andelen med behörighet till gymnasiestudier
minskat mer i Dalarna än i riket och särskilt bland pojkarna.
Tabell: Andel elever ej behöriga till gymnasiet
20
18
16
Flickor riket
14
Flickor Dalarna
12
Pojkar Dalarna
Pojkar riket
10
8
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
Statistiken finns uppdelad på kommuner. Andelen pojkar med icke
behörighet är störst i Orsa, Säter och Borlänge medan andelen för flickor är
högst i Borlänge, Ludvika och Avesta. Vad innebär denna utveckling ur
jämställdhetssynpunkt? Här behöver man också dela upp statistiken på
inrikes födda och utrikes födda, föräldrarnas utbildningsnivå samt var i
kommunen man bor.
Denna utveckling kan leda till högre ungdomsarbetslöshet eftersom
arbetsmarknaden kräver gymnasienivå. Utvecklingen kan även leda till ökat
företagande eftersom företagande inte kräver någon särskild utbildningsnivå.
Utvecklingen kan leda till att de traditionella genuskontrakten förstärks.
Flickor utan behörighet kan komma att skaffa barn tidigare.
Har denna statistik någon koppling till grundläggande betaltjänster? Det
beror framförallt på var i kommunerna ungdomarna bosätter sig.
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 61
62 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Referenser
Kopia av befolkning per indexklass 2014 Tillväxtanalys
SCB Folkmängden 1 nov 2014 efter region, ålder, kön och år
Mäns respektive kvinnors tillgänglighet till serviceställe för betalningsförmedling 2014 Tillväxtanalys
Tillväxtanalys rapport 2013
Proposition 2006/07:55
Länsstyrelsernas årsrapport 2014, bevakning av grundläggande betaltjänster
SOU 2015:35
Genuskontrakt i södra och mellersta Dalarna stiftelsen Minerva 2013,
genuskontrakt i W7 län-Uppsala consult &researching 2011
SOU 2004:39 Det går långsamt fram-jämställdhet inom jord-och
skogsbrukssektorn
Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-och landsbygd
Tillväxtanalys
2009:59 Rapport 2012:19 länsstyrelsen i Stockholms län Heroiska män och
pålästa kvinnor
Tillväxtverket RAMS 2012 Företagande kvinnor och män
Tillväxtanalys 2015 Företagande kvinnor och män
Kvinnors och mäns företag i Sverige och länen 2006-2012 Tillväxtverket
RAMS
Kvinnors och mäns företagande 2012 Tillväxtverket
Jordbruksverket Allt om landet
Caroline Wigren, Jämställdhet-företagsstöd inom landsbygdsprogrammet
2007-2012
Öppna upp- nationell strategi för företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020
Tillväxtverket
Fakta om svensk turism 2013 Tillväxtverket
Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism - Genus i förändring på
svenska landsbygder? Nordregio
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 63
Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige SCB 2004:2
På tal om kvinnor och män, Lathund för jämställdhet, SCB 2014 sid 72-73
http://www.saco.se/vara-fragor/lon-och-livslon/skillnader-i-livslon-mellankvinnor-och-man/
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/pension/majoriteten-av-kvinnor-riskerarfattigpension_3702828.svd
http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2015/04/PM-resultatredovis-JiM2014-pdf.pdf
Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar, Ds
2013:19.
http://www.jamstalldhetskarta.se
www.hemhyra.se/skane/dominans-av-man-i-regionstyrelsen
Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser SOU
2005:66forskarrapporter
Rapport 2014:3 Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen
2014-2015 i Stockholms län
Rapport Könskonsekvensanalys skärgården 2015
Körkortsstatistik från Transportstyrelsen och Trafikverket
2013https://korkortonline.se/fakta/statistik
PTS rapport 2015-03-02 Glesbygdsverket
Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-och landsbygder
Tillväxtanalys 2009
Glesbygdsverket. Sveriges gles- och landsbygder 2007.
SOU 2015:28 Digitaliseringskommissionen
www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/utsatthet-for-brott/ntu.html
www.equalclimate.org
Johnsson-Latham, G. 2006. Initial study of lifestyles, consumption patterns,
sustainable development and gender: Do women leave a smaller ecological
footprint than men? Report from the Swedish Ministry of Sustainable
Development.
64 • Länsstyrelserna 2015 • Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet
Johnsson-Latham, G. 2007. A study on gender equality as a prerequisite for
sustainable development. Report to the Environment Advisory Council,
Sweden 2007:2.
Schultz, I. & Stiess, I. 2009. Gender aspects of sustainable consumption
strategies and instruments. Eupopp, Policies to promote sustainable
consumption patterns. Institute for Social-Ecological Research (ISOE).
Betaltjänster för alla? Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne, undersökning
av Skånes hembygdsförbund och Hela Sverige ska leva om föreningslivet
PM Individer och kommunsamverkan 2015 länsstyrelserna
Winnet Stockholms län Rapport 2012 om AF:s etableringslotsar för
nyanlända, -Nya tag med omtag
A guide to gender impact assessment EU 1996/97
www.regeringen.se/sb/d/8125/a/80062
Makt att forma samhället och sitt eget liv SOU 2005:66 proposition
2005/06:155,
Regeringens skrivelse 2011/12:03 jämställdhetspolitikens inriktning 20112014
SOU 2004:53 Könssegregeringen på arbetsmarknaden
www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Banktjansteman-1436
Ty makten är din… SOU 1998:6
Hur betaltjänstproblematiken påverkar jämställdhet • Länsstyrelserna 2015 • 65