Barn- och ungdomsförvaltningen / GI
Handlingsplan för elevhälsa 2012-2014
med riktlinjer för särskilt stöd i skola och förskola
1
Elevhälsa och särskilt stöd
Elevhälsa – begrepp och organisation
Elevhälsa ska, enligt Skollagen, finnas för grundskolan, inklusive fritidshem och särskola,
samt förskoleklass (Skollagen kap 2, §25).
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och ska verka för att den
pedagogiska verksamheten anpassas till alla elever, d v s att varje elev ska få bästa möjliga
förutsättningar att nå de mål för utbildningen som finns uttryckta i kursplaner, läroplan och
övriga styrdokument som avser skolans verksamheter.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan
kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Den grundläggande målsättningen är att skapa en samlad elevhälsa för skolans olika
verksamheter. Detta innebär att elevhälsan som verksamhet i första hand ska ha ett
helhetsperspektiv, d.v.s. ett samlat ansvar för en fortlöpande utveckling och utvärdering av
dels miljöfaktorer (fysiska och psykiska) och dels pedagogiska strategier och metoder.
Elevhälsans grundsyn och organisation
Elevhälsans särskilda yrkesgrupper ska i samverkan både med varandra och med övrig
personal arbeta för att åstadkomma en god lärande miljö för barn/elever, med ett extra ansvar
för barn/elever i behov av särskilt stöd.
All verksamhet i Elevhälsan ska bygga på en gemensam grundsyn:
Ett salutogent perspektiv, som innebär att vi alltid utgår från det som fungerar bra.
Ett inkluderande perspektiv, som innebär att alla deltar i en gemensam verksamhet
utifrån sina förutsättningar
Ett helhetsperspektiv, som innebär att all personal, med olika kompetenser, bidrar till
att skapa helheter och sammanhang för sina barn/elever.
Elevhälsoteamen
I kommunen finns dels ett kommunövergripande team (Stödteamet, se s 3), och dels
verksamhetsknutna elevhälsoteam (EHT). De lokala elevhälsoteamens sammansättning
bestäms av rektor, med utgångspunkt från dels riktlinjer enligt rådande styrdokument och dels
verksamhetens egenskaper (storlek, behov, elevåldrar, personalsammansättning etc). Dock
ska varje enhet ha ett klart definierat forum där elevhälsofrågor behandlas och följs upp.
Arbetet inom Elevhälsan ska ske på individ-, grupp och organisationsnivå.
Utformningen av de lokala elevhälsoteamen organiseras utifrån respektive verksamhets
behov. I elevhälsans uppdrag är samverkan och helhetssyn en bärande del och därför är det
viktigt att samverkansformer, t ex kontinuerliga elevhälsomöten, finns etablerade. Rektor är
ansvarig ledare för elevhälsoteamets organisation och arbetssätt, där tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator samt specialpedagogisk kompetens skall finnas. Andra
yrkesgrupper, som ibland ingår i elevhälsoteamen, är t ex studie- och yrkesvägledare,
2
socialpedagog och resurspedagog samt samverkanspartners utanför den egna organisationen t
ex Socialförvaltning, Habilitering och BUP. När det handlar om enskilda elevärenden har
mentor en central roll i elevhälsoteamet. Här är det också viktigt att tänka på att föräldrarnas
delaktighet och kunskap är avgörande.
Utredning och åtgärdsprogram (Skollagen kap 3, §§ 8-9) Se sid 5
Om en elev uppvisar svårigheter i sin skolsituation (med skolarbetet eller på annat sätt) ska
detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt
utreds. Samråd ska då ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en
utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det
framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och
utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett
åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet avser
undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt eller anpassad studiegång får rektorn
inte delegera sin beslutanderätt till någon annan.
ÅRLIGA KUNSKAPS - OCH HÄLSOUPPFÖLJNINGAR SAMT
ATTITYDUNDERSÖKNINGAR - ÖVERSIKT
F-klass
åk 2
åk 3
åk 4
åk 5
åk 6
åk 8
åk 9
Insamling av BHV-journaler. Hälsosamtal (se
nedan). Skolhälsovården
Hälsosamtal (se nedan).
Skolhälsovården. Vaccination
Nationella prov Ma och Sv/SvA.
Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan). Vacc
stelkramp, difteri och kikhosta (elever födda före
2002). Skolhälsovården
Attitydundersökning vt vartannat år
Vacc HPV (flickor)
Nationella prov Ma, Eng och Sv/SvA.
Hälsosamtal (se nedan).
Betyg
Hälsosamtal, hälsoprofil (se nedan).
Attitydundersökning vt vartannat år
Betyg.
Nationella prov Ma, Eng, Sv/SvA, Bi, Fy och Ke.
Betyg (+ ev Skriftlig bedömning vt)
Hälsosamtal:
F-klass, åk 4 och åk 8: Längd- vikt-, syn- och hörselkontroll och rygg. Hälsodeklaration (blankett till
vårdn.havare). Vaccination DTP i åk 4 (elever födda före 2002)
Åk 2 och 6: Längd-, vikt- och ryggkontroll (åk 6). Vacc MPR
Hälsoprofil= En sammanställning på gruppnivå utifrån hälsosamtalen. Sammanställs och analyseras enligt
direktiv. Ska ingå i skolans/förskolans lägesbedömning.
3
Särskilt stöd i förskola, skola och fritidshem
Förskolan och skolan har ett speciellt ansvar för barn och unga i behov av särskilt stöd.
Verksamheten kan aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få detta. Stödet ska utformas med hänsyn till
barnets egna behov och förutsättningar.
Barn i behov av särskilt stöd har rätt att få plats i förskola eller fritidshem. Stödet ska i första
hand ges inom den grupp eller klass som barnet tillhör.
Det gäller andra regler för särskilt stöd i förskola och förskoleklass än i grundskola pga
skillnader i förordningar och läroplaner. Förskoleklass hamnar i ett mellanläge pga
anknytningen till grundskolan.
Bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kapitlet skollagen gäller inte för barn i förskolan. Men
även i förskolan ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin
utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Detta följer av en bestämmelse i 8
kapitlet skollagen som gäller för förskolan. Här framgår att barn ska ges särskilt stöd på det
sätt och i den omfattning som behövs för att barnet ska ha möjligheter att utvecklas och lära
enligt läroplanen. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de
särskilda stödinsatserna.
Förskoleklassen och fritidshemmet följer läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och
arbetar därmed mot samma mål. Elever kan behöva stöd i förskoleklassen eller fritidshemmet
för att förebygga svårigheter i sin fortsatta skolgång. Därför gäller bestämmelserna i 3 kap.
om särskilt stöd även för elever i förskoleklassen och fritidshemmet. För elever i
förskoleklassen är det emellertid inte aktuellt att utarbeta ett åtgärdsprogram utifrån att det
kan befaras att eleven inte kommer nå kunskapskraven, eftersom det inte finns några
kunskapskrav i förskoleklassen. Däremot kan även elever i förskoleklass uppvisa andra
svårigheter i sin skolsituation.
Det kommunövergripande Stödteamet
Stödteamet, ett samlat psykologisk och specialpedagogisk kompetenscenter, erbjuder insatser
på uppdrag av skolor och förskolor.
Stödteamet ingår i enheten för kvalitet och utveckling.
Stödteamets olika funktioner:
Konsultation och handledning
Nätverk för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling
Utredning och kartläggning
Samverkan och samarbete med externa parter, t.ex. Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Landstinget, Socialförvaltning, BTH och andra kommuner
Tal/språk, hörsel, Idékällar´n och Skoldatatek
Utvecklingsfrågor, t ex Skolverkets särskilda satsningar inom ämnesområdena, läs&skriv och
matematik, särskola och särskilda undervisningsgrupper, psykiska och fysiska miljöfaktorer (t ex buller,
mobbning)
Extra resursmedel
Rektor har, i enskilda ärenden, möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp för extraordinära
stödåtgärder (enl den statliga propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor).
För att kunna ansöka om sådana medel ska underlag tas fram av personal i verksamheten på
uppdrag av rektor; utredning samt specificering av vad det extra bidraget ska användas
till. Barnets vårdnadshavare är viktiga informationsbärare i utredningen och ska vara
delaktiga i och alltid informerade om att ansökan lämnas.
4
SÄRSKILT STÖD – riktlinjer, enskilda ärenden
A Grundskola / grundsärskola åk 1-9
Skollagen kap3 §8 ”Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer
att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till
rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även
utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av
särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
När en elev riskerar att inte nå läroplanens mål eller då det av annat skäl framkommer att behov
av särskilt stöd föreligger – processbeskrivning
Möte med elev och
vårdnadshavare med
IUP som utgångspunkt
(mentor)
Underlag för
åtgärdsprogram
(EHT)
Åtgärdsprogram
Uppföljning,
utvärdering
Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet (Stödteamet) och/eller annan i samråd med elev och vårdnads
havare*.
Mentor (+ ev annan berörd
pedagog) träffar familjen.
IUP är utgångspunkt och
underlag.
Även om åtgärdsprogrammet föranleds av sociala
eller medicinska förhållanden ska alltid elevens
kunskapsutveckling (och
utveckling i övrigt) i
relation till läroplanens mål
vara i fokus.
Se även resp skolas särskilda
handlingsplaner för likabehandling (i mobbingärenden) och de
kommunövergripande
handlingsplanerna för hög
frånvaro, läs&
skrivsvårigheter samt
bemötande av nyanlända
Utredningen ska komplettera
den information som finns i
IUP. Avsikten är att på ett
Utredningen ska komplettera
den information som finns i
IUP. Avsikten är att på ett
allsidigt sätt ge underlag för rätt
val av åtgärd. Utredning görs i
första hand av mentor,
eventuellt med stöd av EHT.
Efter samråd med elev och
vårdnadshavare kan kontakt tas
med Stödteamet. Det kan
handla om konsultation/
handledning eller
psykologisk/pedagogisk
bedömning/utredning, men det
kan också handla om vidare
kontakter med andra
verksamheter (Soc, BUP, Hab
etc)
Rektor är ansvarig för att
utredning görs i samtliga fall
då en elev riskerar att inte nå
målen eller då det
framkommer att eleven är i
behov av stöd.*
Om utredningen visar att det
finns behov av särskilt stöd
ska åtgärdsprogram
upprättas. Om utredningen
visar att det inte finns behov
av särskilt stöd ska det
beslutas att åtgärdsprogram
inte ska utarbetas.
Åtgärdsprogrammet är alltid
tidsbegränsat och ska
utvärderas. Obs att
åtgärdsprogram ska
upprättas så snart som
möjligt. Eventuell väntetid
pga pågående särskild
utredning undantar inte
skolans skyldighet att vidta
åtgärder.Åtgärdsprogrammet
får i så fall anpassas efter
rådande underlag.
Åtgärdsprogrammen är i
första hand en viktig
dokumentation och ett
underlag för planering
i enskilda elevärenden.
Det är samtidigt underlag
för utvärdering och
utveckling av den
verksamhet vi betecknar
”särskilt stöd”, både på
skol- och förvaltningsnivå.
*Rektor är skyldig att upprätta åtgärdsprogram även i fall där samråd med vårdnadshavare, trots kontinuerliga försök, ej går att
nå. Dock ska vårdnadshavare i dessa fall fortlöpande informeras och inbjudas till delaktighet.
5
B Förskola + förskoleklass
8 kap. 9 § Skollagen ”Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska
ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett
barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen
se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de
särskilda stödinsatserna”.
Barn som är i behov av stöd ska få det i sin grupp i förskolan. Ansvaret för att varje barn får det stöd som krävs
vilar på förskolechefen. I förskolan finns inga individuella mål, men det finns en rätt till särskilt stöd i
verksamheten. (en rätt till stöd utifrån enskilda barns individuella behov och förutsättningar)
Enl LpfÖ 98 ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller
varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta med hänsyn till egna behov och förutsättningar.
Förskolans skyldighet att erbjuda stöd är kopplade till de verksamhetsmål som finns i lpfö 98.
Särskilt stöd i förskola kan vara resursförstärkning i ordinarie grupp Särskilt stöd kan också vara t ex
specialpedagogiskt stöd, konsultinsatser, handledning eller kompetensutveckling/fortbildning till personal.
Uppföljning/Utvärdering
En särskild handlingsplan upprättas av personal och vårdnadshavare tillsammans. I planen ska det tydligt framgå
vilka mål man enas om och vilka insatser man prövar.
Planen följs upp och en utvärdering av insatserna görs minst en gång/termin.
Enl SKOLFS 205:10 (Allmänna råd om kvalitet i förskolan) bör kommunen
- använda ett synsätt som innebär att stödbehovet relateras till den miljö barnet befinner sig i
- sträva efter att behovet av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har
tillräcklig kompetens för detta
- fortlöpande utvärdera om resurserna är tillräckliga och om de insatser som gjorts varit relevanta
När behov av särskilt stöd föreligger - processbeskrivning
Möte med
vårdnadshavare
- utredning
Underlag för
handlingsplan
Åtgärdsplanering
Uppföljning,
utvärdering
Kontakt med det kommunövergripande elevhälsoteamet
(Stödteamet) och/eller annan i samråd med elev och
vårdnadshavare
Frågor kring enskilda barn
behandlas alltid tillsammans
med vårdnadshavarna
Planering av stöd ska ha
koppling till verksamhetsmål i lpfö 98
Se även resp förskolas
särskilda handlingsplan för
likabehandling och den
kommunövergripande
handlingsplanen för
bemötande av nyanlända
Avsikten med utredning är
att på ett allsidigt sätt ge
underlag för rätt val av
åtgärd.
Såväl planering och
utredning som
dokumentation, uppföljning
och utvärdering ska ske
tillsammans med
vårdnadshavarna. (SKOLFS
205:10)
Kontakt kan tas med
Stödteamet för konsultation/
handledning, dock först
efter samråd med
vårdnadshavare.
Det kan handla om
konsultation/ handledning
eller psykologisk/pedagogisk
bedömning/utredning, men
det kan också handla om
vidare kontakter med andra
verksamheter (Soc, BUP,
Hab etc)
Förskolechef är ansvarig
för att barns rätt till
särskilt stöd tillgodoses.
Dokumentation är ett
viktigt underlag för
planering i enskilda
ärenden. Det är samtidigt
underlag för utvärdering
och utveckling av den
verksamhet vi betecknar
”särskilt stöd”, både på
enhets- och förvaltningsnivå.
6
NATIONELLA OCH LOKALA STYRDOKUMENT, HANDLINGSPLANER OCH
RIKTLINJER I ANSLUTNING TILL ELEVHÄLSANS VERKSAMHETSOMRÅDEN
-
Skollagen, t ex
Kap 2 Elevhälsans organisation
Kap 3 Särskilt stöd - skola
Kap 8 Särskilt stöd - förskola
-
För arbete med åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd. (Skolverket 2008)
-
Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Allmänna råd
(Skolverket 2008)
-
För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Allmänna råd (Skolverket 2009)
-
God och säker skolhälsovård. Kvalitetssäkringssystem (Barn och
ungdomsförvaltningen Karlskrona kommun 2010)
-
Riktlinjer för bemötande och förebyggande vad det gäller långvarig frånvaro.
Karlskrona kommun 2009
-
Handlingsplan för bemötande av nyanlända barn/elever i förskola och skola.
Karlskrona kommun 2009
-
Handlingsplan – Hygien i förskolan Karlskrona kommun 2009
7
